Spelling suggestions: "subject:"understödja."" "subject:"understödjer.""
1 |
Försvarsmaktens sjukvårdskoncept : Tillvaratas krigsvetenskaplig teori?Sahlström, Stefan January 2014 (has links)
Syftet med studien är att analysera om, och i så fall hur, Försvarsmaktens sjukvårdskoncept tillvaratar krigsvetenskaplig teori. Genom en kvalitativ ansats och användning av främst fallstudier analyseras praktisk verksamhet under insatserna NBG 11 och FS 22 jämfört teorin. Inom sjukvårdstjänstens tre principiella områden (medicinskt understöd, medicinsk evakueringskedja och planering av medicinskt understöd i operationsområdet) tillvaratas krigsvetenskaplig teori men det framkommer också att praktisk verksamhet har ett behov av större tydlighet och mer detaljrikedom än vad befintlig teori erbjuder. Vagheten i teorin möjliggör dock flexibla lösningar och skapande av modulära system förutsatt att ledningen är förutseende och har godasambandsmöjligheter. Då antalet fall är få blir generaliserbarheten av resultatet begränsat. Sjukvårdskonceptet anpassas alltid efter rådande förutsättningarna och fördjupad förståelse för konceptet är viktigare än generaliserbarheten av resultatet.
|
2 |
Understödjande infanteri : En organisatorisk tillgång eller belastning för ett specialförbandssystem?Atterland, Mathias January 2014 (has links)
Specialförband nyttjas allt mer i dagens konflikter och det organisatoriska innehållet i specialförbandssystem skiljer sig åt, där vissa länder har utökat sitt system med lätt infanteri i en understödjande roll. Detta skapar ett behov för Sverige att analysera andras erfarenheter avseende nyttjande av understödjande infanteriet. Syftet med denna studie är att bidra med ökad förståelse avseende de för- och nackdelar som uppkommer på taktisk nivå när understödjande infanteri nyttjas vid specialoperationer. Denna studie använder ett teoretiskt analysramverk bestående av McRavens teori och de principer han har utvecklat kring specialoperationer. Undersökningen visar sammanfattningsvis att understödjande infanteriet bidrar till en in-satsstyrkas samlade effekt och förmåga, samt att de möjliggör för kärnförbanden att lyckas med huvuduppgiften. Resultatet i en specialoperation påverkas genom samtliga prestationer av den personal och de förbandsenheter som ingår i specialoperationen.
|
3 |
Galaterbrevet 6:6 : Vem ska dela vad?Ödman, Bengt January 2019 (has links)
Galatians 6:6 is commonly interpreted as instructing pupils to provide material support to their teachers, in return for the teaching received. It does not seem, however, that this is what the immediate context is about. To motivate this interpretation, one thus needs to show either that the words or expressions in 6:6 themselves, on grammatical, semantical or idiomatic grounds, give this meaning (that the verse can stand by itself), or else that it is probable from a cultural context that the words would be meant (and understood) in this way. This essay examines whether such arguments are viable and reaches a negative result. Thus the expression needs to be read in a way that is informed by the context, rather than diverging from it. / Galaterbrevet 6:6 tolkas vanligtvis som att det handlar om att eleven ska bistå sin lärare materiellt, alltså understödja denne ekonomiskt, som motprestation för den undervisning eleven får. Samtidigt framställs uttrycket ofta som förbryllande – det kommer innehållsmässigt abrupt, avsnittet i övrigt handlar inte om detta. Varför tolkas då ändå uttrycket på detta sätt? För att motivera att det bryter sammanhanget i texten kan man tänka sig a) att detta markeras syntaktiskt, b) att uttryckets subjekt avviker från resten av avsnittet, c) att uttrycket i sig är entydigt, d v s ingen annan tolkning är möjlig eller rimlig, eller d) att det finns bakgrundsfaktorer – kulturella, teologiska etc - som ger betydelsen. Denna uppsats visar på att inga av dessa argument är hållbara, utan det rimligaste är att förstå texten utifrån det närmaste sammanhanget.
|
4 |
Datorisering av arbetsuppgifter : att understödja det viktiga eller det oviktiga? / Computerising work tasks : supporting the important or the unimportant?Robért, Georgiana Danet/Ida January 2003 (has links)
I den här rapporten presenterar vi vår argumentation angående datoriseringen av två arbetsuppgifter på Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta arbetet med patienter eller av det administrativa arbetet. De anställda anser att den direkta kontakten med patienten är det viktiga, medan dokumentering och det administrativa arbetet är det ”oviktiga”, aspekt som också framgår från vår empiriska undersökning. Det finns en ambivalens med datoriseringen av dessa arbetsuppgifter som vi beskriver i vår uppsats. Å ena sidan stödjer datoriseringen dokumenteringen och det administrativa arbetet, det oviktiga, medan å andra sidan användningen av dataprogrammen har en stor potential i att indirekt understödja huvudarbetet, det direkta arbetet med patienter, vilket är det viktiga. För att belysa de här aspekterna skildrar vi i vilket syfte de anställda använder dataprogrammen, på vilket sätt de använder datorn och dataprogram, och de olika problemen som har uppstått sedan datorn har införts. Vi föreslår ett antal förslag/förbättringar som kan leda till effektivisering av huvudarbetet (arbetet med patienter) och kollateralt av arbetssättet. / Rapporten presenterar en argumentation angående datoriseringen av två arbetsuppgifter på Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta arbetet med patienter eller av det administrativa arbetet. De anställda anser att den direkta kontakten med patienten är det viktiga, medan dokumentering och det administrativa arbetet är det ”oviktiga”, aspekt som också framgår från vår empiriska undersökning. Vi har kommit fram till att även om de använda dataprogrammen är designade för att stödja dokumentering coh administrativt arbete, så finns det en stor potential i själva tekniken som kan göra möjligt en indirekt understödjning av huvutarbetet, som är den direkta kontakten med patienter. / Georgiana Danet E-post: mda00gda@student.bth.se E-post: georgiana_d@hotmail.com Ida Robért E-post: mda00iro@student.bth.se E-post: ida_robert@yahoo.com
|
5 |
Slagen om Fallujah, luftmakt och den nekande operationskonstenWestbom, William January 2016 (has links)
The two battles for Fallujah took place in 2004. Earlier research states that air power was a key reason for the success following the second operation, and as a critical omission during the first operation. Following this statement that air power changed the way urban operations should be conducted it should be possible to use an air power theory to explain the different outcomes of the battles. The purpose of this study is to see if Robert Pape’s theory of denial strategy is applicable as an explanation for the two operations differences of outcome. The method used for this study is a comparative case study of the two operations in which the operations are compared by analysing then using the framework of Pape’s theory. The result of this study shows that the outcomes partly can be explained from Pape’s theory, but the results differ between the two components which leads to a discussion of what this means for the theory. The result contributes to the existing research and gives reason for criticism of the earlier research which states that it was Close Air Support (CAS) that was successful during the second operation. This study shows that CAS was mostly used during the first operation and only partly used during the second, successful, operation. This study states that it was the use of operative interdiction, one of the three components of Pape’s theory, which led to the second operations success.
|
6 |
Erfarenheter från insatserna i Somalia under 1990-talet : kopplat till utvecklingen av den amerikanska doktrinen FM3-24Carlbaum, Gustaf January 2012 (has links)
Den amerikanska doktrinen FM3-24 beskriver hur en operation inom COIN-konceptet kan genomföras och hur befälhavaren kan använda doktrinen som stöd i genomförande och planering av operationer. Doktrinen är utvecklad med stöd av de lärdomar som amerikanska trupper dragit i 2000-talets konflikter i Irak och Afghanistan, och doktrinen används idag som stöd i de pågående insatserna. Under 1990-talets konflikt i Somalia fanns inte denna doktrin. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det kan spåras lärdomar redan från 1990-talets Somalia till utformandet av den nu utvecklade amerikanska doktrinen FM3-24. Resultatet visar att likheter finns i hur operationer enligt FM3-24 skall genomföras, dock är olikheterna de som är mest tydliga. Många av de steg som beskrivs i doktrinen har under insatsen avvikit helt eller vartefter insatsen fortskred. En orsak till det kan vara att amerikanska trupper under början av 1990-talet inte hade samma erfarenhet av COIN-insatser som de hade när doktrinen under 2000-talet utvecklades. I slutet av studien presenteras tänkta ”lessons learned” som kan vara bidragande till doktrinens utformning.
|
7 |
”På grund av den rätt goda förtjänsten så har väl knappast någon ens försökt själv skaffa sig arbete.” : En undersökning om lokala åtgärder i Karlstad mot arbetslöshet under mellankrigstiden och andra världskriget.Linderholm, Rebecca January 2023 (has links)
Denna undersökning har sitt fokus på arbetslöshetsåtgärder i Karlstad under mellankrigstiden och tiden för andra världskriget. Undersökningen baseras från rapporter och protokoll från Arbetslöshetskommittén i Karlstad samt några ytterligare lokala aktörers uttalanden i frågan vilka funnits med i bilagor till rapporter och protokoll. Kommunen skulle genom den lokala arbetslöshetskommittén i praktiken genomföra och utöva arbetslöshetspolitiken som fastställts på nationell nivå. De två vanligaste hjälpmedlen till att dämpa de problem som arbetslösheten medförde var kontantunderstöd och arbetshjälp. I vilken omfattning och i vilken form dessa skulle erbjudas var upp till kommunen att besluta inom ramarna för de statliga direktiven och lagarna relaterade till arbetslöshetshjälp. Arbetslöshetspolitiken baserades på en samling värderingar relaterade till arbetslöshetspolitik, arbetsmarknad, arbetsmoral och försörjning kallad arbetslinjen. Arbetslinjen förespråkade sammanfattningsvis möjligheten till familjeförsörjning, där de som kunde arbeta skulle arbeta, och att de som inte kunde få hjälp skulle få hjälp av staten – i första hand genom arbete som arbetslöshetshjälp. Denna undersökning syftar till att undersöka om arbetslinjens politik implementerats på lokal nivå via Arbetslöshetskommittén, och i så fall hur implementeringen kan urskiljas i materialet. För att besvara syftet har protokoll, rapporter och bilagor till dessa analyserats. På grund av materialets varierade utformning har materialet både analyserats med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod där rapporter med statistisk sammanställts kvantitativt och rapporter beskrivits genom en mer kvalitativ metod i textform. För att analysera huruvida arbetslinjens värderingar kan utläsas i materialet eller har en egenskapad analysmodell använts vilken främst baserats på Junestavs och Olofssons forskning. Undersökningen påvisar att Karlstad uppvisade arbetslöshetskommittén enligt undersökningen samsyn med de värderingar som arbetslinjen representerade. Detta framkom bland annat genom förespråkande av arbete som arbetslöshetsåtgärd framför understöd, negativa uttalanden gentemot understöd som arbetslöshetshjälp och negativa uttalanden om höga löner för nödhjälpsarbeten. Efter 1920-talets mitt använde de dessutom sällan understöd som hjälpåtgärd. I stället användes arbete som arbetslöshetshjälp. / This survey examines unemployment measures in Karlstad between the interwar period and the end of World War II. The survey is based on reports and protocols from the Unemployment Committee in Karlstad, as well as the statements of a few other local actors on this issue in cases where these were included as appendices to reports or protocols. The municipality, through the local Unemployment Committee, would in practice implement and exercise the unemployment policy established at the national level. The two most common means of alleviating the problems caused by unemployment were financial support and work arranged by the state or municipality. The extent and form of both of theese were up to the municipality to decide, as long as they remained within the framework of the state directives and laws related to unemployment assistance. The unemployment policy was based on a set of values related to unemployment policy, labor market, work ethic and livelihood called the work line, or arbetslinjen in Swedish. In summary, the work line advocated the possibility of the ability to support families where those who could work would work and those who could not would receive help from the state - primarily through work as unemployment assistance. The purpose of this research is to examine whether or not the local implementation of values of the work line is visible within the work of the Unemployment committee i Karlstad, and if so how the implementation can be discerned in the material. Protocols, reports and appendices has been analyzed to achieve the purpose of this research. Due to the different design of the material, the material has been analyzed using both qualitative and quantitative methods, where reports with statistical compilations has been described through qualitative methods in text. In order to analyze whether the work line's values can be read in the material, an analysis model has been created and used, which is primarily based on research by Junestav and Olofsson. In Karlstad, according to the survey, the unemployment committee showed signs of consensus with the values that the work line represented. This was, among other things, noticed by advocating work as an unemployment measure over financial support, negative statements towards financial support such as unemployment aid and negative statements about high wages for emergency relief work. In addition, they rarely used support as a relief measure compared to work. Instead they advocated for using work as a unemployment assistance.
|
8 |
Sökande anses intet kunna förtjena : En analys av fattigvårdens behandling av fysiskt, kroniskt sjuka kvinnor åren 1906, 1916 och 1926 i Maria Magdalena församling på Södermalm i Stockholm / Applicants are not considered able to earn : An analysis of the treatment by the Poverty Relief of physically, chronically ill women in the years 1906, 1916, and 1926 in Maria Magdalena parish in Södermalm, StockholmC. Sandell, Evelina January 2024 (has links)
This essay examines the contact between the poor service and chronically and physically ill women during the first half of the 20th century at the Maria Magdalena parish at Södermalm in Stockholm. At the time the district was home to a substantial, poor population. Three years have been studied: 1906, 1916 and 1926 to investigate whether the amended Poor Care Act of 1918 affected the situation of the sick women. Through my results, I have not been able to see any real change except that fewer woman, in percentage terms, after 1918 were allowed to take part in the poor welfare support. The philanthropy was an important element in the lives of the poor women which diminished as time went by. My findings show that modern, medical science played a significant role in the lives of the sick women. The study also confirms that the women's behavior was the basis for the support they received from the poor service and that most of them were permanently supported and thus deprived of their right to vote. The study problematizes the stigma that the sick, poor women lived under, expectations based on gender roles connected to the possibility to receive help as well as the importance of paid work for participation in the community and a full citizenship. What is presented through the essay is that poor, sick women struggled with their livelihood during the examined period and that this group of people still do in our time in Sweden today.
|
Page generated in 0.046 seconds