Denna uppsats beskriver HBTQ+-personers gestaltning i barnlitteratur. Studien utgörs av karaktärs- och bildanalyser på sex olika HBTQ+-karaktärer från fyra olika barnböcker. Resultatet av denna uppsats visar att de flesta HBTQ+-personer i barnlitteratur framställs utifrån normer som vi förmedlar till barn, vilket kan ge positiva och negativa effekter på barns tankar om heteronormen.

In this thesis I aim to analyze the modern classic book The Catcher in the Rye by J.D. Salinger (1951) in an attempt to determine whether one can categorize it as a Young Adult book or not. The novel itself was published as an adult book, but my research shows that it gets both mentioned and used as an example as a novel that has influenced Young Adult literature since its publication. Furthermore, it features many of the criteria that define Young Adult literature. The aforementioned criteria are as follows: death, drugs, war, sex, alcohol, politics, suffering, gender roles, (sexual) liberation, and absent or unaware parents and adults. In addition, Young Adult literature usually uses a first-person perspective, which has led to discussions about whether the said narrator can be trusted or not. The Catcher in the Rye demonstrates many of these criteria – death, war, sex, alcohol, suffering, and parental figures and their roles. In my analysis, I focus on death, parents and the narration, specifically whether or not Holden Caulfield can be classified as an unreliable narrator. By researching the history of Young Adult literature – when it first appears as a genre and how the events come about – as well as looking into the criteria that defines the genre, I perform my analysis by doing a close reading of The Catcher in the Rye. By using my newfound facts, I discuss whether or not the novel can be categorized as Young Adult literature.

Syftet med studien är att utforska representationer av asexualitet i samtida coming of age-ungdomsromaner med fokus på hur asexualitet (o)möjliggörs som en oproblematiserad position. Detta görs genom en närläsning av romanerna Tash Hearts Tolstoy, Let’s Talk About Love, Loveless och Beyond the Black Door utifrån ett queerteoretiskt perspektiv. Romanernas skildringar av asexualitet utmanar föreställningar om att sexuellt begär är en essentiell del i vuxenblivandet och tillåter den asexuella positionen att existera utan att formas av negativa stereotyper. Romanernas huvudpersoner genomgår processer av att komma till insikt om sin asexuella identitet, acceptera den för sig själva och komma ut med den för omgivningen. Den obligatoriska sexualiteten är ständigt närvarande i dessa processer men det är den asexuella positionens marginaliserade position jämte den obligatoriska sexualiteten som framställs som problemet snarare än asexualiteten i sig. / The aim of the study is to explore representations of asexuality in contemporary coming of age young adult novels with a focus on how asexuality is made (im)possible as an unproblematic position. This is done through a close reading of the novels Tash Hearts Tolstoy, Let’s Talk About Love, Loveless and Beyond the Black Door from a queer theoretical perspective. The novels’ depictions of asexuality challenge notions that sexual desire is an essential part of becoming an adult and allow the asexual position to exist without being shaped by negative stereotypes. The protagonists of the novels go through processes of realizing and accepting their asexuality for themselves and also coming out to their surroundings. Compulsory sexuality is constantly present in these processes, but it is the marginalization of the asexual position in relation to compulsory sexuality that is understood as the problem rather than asexuality itself. / <p>2021-06-02</p>

Denna uppsats har i syfte att analysera tilltalen i fyra samtida ungdomsromaner: Grim (2021) av Sara Bergmark Elfgren, Fula tjejer (2020) av Johanna Lindbäck, Lisa Bjärbo och Sara Ohlsson, Bergtagen (2020) av Camilla Sten och A Good Girl’s Guide to Murder (2019) av Holly Jackson. Metoden och den huvudsakliga teorin är baserade på Barbara Walls The Narrative Voice: The Dilemma of Children’s Fiction från 1991 och hennes användning av narratologiska koncept om berättarperspektiv för att avgöra om en bok är skriven för barn. Analysen visar hur de fyra romanerna använder olika och unika sätt att tilltala de implicita unga läsarna. Den implicita författaren syns ibland via berättarens röst, beroende på vilket berättarperspektiv romanerna har. I slutändan är det dock svårt att försöka definiera ungdomslitteraturgenren på samma sätt som Wall definierar barnlitteratur. Jag menar att man skulle behöva överväga ungdomslitteraturens unika förutsättningar samt dess läsare för att försöka definiera genren ännu tydligare. / This thesis aims to analyse the narrative address of four contemporary novels for young adults: Grim (2021) by Sara Bergmark Elfgren, Fula tjejer (2020) by Johanna Lindbäck, Lisa Bjärbo och Sara Ohlsson, Bergtagen (2020) by Camilla Sten, and A Good Girl’s Guide to Murder (2019) by Holly Jackson. The method and main theory are based on Barbara Wall’s The Narrator’s Voice: The Dilemma of Children’s Fiction from 1991 and her use of narratological concepts of narrative perspective to determine if a book is written for children. The analysis shows how the four novels use unique and different approaches to address their implied young readers. The implied author can sometimes be shown through the narrator’s voice, depending on which narrative perspective the novels have. In the end, however, it is difficult to try to define the genre of young adult fiction in the same way that Wall defines the genre of children’s fiction. I argue that one would need to consider the unique conditions of young adult literature and its readers to try to define the genre even clearer.

Jinnen är ett frekvent förekommande väsen i arabisk kultur och litteratur alltsedan förislamsk tid. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur jinnerna beskrivs och representeras i Fenixtrilogin av Sonia Nimr. Deras narrativa och litterära funktioner i böckerna relateras till deras representation och funktion i arabisk kultur och i ungdomsfantasy. Mieke Bals klassifikation av roller i en narrativ cykel används i analysen. Resultatet är att jinnen har en stark koppling till den klassiska bilden av en jinn i arabisk litteratur och kultur, men att några detaljer skiljer sig. Mest framträdande är jinnens entydigt goda egenskaper och funktioner i berättelsen. Slutsatsen är att trilogin ligger tydligt i linje med annan fantasylitteratur för ungdomar, men att jinnen har en unik roll som hjälpare eller god kraft. Den får i och med det en tydlig pedagogisk roll, i linje med barn- och ungdomslitteraturen. / The jinn is a frequently occurring entity in Arabic culture and literature since pre-Islamic times. The purpose of this literature study is to examine how the jinn are described and represented in the Thunderbird trilogy by Sonia Nimr. Their narrative and literary functions in the books relate to their representation and function in Arab culture and in young adult fantasy. Mieke Bal’s classification of roles in the narrative cycle is used in the analysis. The result is that the jinn bears a strong resemblance to the classical image of a jinn in Arabic literature and culture, but that some details differ. Most prominent are the jinn’s unambiguously good qualities and functions in the story. The conclusion is that the trilogy is clearly in line with other fantasy literature for young adults, but that the jinn has a unique role as a helper or as the good power. It therefore has a clear pedagogical role in line with children’s literature and Young Adult literature.

Jinnen är ett frekvent förekommande väsen i arabisk kultur och litteratur alltsedan förislamsk tid. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur jinnerna beskrivs och representeras i Fenixtrilogin av Sonia Nimr. Deras narrativa och litterära funktioner i böckerna relateras till deras representation och funktion i arabisk kultur och i ungdomsfantasy. Mieke Bals klassifikation av roller i en narrativ cykel används i analysen. Resultatet är att jinnen har en stark koppling till den klassiska bilden av en jinn i arabisk litteratur och kultur, men att några detaljer skiljer sig. Mest framträdande är jinnens entydigt goda egenskaper och funktioner i berättelsen. Slutsatsen är att trilogin ligger tydligt i linje med annan fantasylitteratur för ungdomar, men att jinnen har en unik roll som hjälpare eller god kraft. Den får i och med det en tydlig pedagogisk roll, i linje med barn- och ungdomslitteraturen. / The jinn is a frequently occurring entity in Arabic culture and literature since pre-Islamic times. The purpose of this literature study is to examine how the jinn are described and represented in the Thunderbird trilogy by Sonia Nimr. Their narrative and literary functions in the books relate to their representation and function in Arab culture and in young adult fantasy. Mieke Bal’s classification of roles in the narrative cycle is used in the analysis. The result is that the jinn bears a strong resemblance to the classical image of a jinn in Arabic literature and culture, but that some details differ. Most prominent are the jinn’s unambiguously good qualities and functions in the story. The conclusion is that the trilogy is clearly in line with other fantasy literature for young adults, but that the jinn has a unique role as a helper or as the good power. It therefore has a clear pedagogical role in line with children’s literature and Young Adult literature.

This study analyses how abusive treatment is handled in three novels for adolescents, Färglös, Näthat blues, and Fjärde riket, in order to reveal how these novels can be used as a basis for discussions of values in the teaching of Swedish in upper secondaryschool. The three novels were chosen because statistics showed that they were the most frequently borrowed books for young people under the subject heading bullying at a library in southern Sweden. The analysis shows that there are different forms of abusive treatment in the three books. Färglös describes abusive treatment against a social category, where the members of the vulnerable group are forced to protect themselves and each other as a group. Näthat blues is about net bullying, sexual harassment, and gender-related bullying against a specific individual, while Fjärde riket shows how abuse can be used as a strategy to achieve a higher power position. The latter book tells the story from the point of view of both the victim and the perpetrators. The conclusionis that the three novels, in different ways, invite changes of perspective and can function well as a basis for discussions about abuse using fictitious characters.

Uppsatsen syftar till att undersöka om barn och ungdomslitteraturen tillägnat sig filosofiska tankegångar och hur detta har utryckts i fyra skönlitterära verk. Barnlitteraturen används i skolan framförallt för att öka läsförståelse och ordkunskap. I denna studie har jag pekat på att litteraturen även kan föra fram filosofiska idéer. Uppsatsen kan fungera som en vägvisare till hur filosofiska idéer kan hämtas från skönlitteraturen och på så sätt exemplifiera dessa med hjälp av litteraturen, men också hur vi på samma sätt kan göra litteraturen mer begriplig med hjälp av filosofiska exempel. Uppsatsen har visat att barnlitteraturen innehåller djupa och intressanta filosofiska tankegångar. Både äldre och nyare barnlitteratur kan därför med fördel användas i skolan för att introducera filosofiska begrepp på ett stimulerande sätt.

Sammanfattning Hur kan bilderbokens ikonotext, med dess särpräglade uttryck och estetik ge uttryck för döden? Utifrån min läsning av Kitty Crowthers tre bilderböcker på temat döden; Moi et Rien (2000), La visite de petite mort (2004) och Annie du lac (2009) har jag studerat hur de dubbla läsplanen bild och text samverkar och skapar en estetisk upplevelse som förmedlar svårfångade psykologiska sammanhang, kulturella förhållningssätt och mänskliga erfarenheter. Genom sina bilderböcker ger Crowther uttryck för det osedda, svårgripbara och abstrakta begreppet döden och visar att när någon dör lär sig någon annan hur det är att leva. / Abstract The picture book is a literary form in which verbal and visual elements are inextricably linked, how can this special aesthetics express death? Out of my readings of Kitty Crowthers three picture books on the topic of death; Moi et Rien (2000), La visite de petite mort (2004) and Annie du lac (2009) I have examined how visual representation and text combined create an aesthetic experience which mediate complicated psychological context, cultural behaving and human experience. In her picture books Crowther in various representations shows the unseen, immaterial and abstract phenomenon of death – depictions which can teach us how to live.

I den här studien har jag undersökt vilka berättelser unga och barn möter genom barn- och ungdomslitteratur och även på vilka sätt som denna typ av litteratur finns tillgänglig att läsa. Studien innehåller även ekonomiska aspekter. Jag har utgått från dessa frågeställningar: • Hur kan olika skrift- och ordval möjliggöra inkludering i text? • Hur kan litteratur göras tillgängligt för flera olika lässätt? • Hur ser representation av icke normativa människor ut i barn och ungdomslitteratur? Jag har valt att arbeta med just dessa frågeställningar eftersom vi i skolan arbetar med berättelser, texter och sagor under hela skolgången och har skyldighet att ge våra elever en demokratisk grund och material som de kan känna igen sig i och relatera till. Material och metoder som vi väljer måste vara tillgängliga för alla oberoende av funktionsvariationer. Undersökningen har resulterat i en bok som är skriven på ett sätt där alla karaktärerna är avidentifierade, utan några fysiska, biologiska eller funktionella attribut. Genom denna avidentifiering får läsaren möjlighet att läsa in sin egen karaktär eller sig själv i berättelsen och skapa egna bilder. Boken är tillgänglig, inte bara utifrån inkludering i läsningen och berättelsen, utan även genom att en kan ta till sig texten med hjälp av olika lässätt. Den är skriven i alfabetsskrift, i punktskrift och finns som ljudbok. Under undersökningen, med avseende på lässätt, har det blivit allt tydligare att barn- och ungdomslitteratur kan vara svårt att få tag på som inläst material och att det är nästan omöjligt om en inte har tillgång till appar som till exempel Legimus. Angående representation i det begränsade antal sagor, biografier, berättande faktaböcker eller påhittade berättelser som jag använt, så finns sällan personer som anses utanför normen, inte ens i litteratur som utger sig för att vara inkluderande.