111 |
Lärarens syn på betydelsen av lärarrollen samt olika undervisningsmetoder för att stärka elevers motivation och kunskapsinhämtning. / Teachers’ view on the importance of teachers' role and different teaching approaches to strengthen pupils motivation and knowledge acquisition.Huynh, Isak, Bengtsson, Linn January 2022 (has links)
Syftet med studien har varit att undersöka huruvida olika undervisningsmetoder och lärarroller har en inverkan på elevers motivation och kunskapsinhämtning. De problemformuleringar som kommer analyseras och arbetas med är vilket förhållningssätt lärare kan ha samt vilka metoder de kan använda sig av för att främja elevernas lärande.De teorier som används är sociokulturell och behavioristisk syn på lärandet samt betydelsen av kommunikation och relationer i skolans verksamhet. I uppsatsen kommer en kvalitativ forskningsansats användas, detta har skett i form av semistrukturerade intervjuer där vi inhämtade data från fem olika informanter. Datan utgjorde sedan en grund för analysen som ställdes i relation till de aktuella problemformuleringarna. Resultatet visar att informanterna arbetar på olika sätt och för att välja vilket sätt de ska undervisa på analyserar de elevgruppen och utgår från den för att forma sin undervisning. Utifrån resultatet kan man utläsa att det inte finns en speciell metod att använda sig av för att främja elevernas kunskapsinhämtning och motivation utan att lärarens roll som en engagerad ledare är avgörande för just detta.Undersökningen blir relevant för vår kommande profession då man aldrig har en homogen undervisningsgrupp utan olika individer med olika förutsättningar som inhämtar kunskap på ett flertal olika tillvägagångssätt. Det blir därför viktigt att ha i åtanke att varierande metoder är användbara för att skapa en så god lärandemiljö som möjligt.
|
112 |
ATT VARA PÅHITTIG ELLER ATT VARA DETEKTIV : En studie om sångundervisningsmetoder i relation till bedömning och betygssättning på gymnasietJennifer, Karlsson January 2022 (has links)
Studien undersöker undervisningsmetoder i gymnasiekurserna Instrument eller sång 1 samt 3 (INSÅ), med särskilt fokus på metoder riktade mot att pröva nya sångtekniker i relation till bedömning och betygssättning. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer samt semistrukturerade kvalitativa enkäter med sånglärare och sångelever på gymnasiet. Vidare har data analyserats genom ett existensfilosofiskt fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visar bland annat att sånglärarna beskriver att de besitter många sätt att lära ut samt använder sig av dem. De flesta elever är positiva till sångundervisningen i kurserna och beskriver undervisningen som en plats för utveckling. Studiens slutsats är att relationer mellan sånglärarna och eleverna alltid är befintliga och behöver finnas för att sångundervisning ska kunna bedrivas. Resultatet visar även att eleverna önskar att förutsättningarna kring bedömning och betygssättning ska förtydligas av sånglärarna. Sånglärarna beskriver bedömning och betygssättning som ett pågående arbete i kurserna.
|
113 |
Elevernas upplevelse av matematikämnet och deras engagemang / Students’ experience of the math subject and their engagementAl-Rubiaai, Abbas, Osman, Soz January 2022 (has links)
Detta arbete utgår ifrån två frågeställningar som behandlar elevernas motivation ochengagemang för matematikämnet. För att samla in underlag och kunna besvara frågornaanvändes vetenskapliga artiklar som hittades med hjälp av databaserna, Eric via EBSCO,SwePub, Eric via ProQuest och Google Scholar. Forskningen vi samlat in visar på att lärarens relation till eleverna är viktig och vilka metoderman väljer att arbeta med är avgörande för elevernas intresse och förståelse. Vidare har vårstudie visat på att teknik kan underlätta inlärningen av abstrakta delar av matematiken. Utifrånden forskning vi hittat har vi kommit fram till man behöver implementera diverseundervisningsmetoder för att lyckas skapa en matematisk värld i vilken alla kan känna siginkluderade.Utifrån källorna blir det tydligt att lärarens relation till eleverna och ämnet är en nyckelfaktor.Eleverna ser oftast läraren som en förebild och den relationen mellan pedagog och elev påverkaräven intresset för ämnet som läraren undervisar. Det framgår även att en lärare som äruppmuntrande och positivt inställd till ämnet får större engagemang av sina elever. Slutligenbenämns de teknologiska och visualiserade arbetsmetoderna som förslag för att geundervisningen en annan form.
|
114 |
Känslor och Matematik Ökad medvetenhet och en möjlighet att stärka elevers självbildSaedén, Christofer January 2019 (has links)
Sædén, Christofer (2019). Känslor och matematik - Ökad medvetenhet och en möjlighet att stärka elevers självbild. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMin förhoppning är att denna studie ska åskådliggöra några högstadieelevers upplevelser, känslor och erfarenheter av matematikundervisning i skolan. Resultatet skulle kunna bidra till en ökad förståelse och medvetenhet hos de pedagoger som dagligen undervisar elever i grundskolan. En medvetenhet för de känslor som eventuellt aktiveras, hos elever, av beslut som pedagoger fattar i samband med matematikundervisning. En ökad medvetenhet hos pedagoger skulle kunna ge dem fler möjligheter att hjälpa eleverna att bli medvetna om sina känslor och sitt eget lärande.Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att öka förståelsen för hur några högstadieelevers känslor och attityder till matematikundervisningen i grundskolan gestaltar sig och om de har förändrats under de år som eleverna gått i skolan. Arbetet skulle kunna ligga till grund för diskussioner på arbetsplatsen om hur pedagoger kan bemöta elevers känslor och oro.•Hur ser eleverna på sina känslor inför skolans matematik?•Under vilka förhållanden och i vilka lärsituationer under skolgången har eleverna upplevt dessa känslor?•Hur har eleverna hanterat olika situationer och hur har de påverkat dem?•Vilka förändringar i lärmiljön skulle, enligt eleverna, kunna bidra till minskad oro och förbättrad prestation?TeoriResultaten i denna studie är analyserade med utgångspunkt i Reinhard Pekruns Control-Value Theory. Control-Value Theory (CVT) erbjuder en förklaringsmodell till hur elevens känslor interagerar med det värde hen ser i de uppgifter som ska göras och den kontroll som eleven upplever sig ha i undervisningssituationen. Hur eleven upplever kontroll och värde kombinerat med de känslor som uppstår påverkar i sin tur elevens prestation.MetodStudiens genomförande inspirerades av en fenomenologisk ansats. Halvstrukturerade narrativa intervjuer genomfördes med sju elever från årskurs åtta och nio. Resultaten bearbetades tematiskt för att få en så bred bild som möjligt av elevernas upplevelser av matematikundervisning. ResultatResultatet av studien visar att självbilden påverkas av hur eleven upplever att hen lyckas eller inte lyckas med matematiken i skolan. Den kontroll eleven känner att den har över sin situation och det värde eleven ser i undervisningen kan också påverka elevens känslor och uppskattning för ämnet. Undervisningsmetod och hur eleven uppfattar relationen till läraren är också faktorer som kan påverka elevens uppskattning och uppfattning om matematikundervisningen. Negativa känslor och matematikoro kan vara faktorer som hindrar eleven från full tillgång till sitt arbetsminne. Specialpedagogiska implikationerAtt medvetandegöra och diskutera elevers värderingar och känslor, kopplade till matematik i skolan, skulle kunna hjälpa lärare att göra kloka val. Undervisning på rätt nivå, samarbete, kommunikation och variation i undervisningen är några faktorer som skulle kunna få elever att omvärdera sina känslor och frigöra sig från negativa tankar. Tankar som inte bara kan hindra arbetsminnet från att fungera fullt ut utan också bidrar till en sämre självbild.
|
115 |
Retrieval practice eller kontextuellt lärande? -en interventionsstudie om ordinlärning hos högstadieelever med språkstörningIsaksson, Anders, Karlsson, Sara January 2020 (has links)
Isaksson, Anders och Karlsson, Sara (2020). Retrieval practice eller kontextuellt lärande?-en interventionsstudie om ordinlärning hos högstadieelever med språkstörning. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag: Barn med språkstörning har svårare att lära in och förstå ord. De har ofta även begränsningar i ordförrådets djup. Svenska läro- och kursplanerna genomsyras idag av krav på språkliga förmågor. Kunskap om kurs- och läroplansord är viktigt både för läskunnighet och för lärande i klassrummet. Det är sedan tidigare känt att ordförrådsinterventioner kan vara effektiva för yngre barn och för barn i språklig sårbarhet av olika slag. Strategier och principer för intervention med mål att öka djupförståelsen av ord har utvecklats men de flesta är både småskaliga och begränsade. Studien är angelägen eftersom det i dagsläget finns väldigt få studier som utvärderat undervisningsstrategier som kan främja ordförråd i en svensk skolkontext. Utifrån ett teoretiskt perspektiv kan den här studien därmed bidra till förståelse för hur högstadieelever med språkstörning lär sig nya ord och i vilken mån inlärningen är beroende av kontext respektive aktiv framplockning/repetition. I ett didaktiskt perspektiv kan resultatet av studien ge nya kunskaper om hur undervisningen bör planeras för att främja utvecklingen av ordförrådet hos elever med språkstörning. Syfte: att utvärdera vilken potential metoderna retrieval practice respektive kontextuellt lärande har för att främja inlärning av nya ord för elever med språkstörning. Frågeställningar: 1. Vilken effekt har undervisning enligt metoden retrieval practice på utvecklingen av ordförrådet för högstadieelever med språkstörning? 2. Vilken effekt har undervisning enligt metoden kontextuellt lärande på utvecklingen av ordförrådet för högstadieelever med språkstörning? Teori: Studien tar sin utgångspunkt i två delvis kontrasterande teorier för ordinlärning, retrieval practice och kontextuellt lärande. Retrieval practice innebär upprepad framplockning genom självtestning av nya ord som en del av lärandet. Teorin bygger på tanken att man lär sig ett ords betydelse genom upprepad hämtning från minnet. Kontextuellt lärande utgår från tanken att man lär sig ord bäst genom att stöta på det i många olika sammanhang och därigenom utifrån kontextuella ledtrådar stegvis bygger upp en ökad förståelse om ordet. Metod: kvantitativ metod som bygger på en upprepad inomgruppsdesign som mäter elevernas kunskap om ord före och efter intervention genom de båda metoderna kontextuellt lärande och retrieval practice. Urval: Interventionerna genomfördes under två på varandra efterföljande läsår i sammanlagt tre högstadieklasser (ca 5 - 10 elever/klass) på en statlig specialskola för elever med språkstörning. Resultat: Eleverna kunde fler ord efter interventionerna än vad de gjorde innan. Ökning kunde ses både på de bearbetade målorden och de ej bearbetade kontrollorden. Störst förändring efter insatsen sågs på målorden i retrieval practice vilket indikerar att eleverna lärde sig ord något bättre med den metoden än med metoden kontextuellt lärande. Det fanns dock skillnader på individnivå där enstaka elever gynnades bättre av kontextuellt lärande. Specialpedagogiska implikationer: Trots att en viss positiv effekt gällande mål- och kontrollord för de båda metoderna kunde ses är effekten relativt liten i förhållande till tidsåtgång. Det är därför av vikt att pedagoger som arbetar med att utveckla ordförrådet hos elever med språkstörning är medvetna om att dessa elever har svårare att utvinna mening ur kontext än elever med typisk språkutveckling. Metoden skulle därför kunna innebära att det i ett inledande skede blir ett allt för stort informationsflöde för målgruppen. Aktiv framplockning genom retrieval practice ger effekt på hågkomsten men mer information kopplat till varje ord är nödvändigt för att kunna förstå och använda sig av ordet i flera sammanhang. Det är även viktigt att undervisande lärare har kunskap om att ordinlärning för elever med språkstörning inte sker implicit utan de behöver stöttning i processen genom explicit inlärning. Det krävs dessutom en stor mängd repetition för att elever med språkstörning ska befästa nya ord. Undervisande lärare bör därför tillsammans välja ut vilka ord man ska satsa på att eleverna ska lära sig. Förslagsvis ämnesövergripande ord som eleverna kan stöta på i många ämnen och sammanhang. / Isaksson, Anders and Karlsson, Sara (2020). Retrieval practice or contextual learning?-An intervention study on vocabulary learning in high school students with language impairment. Special Education Program, Department of School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö University, 90 credits.Expected knowledge contribution: Children with developmental language disorder (DLD) find it difficult to learn and understand words. They also often have limitations in the depth of vocabulary. Swedish curricula and syllabuses are permeated by demands on linguistic abilities. Knowledge of course and curriculum words is important for both literacy and classroom learning. It has been known for long that vocabulary interventions can be effective for younger children and for children with language impairment. Strategies and principles for intervention with the aim of increasing the deep understanding of words have been developed, but most of them are both small-scale and limited. The study is important because there are currently very few studies that have evaluated teaching strategies that can promote vocabulary in a Swedish school context. From a theoretical perspective, this study can thus contribute to an understanding of how high school students with DLD learn new words and to what extent learning is dependent on context or active retrieval / rehearsal. In a didactic perspective, the results of the study may provide new knowledge about how teaching should be planned to promote vocabulary development in students with DLD.Purpose: to evaluate the potential of the methods retrieval practice and contextual learning in promoting learning of new words for students with language impairment. Questions: 1. What effect does teaching according to the method of retrieval practice have on the development of vocabulary for high school students with language impairment? 2. What effect does teaching according to the method have on contextual learning on the development of vocabulary for high school students with language impairment? Theory: The study is based on two partially contrasting theories for vocabulary learning, retrieval practice and contextual learning. Retrieval practice involve repeated retrieval through self-testing of new words as part of the learning. The theory is based on the idea that one learns the meaning of a word through repeated retrieval from memory. Contextual learning is based on the idea that one learns words best by encountering it in many different contexts and thereby gradually build an increased understanding of the word based on contextual clues. Method: a quantitative method based on a repeated within-group design that measures students' knowledge of words before and after intervention through the two methods contextual learning and retrieval practice. Selection: The interventions were carried out for two consecutive academic years in a total of three high school classes (approx. 5 - 10 pupils / class) at a school for pupils with DLD. Results: The students knew more words after the interventions than before themAn increase was seen in both the processed target words and the unprocessed control words. The largest change after the effort was seen on the target words in retrieval practice, which indicates that the students learned words somewhat better with that method than with the method contextual learning. However, there were differences at the individual level where some students were better served by contextual learning. Special educational implications: Although some positive effect regarding target and control words for both methods could be seen, the effect is relatively small in relation to time spent. It is therefore important that educators who try to develop the vocabulary of pupils with language impairment are aware that these pupils have a harder time extracting meaning from context than pupils with typical language development. The method could therefor on an initial stage lead to an excessive flow of information that could cause problems for the target group. Active retrieval through retrieval practice has an effect on memory, but more information linked to each word is necessary to be able to understand and use the word in various contexts. It is also important that teachers have knowledge about the fact that vocabulary learning for students with language impairment does not occur implicitly. They also need support in the process through explicit learning. In addition, a large amount of repetition is required for students with language impairment to consolidate new words. Teaching should therefore together choose what words to invest in for students to learn. Suggestively interdisciplinary words that students may encounter in many subjects and contexts.
|
116 |
Framgångsrika undervisningsmetoder för elever med språkstörningÅkerlund, Marie, Hagbyhn, Sofi January 2019 (has links)
Sammanfattning/AbstractHagbyhn, Sofi. Åkerlund, Marie (2019). Framgångsrika undervisningsmetoder för elever med språkstörning. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVi vill identifiera och framvisa lärares uppfattning kring vilka gynnsamma undervisningsmetoder de utövar i mötet med elever med språkstörning i en tillgänglig lärmiljö kopplat till forskning. Dessutom önskar vi kunna identifiera vilka undervisningsmetoder samt vilka stödbehov som lärare uttrycker i sitt arbete med elever med språkstörning.Syfte Syftet med studien är att få fram lärares uppfattningar kring vilka gynnsamma undervisningsmetoder som de bedömer vara framgångsrika för elever med språkstörning och varför dessa undervisningsmetoder tycks vara gynnsamma.FrågeställningarVilka undervisningsmetoder använder lärare sig av i sitt arbete med elever med språkstörning?Vilka stödbehov uttrycker lärarna att de har för att kunna möta elever med språkstörning?TeoriUndersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärande och utveckling är någonting som sker i samspel, sett ur ett socialt och kulturellt sammanhang (Säljö, 2014). För studiens innehåll anses den sociokulturella teorin vara betydelsefull av den orsaken att det handlar om kommunikation i en social kontext, vilket har en betydande roll för det valda området grav språkstörning.MetodStudien bygger på en undersökning där tolv lärare från olika grundskolor som undervisar i årskurs 6 i svenska, har blivit intervjuade. Dessutom har för oss en ny metod- casemetodik- använts tillsammans med kvalitativa intervjuer, vilket vi bedömer vara metoder som främst har kunnat återge informanternas uppfattningar. ResultatResultatet bygger på diskussioner kring ett fiktivt case, ett underlag som har skapats för att ge informanterna ett gemensamt utgångsläge i intervjuerna. Följande tre huvudteman kunde sedan påvisas:1.Undervisningsmetoder i en tillgänglig lärmiljö2.Motivering till undervisningsmetoder3.Lärarens stödbehov utifrån elever med språkstörningHuvudtemana visar på att de tolv informanterna har en spridning i upplevelserna kring hur man kan möta elever med språkstörning, vilka undervisningsmetoder som anses är gynnsamma samt vilka stödbehov som uttrycks att de har i sitt arbete med elever med språkstörning.ImplikationerStudien visar på att det finns en förståelse och vilja hos lärare att möta elever med språkstörning. Fokus ligger på hur språk- och kunskapsinriktad undervisning kan te sig. Därtill lyfter undersökningen vilka gynnsamma undervisningsmetoder för elever med språkstörning samt vilka stödbehov som informanterna lyfter att de behöver. Handledning kring språkstörningens pedagogiska konsekvenser samt kring differentierad undervisning ser vi som det mest väsentliga för oss i uppdraget som blivande speciallärare.SlutsatserI studien framkommer vad tolv informanter anser som framgångsfaktorer i undervisningen för elever med språkstörning. Det framkommer även vilka stödbehov informanterna uttrycker att de har för att bättre kunna möta elever med språkstörning. Intervjuerna gav till resultat fram olika typer av undervisningsmetoder; Genrepedagogik, förförståelse, bildstöd, begreppskartor, digitala hjälpmedel m.fl. och sett att dessa metoder även finns förankrade i forskning. Nyckelord:Casemetodik, språkstörning, stödbehov, tillgänglig lärmiljö, undervisningsmetoder
|
117 |
Undervisningsmetoder i problemlösning. En studie om hur olika undervisningsmetoder i problemlösning kan påverka elevernas kommunikationsförmåga.Jenny, Gorstein, Annfäl, Al-rudainy January 2020 (has links)
En orsak till elevernas svårigheter med problemlösning är att de inte får de förutsättningar som krävs för att utveckla sin begreppsförståelse och kommunikationsförmågan. Genom att ge eleverna möjlighet att samarbeta vid problemlösning, genom att diskutera utmanande matematiska problem i grupp, kan de alla matematiska förmågorna utvecklas. När eleverna arbetar med ett och samma matematiska problem och diskuterar sina olika lösningar med varandra får de uppleva att det finns något alternativt sätt att se på problemet. Eleverna får möjlighet att utveckla sin kommunikation- och resonemangsförmågan, samt utveckla sin räknefärdighet och begreppsförståelse. Detta är en empirisk studie som fokuserar på olika undervisningsmetoder som lärare använder i problemlösning. I studien används kvalitativ undersökningsmetod i form av semi-strukturerad intervju. Resultatet grundar sig i intervjuer med fem lärare som undervisar i matematik för årskurs 4-6 i den svenska skolan. Resultatet visar att lärare som använder sig av olika kommunikationsutvecklande problemlösningsmetoder, ger eleverna förutsättningar att använda varandras tankesätt och idéer som gemensamma resurser. / The reason for students' difficulties with problem solving is that they are not given the right conditions to develop their understanding of mathematical terms and communication skills at school. By giving students the opportunity to collaborate on problem solving, by discussing challenging mathematical problems in a group, all mathematical skills can be developed. When the students work with the same mathematical problem and discuss their different solutions with each other, they find that there is some alternative way of looking at the problem. Students are given the opportunity to develop their communication and reasoning skills, as well as to develop their numeracy and conceptual understanding. This is an empirical study that focuses on different teaching methods used by teachers in problem solving. The study uses qualitative survey method in the form of semi-structured interview. The result is based on interviews with five teachers who teach mathematics for grades 4-6 in the Swedish school. The result shows that teachers who use different communication-development problem-solving methods give students the conditions to use each other's way of thinking and ideas as shared resources.
|
118 |
Sjuåriga elevers uppfattningar om läsförståelsestrategier : En kvalitativ studie om läsförståelse via lärarens högläsning i årskurs 1Holm, Helene January 2020 (has links)
Att lära sig läsa och förstå texters budskap är en komplex process. Vid läsforskning, bådenationellt och internationellt, är läsförståelsestrategier och textsamtal väl dokumenterade ilitterära texter med äldre elever. I denna studie stod emellertid de yngre elevernasfaktatextsamtal ur ett sociokulturellt perspektiv i fokus. I ett tidigt skede måste yngreelever lära sig hur man kan tolka skriftlig text (Baker et.al.2013). Studien har behandlattextsamtal i faktatexter när den forskande läraren läser högt för sjuåriga elever medWestlunds (2017) och Gears (2017) tolkning av den reciproka undervisningsmetoden.Syftet var att studera hur eleverna uppfattar läsförståelsestrategier och då specifiktstrategierna inre mentala bilder och hur de gör inferenser samt hur de individuelltanvänder dessa strategier till sin egen kunskap. Fokus låg också på hur ett kooperativtsynsätt påverkade elevernas resonemang i textsamtalen. Studien är en kvalitativ studie därintervju och deltagarnas observation användes som metod. Resultatet visade att elevernahade olika uppfattningar om de olika läsförståelsestrategierna. Elevernas användande avmetakognitiva strategier gynnade skapandet av inre mentala bilder. Att göra inferenservisades vara svårt för eleverna. Studien påvisade vikten av hur en god språkförståelsepåverkar elevers möjlighet att delta i textsamtal. Ur studiens resultat kan man se attgruppen har en positiv inverkan på elevers deltagande i textsamtalen och att detkooperativa arbetssättet påverkade den kommunikativa diskursen.
|
119 |
Det språkutvecklande arbetssättets betydelse i SO-ämnen / Language development’s impact on social science education : Language development’s impact on social science educationKamber, Aylin, Hyllander, Emma January 2022 (has links)
Syftet med den här kunskapsöversikten är att analysera hur lärare i den svenska skolan arbetar med språkutvecklande arbetsmetoder inom de samhällsorienterade ämnena, varför det är viktigt och vilken effekt den här typ av arbetsmetod har på elevers språk- och kunskapsutveckling. Kunskapsöversikten kommer även lyfta upp kopplingen mellan språket och lärandet. Detta arbete också kommer att beröra olika teorier inom språkutveckling, språkets betydelse för lärande, samt olika språkutvecklande arbetsmetoder som lärare kan använda sig av. För att söka information kring ämnet har vi använt oss av databaserna SwePub, Education Research Complete (ERC), Libsearch, och Google Scholar för att hitta forskningsartiklar och rapporter. Resultatet synliggör att forskning visar att ett språkutvecklande arbetssätt i de samhällsorienterade ämnena har en positiv effekt på alla elevers språk- och kunskapsinlärning. Avslutningsvis ges förslag på fortsatt forskning.
|
120 |
Demokratiundervisning i grundskolan - Lärares förhållningssätt och undervisningsmetoder / Democracy education in elementary school - Teachers' approach and methods for teachingForsberg, Felicia, Ericsson Damm, Saga January 2022 (has links)
The purpose of this study is to investigate how elementary school teachers work with the concept of democracy in the classroom. In this study different methods for teaching about the concept of democracy are analyzed as well as teachers' attitudes towards democracy education. The Swedish school system is supposed to raise the future generation of democratic members of the society and our teachers are the ones assigned to implement this difficult task. We grew an interest and curiosity in what methods teachers use in their teaching to ensure democracy awareness among young children. A number of different sources have been used as a foundation for finding methods for democracy education. Apart from that, other sources have been used to analyze the results of the methods we have found. The methods include cooperative learning (group work, roleplay and drama), current events as resources and deliberative communication. The analysis made in this study shows patterns in the teaching methods as well as how different teachers approach the concept of democracy. Also how student influence impacts democracy education in elementary schools. The concept of democracy is complex and depending on the individual teacher's approach to democracy teaching the methods tend to vary. In conclusion many of the methods we have come across in our research tend to be of the cooperative kind. For this reason traditional teaching is never recommended. In addition, variation in teaching methods is important for a proper and meaningful democracy education.
|
Page generated in 0.128 seconds