Barn blir varse tidigt att de ska vara del i ett sammanhang och passa in i mallen i skolmiljön. Syftet med denna studie är att undersöka hur skolkuratorer arbetar med utanförskap bland barn i låg- och mellanstadieåldern samt få inblick i vilka utmaningar som förekommer i arbetet. Resultatet från vår intervjustudie visar att hur skolkuratorer ser på utanförskap i skolan, varierar stort. Inte bara definitionen av, utan också orsakerna till utanförskap är väldigt olika från barn till barn. I resultatet går det att se vissa mönster, som att de som är särskilt känsliga, har vuxit upp i en ”trasig” familj eller har beteendediagnoser i större utsträckning blir utanför i skolan. Däremot är det ingenting som säger att alla sådana barn automatiskt blir utsatta för att de passar in i det mönstret. Arbetet mot utanförskap bedömer kuratorerna som aktuellt och viktigt, insatser genomförs för att ge barnen en tryggare skolgång, men hur skolorna och kuratorerna genomför arbetet skiljer sig åt. / Children become aware early on that they should be part of a context, and fit into the template in the school environment. The purpose of this study is to investigate how school counselors work with exclusion among children of primary school age, as well as gain insight into the challenges that occur at work. The results of our interview show that the school counselors’ experience of exclusion in school varies widely. Not only the definition but also the causes of exclusion are very different from child to child. It is possible to see certain patterns, for example that those who are particularly sensitive, have grown up in a “broken” family or have behavioral disorders are more likely to be left out in school. However, this doesn’t mean that all such children automatically become vulnerable because they fit into the pattern. The school counselors assess efforts to counteract exclusion as valid and important, and actions are implemented to give the children a safer school, but the schools’ and school counselors’ way of conducting the work differs.

I Europa har det under de senaste åren vuxit fram ett nytt problem för länderna att hantera. Den fria rörligheten mellan de länder som omfattas av Schengen-avtalet underlättar för människor att förflytta sig och söka försörjning i annat land. Detta har resulterat i att diskriminerade minoriteter som har svårt att komma in på arbetsmarknaden i sina hemländer tar sig till andra länder och försörjer sig genom tiggeri. Romer är en av Europas mest diskriminerade minoriteter, både i dagsläget och ur ett historiskt perspektiv. EU-medborgare som tigger är ett relativt nytt fenomen, den forskning som finns visar att de är en mycket utsatt grupp och mycket grundar sig i att de inte har tillgång till mottagarlandets välfärdssystem. Medier spelar en stor roll i att konstruera och reproducera bilder av olika grupper i samhället och syftet med denna studie var därför att undersöka hur just denna grupp framställs i svenska medier. Studiens empiriska material omfattas av 21 artiklar ur fyra av de största dagstidningarna i Sverige. Materialet analyseras utifrån diskursanalytiska verktyg och resultatet lyfts fram med hjälp av socialkonstruktionism som vetenskaplig utgångspunkt och utgår därmed från att verkligheten är socialt konstruerad. Diskursanalysens teoretiska grunder används som ett kompletterande perspektiv för att undersöka hur denna verklighet skapas. Analysen förstärks ytterligare genom etnicitet som ett teoretiskt begrepp. Analysen visar tre framträdande diskurser i artiklarna; diskursen om romer som "de andra", diskursen om tiggare som offer för kriminalitet samt diskursen om romers utanförskap. I analysen framträder även en diskursiv förskjutning från en kriminalitetsdiskurs mot en utanförskapsdiskurs. Resultatet visar att diskurserna i medier byggs upp kring beskrivningar av romer och tiggare som offer och bilden förstärks genom skribenternas språk och ordval. Vi vill genom denna diskursanalys belysa mediers makt att både konstruera och reproducera bilden av "romer".

Denna studie syftar till att undersöka hur skolkuratorer upplever socialt utanförskap bland barn i åldrarna 7–12 år. Det empiriska materialet som ligger till grund för studiens resultat och analys är sex halvstrukturerade intervjuer med skolkuratorer. Materialet har sedan analyserats med hjälp av kodning. Det analyserade materialet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning, begreppen KA-SAM samt risk- och skyddsfaktorer, Goffmans stigmateori och Bowlbys anknytningsteori. Resultatet visar att skolkuratorer aktivt arbetar med att främja socialt arbete genom att nå ut till barn och elever som kan befinna sig i socialt utanförskap i skolan. De flesta skolor som skolkuratorer arbetar på arbetar främst med rastaktiviteter, enskilda samtal och välbefinnande och jämställdhetsundersökningar.Skolkuratorerna försöker också aktivt förhindra att eleverna stigmatiseras i vuxenlivet genom att informera eleverna om vikten av att ha en fullföljd skolgång och sömn och matrutiner. Utöver detta arbetar skolkuratorerna och annan skolpersonal för att förhindra psykisk ohälsa bland eleverna, eftersom det är ett växande problem i Sverige. / This study aims to investigate how school counselors experience social exclusion among children aged 7-12. The empirical material that forms the basis of the study's results and analysis are six semi-structured interviews with school counselors. The material has then been analyzed using coding. The analyzed material has then been analyzed with the help of previous research, the concepts KASAM as well as risk and protection factors, Goffman's stigma theory and Bowlby's connection theory. The result shows that school counselors work actively with promoting social work through outreach of children who can be in social exclusion at school. Most of the schools that the school counselors work on primarily work with school breaks individual conversations and well-being and equal treatment surveys.The school counselors also try to actively prevent the pupils from being stigmatized in adulthood by informing the pupils about the importance of having completed schooling and sleep and food routines. In addition to this, the school counselors and other school staff work to prevent mental illness among the students, as this is a growing problem in Sweden.

Abstract The purpose of the study is to see how different it can be to live with an ADHD, as well as how different it is to manage to get an ADHD diagnosis in adulthood. The information is gathered through several qualitative interviews with open questions. The thesis is based on a qualitative study and is based on five interviews with participants, who have been diagnosed in adulthood. The results show that the participants have different experiences of the symptoms and difficulties associated with the diagnosis. The usual symptoms such as attention disorders, impulsivity and hyperactivity are described in different ways by the different participants. Also, how different participants have experienced getting the diagnosis, and the importance of getting help. The conclusion is that the diagnosis manifests itself differently depending on the individual, and that more knowledge is needed and the subject needs attention. / Abstrakt   Syftet med undersökningen är att se hur olika det kan upplevas att leva med en ADHD, samt hur olika det är att hantera att få en ADHD diagnos i vuxen ålder. Informationen är insamlad genom ett antal kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Uppsatsen baseras på en kvalitativ undersökning och bygger på fem intervjuer med deltagare, vilka har diagnostiserades i vuxen ålder. Resultatet visar att deltagarna har olika upplevelser av de symtom och svårigheter som förknippas med diagnosen. De vanliga symtom som uppmärksamhetsstörningar, impulsivitet och hyperaktivitet beskrivs på olika sätt av de olika deltagarna. Även hur olika deltagarna har upplevt att få diagnosen, samt vikten av att få hjälp. Slutsats blir att diagnosen yttrar sig olika beroende på individen, samt att mer kunskap behövs och ämnet behöver uppmärksammas.

Denna studie handlar om samhällets normer och utanförskap med inriktning på individer med exkluderade identiteter. Med tanke på att exklusion är ett betydligt brett ämne kommer denna uppsats att inrikta sig på individer med ett kriminellt förflutet varav missbruk också blir ett huvudområde, mer specifikt hur dessa identiteter skapas och hur utanförskap kan tolkas. Frågorna har valts att problematiseras bland annat av anledningen att identitetsskapande, exkludering och kriminalitet är och har alltid varit omtalade ämnen. Däremot finns det inte mycket tidigare forskning om problemområdet sedda ur detta falls perspektiv, det vill säga perspektiv från individer som har ett kriminellt förflutet. Därför ger detta val av område och perspektiv ytterligare anledning till att problematiseras och undersökas. För att besvara dessa frågeställningar har jag genomfört fem enskilda kvalitativa intervjustudier som i efterhand transkriberats och tolkats. Studien kommer analyseras ur ett fenomenologiskt perspektiv då jag kommer utgå ifrån informanternas utsagor som spegling av verkligheten. Dessutom kommer jag använda mig av olika teoretiska perspektiv för att avgränsa och tolka informanternas utsagor därav kommer identitet,grupptillhörighet och utanförskap att vara huvudteorierna. Sammanfattningsvis kommer denna uppsats att handla om människor med kriminellt förflutet och dess erfarenheter, vad som fick dem att ingå i kriminella och missbrukarsammanhang. Dessutom kommer mycket vikt läggas vid utanförskap, både som teoretiskt underlag och informanternas egna uttalanden.

E-hälsotjänster väntas vara ett verktyg för att möta det framtida växande vårdbehovet till följd av en åldrande befolkning. Via e-hälsotjänster kan den äldre patienten ta del av information om sin hälsa och planerad vård. E-hälsotjänster kan också öka vårdens tillgänglighet genom snabba kontakter och digitala vårdbesök. Det kan leda till ökad delaktighet för den äldre, vilket ger förutsättningar för en bättre hälsa. Men det kräver att äldre börjar använda e-hälsotjänster. En del äldre är inte vana vid digital teknik och riskerar ett digitalt utanförskap. Dock har internetanvändning ökat kraftigt bland äldre de senaste åren och en majoritet är nu internetanvändare. Syfte med studien är att kartlägga äldres användning av internet och e-hälsotjänster samt önskemål om stöd av hälso- och sjukvården för att digitalt kommunicera med hälso- och sjukvården. För att kartlägga äldres användning av internet och e-hälsotjänster togs en enkät fram. Deltagare tillfrågades via sociala medier och på en vårdavdelning, 43 ifyllda enkäter samlades in. Bland deltagarna använder den stora majoriteten internet dagligen och har använt ett flertal olika digitala tjänster. Många uppger sig var kunniga i att använda internet och känner sig trygga med att dela information på internet. De flesta äldre har idag goda förutsättningar att använda e-hälsotjänster och en majoritet i studien har redan gjort det. Äldre är idag intresserade av att vara delaktiga i sin vård. För den minoritet äldre som står helt utanför den digitala världen och inte har förutsättningar att börja använda digital teknik behöver vården säkerställa att de inte får sämre tillgång till vården. En större grupp är de äldre som använder internet och flertal olika internettjänster men inte börjat använda e-hälsotjänster. De behöver stöttas i att komma igång med e-hälsotjänster och kontinuerlig hjälp för att lära sig använda dem.

The COVID-19 pandemic has led to a series of physical restrictions on society that have affected the elderly population the hardest. The elderly have been urged to stay in their homes which has led to a series of changes in how older people need to make their pharmaceutical purchases. This paper aims to investigate how older people perceive and what motivates them to make e-commerce purchases. By specifically examining the pharmacy market adaptation, perception and possible change, this study intends to contribute with an in-depth situational analysis. The empirical material of the study is taken from qualitative semi-structured interviews with three pharmacies and ten elderly (65+ years), and a non-participatory observation. The study is based on the theories Protection motivation theory (PMT) and Model of Digital Access, that is used in the analysis of the empirical data. The conclusion shows that the elderly who have high perceived self-efficacy, trust in recommendations and haven't experienced e-commerce as difficult have improved its relationship with e-commerce.

Huvudsyftet med denna studie är att bidra med kunskap om barns utanförskap på fritidshemmet. Detta genom att undersöka vilka orsaker som leder till utanförskap och hur fritidspersonal resonerar om socialt utanförskap i verksamheten. Idén till denna studie kom till då vi har erfarenhet om utanförskap bland barn samt ett intresse i hur fritidspersonal hanterar detta problem på fritidshemmen. Studien utgår från två forskningsfrågor som undersöker hur fritidspersonal resonerar kring orsaker till utanförskap på fritidshemmet och hur arbetet ska ske med att skapa relationer mellan barn på fritidshemmet enligt fritidspersonalens utsagor. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken personal på fritidshem från två olika skolor i södra Sverige. Intervjuerna genomfördes med syfte att få djupgående resonemang för att besvara forskningsfrågorna. Resultatet visar att enligt fritidspersonalens utsagor är vuxennärvaro viktigt för att kunna hjälpa samt förebygga utanförskap, det är också viktigt att göra barn delaktiga i arbetet med utanförskap. Resultatet pekar även på att det är viktigt med samverkan mellan fritidshemmet och skolan samt att personalen ständigt har en dialog. Vidare visar resultatet vikten av att ha gemensamma aktiviteter med barnen för att samtliga barn ska känna sig inkluderade och delaktiga så att alla barn ska kunna hitta sin plats. Slutligen belyser resultatet vikten av att arbeta med värdegrundsarbete på fritidshemmet för att motverka utanförskap, samt att bygga relationer med både barn och vårdnadshavare.

Dagens mest populära gangsterrap uppmärksammas inom mediala diskurser som glorifierande till kriminalitet. Denna studie ämnar att skifta fokus till hur unga killar upplever gangsterrapen och om de påverkas av den glorifiering som förekommer i låtarna. Studiens syfte eftersträvar att undersöka de personliga upplevelser och känslor som gangsterrapens textinnehåll skapar för unga killar från en Stockholmsförort. Med hjälp av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer klargörs upplevelser och känslor kring gangsterrapen för att besvara frågeställningarna. Dessa lyder; Upplever unga killar i en Stockholmsförort att det finns associationer mellan texterna och deras verklighet? Hur kan de unga killarna påverkas av den uppmuntran och normalisering av kriminalitet som uttrycks i gangsterrapens låttexter? För att besvara studiens syfte deltog fem respondenter i åldrarna 15–16 i undersökningen. Samtliga var unga killar som är uppväxta i förorten och lyssnar dagligen på gangsterrap. Resultatet i studien visade att textinnehållet i dagens gangsterrap bringar en gemenskapskänsla i skildringen av deras upplevda verklighet i förorten. Vidare var framgången den främsta aspekten till att inspireras av textinnehållet och dess tillhörande uttryck genom bland annat pengar, materialism och tjejer. Vägen till att nå den eftersträvade framgången visade sig vara grundad i de villkor som de unga i förorten upplever. Resultatet visade även att det finns ett samband mellan områdets influenser och gangsterrapen som tillsammans skapar en eftersträvan av framgång. Avslutningsvis delar studiens respondenter uppfattningen om att glorifieringen av kriminalitet inom gangsterrap inte uppmärksammas i samma grad som aspekterna av framgång. Detta innebär att framgång blir målet och inte kriminaliteten i sig. / Today's most popular gangster rap is observed in the media as glorifying to crime. This study intends to shift the focus to how young boys experience gangster rap and whether they are affected by the glorification that occurs in the songs. The purpose of the study is to investigate the personal experiences and feelings that the gangster rap's lyrics create for young boys from a Stockholm suburb. With the help of a qualitative method and semi-structured interviews, the experiences and feelings about gangster rap are clarified to answer the questions that the study aims to answer. These are; in which extent do the young boys experience that there is a relationship between the texts and their reality? How can young boys in a Stockholm suburb be affected by the encouragement and normalization of crime expressed in the gangster rap's lyrics? For the purpose of the study, five respondents aged 15-16 years participated in the research. All of these were young boys who grew up in the suburbs and listened to gangster rap daily. The results of the study showed that the textual content of today's gangster rap brings a sense of solidarity in the depiction of their perceived reality in the suburbs. Furthermore, the results also showed that success was the main aspect of being inspired by the textual content and its associated expression through money, materialism and women. The path to achieving the desired success turned out to be based on the conditions that the young people in the suburbs experience. The results also show that there is a connection between the area's influences and the gangster rap, which together create a pursuit of success. In conclusion, the study's respondents opine that the glorification of crime within gangster rap does not attract in the same degree as the aspects of success within it does. This implify that success becomes the goal and not the crime itself.

No description available.