Våld, kriminalitet, utanförskap samt klass och etnicitet är de teman som diskuteras i den här studien utifrån fyra olika ungdomsromaner som utspelar sig i socioekonomiskt utsatta områden. Med hjälp av sociologisk och litteraturvetenskaplig forskning diskuteras de olika temana. Syftet är att läsa mellan raderna i ungdomsromanerna och hitta dolda värderingar, upplysningar och företeelser kopplade till temana med hjälp av både närläsning och en kvalitativ innehållsanalys. Syftet är också att belysa hur våld och brottslighet presenteras för unga läsare genom litteratur. Resultatet av den här studien visade att våld och brottslighet i romanerna presenteras som en ögonöppnare för unga och vuxna i romanerna, där de unga karaktärerna upplever r rädsla och oro för det ökade våldet och brottsligheten. Resultaten visade också på olika dolda värderingar, upplysningar och företeelser i ungdomslitteraturen, där sådant som rasism, ekonomisk utsatthet, klasskillnader, stereotypa övertygelser och fördelar med etnisk svenskhet presenteras. Nyckelord: Ungdomslitteratur, våld, kriminalitet, utanförskap, socialklass, etnicitet, kvalitativ innehållsanalys. / Violence, criminality, exclusion as well as social class and ethnicity are the themes discussed in this study based on four different youth novels that take place in socio-economically disadvantaged areas. With the help of sociological and literary research different themes are discussed. The aim is to read between the lines in the youth novels and find hidden values, information and phenomena connected to the themes with the help of both a close reading and a qualitative content analysis. The aim is also to highlight how violence and crime are presented to young readers through literature. The result of this study showed that violence and crime in the novels are presented as an eye-opener for young people and adults in the novels, where the young characters experience fear and anxiety about the increased violence and crime. The results also showed different hidden values, information and phenomena in youth literature, where such things as racism, economic vulnerability, class differences, stereotypical beliefs and advantages of ethnic Swedishness are presented.  Keywords: Youth literature, violence, crime, exclusion, social class, ethnicity, qualitative content analysis.

Denna uppsats syftade till att undersöka några utvalda skillnader mellan originalverket och den lättlästa versionen av När hundarna kommer av Jessica Schiefauer samt undersöka vilka läsarter som kunde kopplas till de båda verken. Eftersom lättläst som genre marknadsför sig som en litteraturform för alla var det intressant att se huruvida en lättläst version av ett verk faktiskt verkar passa alla och om den kan likställas med en “vanlig” roman i relation till kursplanen i svenska på grundskolan. Materialet för uppsatsen var originalverket När hundarna kommer av Jessica Schiefauer samt den lättlästa adaptionen med samma namn, omarbetad av Tomas Dömstedt. Metoden var dels en läsning av båda verken där olika karaktärer valdes ut för analys utifrån begreppen ‘rund/flat karaktär’, ‘utlagd antydning’ samt ‘symboler’. Dels gjordes en analys utifrån forskaren Michael Tengbergs sex läsarter: handlingsorienterad-, betydelseorienterad-, värderingsorienterad-, subjektsorienterad-, intentionsorienterad- och metakognitiv läsart, vilka sedan kopplades till verken för att se vilka som aktiverades i läsningen.  Resultatet visade att det finns stora skillnader mellan versionerna och att det lättlästa verket ger läsaren större luckor att själv fylla i. Idén om lättläst är att underlätta för läsaren och det är därför intressant att den lättlästa romanen i föreliggande studie, i uppsatsförfattarens mening, upplevdes svårare än originalet. Eftersom varken parallellhandlingar och karaktärsutvecklingar fanns med i den lättlästa adaptionen blev det svårt som läsare att se en röd tråd genom boken och att förstå motiven för karaktärernas handlingar.  En slutsats som kan dras är att den lättlästa romanen främst kan ses som en mer svårtillgänglig version av originalet och det är synd att reducera en så pass komplex berättelse till något så avskalat och bristfälligt som den lättlästa versionen gjort.

The aim of this study is to examine how the basic values ​​dilemma is narratively embodied in the youth novels # Seriöstdeträckernu (Long, 2017) and Hungerspelen (Collins, 2008). The research questions of the study are: • How is the narratology presented, based on how, plot, time, narrator, characters are presented? And which themes and motifs concern the novels?  • What similarities and differences can be detected between the selected novels in question of narration, themes and motifs? This study have been conducted with a literature analysis, where aspects such as the novels' plot, temporality, narrative, themes, motifs and characters have been analyzed. The analysis shows that by constructing the novels' plot based on the classic dramaturgical curve, the readers´ interest in the fable is increased. The themes and motifs of the novels concern subjects such as human rights and equality, which correlates to the core values within the Swedish school.  Intimacy and identification between the reader and the main characters is created by the use of internal focalization and a self-narrative perspective. This invites the reader to reflect on the dilemmas the characters encounter and how they might possibly think of acting in similar situations.

No description available.

This two years master’s thesis is a review and exploration of the Swedish debate concerning children’s literature from the 19th century to the present, as well as the evaluation and analysis of four adaptations of the tale Red Riding Hood. The aims are to identify how ideas and values regarding the role of children’s literature in society have developed over time and to contribute with a knowledge base for continued reflection and discussion on the subject of children’s reading and mediation of children’s literature in public libraries. The theory and method used in the thesis, is primarily based on the discourse analysis of Michel Foucault. I have identified four main discourses: the educational discourse, the liberation discourse, the politicized dis- course and the popular discourse. To explore the tension between contingency and permanence within the dis- cursive field I have revolved the analysis around key concepts such as ”pedagogy”, ”children” and ”childhood”. The four different adaptations of Red Riding Hood illustrate how beliefs about children and children’s reading have been revised over time. The study shows that the debate and the literature have evolved from a didactic and instrumental point of view to a more liberating and aesthetic approach. But the movement is not linear and uni- vocal. The current debates and the range of children’s literature today exhibit tendencies both of protective mo- rality, expressive and imaginative aesthetics and political awareness. The predominant view of children is still as human “becoming’s” rather than “beings”, and the value of reading literature is thus regarded as extrinsic and as a tool for language development. This continuous and ongoing educational discourse takes little interest in the children’s own ideas and opinions about books and reading. It is my conclusion that children’s libraries, as me- diators of children’s literature, have an enhanced role to play in today’s technologically based society; providing and encouraging book discussions and other literary activities where not only the literature is in focus, but the children’s own reading experiences as well.

I den här uppsatsen har jag gjort en tematisk läsning av de dystopiska ungdomstrilogierna Hungerspelstrilogin, Divergenttrilogin och Legendtrilogin, vilket jag har gjort med fokus på temat kosmetika och utsmyckning. Syftet var att undersöka de genusmönster som existerar kring kosmetikan och utsmyckningen, liksom dess förhållande till klass och ålder. Jag kommer i uppsatsen fram till att kosmetika och utsmyckning bärs frivilligt av överklass och onda karaktärer och att det tvingas på de flickor, och i viss mån även de pojkar, som är böckernas huvudpersoner. Böckerna tycks bekräfta åsikten att kosmetikan är något förkastligt och påtvingat av patriarkatet. Tvånget kommer dock i böckerna inte enbart ifrån patriarkatet utan också från överklassen. Uppdelningen mellan vad som är okej för flickor och pojkar att bära ser i stort sett likadan ut som i dagens samhälle, trots framtidsskildringens möjligheter att måla upp något nytt. De som frivilligt bär kosmetika och utsmyckning är oftast farliga, såsom onda ledare eller förtryckande överklass. Det feminina nedvärderas i böckerna mer än det könsneutrala (även om kritik kring det neutrala också förekommer) och det kvinnliga nedvärderas starkare än det flickiga. Även om flickorna finner att dekorationen kan vara användbar har den litet eller inget värde då den inte fyller en annan funktion än skönhet. Resultatet blir destruktivt då flickor och kvinnor vänds mot varandra och sig själva. Dessutom blir ramen för vad som är okej snävare då de både ska vara vackra, men inte bry sig om det. Det bekräftar också de genusmönster och förväntningar som säger att flickan ska vara passiv och vacker.

Diss. Åbo : Åbo akademi, 2006. / S. 346-366: Bibliografi.

Detta arbete undersöker hur homosexuella killar skildras i ungdomslitteraturen. Syftet problematiserar dikotomin maskulint/feminint och män/kvinnor. Målet är att införa ett icke heteronormativt perspektiv i ungdomslitteraturforskningen kring genus och queer. Detta görs utifrån teorier av Judith Butler, Tiina Rosenberg och R. W. Connell. De böcker som analyserats är Ung, bög och jävligt kär, Regn och åska och Ibland bara måste man (Boy meets boy). Romanerna är skrivna under 2000-talet. Det är primärt inga komma-ut romaner utan fokus ligger på hur det är att träffa första kärleken och känslorna kring det. I analysen framträder tre centrala teman: Identitet, homosexuellas situation och samhället och kulturens påverkan. Protagonisterna konstruerar sin identitet i samband med nära vänner, estetiska uttryck, miljö och kroppen.    Arbetet har också ett didaktiskt syfte där de efterfrågats en större medvetenhet kring ämnet sexuell läggning och identitet i skolan och utgår från litteraturdidaktikerna Louise M. Rosenblatt och Gunilla Molloy. / This essay problematizes how gay guys are portrayed in youth literature. The purpose problematizes the dichotomy of male / female and the subject of men / women. The goal is to introduce a non-heteronormative perspective in youth literature research on gender and queer. This is based on theories of Judith Butler, Tiina Rosenberg and R. W. Connell. The books that have been analysed are Ung, bög och jävligt kär, Regn och åska, and Ibland bara måste man (Boy meets boy). The novels are written in the 2000s. The novels are primarily no coming-out novels, the focus is what it's like to fall in love with the first person and the feelings around that moment. The analysis showed that three key themes: Identity, the situation of homosexuals and the society and culture influence. Protagonists construct their identity in the context of close friends, aesthetic, body and society.   The work also has a didactic purpose in which they demanded a greater awareness on the topic of sexual orientation in the school and is based on literature didactics as Louise M. Rosenblatt and Gunilla Molloy.

Denna uppsats undersöker en barnbokstrilogi, som skrevs av Sonja Berg Pleijel under sjuttiotalet, och som utspelar sig under de sista åren av nederländskt kolonialt styre i nuvarande Indonesien, och under tiden för den japanska invasionen. I uppsatsen undersöker jag hur två av modernitetens utopier kontrasteras emot varandra, den ena är idén om ett gott kolonialt styre, och den andra är idén om en värld där rättvisa och frihet råder. I alla tre böcker visas exempel upp på varför ett etiskt kolonialt styre varken är möjligt eller önskvärt, och hur utopin om en rättvis värld kan realiseras inom den enskilde människan, även om den inte kan realiseras i världen. För att komma åt dessa frågor kommer jag att sätta boken i ett historiskt idésammanhang, och diskutera de tankar som hörde till de ethische politiek, som var den officiella koloniala policyn i Nederländerna under den tid som boken utspelar sig. Dessa idéer uttrycks ibland av bokens karaktärer, och dessa argumenteras alltid emot eller avslöjas som ohållbara eller felaktiga. Jag kommer dessutom att jämföra bokserien med några barnböcker som gavs ut i Nederländerna under trettio- och fyrtiotalet, och som var tydligt inspirerade av denna tankeströmning. Genom att jämföra Sonja Berg Pleijels böcker med dessa blir argumenten emot denna idéströmning i dessa böcker, och därmed analysen av de två kontrasterande modernitetsprojekten ännu tydligare. Dessutom sätter jag in Sonja Berg Pleijels böcker i det svenska sjuttiotalssammanhang i vilket de skrevs.

The purpose of this thesis is to look into the accuracy of various depictions of mental illness in YA literature, and to discuss the benefits of such literature in understanding adolescent mental illness, given a background of bibliotherapy and illness narratives. This paper analyzes five fictional novels that were selected with consideration to their popularity, relevance, and relatability. These are analyzed using the method of content analysis. The results bring up the depictions of symptoms of depression, mania, trauma, obsessions and compulsions, and suicidal ideations. To evaluate the clinical accuracy of the symptoms described in the selected books, they are compared to the DSM5. The disorders considered in this paper are Major Depressive Disorder, Bipolar I Disorder, Posttraumatic Stress Disorder, and Obsessive- Compulsive Disorder, and the suicidal risk of these. The results suggest that the literature has accurate representations of adolescent mental illness. Furthermore, the use of metaphors deepens the reader’s understanding of the characters’ subjective experiences of mental illness. Thanks to its accuracy and ability to convey subjectivity, reading this kind of literature may be beneficial to anyone who seeks to further understand adolescent mental illness. / Syftet med denna rapport är att undersöka hur verklighetstrogna skildringar av psykisk ohälsa är i ungdomslitteratur och att diskutera fördelarna med sådan litteratur när det gäller att förstå psykisk ohälsa hos ungdomar, med bakgrund av biblioterapi och sjukdomsberättelser. Denna artikel analyserar fem ungdomsromaner som valts ut med hänsyn till deras popularitet, relevans och reliabilitet. Dessa analyseras med hjälp av metoden content analysis. Resultaten tar upp skildringar av symtom på depression, mani, trauma, tvångstankar och självmordstankar. För att utvärdera skildringarna av symptom som beskrivs i de utvalda böckerna jämförs de med den diagnostiska manualen DSM-5. De störningar som behandlas i denna rapport är Major Depressive Disorder, Bipolar I Disorder, Posttraumatic Stress Disorder och Obsessive-Compulsive Disorder, och självmordsrisken för dessa. Resultaten tyder på att litteraturen har verklighetstrogna framställningar av psykisk ohälsa hos ungdomar. Dessutom fördjupar användningen av metaforer läsarens förståelse för karaktärernas subjektiva upplevelser av mental sjukdom. Tack vare litteraturens realistiska skildringar och förmåga att förmedla subjektivitet kan läsning av denna typ vara till nytta för alla som försöker att bättre förstå ungdomars psykiska ohälsa.