Syftet med denna uppsats är att studera hur lärare kan upptäcka, förebygga samt åtgärda mobbning mellan elever i olika pedagogiska sammanhang. Jag inleder uppsatsen med en teorigenomgång där jag beskriver olika definitioner och typer av mobbning, utbredning av mobbning. Jag tar även upp hur mobbningen kan åtgärdas och förebyggas enligt olika program som kan användas i arbetet med att stoppa mobbning. Jag har använt mig av en kvantitativ metod i form av enkäter riktade till lärare i år 7- 9. Dessa enkäter innehöll frågor som berör begreppet mobbning. Slutligen sammanfattar jag enkäterna i resultatet och gör en jämförelse mellan de två skolor som deltog i undersökningen.  Lärarna i skola A och B hade samma definition på begreppet mobbning vilket de beskrev som när en person utsätt för till exempel våld, hot eller kränkning under en viss tid eller period. Mobbning förekommer oftare i skola A än B enligt lärarundersökningen. Trots detta förekommer mobbning i båda skolor enligt den enkätundersökningen som lärarna besvarade. När lärarna i skola A upptäcker mobbning tar de kontakt med de berörda, i första hand, mobbaren och mobboffret och sedan görs en anmäla till mobbningsteamet. Men i skola B gör man tvärtom, det första man gör är att man anmäler fallet till trygghetsteamet och sedan tar man kontakt med skolledningen och de berörda. I skola A finns det en handlingsplan men tyvärr hade ingen av de lärare som fyllde i enkäten deltagit när den utformades. Alla lärare i Skola B har deltagit när deras handlingsplan blev till och den skickas även hem till föräldrarna. Båda skolorna har dagar där man diskuterar mobbningen. En brist i undersökningen är det bristande underlaget då endast 8 lärare fyra i vardera skola som fyllde i enkäten, detta gör att det inte finns någon möjlighet till generaliseringar.

Bakgrund: Kvinnomisshandel är ett stort problem och leder till stora hälsoproblem för dessa kvinnor och även deras barn. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur sjukvårdspersonal kan upptäcka och stödja kvinnor som utsätts för misshandel av sin partner. Metod: Litteraturstudien innehåller 15 kvalitetsbedömda, vetenskapliga artiklar som motsvarar syftet. Resultatet visade att kvinnor som utsätts för misshandel påverkas negativt. Det finns stora kulturella skillnader om ämnet hos både patienter och sjukvårdspersonal. Kunskaper, attityder och utbildning hos vårdpersonal var relativt dålig men utbildning visade sig förbättra detta och i sin tur relationen. Diskussion: Vårdspersonal behöver mer utbildning för att kunna bemöta kvinnor som blir misshandlade bättre och på så sätt kunna hjälpa dem mer utförligt. Att upptäcka dessa kvinnor i tid kan förbättra hälsan hos deras barn. Slutsats: Forskning om utbildning behövs för att optimera stöd och upptäckt av dessa kvinnor.

Syftet med denna studie är att redogöra hur förskollärare ser på och använder sig av naturvetenskapliga experiment i förskolan. Studien ska ta fram vilka motiv och målsättningar en förskollärare har inför en aktivitet med experiment. Tidigare forskning visar att naturvetenskap och teknik inte varit så högt prioriterade i förskolans pedagogiska verksamhet. Därför så reviderade Skolverket Läroplanen för förskolan 2010, då bl.a. naturvetenskap och teknik fick ett större utrymme i den pedagogiska verksamheten. För att introducera naturvetenskap på ett stimulerande och roligt sätt så undersöker jag om experiment kan vara ett bra pedagogiskt verktyg. I denna studie har jag gjort kvalitativa intervjuer med sju olika förskollärare. Jag besökte fem olika förskolor, varav två är belägna i storstad och tre i ett mindre samhälle. Förskolorna drivs med olika profiler som Montessori, Reggio Emilia, kristen och teknik. Studien utgår från arbetet med experiment i den pedagogiska verksamheten med hjälp av John Dewey och Lev S Vygotskij. Resultatet av studien visade att arbetet med experiment i förskolans verksamhet uppfylldes genom att barnen fick en lustfylld erfarenhet av naturvetenskapliga experiment. Att få arbeta med att undersöka, upptäcka och utforska nya fenomen genom experiment tycker respondenterna är viktigt. Respondenterna försökte i största mån att göra experiment utifrån barnens intresse och upptäckarlust.

Bakgrund: Att upptäcka och stödja barn som far illa är ett stort och unikt ansvar. Sjuksköterskan är den enda utanför familjen som regelbundet träffar barn och följer deras hälsa, tillväxt och utveckling. Sjuksköterskan kan hamna i en svår situation då de misstänker att barn far illa och samtidigt vill behålla en god kontakt med föräldrarna. Alla föräldrar vill sina barns bästa men förutsättningarna varierar. Syfte: Syftet var att undersöka Skol- och BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att möta familjer där barn far illa i hemmet. Metod: Datamaterialet utgörs av intervjuer med sju Skol- och BVC-sjuksköterskor med specialistexamen. Studien har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ur analysen framträdde två huvudkategorier, Att samverka för barnet och Att vara en stödjande person. Resultatet visade att det var av betydelse att våga se och hjälpa familjer genom uppbyggnad av förtroende och stöd från sjuksköterskan. Konklusion: Av resultatet framkommer att sjuksköterskan såg en stor vikt av att bygga upp ett förtroende till barnet och familjen då det hade betydelse för hur sjuksköterskan sedan skulle kunna ge det stöd barnet och familjen behövde. Dock fanns en ständig rädsla för att familjen skulle tappa förtroendet. Det krävdes mod att våga se de barn som far eller riskerar att fara illa och vidta åtgärder.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett globalt problem. Våld i nära relationer innebär att förövaren och den våldsutsatta har eller har haft en nära relation. Partnervåld mot kvinnor är det vanligaste formen av våld i nära relationer och kan ge allvarliga konsekvenser på kvinnans hälsa. Sjuksköterskan har en viktig roll i att identifiera kvinnorna för att förhindra återkommande våld. Syfte: Syftet var att beskriva vad som påverkade sjuksköterskans möjligheter inom somatisk vård att identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: Litteraturöversikten gjordes med kvalitativa artiklar och induktiv ansats. Resultatartiklar söktes på databaserna Chinal, Medline och Psycinfo. Resultat: Sjuksköterskans möjligheter att identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relationer påverkades av att se tecken på våld, ha god kommunikation och arbeta i team med den utsatta kvinnan och andra professioner. Brister i arbetsmiljön, brist kunskap och rutiner kring våld i nära relationer samt föreställningar och kulturella skillnader påverkade möjligheten att identifiera våld. Slutsats: Fler olika sätt fanns till hur sjuksköterskan kunde identifiera våld i nära relationer. Framtida forskning behöver synliggöra vilka kunskaper sjuksköterskan behöver utveckla.

Background: Six out of ten children in the world are regularly punished physically by their legal guardians. Childhood abuse and neglect is associated with risk of long-term problems with health and development. Within child health services (CHS), there is an under-reporting of lack of care. Child health services must contribute to securing children's health, safety, environment and development based on the Convention on the Rights of the Child. Aim: To investigate CHS-nurse's experiences of detecting and reporting concerns about suspected child abuse and neglect.  Method: A qualitative interview study with 11 CHS-nurses with experience of detecting and reporting suspected child abuse and neglect within child health services. An inductive content analysis was conducted. Result: Based on the analysis six categories emerged that formed a theme: The complexity of detecting and reporting concerns about child abuse and neglect. Indications of child abuse and neglect were both clear and diffuse. The close relationship of trust with the families was important. Competence and experience increased opportunities to detect and report concerns about children. Previous negative experiences with authorities were an obstacle. Cooperation with social services was considered to be desirable regardless of the areas socio-economic standard. Conclusion: Detecting and reporting concern of suspected child abuse and neglect is a complexity of different factors. Education, support and awareness of indications are essential. The cooperation with social services is divergent. Preventive actions, competence development and better cooperation with social services is needed. Keywords: Child abuse and neglect, Child health services, Detect, Experiences, Report concern.

I svensk skoldebatt diskuteras det om bristande stöd och för låg kunskap kring hur skolan kan stötta särskilt begåvade elever att utvecklas på sin nivå. År 2010 trädde lagen om elevers rättighet att utvecklas så långt de kan in, vilket kom att synas i läroplanen år 2011. Inom svensk skola finns ett behov av kunskap om särskild begåvning eftersom forskning visar på stora konsekvenser för dessa elever om stöttning uteblir. Den tidigare internationella forskningen på området om begåvning har långt bakåt gående anor. Urvalet av denna tar utgång framför allt i expertisteori med domänspecifik syn på begåvning och olika modeller för talangutveckling. På senare år har internationell forskning även intagit socialkonstruktivistiskt perspektiv på begåvning, som ser att hela skolsystemet gynnas av en utbildning där undervisningsmetoder för särskilt begåvade elever förs in i praktiken. Forskning visar dock att olika definitioner av begåvning har inverkan på hur begåvning uppfattas och därmed om en elev uppmärksammas som begåvad eller ej.  Den nationella forskningen har inspirerats av den internationella forskningens syn på talangutveckling, även då svensk skola sent beaktat anpassad undervisning för särskilt begåvade elever. Detta har inflytande på den utbildning som lärare får med sig och som då upplevs eftersatt. Det är problematiskt eftersom lärare står inför ett uppdrag att tillgodose alla elevers kunskapsutveckling i skolan. Utifrån ovan nämnda ser vi problemet att verksamma lärare upplever en svårighet i att identifiera begåvning, vilket är betydande kunskap för om stöttning blir av och hur den sker.  Syftet med denna studie är därför att undersöka hur särskilt begåvade elever upptäcks och stöttas. Studien bygger på utsagor från lärare med erfarenheter av att upptäcka och stötta särskilt begåvade elever i årskurs 1 - 6. Den tar sin grund i empirin och ett interpretativistiskt perspektiv och använder en kvalitativ metod genom en intervjustudie vars data induktivt analyseras tematiskt. Resultatet tolkas därefter mot ramfaktorer som teoretiskt kan förklara inverkande faktorer på processerna att identifiera och stötta elever i svensk skola.  Resultatet visar att särskilt begåvade ofta upptäcks vars beteende är utmärkande. Detta genom att uppvisa prestationer över förväntan eller genom dåligt mående som yttrar sig i passivitet och utåtagerande. Begåvning som är dold och latent innebär en svårighet att bedöma i klassrummet. Vidare att begåvning upptäcks med återkoppling från utomstående såsom vårdnadshavares tankar om sina barn och genom bedömningar i form av tester och diagnoser. Resultatet visar också att stöttning av elevens utveckling bygger på vikten av samarbete och bra relationer och tar sin form i individanpassad undervisning, både genom individualiserade uppgifter, specialgrupp eller acceleration. Slutligen visar resultatet att brister i kunskap om hur begåvning identifieras upplevs vara ett hinder för att möjliggöra begåvningsspecifika utmaningar i undervisningen, likväl avsaknad av anpassat material som utmanar dessa elever. Till detta framkommer i resultatet dilemmat att skapa tid för stöttning av särskilt begåvning samtidigt som elever som inte når upp till kunskapskraven behöver prioriteras.  De slutsatser som vi dragit är att framför allt skolans organisatoriska ramars utformning både begränsar och möjliggör hur begåvning upptäcks, och att vårdnadshavares erfarenheter ofta är gynnsamt. När det kommer till stöttning av särskilt begåvade har vi tagit slutsatserna att personalens kompetens likväl vårdnadshavarnas kunskaper har betydelse för denna process. Vad gäller de utmaningar som lärarna själva upplevt drar vi slutsatser att förutsättningar såsom ekonomiska resurser, personalens kompetens och elevgruppen, formar lärarnas undervisning.  Studiens bidrag till forskningen är en generellt fördjupad bild av hur lärare i svensk skola upptäcker och stöttar särskilt begåvade elever, som förklaras av faktorer som ger olika förutsättningar för detta.

Bakgrund: Sepsis är ett livshotande tillstånd med hög dödlighet som drabbar 30 miljoner människor världen över och resulterar i omkring sex miljoner dödsfall årligen. Tecken och symtom är diffusa och det finns idag ett behov av utökad kunskap om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid sepsis. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att upptäcka sepsis i ett tidigt skede. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med inspiration av innehållsanalys där resultatet utgörs av 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i kategorierna klinisk bedömning, kunskap och övervakning. I resultatet framgår det att sjuksköterskans förmåga att kombinera klinisk observation med ett standardiserat mätinstrument möjliggör en tidig upptäckt av sepsis. Det framgår även att sjuksköterskor som har uppdaterat sin kunskap om sepsis och dess progression genom fortbildning blev mer säkra på att upptäcka och identifiera patienter med sepsis. Sjuksköterskor kan även ta hjälp av datoriserade övervakningssystem, som larmar vid misstanke om sepsis. Konklusion: Varje enskild omvårdnadsåtgärd i resultatet kan bidra till att sepsis upptäcks tidigt, framförallt när implementering av mätinstrument, kunskap och utbildning kombineras kan dödligheten och lidandet för patienten minska. Det anses att ytterligare forskning är nödvändig kring sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att tidigt upptäcka sepsis. / Background:Sepsis is a life-threatening condition that affects 30 million people worldwide and results in about six million deaths annually. Signs and symptoms are diffuse and today there is a need for increased knowledge of the nurse's nursing measures in case of sepsis. Aim:The purpose was to describe the nurse's nursing measures to detect sepsis at an early stage. Method:The study was conducted as a general literature study, inspired bycontent analysisand the result is based on 15scientific articles. Results:The result is presented in the categories clinical assessment, knowledgeand monitoring.Theresult shows that the nurse's ability to combine clinical observation with a standardized measuring instrument enables an early detection of sepsis. It also appears that nurses who have updated their knowledge of sepsis and its progression through continuing education became more confident in detecting and identifying patients with sepsis. Nurses can also use computerized monitoring systemsin nursing care, which alert in case of suspicion of sepsis.Conclusion:Every single nursing measure in the resultcan help to detect sepsis early, especially when combining measuring instruments, knowledge and education. Thiscan reduce mortality and suffering for the patient,butfurther research is necessary regarding the nursing care measures to detect sepsis early.

<p>Vi kommer i denna uppsats med hjälp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rådet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte är att utifrån rapporten Kriminell utveckling – Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rådet kan ses som tidiga riskfaktorer när det gäller att upptäcka en kriminell utveckling. Vi kommer även att undersöka vilka åtgärder som enligt Brottsförebyggande rådet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling.</p>

<p>Forskarna menar att dyskalkyli är lika vanligt förekommande som dyslexi. För att hjälpa elever med dyskalkyli är det viktigt att upptäcka svårigheterna så tidigt som möjligt. Internationell forskning har genomfört tester för att finna orsaken till dyskalkyli och därmed kunna ställa en tidig diagnos samt sätta in tidig hjälp. Jag har därför undersökt vilken kunskap lärare har för att kunna upptäcka dyskalkyli och anpassa undervisningen för att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. För detta ändamål genomfördes ett antal intervjuer med lärare som arbetar med matematikundervisning i de tidigare skolåren. I undersökningen har det framkommit att det talas väldigt lite om dyskalkyli och kunskapen om begreppet är enligt informanterna ganska begränsad. Dyskalkyli har inte fått samma uppmärksamhet som dyslexi trots att litteraturen betonar att det är lika viktigt att kunna räkna som att kunna läsa och skriva för att klara sig i dagens samhälle. Å andra sidan visade det sig att elever med matematiksvårigheter får hjälp även om svårigheterna kanske inte fått benämningen dyskalkyli.</p><p>Undersökningsresultatet visade dock tydligt att dyskalkyli endast förekommer sällsynt vilket kan ha sin förklaring i att en säker diagnos inte kan ställas förrän eleverna är äldre. Studien visade också att informanterna vill ha mer kunskap om hur dyskalkyli kan upptäckas och därmed ännu bättre kunna bemöta elever med</p><p>matematiksvårigheter.</p>