Universell utformning är ett växande paradigmskifte inom samhällsplaneringen i de svenska ramverken som ett verktyg för att främja tillgängliga och användbara miljöer. Syftet med den aktuella studien är att undersöka hur effektivt universell utformning kan implementeras inom samhällsplaneringen genom att definiera begreppet och utforska dess möjligheter och utmaningar. Genom sex semistrukturerade intervjuer har målet varit att bidra till en bredare förståelse inom området. Intervjuerna har genomförts med aktörer från olika positioner och nivåer, inklusive representanter från både den offentliga sektorn, praktiker och den kommunala förvaltningen. Studien har inkluderat bakgrundsforskning med sökning i öppna och slutna databaser. Empirin har analyserats med hjälp av ett teoretiska ramverket inom områden såsom den sociala modellen för funktionshinder, universell utformning och funktionshinderspolitiken. Uppmärksamhet har riktats mot kunskapen inom Sveriges samhällsplanering och dess processer i relation till universell utformning. Resultatet presenterar att det finns en varierad kunskap inom området för universell utformning. Genom analysen kunde vi dra fyra slutsatser: 1. Teoretiker besitter större kunskap om universell utformning än praktiker 2. Det finns en begreppslig förvirring som uppstått till följd av en kunskapsbrist 3. Det finns ett bristande ansvarstagande om vem som bör ansvara för kunskapen 4. Universell utformning har potential att användas som ett verktyg för att skapa en mer inkluderande och jämlik värld. Diskussionen analyserar forskningsfrågor relaterade till den genomförda analysen, med särskild reflektion kring definitionen av universell utformning genom citatet av en respodent: “... Man ska inte behöva gå in genom bakdörren om man inte kan gå i trappor”. Vidare diskuteras det faktum att kunskap har en stor inverkan för att effektivt kunna implementera universell utformning och förstå dess betydelse. / Universal design is a growing paradigm shift in urban planning in the Swedish framework as a tool to promote accessible and usable environments. The aim of the study was to investigate how effectively universal design can be implemented in urban planning by defining the concept and exploring its opportunities and challenges. Through six semi-structured interviews, the aim has been to contribute to a broader understanding of the field. The interviews have been conducted with actors from different positions and levels, including representatives from both the public sector, practitioners and municipal administration. The study has included background research with searches in open and closed databases. The empirical data has been analyzed using a theoretical grounding in areas such as the social model of disability, universal design and disability policy. Attention has been paid to the knowledge within Swedish spatial planning and its processes in relation to universal design. The result presents that there is a varied knowledge in the field of universal design. Through the analysis, four conclusions could be drawn which included: 1. Theorists have more knowledge about universal design than practitioners 2. There is conceptual confusion resulting from a lack of knowledge 3. There is a lack of ownership of who should be responsible for the knowledge 4. Universal design has the potential to be used as a tool to create a more inclusive and equal world. The discussion analyzes research issues related to the conducted analysis, with particular reflection on the definition of universal design through the quote: “... You should not have to go in through the back door if you cannot enter by stairs”. Furthermore, it discusses the fact that knowledge has a great impact in order to effectively implement universal design and understand its importance.

Stadsplanering och arkitektur har traditionellt sett prioriterat visuella värden i staden över andra sinnliga upplevelser. Synen dominans tillsammans med normen able-bodiedness ”den friska kroppen” inom yrkesgruppen gör att personer med blindhets erfarenheter och upplevelser blir exkluderade från samtalet om stadens utformning. Det bidrar också till en exkludering i staden genom att den bebyggda miljön i många fall inte är utformad efter deras behov. Personer med blindhets behov hanteras istället som tillgänglighetsåtgärder i ett senare skede och på så sätt framställs som något som skiljer från ”normalt” yrkesutövande. Denna studie studerar problematiken från en annan synvinkel. Här undersöks hur kunskap från personer med grav synnedsättning som inte huvudsakligen använder synen för orientering eller upplevelser av staden kan komma till nytta för stadsutvecklingen i stort. Syftet är att undersöka möjligheten att ta fram metoder som kan hjälpa till att synliggöra sinnliga upplevelser i staden. Människor har olika kroppsliga förmågor som påverkar hur vi använder våra sinnen och därför kan städer med olika sinnliga upplevelser bli mer anpassade för fler. Metoderna kan bidra till en mer inkluderande stad men även en mer variationsrik upplevelse, för alla oavsett funktionsförmåga, detta med större valfrihet och fler alternativ. Studien är både utforskande och ifrågasättande av subjektiviteterna ability och disability. Slutsatsen ger inte något konkret svar/lösning utan undersökning syftar till att synliggöra problem inom stadsplanering för att sedan vända dessa till möjligheter. Studien bidrar med metoder som kan hjälpa stadsplaneringen att reflektera över sinnliga upplevelser i staden och på så vis arbeta mot en mer inkluderande stad. Bidrar även med ett öppnare samtal om staden och utmanar normen om vilka som får vara med i utformningen av staden. Det finns ett behov av vidare forskning för att kunna använda kunskapen på en mer strategisk nivå, och en stadsplaneringen som vågar ta sig an de nya kunskaperna.

<p>Twice as many women as men suffer from mental ill-health. The negative trend of mental problems among teenagers continues. In certain places in Sweden, 40 per cent of the teenage girls have outspoken symptoms of depression. This is why it is important to observe mental ill-health in a public health perspective.</p><p> </p><p>One effect evaluation of the DISA method (Depression In Swedish Adolescents) drew the conclusion that this universal depression preventive method is well working. The DISA method includes cognitive behavioural techniques that change negative pattern of thinking, give practice of communication, strategies of problem solution plus exercises to strengthen the social network. The purpose, in current investigation, was to let the group leaders’ estimations of the carrying through and of future prospects of the method be the basis of the method development as the method can be more effective. Six persons, who recently had became group leaders of DISA in Västmanland, were selected as interviewees by structured selection. Qualitative interviews were completed. A manifest qualitative content analysis carried through on the transcriptions.</p><p> </p><p>Generally speaking, the interest of the method is great and there are bright prospects, according to the result of investigation. The basic education of DISA could however be experienced as heavy and intensive with a negative focus. The structured method material has an advanced language and a stereotyped gender perspective that influence the group meetings, which takes a lot of work and time. The supervision facilitates for the group leaders, as they through supervision will learn from each other’s experiences. A conclusion is that good anchorage of the method facilitates for the group leaders during implementation where the group meetings are carried through.</p> / <p>Dubbelt så många kvinnor som män lider av psykisk ohälsa. Den negativa trenden av psykiska besvär bland tonåringar fortsätter. På vissa ställen i Sverige har 40 procent av tonårsflickorna uttalade depressionssymptom. Därför är det viktigt att uppmärksamma psykisk ohälsa ur ett folkhälsoperspektiv.</p><p> </p><p>En effektutvärdering av DISA-metoden (Depression In Swedish Adolescents) drog slutsatsen att denna universella depressionsförebyggande metod är välfungerande. DISA-metoden innefattar kognitiva beteendetekniker som förändrar negativa tankemönster, ger kommunikationsträning, problemlösningsstrategier samt övningar till att stärka det sociala nätverket. Syftet, i aktuell undersökning, var att låta gruppledarnas bedömningar av genomförandet och av metodens framtidsutsikter utgöra grund för metodutvecklingen, då metoden kan bli mer verkningsfull. Sex nyblivna DISA-gruppledare i Västmanland valdes ut som intervjupersoner genom strategiskt urval. Kvalitativa intervjuer fullbordades och manifest kvalitativ innehållsanalys genomfördes på transkriberingarna.</p><p> </p><p>Intresset för metoden är generellt sett stort och framtidsutsikterna är goda, enligt undersökningsresultatet. Grundutbildningen i DISA kan emellertid upplevas som tung och intensiv med negativt fokus. Det strukturerade metodmaterialet har ett avancerat språk och stereotypt genusperspektiv, vilket inverkar på gruppträffarna som kräver mycket arbete och tid. Handledningen underlättar för gruppledarna, då de under handledningen kan lära av varandras erfarenheter. En slutsats är att god förankring av metoden underlättar för DISA-gruppledarna under implementeringen där gruppträffarna genomförs.</p>

<p>The purpose of this study has been to investigate the prospects for identifying and prosecuting individuals suspected of war crimes, within the process of exclusion from refugee status under article 1F(a) of the 1951 Refugee Convention, and using subsequent mechanisms for extradition or prosecution in international criminal law. A number of principles within human rights law and public international law have been advocated by the UNCHR and several human rights NGOs as necessary for a thorough application of the exclusion clauses; one that takes individual responsibility into account and upholds the aims and purposes of the exclusion clauses. There is a discussion as to whether specialised or accelerated exclusion procedures are justified for reasons of security and efficiency, or if they put the rights of the individual at risk and limit the opportunities for gathering information to support investigation and prosecution of the crime in question. Apart from the instruments of asylum law and procedure that have emerged within the EU harmonisation process, there are no general, binding rules on the procedural aspects of the exclusion clauses. One principle that regulates the consequences for the individual of exclusion from refugee status and decisions on extradition is, however, the principle of <em>non-refoulement</em>. Although partly contested in state practice, there is widespread consensus in international jurisprudence and doctrine that the principle, following its status as a <em>jus cogens</em> rule, prohibits every state from returning any individual to a territory where he or she may face torture or other cruel and inhuman treatment or punishment, irrespective of any security risks that the individual may pose to the custodial state.</p><p>Extradition or prosecution of individuals suspected of crimes under article 1F(a), based on universal jurisdiction and the principle of <em>aut dedere aut judicare</em>, has gained increased support from international conventions, such as the 1948 Convention on Genocide and the Rome Statute of the International Criminal Court. The principles are widely upheld by human rights NGOs, and tendencies in practice and policy among the member states of the EU and the parties to the Rome Statute point towards the development of a customary rule of universal jurisdiction among these states. Continuing resistance to the Rome Statute and to universal jurisdiction among influential states such as the USA, Russia, China and India nevertheless serves to exclude these states from being bound by such an emerging customary rule of universal jurisdiction. There are compelling arguments as to why breaches of <em>jus cogens</em>-rules should include or give rise to <em>erga omnes</em> rights or obligations for all states to exercise universal jurisdiction over such breaches. Without the support of major states it is, however, difficult to establish the existence of the general state acceptance of universal jurisdiction as is required for the principle to attain <em>jus cogens</em>-status and become universally applicable, regardless of state consent. Future prospects for adequate and efficient identification and prosecution of suspected war criminals depend on the correct and thorough application of the exclusion clauses, in combination with the development of existing rules of universal jurisdiction, and not least on the willingness and ability of states to overcome the political, economic and institutional obstacles that presently may prevent many states from extraditing or prosecuting individuals who fall within the scope of article 1F(a) of the exclusion clauses.</p>

Twice as many women as men suffer from mental ill-health. The negative trend of mental problems among teenagers continues. In certain places in Sweden, 40 per cent of the teenage girls have outspoken symptoms of depression. This is why it is important to observe mental ill-health in a public health perspective.   One effect evaluation of the DISA method (Depression In Swedish Adolescents) drew the conclusion that this universal depression preventive method is well working. The DISA method includes cognitive behavioural techniques that change negative pattern of thinking, give practice of communication, strategies of problem solution plus exercises to strengthen the social network. The purpose, in current investigation, was to let the group leaders’ estimations of the carrying through and of future prospects of the method be the basis of the method development as the method can be more effective. Six persons, who recently had became group leaders of DISA in Västmanland, were selected as interviewees by structured selection. Qualitative interviews were completed. A manifest qualitative content analysis carried through on the transcriptions.   Generally speaking, the interest of the method is great and there are bright prospects, according to the result of investigation. The basic education of DISA could however be experienced as heavy and intensive with a negative focus. The structured method material has an advanced language and a stereotyped gender perspective that influence the group meetings, which takes a lot of work and time. The supervision facilitates for the group leaders, as they through supervision will learn from each other’s experiences. A conclusion is that good anchorage of the method facilitates for the group leaders during implementation where the group meetings are carried through. / Dubbelt så många kvinnor som män lider av psykisk ohälsa. Den negativa trenden av psykiska besvär bland tonåringar fortsätter. På vissa ställen i Sverige har 40 procent av tonårsflickorna uttalade depressionssymptom. Därför är det viktigt att uppmärksamma psykisk ohälsa ur ett folkhälsoperspektiv.   En effektutvärdering av DISA-metoden (Depression In Swedish Adolescents) drog slutsatsen att denna universella depressionsförebyggande metod är välfungerande. DISA-metoden innefattar kognitiva beteendetekniker som förändrar negativa tankemönster, ger kommunikationsträning, problemlösningsstrategier samt övningar till att stärka det sociala nätverket. Syftet, i aktuell undersökning, var att låta gruppledarnas bedömningar av genomförandet och av metodens framtidsutsikter utgöra grund för metodutvecklingen, då metoden kan bli mer verkningsfull. Sex nyblivna DISA-gruppledare i Västmanland valdes ut som intervjupersoner genom strategiskt urval. Kvalitativa intervjuer fullbordades och manifest kvalitativ innehållsanalys genomfördes på transkriberingarna.   Intresset för metoden är generellt sett stort och framtidsutsikterna är goda, enligt undersökningsresultatet. Grundutbildningen i DISA kan emellertid upplevas som tung och intensiv med negativt fokus. Det strukturerade metodmaterialet har ett avancerat språk och stereotypt genusperspektiv, vilket inverkar på gruppträffarna som kräver mycket arbete och tid. Handledningen underlättar för gruppledarna, då de under handledningen kan lära av varandras erfarenheter. En slutsats är att god förankring av metoden underlättar för DISA-gruppledarna under implementeringen där gruppträffarna genomförs.

Around one percent of the Swedish population is defined as visually impaired and ten percent of them are classified as blind (Funka, n.d.; SRF, 2017a). A study shows that the prevalence of nearsightedness will increase to around half the population in the world in 2050 (Holden et. al., 2016). This suggests an increased need for solutions that work for people with reduced vision, not only for visually impaired but for a large group of the population. The aim of the project is to conceptualize a technological mainstream solution that supports people when shopping for groceries. The focus is on making this solution accessible for people with low vision. The project was planned based on the human-centered design process described by IDEO.org (2015), with an overall process divided into three phases: inspiration, ideation, and implementation. In the first phase, inspiration, a literature review was done, different field studies and other research methods were carried out. The outcome of the phase was three personas, two scenarios, and a design specification. During the second phase, ideation, the project scope was narrowed down – focusing on physical grocery stores (excluding online stores) and on conceptualizing a smartphone application. An ideation workshop was conducted, followed by concept creation, paper prototyping, scenario writing, user evaluations and a final concept selection. In the last phase, implementation, follow up feedback sessions were held and a simulation test of the final concept was held. Visualizations and presentation of the final concept were done. A list of summarized design principles was created, as support for further work on designing the application for low vision users. The final concept is based on a smartphone application that supports the customer through shopping list management, aisle navigation, item selection and item scanning, for a seamless customer experience for both people with full and low vision. The technology that will be utilized is Pricer AB's electronic shelf labels (ESL) with item positioning, customer navigation, and individual flashing light, combined with the grocery store online database with item descriptions and images. Here follows an example of how the interaction could look like for someone with low vision: He always prepares his shopping list before heading to the store, this way he knows the shopping will be easier for him. In the store, he gets all items on the list presented in the correct order of the store, in that way he knows what to search for. When looking for soy sauce from his shopping list he has trouble remembering where the section is, so he checks it up with the navigation. He realizes that it was just around the corner of where he just passed by. Once at the section he is presented with a list of different soy sauces in the application, matching his location, previous purchases and the soy sauce on his shopping list. He can now select the one that he prefers, and a picture of it appears on the screen, simultaneously a flashing green light appears by the item on the shelf, and he can easily and independently find the way right up to the soy sauce he wants. / Ungefär en procent av Sveriges befolkning är synskadade, och tio procent av dem är så pass gravt synskadade att de kan definieras som blinda (Funka, n.d.; SRF, 2017a). Enligt en studie förväntas närsynthet världen över att öka, och under 2050 vara uppe i hälften av jordens befolkning (Holden et. al., 2016). Detta tyder på ett ökat behov av lösningar som fungerar för personer med nedsatt syn, inte bara för synskadade utan för en stor del av befolkningen. Målet med projektet är att undersöka nuläget och behoven för synsvaga personer när de handlar mat, för att sedan kunna utveckla universell teknisk ­lösning som ska fungera som ett stöd när man handlar mat. Projektet planerades utifrån en människocentrerad designprocess beskriven av IDEO.org (2015), som är indelad i tre faser: inspiration, idégenereringen och genomförande. I den första fasen, inspiration, gjordes en litteraturstudie, flera fältstudier genomfördes, samt andra research metoder. Resultatet här var tre personas, två scenarion och en designspecifikation. Under den andra fasen, idégenereringen, ställdes nya avgränsningar upp för projektet – fokuset riktades nu mot den fysiska butiker (avgränsning från e-handeln) och att målet skulle vara att ta fram en smartphone-applikation. En idéworkshop genomfördes, konceptgenerering, skapande av pappersprototyper, scenarion, utvärdering med användare och ett slutligt konceptval. I sista fasen, genomförande, följdes det slutliga konceptet upp med tidigare deltagare och det slutliga konceptet testades i en simulerad studie. Visualisering och presentation av slutkonceptet gjordes. Designprinciper för utveckling av applikationer för synsvaga sammanfattades, för att fungera som stöd för vidare arbete med utveckling av konceptet. Slutkonceptet bygger på en smartphone-applikation som ska fungera som stöd för kunden, från skapandet av inköpslista, navigering i butiken, val och identifiering av varor och slutligen att scanna varan. I sin helhet skapar detta en komplett lösning i mataffären för både seende och synsvaga kunder. Tekniken som ska utnyttjas för konceptet är Pricer AB's elektroniska hyllkantsetikett-system (ESL-system) med positionering, kundnavigering samt en lysdiod på varje enskild etikett, i kombination med butikens online-databas med produktbeskrivningar och bilder på varorna. Här kommer en beskrivning av hur interaktionen med systemet kan gå till för någon som är synsvag: Han förbereder alltid sin inköpslista innan han går till affärer, eftersom han vet att det underlättar för honom. Väl i butiken får han varorna från inköpslistan presenterade i den ordningen de kommer, vilket förenklar letandeprocessen. När han letar efter sojasås som han har på listan har han svårt att komma ihåg var i butiken han hittar den, så han kollar upp det med navigeringsfunktionen. Han inser då att han missade den just bakom hörnet som han gick förbi. Väl framme vid sektionen får han en lista med olika sojasåser presenterade i applikationen, de baseras på hans position i butiken, tidigare köp och vad han har på inköpslistan. Han kan nu välja den han gillar och får då en bild på varan på sin skärm, samtidigt som en grön lampa blinkar precis där varan är placerad på hyllan. Han kan nu enkelt och självständigt plocka varan han vill ha från hyllan.

The purpose of this study has been to investigate the prospects for identifying and prosecuting individuals suspected of war crimes, within the process of exclusion from refugee status under article 1F(a) of the 1951 Refugee Convention, and using subsequent mechanisms for extradition or prosecution in international criminal law. A number of principles within human rights law and public international law have been advocated by the UNCHR and several human rights NGOs as necessary for a thorough application of the exclusion clauses; one that takes individual responsibility into account and upholds the aims and purposes of the exclusion clauses. There is a discussion as to whether specialised or accelerated exclusion procedures are justified for reasons of security and efficiency, or if they put the rights of the individual at risk and limit the opportunities for gathering information to support investigation and prosecution of the crime in question. Apart from the instruments of asylum law and procedure that have emerged within the EU harmonisation process, there are no general, binding rules on the procedural aspects of the exclusion clauses. One principle that regulates the consequences for the individual of exclusion from refugee status and decisions on extradition is, however, the principle of non-refoulement. Although partly contested in state practice, there is widespread consensus in international jurisprudence and doctrine that the principle, following its status as a jus cogens rule, prohibits every state from returning any individual to a territory where he or she may face torture or other cruel and inhuman treatment or punishment, irrespective of any security risks that the individual may pose to the custodial state. Extradition or prosecution of individuals suspected of crimes under article 1F(a), based on universal jurisdiction and the principle of aut dedere aut judicare, has gained increased support from international conventions, such as the 1948 Convention on Genocide and the Rome Statute of the International Criminal Court. The principles are widely upheld by human rights NGOs, and tendencies in practice and policy among the member states of the EU and the parties to the Rome Statute point towards the development of a customary rule of universal jurisdiction among these states. Continuing resistance to the Rome Statute and to universal jurisdiction among influential states such as the USA, Russia, China and India nevertheless serves to exclude these states from being bound by such an emerging customary rule of universal jurisdiction. There are compelling arguments as to why breaches of jus cogens-rules should include or give rise to erga omnes rights or obligations for all states to exercise universal jurisdiction over such breaches. Without the support of major states it is, however, difficult to establish the existence of the general state acceptance of universal jurisdiction as is required for the principle to attain jus cogens-status and become universally applicable, regardless of state consent. Future prospects for adequate and efficient identification and prosecution of suspected war criminals depend on the correct and thorough application of the exclusion clauses, in combination with the development of existing rules of universal jurisdiction, and not least on the willingness and ability of states to overcome the political, economic and institutional obstacles that presently may prevent many states from extraditing or prosecuting individuals who fall within the scope of article 1F(a) of the exclusion clauses.

Denna masteruppsats syftar till att bidra med kunskap om lärares lärande och undersöka deras användning av kulturella redskap i en aktionsstudie. I studien undersöks processen i ett arbetslag där universell design för lärande (UDL) presenteras och diskuteras som en möjlig stödstruktur för undervisningen i form av en aktionsstudie. Målet med den är att bidra med kunskapsbildning om hur undervisning kan planeras och utformas med hjälp av den systematik UDL bidrar till.  För att kunna besvara studiens frågeställningar genomfördes en aktionsstudie med tre lärare på en F–6 skola. Studien är genomförd med en kvalitativ metod där loggboksanteckningar från aktionsstudiens sessioner utgör en del av empirin, åtföljd av enskilda, reflekterande intervjuer. Deltagarna undervisade två klasser i ett tre–lärarskap på ett mellanstadium och diskuterade och reflekterade över texter och filmer om universell design för lärande (UDL) under sex sessioner.   Resultaten från aktionsstudien visar hur språket och kommunikationen förändrades under sessionerna, vilka möjligheter och hinder för implementeringen av UDL som identifierades och inställningen till forskningsbaserade arbetssätt utkristalliserades. Hur deltagarna använde sig av kulturella redskap i sitt eget lärande likväl som i sin undervisning framkommer också som ett resultat av denna studie. / This master thesis aims to contribute with knowledge about teachers´ learning and investigate their use of linguistic tools in an action research study. In this, where UDL is presented and discussed as a possible scaffolding structure, the process in a team of teachers at a middle school is investigated. The aim of the action research study is to create knowledge about how the systematic work with UDL can contribute to the planning and forming process of teaching.   In order to answer the research questions in the study, an action research study was conducted with three teachers at a middle school. The study is conducted with a qualitative method, in which field notes from the sessions in the action research study is one part followed by separate, reflective interviews with the participating teachers. The participating teachers were teaching in two classes in a grade at a middle school and have during six sessions discussed and reflected on texts and films about Universal Design for Learning (UDL).   The results from this action research study showed how the use of language and communication changed during the sessions, which possibilities and obstacles could be identified in implementing UDL and how the attitude towards research based approaches could be seen. How the participants used sociocultural tools in their own learning as well as in their teaching can also be seen as a result of this study.

Uppsatsen syfte är att undersöka tillgänglighet vid busshållplatser i Västerås kommun och se om prioritering av tillgänglighet skiljer sig åt mellan stad och landsbygd. Arbetets utgångspunkt är att titta på huruvida Västerås kommun förhåller sig till de nuvarande riktlinjer för en tillgänglig busstrafik som Region Västmanland tagit fram. Studien fokuserar sig främst på fysiska funktionsnedsättningar och bygger på kvantitativa datainsamlings-metoder. För att kunna besvara arbetets syfte och frågeställningar, så tog vi hjälp av insamlad tidigare forskning, empiri och förhållning till Region Västmanlands riktlinjer. Resultatet vart att Västerås kommun prioriterar tillgänglighet i högsta grad i tätorten, medans det råder stora brister på landsbygdstrafiken. / The intention of this essay is to investigate accessibility at bus stops in Västerås municipality and to see whether priority of accessibility differs between the city and countryside. The main point of this study is to see whether Västerås municipality relates to the current guidelines for an accessible bus traffic, as the Region of Västmanland has developed. This study focuses mainly on physical disabilities and is based on quantitative methods. To answer the purpose and questions, we took help from previously collected research, empiricism and relation to Region Västmanland guidelines. The result was that Västerås municipality prioritize accessibility mainly in the city, meanwhile there are major shortcomings in rural traffic.

Digitaliseringen har blivit en del av vardagen där nästan alla samhällstjänster idag har digitaliserats. Sociala medier, appar och digitala tjänster är idag något som hör till normen. Att hamna i ett digitalt utanförskap kan ha långvariga konsekvenser och är en risk som de äldre i samhället är speciellt utsatta för, då forskning visar att det är många äldre som inte använder sig av digitala teknologier i samma utsträckning. Denna studies syfte är att ta reda på hur denna digitalisering har påverkat de äldre i det svenska samhället, genom att undersöka hur äldre människor upplever tekniken idag för att sedan också undersöka på vilket sätt digitala teknologier skulle kunna utformas för att fler äldre ska kunna ta del av dem. Studien har gjort med en inledande litteraturstudie utifrån tidigare forskning och begreppen användarupplevelse, användbarhet och universell design. Därefter har intervjuer utförts som en kvalitativ datainsamling. Resultatet visar på att många äldre ser svårigheter gällande sitt digitala användande, de känner en osäkerhet och rädsla kring att göra fel och har ibland svårt att förstå hur saker ska göras och har svårt att tolka informationen som ges. De äldre önskar ett enkelt språk och gärna att det är på svenska. Instruktioner som förklarar förkortningar och att inte för mycket information visas på en gång är några av de saker som de äldre upplever skulle kunna underlätta deras användning. Detta visar på att det finns mer att göra för att alla i befolkningen ska känna sig inkluderade i digitaliseringen och att designa med användaren i fokus är ett steg på vägen / Digitalization has become part of everyday life where almost all community services today have been digitalized. Social media, applications and digital services is something that belongs to the norm. Ending up in digital exclusion can have long-term consequences and is a risk that the elderly in society is particularly exposed to as research shows that many elderly people do not use digital technologies to the same extent. The purpose of this study is to find out how this digitalization has affected the elderly people in society in Sweden, by investigating how elderly people experience technologies today and then also to examine in what way that digital technologies could be designed so that more elderly people can take part in them. The study was done with an initial literature study based on previous research and the concepts of user experience, usability, and universal design. Thereafter, interviews were conducted as a qualitative data collection method. The results show that many older people see difficulties regarding their digital use, they feel an insecurity and fear of making mistakes and sometimes have difficulty understanding how things should be done and have difficulty interpreting the information provided. The elderly wants a simple language and preferably in Swedish. Instructions that explain abbreviations and that not too much information is displayed at once are some of the things that the elderly feel could facilitate their use. This shows that there is more to be done to make everyone in the population feel included within the digitalization and that designing with the user in focus is a step in the right direction.