Trots att samhället har ett ansvar för att skydda barn från våld, är det flera barn som utsätts för våld utan att någon upptäcker det. Studier visar att barn som utsätts för våld hemma löper större risk att utveckla svårigheter såsom psykiska problem, samt att många barn inte berättar om våldet ifall frågan inte ställs. Syftet med studien är att undersöka hur socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) upptäcker barn som utsätts för våld, hur rutinerna ser ut i samtalen med barn, samt hur de yrkesverksamma upplever sitt arbete kring upptäckten av våldsutsatta barn. Frågeställningarna är hur de yrkesverksamma får vetskap om barn utsätts för våld hemma ifall det är okänt, hur de upplever det är att ha barnsamtal kring våld, vilka rutiner de följer i barnsamtal, samt hur de yrkesverksamma upplever sin egen kunskap gällande upptäckten av våldsutsatta barn. Tre stycken utredare på barn och unga från socialtjänsten och en behandlare från BUP har intervjuats enligt en kvalitativ metod via en semistrukturerad intervjuguide (se bilaga 1). Resultaten har analyserats med hjälp av en innehållsanalys och presenteras slutligen i fyra olika teman (se tabell 1). Resultat visar att frågan om våld till barn inte ställs rutinmässigt. De yrkesverksamma är eniga om att det är svårt att upptäcka våld, samt upplever de en varierande svårighetsgrad att prata med barn beroende på barnets ålder och typ av våld.

Denna kvalitativa studie syftar till att, genom semistrukturerade intervjuer,undersöka professionellas erfarenheter i arbetet med barn som utsätts för våld. Intervjuerna inkluderade fyra socionomer som jobbar med olika uppgifter, skolkurator, socialsekreterare på mottagningsenheten för inkomna anmälan, socialsekreterare på utredningsenheten och socialsekreterare på kriscentrum som jobbar med frivilliga insatser för personer utsatta för våld. Valet av intervjupersonerna landade också på att de jobbar inom olika kommuner för att påvisa om det finns någon skillnad i arbetet, beroende på kommunens storlek. I syfte att besvara frågeställningarna framställdes en intervjuguide, som med sin tematiska uppbyggnad skulle följa hela processen, från att upptäcka våldsutsattheten till att bevilja insats eller avsluta ett ärende. De teoretiska grunderna i studien, organisationsteorin, anknytningsteorin, handlingsutrymme,samt maktteori är också en grund till besvarande av frågeställningarna. Förutom intervjuguiden och de teoretiska utgångspunkterna lägger bakgrunden och tidigare forskning en viktig grund att förstå vad våld är, vilka konsekvenser det kan innebära för barnet, samt vilka svårigheter de professionella kan stöta på i sitt arbete. Resultatet påvisade att det kan vara väldigt svårt att upptäcka våldsutsatthet hos ett barn, dels för att barn inte vågar berätta om det, dels att symtomen kan vara antingen uteblivna eller vaga för att kunna avgöra att det rör sig om misshandel. Intervjupersonerna uppger att det är viktigt att vara säker att det rör sig om misshandel eftersom en anmälan kan utgöra en stor förändring för barnet och familjen, men samtidigt ska tecken på våld aldrig ignoreras. Relationsskapande med barnet uppges vara den viktigaste förutsättningen för att både upptäcka våld och hjälpa barnet. Men, för att hinna skapa en relation kräver tid och det kan vara svårt eftersom lagen säger att det finns en begränsad tid för alla moment i handläggningsprocessen. / This qualitative study aims to investigate, through semi-structured interviews, the experiences of professionals in working with children who are exposed to violence. The interviews included four social workers who work with different tasks, school counselor, social worker at the reception unit for reports, social worker at the investigation unit and social worker at the crisis center, who work with voluntary efforts for people exposed to violence. The choice of the interviewees also landed on the fact that they work in different municipalities to show if there is any difference in the work depending on the size of the municipality. In order to answer the questions, an interview guide was produced that, with its thematic structure, would follow the entire process, from detecting the exposure to violence to granting intervention or closing a case. The theoretical foundations of the study, organizational theory, attachment theory, room for manoeuvre and power theory are also a basis for answering the questions. In addition to the interview guide and theoretical starting points, the background and previous research lay an important foundation for understanding what violence is, what consequences it can mean for the child and what difficulties the professionals may encounter in their work. The results showed that it can be very difficult to detect exposure to violence, partly because children do not dare to tell about it, and partly because the symptoms can be either absent or vague in being able to determine that it is abuse. The interviewees state that it is important to be sure that it is an abuse because a report can be a big change for the child and the family, but at the same time signs of violence should never be ignored.Relationship building with the child is stated to be the most important prerequisite for both detecting violence and helping the child. But, to have time to create a relationship requires time and it can be difficult because the law says that there is a limited time for all steps in the processing process.

The concept of breaking down a bigger application into smaller components is not a new idea, but it has been more commonly adopted in recent years due to the rise of the microservice application architecture. What has not been elaborated on enough however, is the security of the microservice architecture and how it differs from a monolithic application architecture. This leads to question what the most relevant security vulnerabilities of integrating and using a microservice architecture are, and what the correlating metrics that can be used to detect intrusions based on the vulnerabilities can be. In this report, the security of the microservice architecture is elaborated on in a case study of the system at Skatteverket, the Swedish tax agency, which is a microservice based architecture running on Kubernetes. Interviews are conducted with people that have experience in Kubernetes and microservices separately, both employed at Skatteverket and elsewhere. In the interviews, vulnerabilities and intrusion detection metrics are identified, which are then analyzed with respect to a use case in the Skatteverket system. A survey is also done on the existing technologies that can mitigate the identified vulnerabilities that are related to a microservice architecture. The vulnerabilities present in the use case are then concluded to be most relevant, the identified intrusion detection metrics are elaborated on and the service mesh technology Istio is found to mitigate largest number of the identified vulnerabilities. / Konceptet att bryta ner en större applikation i mindre komponenter är inte en ny idé, men den har blivit vanligare under de senaste åren på grund av växten i användning av mikrotjänstsarkitekturer. Vad som dock inte har utforskats tillräckligt är säkerheten för mikrotjänstarkitekturen och hur den skiljer sig från en monolitisk applikationsarkitektur. Detta leder till att fråga vilka de mest relevanta säkerhetsriskerna med att integrera och använda en mikrotjänstarkitektur är, och vilka mätvärden som kan användas för att upptäcka intrång baserat på riskerna kan vara. I denna rapport utforskas säkerheten för mikrotjänstarkitekturer genom en fallstudie av systemet hos Skatteverket, som är en mikrotjänstbaserad arkitektur som körs på Kubernetes. Intervjuer genomförs med personer som har erfarenhet av Kubernetes och mikrotjänster separat, både med anställda på Skatteverket och på annat håll. I intervjuerna identifieras risker och mätvärden för att märka av intrång som sedan analyseras med avseende på ett användningsfall i Skatteverketssystemet. En undersökning görs också om befintlig teknik som kan mildra de identifierade riskerna som är relaterade till en mikrotjänstarkitektur. De risker som förekommer i användningsfallet anses sedan till att vara mest relevanta i slutsatserna, de identifierade mätvärdena för att märka av intrång diskuteras och service mesh teknologin Istio anses mitigera störst antal av de identifierade riskerna.

Hackare fortsätter att bli bättre på att få otillåten tillgång till våra datorer och kan undvika de mest grundläggande intrångsskyddade system och brandväggar på en standarddator. Då numren av intrång växer varje år och kostar företag miljoner av dollar, så verkar gapet mellan attackerare och försvarare att bli större. Frågan som då kan uppstå är, hur kan vi skydda oss själva? Kunskapen som blivit insamlad i detta arbete pekar tydligt på att det finns saker vi kan göra vilket svarar på frågan, hur kan vi upptäcka intrång? Studien visar att mer avancerade Intrusion Detection System (IDS) kan bli implementerad på hemdatorer (och i företag). Det finns många alternativ att välja mellan, men de valda IDSer – OSSEC och Snort – kan upptäcka säkerhetsbrister på enskilda host-maskiner (eller på nätverket) i realtid tack vare avancerad loggningshanterings och övervakning. Svårighetsgraden av att använda och implementera dessa IDSer var utmanande men tillfredställande och konfigurationen var flexibel vilket tillåter IDSerna att bli installerade på en ensam host-dator eller i ett nätverk. Om ett enkelt-att-följa grafiskt översikt av felmeddelanden är vad man önskar så har OSSEC IDS, tillsammans med att skicka e-mail över felmeddelandet, den funktionaliteten. Snort, på andra sidan, har en enkel konfiguration och flexibilitet i att skriva regler. Det borde framgå tydligt att implementera en IDS på ert system inte gör det ogenomträngligt, inte heller löser det alla säkerhetsrelaterade problem, men det som kommer att hända är att vi får en bättre förståelse av de hot som uppstår i våra system. / Hackers keeps getting better at gaining unauthorized access to our computers and can avoid some of the most basic intrusion detection systems and firewalls on a standard computer. The gap between attackers and defenders seem to grow as intrusions increase in numbers every year, costing companies millions of dollars, so the question is posed, how can we protect ourselves? The research done in this work clearly points to that there are things that can be done which answers the question, how can we detect intrusions? The study has shown that a more advanced intrusion detection system (IDS) can be implemented on home computers (and in businesses). There are many options to choose from but the chosen IDSs – OSSEC and Snort – can detect security issues on the host computer (or on the network) in real-time by advanced logging management and monitoring. The implementation and usage difficulties of these IDSs are challenging but satisfying and the configurations are flexible allowing the IDSs to be installed on a single host or in a larger network. If an easy-to-follow graphical overview of the alerts on your system is what you are looking for then that, and sending e-mails of the alert, is found in the OSSEC IDS. Snort, on the other hand, has easy configurations and flexible rule-writing and the options of sniffing packets on the network. It should be clear that implementing an IDS on your system does not make it impenetrable nor solve all the security issues but what it will do is to give you a better understanding of the threats on your system.

Ekonomisk brottslighet är mer lukrativt jämfört med annan brottslighet som narkotika, häleri och människohandel. Tidiga åtgärder som försvårar att kriminella kan använda företag för brottsliga syften gör att stora kostnader för samhället kan undvikas. En genomgång av litteraturen visade också att det finns stora brister i samarbetet mellan svenska myndigheter för att upptäcka grov ekonomisk brottslighet. Idag uppdagas brotten först ofta efter att en konkurs inletts. I studier har maskininlärningsmodeller prövats för att kunna upptäcka ekonomisk brottslighet och några svenska myndigheter använder maskininlärningsmodeller för att upptäcka brott men mer avancerade metoder används idag av danska myndigheter. Bolagsverket har idag ett omfattande register för bolag i Sverige och denna studie syftar till att undersöka om maskininlärning kan användas för att identifiera misstänkta bolag, genom att använda digitalt inlämnade årsredovisningar och information ur bolagsverkets register för att kunna träna klassificeringsmodeller att identifiera misstänkta bolag. För att träna modellen så har stämningsansökningar inhämtats från Ekobrottsmyndigheten som kunnat kopplas till specifika bolag av de inlämnade årsredovisningar. Principalkomponentanalys används för att visuellt visa på skillnader mellan grupperna misstänkta och icke misstänkta bolag och analyserna visade på ett överlapp mellan grupperna och ingen tydlig klustring av grupperna. Data var obalanserat med 38 misstänkta bolag av totalt 1009 bolag och därför användes översamplingstekniken SMOTE för att skapa mer syntetiskt data och för att öka antalet i gruppen misstänkta. Två maskininlärningsmodeller Random Forest och Stödvektormaskin (SVM) jämfördes i en 10 fold korsvalidering. Där båda uppvisade en recall på runt 0.91 men där Random Forest hade en mycket högre precision och med högre accuracy. Random Forest valdes och tränades på nytt och uppvisades en recall på 0.75 när den testades på osett data bestående av 8 misstänkta av 202 bolag. Ett sänkt tröskelvärde resulterade i en högre recall men med en större antal felklassificerade bolag. Studien visar tydligt problemet med obalans i data och de utmaningar man ställs inför med mindre data. Ett större data hade möjligjort ett strängare urval på brottstyper som hade kunnat ge en mer robust modell som skulle kunna användas av bolagsverket för att lättare kunna identifiera misstänkta bolag i deras register. / Economic crimes are more lucrative compared to other crimes as drugs, selling of stolen gods, trafficing. Early preventions that make it more difficult for criminals to use companies for criminal purposes can reduce large costs for sociaty. A litterature study showed that there are large weaknesses in the collaboration between Swedish authorities to detect serious economic crimes.Today most crimes among companies that commit fraud are found after a company has declared bancruptcy. In studies, machine learning models have been tested to detect economic crimes and some swedish authorites are now using machine learning methods to detect different crimes and more advanced methods are used by the danish authorites. Bolagsverket has a large register of companies in Sweden and the aim of this study is to investigate if machinelearning can be used to detect on annual reports that have been digitaly submited and information in Bolagsverket’s register to be able to train classificationsmodels and identify companies that are suspicious. To be able to train the model lawsuits have been collected from the Swedish Economic Crime Authority that can be connected to specific companies through their digitally submited annual report. Principal component analysis is used to visually show differences between the groups suspect companies and not suspected companies and the analysis show that there is an overlap between the groups and no clear clustering between the groups. Because the dataset was unbalanced with 38 suspicious companies out of 1009 companies the oversampling tecnique SMOTE was used to create more synthethic data and more suspects in the dataset. The two machinelearnings models Random Forest and support vector machine (SVM) was compared in a 10 fold crossvalidation. Both models showed a recall on around 0.91 but Random Forest had a much higher precision with a higher accuracy. Random Forest was chosen and was trained again and showed a recall on 0.75 when it was tested on unseen data with 8 suspects out of 202 companies. Lowering the treshold resulted in a higher recall but with a larger portion of wrongly classfied companies. The study shows clearly the problem with an unbalanced dataset and the challanges with a small dataset. A larger dataset could have made it possible to make a more selective selection of certain crimes that could have resulted in a more robust model that could be used by Bolagsverket to easier identify suspicous companies in their register.

Revisorer har idag till uppgift att granska och uttala sig kring ett företags ekonomi, dess redovisning och, i Sverige, företagets förvaltning. Revision handlar delvis om att förstå det granskade företaget och dess verksamhet. Höga krav ställs på revisorns kompetens och oberoende, delvis för att intressenter ska kunna fatta viktiga beslut efter en korrekt utförd revision. Uppsatsen studerar huruvida det finns olika faktorer som har en inverkan på kvalitetsskillnader mellan små och stora revisionsbyråer. Vi vill med studiens syfte kartlägga och analysera huruvida revisionsbyråns storlek påverkas dess revisionskvalitet. Vi försöker i denna studie besvara vårt syfte utifrån två olika delstudier. Uppsatsens första delstudie består av en grundlig litteraturgenomgång där vi presenterar, för uppsatsen, relevant forskning. Efter en genomgripande litteraturgenomgång fann vi fem faktorer som vi valde att bygga vidare vår uppsats på. Dessa faktorer var upptäcka brister, rapportering av brister, klientportfölj, rykte och kontorsstorlek. Slutsatsen i delstudie 1 visar att faktorerna torde ha en betydande inverkan på revisionskvalitet och att de stora byråerna har lättare, än de mindre byråerna, att åstadkomma en revision av hög kvalitet. Några exempel på detta är att mycket kompetens på plats torde öka chansen att upptäcka brister i revisionen och att de stora byråernas rykte kan vara gynnsam för byråns klientselektion. Därefter följer delstudie 2 som är en fördjupning av uppsatsens delstudie 1. I denna del utförde vi en intervjustudie där 13 revisor intervjuades från både små och stora revisionsbyråer. Detta gjorde vi för att få en klarare bild över hur revisionskvalitet uppfattas av dagens revisorer och huruvida de ser någon skillnad mellan byråstorlekarna. Vi lade även till komfortfrågor under dessa intervjuer då vi ansåg det vara av stort intresse att tillföra den individuella revisorn och dennes upplevda komfort och huruvida detta kunde ha en inverkan på revisionens uppnådda kvalitet. Intervjustudiens resultat visade inga specifika mönster på att revisionskvaliteten skulle vara högre hos någon av de respektive byråstorlekarna. Vi fann istället den individuella revisorn och dennes komfort som den mest betydande faktorn för revisionskvalitet. Vårt kunskapsbidrag blir således utifrån denna studie att revisionskvaliteten inte torde skilja sig åt mellan byråstorlekarna. Vår analys åskådliggör däremot att den individuella revisorns engagemang och komfort är den avgörande faktorn till huruvida skillnader inom revisionskvalitet uppstår mellan byråer. / Today auditor´s task is to review and express their opinion on a company's finances, their accounts and, in Sweden, the company's management. Audit is partly about understanding the audited company and its operations. There are high demands on the auditor's competence and independence, partly because stakeholders should be able to make important decisions for a proper and thorough audit. The research involves studying whether there are different factors that have an impact on the quality differences between small and large accounting firms. We found the subject interesting and wanted to identify and analyze whether the auditing firm's size affected its audit quality. In this study we tried to answer our purpose from two different studies. The first sub-study consists of a thorough literature review where we present, for this essay, relevant research. After a thorough literature review, we found five factors that we chose to build our essay on. These factors included the identification of gaps, the shortcomings Report, Client Portfolio, Reputation and Office Size. The conclusion of this study shows that these factors have a significant impact on audit quality, and that the larger firms, from these factors, have it easier to achieve higher quality audits. Some examples are that more expertise in the office should increase the chance of detecting deficiencies in the audit, and that the great reputation of the agencies can be beneficial to the Agency's client selection. Then follows substudy 2, which is a deepening of the essay’s substudy 1. In this part we carried out an interview study, in which 13 auditors were interviewed from both small and large accounting firms. We did this in order to get a clearer picture of how audit quality is perceived by today's accountants, and whether they see any difference between the firm sizes. We also added comfort issues during these interviews because we considered it to be of great interest to supply the individual auditor and their perceived comfort, and whether this could have an impact on audit quality. The results of the interviews showed that no specific pattern on audit quality would be higher in any of the respective firm sizes. Interestingly, we instead found the individual auditor and his comfort as the most significant factor for audit quality. Our knowledge contribution is thus, based on this study, that audit quality is not higher in any particular firm when it comes to agency size. Our analysis illustrates, however, that the individual auditor's engagement and comfort are the deciding factors to whether differences in audit quality arises between agencies.

Revisorns roll har på senare tid kommit att innefatta mer än att säkerställa de finansiella talensriktighet. En stor del av revisorns arbetsuppgifter handlar om att tillstå sina klienter med alltyp av rådgivning. En följd av revisorns utökade arbetsuppgifter är att det ställer krav pårevisorn att inneha kunskap om en rad olika ämnen. Denna utveckling har kommit attinnebära att allmänheten anses ha höga förväntningar på revisorn i dess yrkesroll.Tidigare forskning visar att bedrägerier inom organisationer har ökat på senare tid och att dethar kommit att bli ett ökat problem i samhället. I och med indikationer på att bedrägerier iorganisationer har ökat anses allmänheten också ha förväntningar på att revisorn skallupptäcka bedrägerier när de utför revision. Revisorerna själva anser däremot inte att det är ettsyfte med revisionen att upptäcka eventuella bedrägerier. Forskare menar dock attallmänhetens förväntningar är så pass höga att revisorerna måste ta hänsyn till detta krav.Tidigare forskning samt de tillfrågade revisorerna bekräftar att bedrägerier i företag är mycketproblematiska att upptäcka med hänsyn till det faktum att de inte enskilt har någon storpåverkan på de finansiella räkenskaperna för ett bolag.Meningsskiljaktigheter råder mellan revisorerna och användarna kring revisorns roll och bådetidigare forskning samt de revisorer jag har intervjuat i denna studie vittnar om att det råderett förväntningsgap mellan de olika parterna. En vanlig missuppfattning menar revisorerna imin undersökning är att allmänheten tror att revisorerna reviderar och kontrollerar pådetaljnivå. I både tidigare forskning samt empiriskt underlag finner jag uppfattningen attkunskapen kring revisorns roll måste öka. Tidigare forskning och de tillfrågaderespondenterna är överens om att information är huvudnyckeln till att minska deförväntningsgap som råder och som från revisorernas sida uppfattas som mycket olyckligt.Studien har gjorts i syfte att med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med revisorerklargöra hur revisorerna själva ser på sin roll att upptäcka bedrägerier i organisationer.Studien består sammanlagt av åtta respondenter representerade på fyra revisionsbyråer varavtre stycken är stora revisionsbolag och en mindre revisionsbyrå. Resultatet av denna studievisar att revisorerna är överens om att upptäcka bedrägerier inte är ett huvudmål medrevisionen utan utgör endast en del. Revisorerna i studien menar att det är deras uppgift attgranska utifrån väsentlighet och risk. Samtliga respondenter menar att det är ledningensansvar att upptäcka bedrägerier men framförallt betonar de vikten av att förebyggabedrägerier med hjälpa av goda interna kontroller. / Program: Civilekonomprogrammet

This essay will address the topic of child abuse through healthcare interventions, ormore precisely medical child abuse - which is also called Münchausen syndrome byproxy. A social problem that is quite unusual, and therefore creates complexity. Witha quantitative method, the essay is based on a web-based survey, which social workerson the Swedish social services at the children- and family units in Småland haveresponded to. The questions in the survey processes the social workers' knowledgeand preparedness which will be analyzed by their discretionary space and reasoning.These themes are also linked to Lipsky’s theory of street-level bureaucracy which isused to analyze the empirical data of the study. The results from the essay are analyzedand tested through the statistics program SPSS. The results and analysis show forinstance that the longer the social workers have been working at their units and insocial work in general, the more knowledge they considered themselves to have. Theyalso possessed a higher readiness the longer they worked at the unit. They are morerecon with the term “Münchausen by proxy” than “Medical child abuse”. Regarding guidelines and legislation, they feel uncertain, which we connect to the knowledge-gaps that comes with the social problem. Medical child abuse in the Swedish social services is quite unexplored and with this essay we want to contribute to a betterresearch, to help the children who are victims of medical child abuse.

Denna studie är en läromedelsanalys som syftar till att synliggöra hur negativa tal presenteras i läromedel, riktat till årskurs, 3 utifrån möjligheter till utveckling av lärande. Därtill syftar studien till att redogöra till vilken utsträckning elever ges förkunskaper inför introduktionen av negativa tal utifrån läromedel riktat till tidigare årskurser.  Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av två analysscheman baserade på tidigare forskning. Syftet med det första analysschemat var att tydliggöra innehållet av läromedlen samt gallra ut läromedel som behandlar negativa tal. Det andra schemat besvarade endast existensen av generella kritiska aspekter. Den data som samlades in analyserades enligt teoretiska perspektiv och begrepp. Resultatet av frågeställningarna var, utifrån analysen, att läromedel riktade till årskurs 1–3 inte ger elever de förkunskaper som de, enligt den tidigare forskningen, behöver inför introduktionen av negativa tal. Därtill presenterades negativa tal endast i ett enda läromedel för årskurs 3. Detta läromedel, Pixel 3A (Alseth et al. 2015), är uppbyggt på ett sätt som minimerar kritiska aspekter och maximerar möjligheten till utveckling av lärande. Läromedlet ger även eleverna möjlighet att påbörja utvecklingen av det abstrakta tänkandet.