<p>Det här självständiga arbetet i militärteknik avhandlar huruvida Försvarsmakten, med i huvudsak redan befintlig materiel, genom en teknisk aktiv skyddslösning kan uppnå en förbättrad skyddsförmåga mot indirekt eld. Förmågan som söks är främst avsedd för, men inte begränsad till, att kunna nyttjas för att erhålla ett förbättrat skydd av Försvarsmaktens internationella camper. Därmed utgörs hotbilden framförallt av granatkastarammunition och raketer vilka inom ramen för en teknisk aktiv skyddslösning först måste kunna detekteras för att sen medge förvarning, eller ännu hellre avvärjning, innan de når sitt mål. Arbetets resultat presenteras i form av Förvarsmaktens möjligheter idag tillsammans med en rekommendation om hur skyddsförmågan kan säkerställas på något längre sikt.</p> / <p>This thesis in Military Technology deals with whether the Armed Forces, with mainly pre-existing equipment and using a technical active protection solution, can achieve enhanced protection capability against indirect fire. The capability sought is primarily for, but not limited to, the purpose of obtaining greater protection for the Swedish Armed Forces’ international camps. The threat, typically mortar ammunition and rockets, should within the framework of a technical active protection solution be detectable in order to provide early warning and preferably also interception before reaching its target. The results of the thesis are presented as possibilities for the Swedish Armed Forces today and as recommendations on how this capability can be achieved in the longer term.</p>

Vi kommer i denna uppsats med hjälp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rådet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte är att utifrån rapporten Kriminell utveckling – Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rådet kan ses som tidiga riskfaktorer när det gäller att upptäcka en kriminell utveckling. Vi kommer även att undersöka vilka åtgärder som enligt Brottsförebyggande rådet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling.

Forskarna menar att dyskalkyli är lika vanligt förekommande som dyslexi. För att hjälpa elever med dyskalkyli är det viktigt att upptäcka svårigheterna så tidigt som möjligt. Internationell forskning har genomfört tester för att finna orsaken till dyskalkyli och därmed kunna ställa en tidig diagnos samt sätta in tidig hjälp. Jag har därför undersökt vilken kunskap lärare har för att kunna upptäcka dyskalkyli och anpassa undervisningen för att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. För detta ändamål genomfördes ett antal intervjuer med lärare som arbetar med matematikundervisning i de tidigare skolåren. I undersökningen har det framkommit att det talas väldigt lite om dyskalkyli och kunskapen om begreppet är enligt informanterna ganska begränsad. Dyskalkyli har inte fått samma uppmärksamhet som dyslexi trots att litteraturen betonar att det är lika viktigt att kunna räkna som att kunna läsa och skriva för att klara sig i dagens samhälle. Å andra sidan visade det sig att elever med matematiksvårigheter får hjälp även om svårigheterna kanske inte fått benämningen dyskalkyli. Undersökningsresultatet visade dock tydligt att dyskalkyli endast förekommer sällsynt vilket kan ha sin förklaring i att en säker diagnos inte kan ställas förrän eleverna är äldre. Studien visade också att informanterna vill ha mer kunskap om hur dyskalkyli kan upptäckas och därmed ännu bättre kunna bemöta elever med matematiksvårigheter.

Bakgrund: Skolsköterskan är en del av elevhälsan och arbetar med att främja elevers fysiska och psykiska hälsa. Psykisk ohälsa bland elever är ett växande samhällsproblem. Det är ofta skolsköterskan som får första kontakten med elever som lider av psykisk ohälsa genom hälsosamtalen. Syfte: Syftet är att beskriva hur skolsköterskor upptäcker samt stödjer elever med psykisk ohälsa på högstadiet. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Datainsamlingen utfördes genom intervjuer med semistrukturerade frågor, sex skolsköterskor i två kommuner i sydöstra Sverige deltog. Resultatet analyserades fram genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Första steget för att kunna stödja elever som lider av psykisk ohälsa är att upptäcka. Upptäckten görs framförallt genom hälsosamtal men även genom skolsköterskors fysiska närvaro i lokaler på skolan. Skolsköterskans samarbete med andra vårdgivare och instanser är viktigt för att hjälpa elever. Slutsats: Skolsköterskan upptäcker och stödjer elever med psykisk ohälsa genom samtal, genom sin tillgänglighet både på skolan och på mottagningen. Upplevelsen är att genom samverkan med föräldrar, skolans personal och andra instanser kan både upptäckt och stöd erbjudas. / Background: The school nurse is part of the student health care and is working to promote students physical and mental health. Mental illness among students is a growing social problem. Most often it’s the school nurse who gets the first contact with students suffering from mental illness through the health interviews. Purpose: The purpose is to describe how school nurses detects and supports students with mental illness in high school. Method: The study was conducted using a qualitative method. The data collection was conducted through interviews with semistructured questions, six school nurses in two small municipality in southeastern Sweden participated. The result was analyzed by qualitative content analysis with inductive approach. Result: The first step to support students with mental illness is to detect it. The detection is made primarily through health interviews, but also through the physical attendance of school nurses in the premises of the school. The school nurses collaboration with other healthcare providers and agencies is important for helping students. Conclusion: The school nurse detects and supports students with mental illness through conversation, being available both at school and at reception. Collaboration with parents, school staff and other organizations is successful.

Tidig matematisk förståelse har stor betydelse för framtida utbildningsresultat i matematik. Det är därför viktigt att redan i förskoleklass upptäcka elever som är i risk att utveckla matematiksvårigheter och att erbjuda dessa elever stöd. Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om hur förskoleklasslärare och speciallärare/ specialpedagoger arbetar, för att i tidiga år upptäcka elever som riskerar att utveckla matematiksvårigheter samt att få kunskap om vilket stöd som erbjuds elever i förskoleklass. Studien har en kvalitativ ansats, där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med tolv förskoleklasslärare och speciallärare/-pedagoger i tre olika kommuner. Utifrån sociokulturella och relationella perspektiv med Bronfenbrenners ekologiska systemteori som utgångspunkt lyftes förskoleklasslärarnas och speciallärarnas/-pedagogernas arbete, elevernas utveckling och samspel och kommunikationen med omgivningen fram. Resultatet i den här studien tyder på att förskoleklasslärarna och speciallärarna/-pedagogerna ser vikten av att tidigt upptäcka elever som riskerar att utveckla matematiksvårigheter. Förskoleklasslärarna använder Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial och läromedel för att kartlägga elevernas kunskaper i matematik. För att främja matematikutvecklingen och förebygga matematiksvårigheter använder sig förskoleklasslärarna av en varierad undervisning och metoder och poängterar vikten av praktiskt och konkret material. Slutsatsen från denna studie är att förskoleklasslärarna och speciallärarna/-pedagogerna har olika material och metoder för att upptäcka och stödja elever som är i risk att utveckla matematiksvårigheter. Däremot visar det sig att tidsbrist hos lärarna och språksvårigheter hos eleverna är hinder i lärarnas arbete samt att ett fullgott samarbete mellan professionerna behöver utvecklas.

Förväntat kunskapsbidragStudien vill belysa de särskilt begåvade eleverna, hur lärare kan möta och upptäcka dem så attde får den kunskapsutveckling de har rätt till. Att särskilt begåvade även kan hainlärningssvårigheter, att begåvningen också kan vara ett hinder i deras inlärning och döljaandra svårigheter p.g.a. deras verbala förmåga. Lyfta fram elevernas uppfattningar om sittskriftspråk och det stöd de får av lärarna.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur lärare på två olika skolor i Sverige förhåller sig ocharbetar med särskilt begåvade elever i deras kunskapsutveckling. Detta för att öka kunskapenom hur lärare kan stötta särskilt begåvade elever i undervisningen. Det centrala iundersökningen är att undersöka om lärare använder något speciellt arbetssätt för att utvecklasärskilt begåvade elevers skrivutveckling, samt att undersöka elevernas uppfattning om sittskriftspråk och hur de upplever lärarnas stöd.De preciserade frågeställningarna:- Vilka kunskaper har lärarna för att upptäcka och möta särskilt begåvade elever.- Hur arbetar lärarna med de särskilt begåvade i deras skrivutveckling.- Hur upplever eleverna sitt skriftspråk och det stöd läraren ger.TeoriDe teoretiska perspektiv vilka studien är baserad på är sociokulturellt perspektivet för attspråket anses vara ett redskap för lärande och att människan samspelar med sin omgivning i sinutveckling. Det kognitiva perspektivet är viktigt ur de synvinkeln då de särskilt begåvade oftaär exceptionella i sitt tankesätt. Specialpedagogiskt perspektiv är viktigt för studiens syfte dådet belyser var och hur svårigheter och problem läggs.4MetodStudien är en fallstudie, då är det lämpligt att använda sig av triangulering, för att få kunskapoch djupare förståelse av det undersökta. I studien användes halvstrukturerade intervjuer ochobservationer.ResultatStudien visar att det finns viss kunskap hos lärare för att möta och upptäcka särskilt begåvadeelever, men att kunskapen behöver fördjupas och breddas. Acceleration i form av att hoppa överårskurser användes på båda skolorna. Lärarna i studien använde sig inte av något specielltarbetssätt eller arbetsmetod i undervisningen med de särskilt begåvade elevernasskrivutveckling. Eleverna arbetade med samma uppgifter som erbjöds övriga elever, detta föratt eleverna hade accelererat i form av att de hoppat över årskurser. Eleverna upplevde att dehade svårigheter med sitt skriftspråk, i form av att de hade svårigheter att få ner det i skrift.Eleverna tyckte det var svårt att forma bokstäverna när de skrev för hand, även att stava ordenansåg de var svårt. Svårigheterna avhjälptes inte med hjälp av datorn. Däremot hade de ingasvårigheter att komma på vad de skulle skriva och berätta det verbalt.Specialpedagogiska implikationerStudien visar att särskilt begåvade elever kan vara i behov av särskilt stöd, då deraskunskapsinhämtning kan vara komplicerad. Speciallärare med inriktning språk, läs- ochskrivutveckling kan vara ett stort stöd både för eleven, men även för läraren i sitt arbete med desärskilt begåvade.NyckelordIdentifiera, skriftspråk, speciallärare, särskild begåvning, twice- exceptional, upptäcka.

Bakgrund: Våld i nära relation ses som ett stort samhällsproblem och det påverkar främst kvinnor och barn. Våldet kan ske genom fysiskt, psykiskt, materiellt eller sexuellt våld och personer som utsätts för våld har sämre psykisk och fysisk hälsa. Eftersom sjuksköterskan ofta möter barn har dem möjlighet att identifiera barn som lever i våldsrelationer. Sjuksköterskan behöver därför besitta förmågan att skapa ett vårdande möte med barnet för att barnet ska kunna öppna upp sig till sjuksköterskan och dela sin livsvärld. Syfte: Undersöka sjuksköterskans upplevelse av att upptäcka och möta barn i våldsrelationer. Metod: För att svara på syftet gjordes en tvärsnittsstudie i form av enkätundersökning som analyserades som kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av enkätundersökningen redovisas i tre kategorier och dessa kategorier är att lita på sin egen magkänsla i mötet med barn, möta våldsutsatta barn med respekt och trygghet i kunskap och kontinuerlig utbildning. Sjuksköterskor uttryckte att dem behövde mer utbildning för att känna sig säkra i att identifiera barn som lever i våldsrelationer. Resultatet visar att sjuksköterskor skulle göra en orosanmälan vid misstanke.Konklusion: Studien visar att utbildning inom ämnet våld mot barn är viktigt för att sjuksköterskor ska känna sig säkra i att hantera dessa patientfall. / Background: Domestic abuse is a big social problem, and it effects mainly woman and children. The violence can be physical, psychological, materialistic, or sexual violence and people that’s being exposed to violence have worse psychological and physical health. Because the nurse often meets children, then they have an opportunity to identify children that’s living in domestic abuse. The nurse needs to posses the ability to create a caring encounter, so the child encourages to open to the nurse and share his or her life world. Aim: Investigate nurses experience of detecting and encountering children living under violent relationships. Method: To answer the aim, a cross-sectional study was made in the form of a survey that was analyzed as a qualitative content analysis. Findings: The result of the survey is being presented in three categories and those categories are trusting your gut-feeling in the meeting with the child, meeting domestic abused children with respect and safety in knowledge and continues education. Nurses expressed that they needed more training to feel secure in identifying children living in abusive relationships. The results show that most nurses would report a concern in case of suspicion. Conclusion: The survey shows that education in domestic abuse against children is important for nurses to feel secure in managing these patients

Bakgrund: Sepsis är ett livshotande tillstånd som drabbar ca 50 000 personer i Sverige årligen, varav ca 20 procent avlider. Då sepsis utvecklas snabbt är tidig identifiering av sjukdomen mycket viktig. Sjuksköterskan har en ledande ställning och ett stort ansvar för omvårdnaden, vilket inkluderar förmågan att undersöka och utvärdera patientens hälsa och tidigt upptäcka sepsis. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att upptäcka sepsis. Metod: Denna studie var utförd som en allmän litteraturöversikt. Resultat: Studien visade vikten av god kommunikation, yrkeserfarenhet hos den enskilda sjuksköterskan, en god förmåga att samarbeta, samt kunna använda utvärderingsverktyg som kunde identifiera sepsis hos patienter. Dessa nämnda faktorer måste ses som en helhet då varje del är viktig för upptäckt av sepsis. Konklusion: Trots sjuksköterskans erfarenhet fanns det brister avseende upptäckt av sepsis. Utveckling av multidisciplinära sepsisteam, utvärderingsverktyg, kontinuerlig utbildning samt en god arbetsmiljö är faktorer som kan bidra till bättre upptäckt av sepsis. / Background: Sepsis is a life-threatening condition that affected about 50 000 people in Sweden each year, of whom about 20 percent die. As sepsis develops rapidly, early identification of the disease is very important. The nurse has a leading role and responsibility in nursing care, which include the ability to examine and assess the patient's health, including early detection of sepsis. Aim: The aim of the study was to highlight the nurse's experiences of detecting sepsis. Method: This study was conducted as a general literature review, which is a structured approach and a type of literature review that aims to summarize the current state of knowledge on the selected topic. Findings: The study showed that, in addition to good communication, practical and theoretical experience of the individual nurse and a good ability to collaborate was also important. There are assessment tools that can identify sepsis in patients. These mentioned factors must be seen as a whole as each part is important in the detection of sepsis. Conclusion: Despite the nurses' experience, there were gaps in the detection of sepsis. The development of multidisciplinary sepsis teams, assessment tools, continuous education and a good working environment are factors that can contribute to better detection of sepsis.

Det här självständiga arbetet i militärteknik avhandlar huruvida Försvarsmakten, med i huvudsak redan befintlig materiel, genom en teknisk aktiv skyddslösning kan uppnå en förbättrad skyddsförmåga mot indirekt eld. Förmågan som söks är främst avsedd för, men inte begränsad till, att kunna nyttjas för att erhålla ett förbättrat skydd av Försvarsmaktens internationella camper. Därmed utgörs hotbilden framförallt av granatkastarammunition och raketer vilka inom ramen för en teknisk aktiv skyddslösning först måste kunna detekteras för att sen medge förvarning, eller ännu hellre avvärjning, innan de når sitt mål. Arbetets resultat presenteras i form av Förvarsmaktens möjligheter idag tillsammans med en rekommendation om hur skyddsförmågan kan säkerställas på något längre sikt. / This thesis in Military Technology deals with whether the Armed Forces, with mainly pre-existing equipment and using a technical active protection solution, can achieve enhanced protection capability against indirect fire. The capability sought is primarily for, but not limited to, the purpose of obtaining greater protection for the Swedish Armed Forces’ international camps. The threat, typically mortar ammunition and rockets, should within the framework of a technical active protection solution be detectable in order to provide early warning and preferably also interception before reaching its target. The results of the thesis are presented as possibilities for the Swedish Armed Forces today and as recommendations on how this capability can be achieved in the longer term.

Titel: Sjuksköterskans erfarenhet av akut konfusion hos äldre i akutsjukvård – En kvalitativ intervjustudie. Bakgrund: Äldre som vårdas i akutsjukvård har en incidens mellan 11–51% att utveckla akut konfusion under vårdtiden. Tillståndet är förenat med en ökad sjuklighet och dödlighet hos äldre. Multifaktoriella orsaker ligger bakom att äldre drabbas. Akut konfusion är en klinisk diagnos, idag finns inga biomarkörer eller undersökningar som kan identifiera tillståndet. Akut konfusion kräver en tidig upptäckt, snabb utredning och ett medicinskt omhändertagande, god omvårdnad och en anpassad vårdmiljö för att patienten skall återhämta sig. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att upptäcka, förebygga och vårda patienter med akut konfusion i akutsjukvård. Design: En kvalitativ intervjustudie med fem sjuksköterskor verksamma i geriatrisk akutsjukvård på två sjukhus i södra Sverige. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; strategier för att identifiera och bedöma tecken på akut konfusion, strategier och hinder för förebyggande insatser och god omvårdnad vid akut konfusion, förslag på förbättringar i vården av äldre med akut konfusion. Sjuksköterskan använde sig av observation, kommunikation och inhämtning av information från journal och anhöriga för att identifiera akut konfusion. En helhetssyn i omvårdnaden, kontinuitet i vårdkontakten, anpassning av vårdmiljön och anhörigas delaktighet var viktiga faktorer för att förebygga akut konfusion och ge god omvårdnad. Hindrande faktorer orsakades av brister i vårdmiljön, för lite resurser och tid samt bristande kunskap hos övrig vårdpersonal kring lämplig bemötande och förhållningssätt. Slutsats: Ett evidensbaserat screeninginstrument som identifierar olika konfusionstillstånd skulle underlätta bedömning och dokumentation för sjuksköterskor. En personcentrerad vård som bygger på att omvårdnaden planeras utifrån en helhetssyn och en kontinuitet i vårdkontakten samt att anhöriga görs mera delaktiga i vården förespråkas av sjuksköterskorna. Vårdmiljön skall anpassas, vara lugn och stödjande till sin utformning. Personal som arbetar med konfusoriska patienter behöver ha mer kunskap om lämpligt bemötandet och förhållningssätt för att underlätta patientens återhämtning. / Title: Nurses experience of acute confusion in elderly patients in acute emergency care- A qualitative interview study. Background: The elderly cared for in emergency care have an incidence between 11–51% to develop acute confusion during the care period. The condition is related to increased morbidity and mortality among the elderly. Multifactorial causes lie behind the elderly being affected. Acute confusion is a clinical diagnosis, at present there are not biomarkers or examinations that can identify the condition. Acute confusion requires early awareness, swift investigation, medical care and well adapted health care environment in order for the patient to recover. Purpose: To describe nurses experiences in detecting, preventing and caring for patients suffering from acute confusion in emergency care. Design: A qualitative interview with five nurses working within geriatric emergency care at two hospitals in the south of Sweden. Result: Three categories emerged in the result; strategies to identify and assess signs of acute confusion, strategies and hinders for preventative measures and good nursing upon acute confusion, and improvement proposals for the care of elderly suffering from acute confusion. Nurses used observation, communication, and gathering of information from medical records and relatives in order to identify acute confusion. A comprehensive view in care, continuity in contacts, adaption of health care environment and relatives engagement were important factors to prevent acute confusion and provide good nursing. Hindering factors were a result of shortcomings in the health care environment, insufficient resources and time, and lack of knowledge among other requisite staff regarding appropriate reception and approach. Conclusion: An evidence-based screening instrument which identifies various states of confusion would render assessment and documentation easier for nurses. Personal centered care built upon that such is planned based on a comprehensive view and continuity in contacts, and that relatives are more engaged in care, is advocated by the nurses. Health care environment shall be adapted, be calm and supportive in form. Staff that work with confused patients need more sufficient knowledge regarding appropriate reception and approach to render patient recovery easier.