<p>Många studier om föräldraskap är mest fokuserade på mammors upplevelser av graviditet och förlossning. Även om mammorna föder barnen och är i behov av mer vård än papporna, är det två personer som blir föräldrar. Pappor behöver också uppmärksamhet och kunskap för att bli bra föräldrar. Svenska barnmorskor och sjuksköterskor saknar ibland kunskap om mäns upplevelser av graviditet och förlossning. Syftet med denna studie är att belysa blivande/nyblivna pappors upplevelser av barnmorskors/sjuksköterskors bemötande. En litteraturstudie valdes för denna studie. 14 artiklar analyserades och de svarade på studiens syfte. I resultatet framkommer två teman, att bli bekräftad och att få ett stöd och att vara ett stöd, med tillhörande sex underteman. Pappor verkar vara de bortglömda föräldrarna. Många pappor känner att de är utelämnade och känner sig ofta oförberedda på själva förlossningen. Det framkommer även att de pappor som får extra förberedelser känner sig mer säkra under förlossningen och nyföddhetsperioden.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att tydliggöra de mediala diskurser som finns om integration och utanförskap i tidningsartiklar. Tidningsartiklarna sträcker sig över två tidsperioder, 1996-1997 och 2006-2007. En frågeställning som uppsatsen försöker besvara är om analysens tidningsartiklar går att koppla till Ruth Levitas diskursmodeller om socialt utanförskap. Den centrala teoretiska utgångspunkten är ett postkolonialt perspektiv. Uttrycket ”vi och dem” utgör en röd tråd genom hela uppsatsen. Metoden för analysen är det diskursanalytiska verktyget diskursteori. Uppsatsens analys visar på tre centrala teman där samtliga utgår från utanförskap. Dessa teman är kultur och utanförskap, fördelning och utanförskap samt arbete och utanförskap.</p>

Narkotika- och alkoholmissbruk är ett hälsoproblem i hela världen och nyktra missbrukare är en utsatt grupp i samhället. Vid missbruk är det inte bara intaget av narkotikan eller alkoholen som medför skada. Hela livssituationen kan bli drabbad, inte minst kontakten med vänner och familj. För att hålla sig nykter, återanpassa sig till samhället och leva ett hälsosamt liv finns det många faktorer som är betydelsefulla. Syftet med studien var därför att undersöka nyktra missbrukares upplevelser av socialt stöd, fritidsaktiviteter samt utanförskap och delaktighet i samhället. En empirisk kvalitativ studie har gjorts genom semistrukturerade intervjuer för att besvara syftet om upplevelser av dessa faktorer. Insamlad data har transkriberats och analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har kategoriserats och visade att nyktra missbrukare känner avsaknad av socialt stöd, hinder i att utföra fritidsaktiviteter samt utanförskap i samhället. En önskan om att kunna utöva intressen, ha bra vänner och känna en gemenskap fanns. Faktorerna upplevdes som viktiga för att bibehålla en nykterhet. / Drug and alcohol abuse is a health problem worldwide. Alcohol and drug abuse can effect ones entire life, sober abusers are a vulnerable group in the society. To stay sober, or come back to the society and live a healthy life, might be influenced by many factors. The aim of the study was to examine sober alcohol and drug abusers’ experiences of social support, leisure time activities, exclusion and participation in the society. A qualitative study with semi-structured interviews was used to address the aim of the study. The content analysis of four interviews showed that sober abusers experience the lack of social support. Furthermore, they encounter difficulties to participate in and experience alienation in society. The participants considered that social support, leisure activities, exclusion and participation in society was important to them. Finally, there was a desire from sober abusers to carry out interests of their own, and feel a sense of belonging to the community.

My essay is written from a basis of one of my own experiences were a child is perceived by us pedagogues as lonely and introverted, as well as having trouble socialising because of, what we can see, difficulties making himself understood verbally. I want to highlight how I as a pedagogue can respond to and strengthen children who are outside but still with the group, in a certain sense. I want to reflect on how we can deepen our understanding of these children and how we can facilitate for children who do not follow the norms of society when it comes to communication. I will analyse and draw conclusions with the help of theorists such as Jean Piaget and Lev Vygotskij and interpretations of these, but also look at it from a sociopsychological perspective as the interactions between people and environments play a large and distinctive role in preschool. The purpose of this essay is to enlighten how different we can see and experience situations in preschool. What can be seen as exclusion by an outsider does not necessarily have to be experienced that way by the person in question. Through my analysis I have gained attention to that we, through our individual understanding, interprete and judge other people's behaviour and actions based on our own experiences.

Denna uppsats syftar till att tydliggöra de mediala diskurser som finns om integration och utanförskap i tidningsartiklar. Tidningsartiklarna sträcker sig över två tidsperioder, 1996-1997 och 2006-2007. En frågeställning som uppsatsen försöker besvara är om analysens tidningsartiklar går att koppla till Ruth Levitas diskursmodeller om socialt utanförskap. Den centrala teoretiska utgångspunkten är ett postkolonialt perspektiv. Uttrycket ”vi och dem” utgör en röd tråd genom hela uppsatsen. Metoden för analysen är det diskursanalytiska verktyget diskursteori. Uppsatsens analys visar på tre centrala teman där samtliga utgår från utanförskap. Dessa teman är kultur och utanförskap, fördelning och utanförskap samt arbete och utanförskap.

I denna studie är syftet att undersöka och analysera personer som haft ett alkohol- och/eller narkotikaberoende, när det gäller deras uppfattning och upplevelse av omgivningens syn på dem och deras dåvarande missbruk. Vidare vill vi belysa och analysera om och i så fall på vilket sätt denna syn påverkat dem, i förhållande till deras missbruk. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts: Hur upplever människor som har haft ett alkohol- och/eller narkotikaberoende att deras omgivning såg på dem och deras dåvarande missbruk? Vad var det avgörande för att dessa människor tog sig ur sitt beroende? Hur kan detta förstås ur ett stigmatiseringsperspektiv? Idag hävdar många att problemet med alkohol- och narkotikamissbruk inte är själva drogerna i sig utan att alltfler människor lever under ett negativt samhälleligt tryck. Via stämpling skapar detta tryck personliga besvär såsom ångest, självdestruktivitet och dålig självbild. Detta leder till ett vidare normstridigt beteende, som i sin tur leder till ytterligare stämplingsreaktioner. Dessa reaktioner förstärker problemen och resulterar i att människor försätts i en negativ och avvikande spiral. Rapporten vilar på en kvalitativ ansats med fenomenologi som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Vi söker alltså inte att förklara det sociala fenomen som undersöks utan snarare förstå det. Studiens datainsamlingsmetod var en kombination av halvstrukturerade och narrativa intervjuer. För att analysera vår insamlade data använde vi oss av meningsanalys som lägger fokus vid meningen samt betydelsen av våra egna antaganden och tolkningar. Vi har därmed blivit medskapare av intervjuernas och texternas mening. Resultatet av studien visar att människor med alkohol- och narkotikamissbruk kan uppleva att omgivningens syn på dem har betydelse för deras avvikande beteende.  Det visar också att dessa människor har blivit stämplade av andra och att de därför har en dålig självbild. Vidare visar resultatet att gemenskap är en förutsättning för att människor med alkohol- och narkotikamissbruk ska kunna förbättra sin självbild, ta sig ur sitt missbruk och fortsätta leva ett drogfritt liv / In this study, the purpose is to examine and analyze the experiences of people who have had an alcohol and/or drug addiction. What are their perception and experience of the social environment’s views on them and their abuse? Further, it is to highlight and discuss if and how these attitudes affects them. To answer that, the following questions have been used: How do people who have had an alcohol and/or drug addiction experience the way people in their surrounding look at them and their abuse? What was crucial for these people when it comes to get out of their addiction? How can this be understood from a stigma perspective? Today, many claims that the problem of alcohol and drug abuse is not just the drugs, but that an increasing amount of people are living under negative social pressure. Via stigmatization this creates personal inconveniences such as anxiety, self-destructiveness and a poor selfimage. This leads to an even more developed conflict according to traditional norms and behaviors, which in turn leads to further stigma reactions. These reactions strengthens the problems and results in an even more negative and deviant spiral. The investigastion has a qualitative design based on an phenomenological approach. The method for data collection is a combination of semi-structured and narrative interviews. To analyze our empirical results, we use the method of purpose analysis which focuses on the meaning and importance of ur own assumptions and interpretations. We have thus become co-creators of the interviews and the meaning of the texts. The result of the study shows that people with alcohol and drug addiction may feel that negative views on them have an impact for their continued deviant behavior. It also shows that these people have been stigmatized by others and that they therefore have a poor selfimage. Furthermore, the result shows that fellowship is a prerequisite for the possibility of people with alcohol and drug addiction to improve their self-image, to be able to abandon their addiction and continue to live a life without drugs

Hemlöshet är ett område som under det senaste decenniet fått stor uppmärksamhet i media och utredningar. Det är ett socialt problem som är komplext, svårlöst och återkommande i samhällsdebatter. Den hemlöse befinner sig i en socialt utsatt position i samhället där denne är i behov av stöd och hjälp. Frivilligorganisationer har på den senaste tiden fått en större betydelse för hemlösa individer i samhället. De är verksamheter som möter hemlösa individer dagligen. Syftet med vår studie är att undersöka Mikaelsgårdens betydelse för den hemlösa utifrån den hemlöses perspektiv samt undersöka om de hemlösas vistelse på Mikaelsgården påverkar deras känsla av sammanhang. Mikaelsgården är en frivilligorganisation som vänder sig till hemlösa och socialt utsatta individer i samhället. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi undersökt fem deltagares upplevelser av Mikaelsgården. Deltagarna besöker verksamheten regelbundet. Resultaten har visat att Mikaelsgården i varierande utsträckning har betydelse för de hemlösa då de kan få både sina basala behov samt sociala behov tillgodosedda. De sociala relationer samt sociala normsystem som skapas på Mikaelsgården är av stor vikt för besökarna. Det blir som en fristad där de hemlösa kan känna tillhörighet, istället för det utanförskap som de i samhället upplever. Det framgår även att Mikaelsgården kan hjälpa till att stärka deltagarnas känsla av sammanhang genom stöd och hjälp från personal samt andra besökare.

This thesis is a study of social alienation in two novels by Sara Lidman, Regnspiran (1958) and Bära mistel (1960). Taking the Swedish ”people’s home” and the normative view of people that it entailed as its point of departure, it examines the different kinds of alienation present in Lidman’s work. The analysis consists of three main parts. Part one examines geographical alienation in the novels, as well as the process of racialization of bodies that are considered out of place. Part two considers how different types of masculinity is represented in the novels, as they intersect structures of religion, class and sexuality. The third and last part is concentrated on the main character of the novels, Linda Ståhl, and the deviant female artist in general. The conclusion is that the novels lends a voice to people in many different kinds of alienation. It also poses questions about identity that run even deeper. Through imitation and stage art, the main characters build layers of identity that questions the idea of an essential, ”real” identity. Processes that genders and racializes people become visible, and the performative acts that create identity are heightened and put in focus.

Studiens syfte är att undersöka relationen mellan unga arbetslösa och kriminalitet, så kallad ungdomsbrottslighet. Studiens fokus ligger på relationen mellan arbetslöshet och kriminalitet enligt professionellas perspektiv och hur detta stämmer överens med tidigare forskning. Empirin har inhämtats genom kvalitativa intervjuer och analyserats med stigma som huvudsakligt perspektiv. Resultatet i studien tyder på att arbetslösheten har en stor inverkan på kriminalitet. Dock spelar flera andra faktorer in, såsom boende, hälsa, utbildning och uppväxt. Slutsatsen är att alla olika delar påverkar varandra och skapar en helhet samt att problemområdet är komplext, utanförskapet är genomgående. / The study’s purpose is to examine the relation between youth unemployment and crime, so called youth crime. The focus of the study lies on the relation between unemployment and crime according to professionals’ perspective and how this confirms with former research. The empirical has been collected through qualitative interviews and analysed with stigma as main theory. The result of the study indicates that unemployment has a big impact on crime. However, there are several other parts involved, such as residence, health, education and upbringing. The conclusion is that all parts affects one and another and creates the bigger picture plus that the problematic area is complex, alienation is pervasive.

I denna studie är avsikten att studera vilka faktorer leder till att konflikter uppstår mellan två ungdomsgrupper. Grupperna i denna studie består av utrikesfödda ungdomar och inrikesfödda ungdomar med utrikesfödda föräldrar, på gymnasieskolan Liljevalchs internationella läroverk i Södertälje. För att nå en ökad kunskap om varför konflikter uppstår har vi använt oss av teoretiska utgångspunkter som ett verktyg. Dessa utgångspunkter är teorier om social identifikation, normer och kategorisering samt symbolisk interaktionism. Därmed har studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod, för att få en bättre förståelse för varför konflikter uppstår mellan två specifika ungdomsgrupper. I undersökningen utfördes datainsamlingen utifrån ett snöbollsurval. Genom snöbollsurvalet kom vi i kontakt med åtta ungdomar, där hälften av dessa utgjorde informanter från gruppen utrikesfödda ungdomar och de andra fyra från gruppen inrikesfödda ungdomar med utrikesfödda föräldrar. Med hjälp det empiriska materialet framstår resultatet vara att olika faktorer bidrar till att skapa konflikter mellan grupperna. Därmed kan fastställas att de underliggande faktorerna i sin tur beror bl.a på klädstil, tankesätt, normer samt ett ”vi- och de tänkande”.