Denna studies syfte var att undersöka skolpersonalens uppfattning och förhållningssätt i det stödjande arbetet kring hemmasittare elever. Huvudbakgrunden är att majoriteten av Sveriges elever har skolplikt och därmed rätt till utbildning. I denna studie så användes kvalitativa intervjuer som genomfördes med fem skolkuratorer och tre lärare från två olika skolor, som var slumpmässigt utvalda. Resultatet utav intervjuerna analyseras med begrepp inom det relationella perspektivet, som är studiens teoretiska utgångspunkt. I resultatet framkom det att skolan har bristande stöd från ledningen samt bristande kunskap om fenomenet som kan hjälpa personalen i arbetet med att stödja varje hemmasittande elev individuellt. Men det som också framkom i resultatet, som båda skolorna var enade om, var att en god relation och ett bra stöd till eleverna, såsom närhet och tillgänglighet, ger ett positiv resultat. Detta kan uppnås genom samarbetet mellan skolpersonalen och eleverna. En god relation, en positiv omgivning, samarbete mellan personal och elever men även mellan personalgrupper kan vara huvudfaktorerna till en bättre skolgång för elever.

Denna uppsats belyser oavsiktliga konsekvenser som kan uppstå när skolpersonal rekommenderar läsvänliga böcker som skildrar utanförskap. Uppsatsen ämnar söka svar på om skolans pedagogiska åtgärd att rekommendera läsvänliga böcker kan ses som en oavsiktlig symbolisk våldföring samt undersöka vilka etiska dilemman som kan uppstå på grund av att böckerna skildrar utanförskap. Pierre Bourdieu och Jean-Claude Passerons teori om symboliskt våld och Donald Broadys teori om ”Den dolda läroplanen” visar att det finns en maktutövning mellan elever och lärare. Robert K. Mertons teori om oavsiktliga konsekvenser visar vilka konsekvenser som kan uppstå till följd av målmedvetna sociala handlingar. Den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen pekar bland annat på att ungdomar ser ett samband mellan skolmisslyckanden och socialt utanförskap. Efter textanalys av Kim Olins bokserie samt blogginlägg skrivna av lärare och skolbibliotekarier har resultaten visat att tillhandahållandet av denna typ av läsvänlig litteratur kan ses som en form av symbolisk våldföring samt att det finns ett etiskt dilemma i böckernas innehåll i relation till den tänkta läsaren. / The aim of this essay is to seek an answer to if a schools educational measures in their recommendation of reader-friendly books can be seen as an utterance of symbolic violence and to examine what kind of ethical dilemmas can arise from a book that portrays social exclusion. Pierre Bourdieu and Jean-Claude Passeron’s theories of symbolic violence and Donald Broady’s theory of the hidden curriculum show that teachers wield and exercise a kind of power against and in relation to their students. Robert K. Merton’s theory about unintended consequences exemplifies the kinds of consequences that purposive social action can have. Previous research presented in this essay show that young people often see a correlation between academic failures and social exclusion. After a textual analysis of Kim Olin’s book series about Simon, and blog posts written by teachers and school librarians, our results show that a provision of this type of reader-friendly literature can be seen as an action of symbolic violence against the reciever, and that there is an ethical dilemma to be found in the books subject matter in relation to the intended reader.

Syftet med studien var att undersöka hur unga män i utsatta bostadsområden resonerade kring sitt deltagande i social oro i utsatta bostadsområden. Studien utgjordes av en kvalitativ forskningsmetod med deduktiv ansats där en fokusgruppsintervju utfördes med fem respondenter i åldrarna 18-20 år. Studiens resultat visade att respondenterna levde under sämre sociala och materiella livsvillkor i majoritetssamhället såsom en lägre social klasstillhörighet, en upplevd samhällelig stigmatisering av den svenska staten och majoritetsbefolkningen samt ett utanförskap från viktiga samhällsinstitutioner såsom en samhällsgemenskap, utbildningsväsende och arbetsmarknad i det svenska majoritetssamhället. Respondenternas anledningar till sitt deltagande i social oro, kan förstås vara ett sätt för dessa att hämnas och opponera sig mot det upplevda förtryckande etablerade svenska majoritetssamhället. Men också ett sätt att visa sitt missnöje med sina upplevda sämre sociala och materiella livsvillkor i majoritetssamhället. Respondenternas deltagande i social oro kan förstås vara en sista utväg och ett effektivt medel för dessa att göra sig hörda och vädja till högre instanser såsom stat, politiker men också majoritetsbefolkningen att få bättre sociala och materiella livsvillkor och ökat inflytande i det svenska majoritetssamhället. / The aim of this research was to examine how young men from deprived Swedish neighborhoods, resonated regarding their participation in urban unrest. The study was executed by using a qualitative deductive research design in which a focus group interview was conducted with five respondents in the ages between 18and20. The results showed that the respondents tended to live in poorer social and material living conditions in the society, such as belonging to a lower social class, experiences of stigmatization from the Swedish majority population and state, and exclusion from vital social institutions such as the established social community, education and labor market. The respondents' reasons for their participation in urban unrest can be seen as a way to retaliate and oppose the perceived oppressive Swedish society. But also a way of showing dissatisfaction with their perceived poorer social and material living conditions in the Swedish majority society. The respondents' participation in urban unrest can also be seen as a last resort and an effective means to be heard and appeal to higher bodies such as state, politicians but also the majority population to get better social and material living conditions and increased influence in the Swedish majority society.

På senare år har skolfrånvaro blivit en allt större problematik som uppmärksammats genom olika rapporter. Vår studies syfte är att bidra med ökade kunskaper utifrån åtta specialpedagogers syn på orsaker och insatser när det gäller oroväckande frånvaro samt utveckling för att främja närvaro. Våra frågeställningar lyder: Hur beskriver specialpedagogerna orsakerna till oroväckande frånvaro? Hur beskriver specialpedagoger insatser kring elever i oroväckande frånvaro på sina respektive gymnasieskolor? Vilka insatser är enligt specialpedagogerna önskvärda för att utveckla verksamheten kring att främja närvaro? I vår intervjustudie framkommer att orsaker till oroväckande frånvaro främst ses ur ett kompensatoriskt perspektiv, vilket gör att eleven blir bärare av problematiken. Vi utläser två huvudsakliga kategorier som kompensatoriska förklaringsmodeller, nämligen bristförklaringar och psykologiska förklaringar. Studien pekar på vikten av att fånga upp oroväckande frånvaro tidigt. Tidigare insatser, kontaktpersoner och samverkan är exempel på hur specialpedagoger vill utveckla verksamheten för att främja närvaro. Det är ur ett dilemmaperspektiv vi relaterar problematiken som är komplex. Det finns inte någon enkel generell lösning utan insatser är unika och krävs på både på individ-, grupp- och organisationsnivå. Skolans verksamhet behöver arbeta främjande genom att skapa en lärmiljö som bygger på framgångsfaktorer och innefattar det som behövs för att alla ska må bra och utvecklas mot målen.

Bakgrund: Barn som är inaktiva har en ökad risk att drabbas av övervikt och fetma. Ett projekt som riktade sig till barn i behov av att öka sin fysiska aktivitetsnivå initierades därför för att förebygga övervikt och fetma, men också för att öka barns delaktighet i rörelseglädje och samhörighet. Syfte: Att belysa ett fysiskt aktivitetsprojekt riktat till barn i åldrarna 9-13 år, ur de involverade vuxnas perspektiv. Metod: Utifrån en semistrukturerad intervjuguide genomfördes sju intervjuer med vuxna som på olika sätt varit delaktiga i projektet. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av studien mynnade ut i två huvudkategorier; Barn och vuxna i ett hälsofrämjande aktivitetsprojekt samt Att vara ledare inom ett hälsofrämjande projekt. Informanterna i studien beskrev projektet som en kravlös och öppen verksamhet som skapade ett sammanhang för barnen, stärkte deras självkänsla och ökade deras självförtroende. Barnens inställning till fysisk aktivitet uppvisade även ökad lust och glädje i att röra sig. Slutsats: Fysiska aktivitetsprojekt som är skräddarsydda efter inaktiva barns behov och förlagda till en tillgänglig plats där de kan få vara sig själva och utvecklas tillsammans med andra barn och vuxna ger en ökad rörelseglädje. / Background: Children spend an increasing amount of time on sedentary activities. A project aimed at children in need of increasing their physical activity level was therefore initiated to prevent overweight and obesity, but also to increase children's involvement in agility and togetherness. Aim: To highlight a physical activity project aimed at children between the ages of 9-13, from the perspectives of the adults. Method: Seven semi-structured interviews were conducted with people involved in the project. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in two main categories: “Children and adults in a physical activity project ” and “To be leaders in an activity promotion project”. The informants described the project as an open and prestige less activity which created feelings of togetherness in the children and strengthened and increased their self-esteem. The children's attitude towards physical activity also showed increased pleasure and joyness for being physically active and agile. The results show the importance of custom-made projects for sedentary children. Conclusion: A custom-made physical activity project amenable for sedentary children where they can be themselves, and develop with other children and adults, creates an increased joy for physical activity and being agile.

The increasing amount of information on the internet entails an increasing need for privacy protection. Information security is becoming a vital part of everyday lives due to digitization. There has been relatively little research on information security awareness, especially from a cultural, age- and knowledge perspective. This study aims to examine and to gain knowledge about information security awareness of users and their view of privacy online. By replicating the method of an israeli research paper by Halperin and Dror (2016), a comparison between Israel and Sweden is possible. Data were collected through surveys and the results show differences and similarities between Sweden and Israel. In particular when looking at age and knowledge. / Den ökade mängden information på internet medför ett ökat behov gällande skyddandet av den personliga integriteten. Digitaliseringen gör att informationssäkerhet blir en vital del av vardagen. Det finns relativt lite forskning om medvetenheten kring informationssäkerhet, ur ett kulturellt, ålders- och kunskapsperspektiv. Den här studien har haft som avsikt att undersöka och få en förståelse för internetanvändares medvetenhet kring informationssäkerhet samt hur de ser på personlig integritet på internet. Studiens metod bygger på en israelisk undersökning av Halperin och Dror (2016). Metodiken har replikerats för att möjliggöra en jämförelse mellan Israel och Sverige. Studiens empiri har samlats in via enkäter. Resultaten visar på att det finns skillnader och likheter mellan Sverige och Israel, framför allt ålders- och kunskapsmässigt.

We are in an emerging digital society where we are increasingly dependent on the mastery of IT and digital technologies to better carry out our everyday tasks. They cover everything from keeping in touch with family and friends to pay bills and declare. At the same time there are those who have not learned how to use the new technology and live their lives outside of the digital society. What happens to these people, in a society that is becoming increasingly digitized? Do they take harm by being in digital exclusion? It looks like this are issues that will not become less important as digital technology constantly changes. Technology of the future will be equally undesirable for tomorrow's elderly as today's technology is undesirable for today’s elderly. This research report looks at how to find a way to get those who involuntary find themselves in digital isolation to get an entry to digital use and become part of the digital society. The report makes use of the Technology Acceptance Model (TAM) and Senior Technology Acceptance & Adoption Model (STAM), models developed to predict whether users will accept or reject a system, to find out how you may be able to get users to want to use and learn a system. In a study reminiscent of an experiment in which four participants with low experience in IT use has been testing a simple Content Management System (CMS), and started to use IT in their work, this report concludes that there are tendencies showing that workplace could be an interesting entrance when you are trying to create an interest in IT and digital technology in those who are in the digital exclusion.

Avvikande beteende sett utifrån samhällets norm kan uttrycka sig på olika sätt och innebära konsekvenser för individen. För ungdomar med ADHD kan svårigheter med integrering i omgivningens strukturer och sociala arenor påverka dem i negativ bemärkelse. Ungdomarna med diagnosen ADHD påvisade en förhöjd risk för deltagande i brottsliga handlingar, jämfört med ungdomar utan diagnosen. Syftet med uppsatsen var att undersöka associationen mellan ADHD och kriminalitet hos ungdomar och unga vuxna i aktuell forskning. Ett mål var även att kartlägga potentiella risk- och skyddsfaktorer hos denna grupp att begå brottsliga handlingar. Resultatet bygger på sammanställning av befintlig forskning som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Socialkonstruktivistisk teori, kritisk teori och anti-förtryckande teori har legat till grund för analys och tolkning av materialet. Av resultatet framkommer att aktuell forskning visar en viss association mellan ADHD och ungdomsbrottslighet till följd av ett flertal riskfaktorer såsom skola och vänskapsrelationer. Preventiva insatser i tidigt skede och behandling av symptom kan förebygga utfallet av kriminalitet. / <p>2018-01-19</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur bemanningsanställda upplevde sina anställningsförhållanden. Detta undersöktes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio deltagare anställda hos olika bemanningsföretag i Jönköpingsregionen. En tematisk analys användes för att identifiera återkommande teman i deltagarnas utsagor. Resultatet visade att de bemanningsanställda upplevde oförutsägbarhet, maktlöshet, möjligheter, utanförskap och gemenskap i sina anställningar. Utfallet tydde på en variation i upplevelser mellan deltagarna, därtill kunde en och samma deltagare uttrycka varierade upplevelser i förhållande till olika kunduppdrag och anställningar hos olika bemanningsföretag. Studien bidrog med en inblick i deltagarnas upplevelser av sina anställningsförhållanden, men för att uppnå ett generaliserbart resultat vore det av intresse i vidare forskning att kombinera kvantitativa och kvalitativa metoder.

Syftet med föreliggande undersökning är att ta reda påvilket utrymme det finns för undervisning om mandeism inom ramen för svensk religionskunskapsundervisning samt att ta reda på hur några mandeiska ungdomar upplever religionskunskapsämnet. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativansats som består av 7elevintervjuer och 2 lärarintervjuer. Undersökningen visar att mandeism inte tas upp på religionskunskapsundervisningen och att vissa elever tycker att detta är jobbigt. Vidare har det visat sig att en del elever upplever ett utanförskap eftersom den mandeiska religionen aldrig tas upp i undervisningen. Resultatet har även visat att lärarna menar att de inte har möjlighet att undervisa om mandeism eftersom det inte finns med i det centrala innehållet för årskurs 7–9. Även om mandeismen inte nämns i det centrala innehållet i läroplanen menar jag dock att det finns möjligheter för undervisning om mandeism då syftet med religionskunskapsämnet är att elever ska få möjlighet att utveckla kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen.