This bachelor thesis is about exploration in games and what types of players it is who prefer to explore. The methods used within this thesis has the intention of trying to examine what it is that draws players to explore and also to see if there are any similarities between the different players who fit within the same group. How this thesis came about was that I used different types of sources for research to later write a survey with which to then use to be able to collect my own data about the subject to later compare my results with what I read in my source material. What I concluded at the end was that there is no single answer that can be given to such an individual question because we as humans are different individuals, so it isn’t surprising that the reason why we act the way we do is completely individual. However, there are some generalizations that can be made for people who like to explore in games and I have divided the people with an interest in exploration in two different categories based on the reason for their exploration. The thesis managed to amount to something, which was that there really isn’t a concrete answer to the question I asked in the beginning of the work process but that there still exists similarities to see between a wide group of people. Had I put down more time then maybe I could have arrived at a better answer than what I did, this isn’t for sure though. What I do know now is that at least there needs to be more research done surrounding this subject.

No description available.

Med utgångspunkt i att aktuell forskning lyfter samtal som en metod som främjar inlärning och språkutveckling i undervisningen av andraspråksinlärare, väcktes intresset att undersöka hur samtal används som arbetsform, vilket mynnade ut i denna studie.Syftet med studien är att undersöka hur lärare på gymnasieskolan arbetar med samtal för andraspråksinlärare i ämnet svenska som andraspråk. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: På vilket sätt arbetar gymnasielärare med samtal i undervisningen för andraspråksinlärare? och Vilket undervisningsmaterial används och hur används det?Den föreliggande studien utgörs av tre teoretiska ansatser; sociokulturell teori, Mercers teori om samtal och Longs interaktionsteori. Studiens teoretiska ramverk utgörs av sociokulturell teori om språksocialisation och språk som medierande redskap. Dessutom används Mercers teori om samtal och Longs interaktionsteori som syftar på andraspråksinlärning. Studien intar en hermeneutisk ansats och utgår från kvalitativ undersökningsmetod. Materialet för studien består av fältanteckningar och bakgrundsmaterial som genererades av klassrumsobservationer, under lärarnas lektioner inom arbetsområdet strukturerade samtal och diskussioner, i svenska som andraspråk 1. För analys av bakgrundsmaterial används kvalitativ innehållsanalys.Studiens resultat visar att undervisningen erbjöd både lärarlett samtal och samtal i smågrupp och vidare visar resultatet att strukturen mellan samtalsformerna skiljer sig åt. Resultatet visar att undervisningen fokuserade på samtalsstruktur och mindre på explicit undervisning av materialets innehåll, vilket i sin tur reducerade alla elevers möjlighet till samtalsinteraktion.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskap kring hur förskollärare ser på utforskandets betydelse för barns lärande. Studien utgick från ett kvalitativt perspektiv och metoden som användes var intervjuer med sex verksamma förskollärare. Resultatet visade att förskollärare ser barns utforskande i förskolan som betydelsefullt för deras lärande. Barn utforskar hela tiden och drivs av deras nyfikenhet samt lust att lära. Utforskandet är ett sätt för barn att förstå och upptäcka diverse företeelser i sin omvärld. Förskollärarna stöttar barnen i deras utforskande och främjar deras utveckling och lärande genom att ställa öppna frågor samt uppmärksamma deras visade intressen.

Studiens syfte var att undersöka applikationen Tripp, Trapp, Träds möjligheter för barns utforskande, utifrån ett socialsemiotiskt perspektiv. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes i form av en tematisk analysmetod, vilket i kombination med vald teori gjorde granskningen multimodal. Det framtagna resultatet synliggör betydelsen av applikationens grundläggande design och utformning för barns fortsatta utforskande. Detta genom ett fokus på visuella uttryck genom användning av bildspråk i form av både interaktiva ikoner, och upprepande, multimodala uppmaningar bestående av visuella effekter och ljud. Dessa effekter och uppmaningar används i sin tur för att synliggöra de valmöjligheter som barn erbjuds genom aktiviteter och tillgängliga handlingar. De ges på så vis möjlighet att upptäcka egna fokusområden för ett påbörjat utforskande. Applikationen har även en inprogrammerad funktion som bekräftar de val och interaktioner som barnen utför. Den respons som ges både stimulerar och uppmuntrar således till ett fortsatt användande och utforskande.

Studiens syfte är att undersöka hur yngre barn utforskar och kommunicerar om naturvetenskapliga fenomen i förskolan och hur pedagogen kan bidra till detta. För att få svar på vårt syfte har vi ställt följande frågeställningar: Vilka handlingar använder barn sig av när de utforskar och kommunicerar om naturvetenskapliga fenomen? Hur arbetar pedagogen för att främja barns nyfikenhet och lusten att upptäcka naturvetenskap?Vi har utgått från en kvalitativ forskningsmetod med en mikroetnografisk ansats, där observationer av yngre barn har varit i fokus. Vi har som hjälpmedel använt oss av video– ljudinspelningar samt fältanteckningar. I vår studie har sammanlagt sexton barn i åldrarna tre-fyra år och två pedagoger deltagit. De teoretiska perspektiv vi har använt oss av är sociokulturellt, konstruktivistiskt och pragmatiskt perspektiv. Då vi tidigare under vår utbildning sett att dessa tre perspektiv kompletterar varandra i tänkandet om barns lärande och utveckling.Resultatet i vår studie visar att barn använder sig av flera olika handlingar såsom verbala, kroppsliga och taktila när de utforskar och kommunicerar om naturvetenskapliga fenomen. De yngre barn, vars språkutveckling ännu inte är fullt utvecklad tar hjälp av sin kropp för att förmedla tankar och kunskaper om sin omvärld. Vi kan se detta genom barnens utrop, dialoger med pedagoger om naturvetenskapligt innehåll men även genom dialoger med barnet själv i utforskande syfte. Pedagogens förhållningssätt i detta blir att hen anammar ett lyssnande och medforskande arbetssätt med hjälp av kommunikativa stöttor för att hjälpa barnen när det verbala språket inte räcker till, för att sätta ord på barnets upplevelser.

Detta självständiga arbete handlar om kritiska aspekter för matematiska utforskande samtal i helklass kopplade till vad som kännetecknar lärares roll i aktiviteten. Ämnet anses viktigt att undersöka eftersom granskningar i grundskolans årskurs 4–6 visar att matematikundervisningen inte är tillräckligt varierad och att det matematiska samtalet får för lite utrymme i förhållande till tyst enskilt arbete. Genom att engagera sig i varandras matematiska idéer i utforskande matematiska samtal anses elever utveckla ett djupare matematiskt kunnande. Lärares roll i sådana helklassamtal är komplex och det ställs många höga krav på genomförandet. Därför behövs kunskap om lärares roll vid aktiviteten. En litteraturstudie baserad på tio forskningsartiklar har genomförts. Datamaterialet bearbetades genom en tematisk analys för att besvara studiens frågeställning om vad som kännetecknar lärares roll i utforskande matematiska samtal. Resultatet delas in i två huvudsakliga teman. Lärares roll som organisatör innefattar arbete inför och under helklassamtal, som handlar om val av och förberedande arbete med matematikuppgifter, och om bemötande och sammankoppling av elevlösningar under samtalet. Lärares roll som matematikdidaktiker innefattar ämneskompetens, ett långsiktigt arbete med normer och förväntningar samt ett skifte i lärarrollen. Dessa delar handlar om att ha kännedom om olika lösningsmetoder, kunna agera flexibelt och öppet gentemot matematikinnehållet, uppmuntra allas deltagande genom förväntningar samt ge elever större plats och ansvar för samtalsinnehållet. De aspekter i lärarrollen som studien pekar på kan vara betydelsefulla att beakta för blivande och yrkesverksamma lärare, givet den komplexitet som rollen kännetecknas av samt det uttryckta behovet av att utveckla matematikundervisningen.

Brandström, Lars och Capert, Camilla (2023). Elevers och lärares upplevelser av matematiska samtal ur ett inkluderande perspektiv. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.  Elevers perspektiv på undervisningen är sällan representerat i forskning. Denna studie förväntas visa vad som händer i matematiska samtal mellan elever men också hur de själva upplever samtalen. Studien kan också bidra med kunskap som kan främja elevers möjlighet att lära matematik.  Syftet med studien är att öka kunskapen om det matematiska samtalets inverkan på kunskapsutvecklingen i matematik utifrån elevens och lärarens perspektiv.  Hur ser några elever på matematiksamtal i grupp? Vad upplevs enligt deltagande elever som positivt och negativt? Vilket förebyggande arbete bidrar till framgångsrika matematiksamtal? Hur ser klassens lärare på matematiksamtalen?  I studien av en grupp elever i årskurs sex på en skola i södra Sverige uppmärksammades att framgångsrika matematiksamtal på ett stimulerande sätt upplevdes gynna lärandet hos elever. För att detta skulle uppnås krävdes en tydlig struktur, arbete med grupprocessen och träning i sociala färdigheter för att få önskat resultat.  I studien har sociokulturell och relationell teori använts som ramverk. En lektion som enligt planeringen skulle vara samarbetsinriktad observerades och filmades. För att få ta del av elevernas perspektiv gjordes efterföljande intervjuer med några elever. Slutligen genomfördes också en intervju med undervisande lärare. Intervjuerna var semistrukturerade.  Resultatet visar att strukturerad undervisning som gynnar kommunikationen i klassrummet kan bidra till inkludering för alla elever. För att detta ska uppnås är det viktigt att alla elever undervisas om och tränas i processfärdigheter och att gruppsammansättningen görs med omsorg, särskilt med tanke på elever med känslomässiga och beteendemässiga svårigheter. Att ständigt planera utifrån ett elevperspektiv är viktigt.

Denna kvalitativa studie ämnar beskriva lärares erfarenheter av utforskande helklassamtal i matematik samt vilka utmaningar lärare möter med aktiviteten. Matematikdidaktisk forskning pekar på vikten av att undervisa matematik genom utforskande samtal, samtidigt som den framställer en bild av hur komplext arbetet med utforskande samtal är för lärare. Denna bild har också synliggjorts i granskningar av klassrumsinteraktion, där det konstateras att utforskande helklassamtal sällan förekommer. Studien har en kvalitativ ansats med datainsamling via enskilda intervjuer med fem erfarna matematiklärare. Datamaterialet har bearbetats och analyserats genom en kombinerad deduktiv och induktiv tematisk analys med två studier som teoretisk grund. I lärarnas beskrivningar av sitt arbete inför utforskande helklassamtal framkommer att de lägger störst fokus på att välja ut lämpliga uppgifter, förutse troliga elevsvar, övervaka elevsvar och välja ut elevsvar, även om de understryker att ett deltagande sedan måste följa frivilligt. Att ordna elevsvar är mindre betydande i deras arbete och är den aspekt som visar på störst spridning. En stor del av lärarnas arbete under utforskande helklassamtal handlar om att utmana elevernas matematiska tänkande och hjälpa eleverna att göra matematiska kopplingar. Detta samtidigt som lärarna understryker hur viktigt det är att vara medveten om elevernas affektiva utveckling. Lärarna arbetar för att överföra ansvar från sig själv till eleverna, men ser fortfarande sig själva ha ett övergripande ansvar för det matematiska innehållet i diskussionen. Detta med hänseende till elevernas mognad samt emotionella och sociala utveckling. Lärarnas beskrivningar av utmaningar med undervisning genom utforskande helklassamtal inkluderar att samtalet inte förblir utforskande, att de måste hantera en heterogen elevgrupp, att bristande erfarenhet kan bidra till att det är utmanande, samt att en viktig aspekt är hur man lyckas med sitt arbete med att etablera fungerande klassrumsnormer. Avslutningsvis bidrar studiens resultat med en djupare förståelse av några matematiklärares erfarenheter från sitt arbete med undervisningsaktiviteten. Det framkommer ett perspektiv på att utmaningarna behöver bemötas, inte negligeras. På så sätt ökar möjligheterna för alla elevers delaktighet i utforskande helklassamtal.

Syftet med denna studie att undersöka hur de verksamma lärarnas didaktiska val påverkar utfallet för undervisningen kring laborativ matematik i utomhusmiljö och elevernas lärande eftersom detta område är skralt belyst inom forskningen. Studien utgår från det teoretiska ramverket Realistic Mathematics Education (RME). Det teoretiska ramverket har kopplats samman med hur de verksamma lärarna genomför den laborativa matematikundervisningen i utomhusmiljö och om de följer den trestegsprocess som RME-teorin vilar på. Resultaten i studien utgår ifrån en kvantitativ enkätundersökning där 56 respondenter deltog varav 30 respondenter anser sig undervisa med laborativ matematikundervisning i utomhusmiljö. Genom att undervisa enligt RME-teorin ska eleverna kunna verklighets- och vardagsanknyta matematiken i utomhusmiljön genom att endast få instruktioner att utgå från för att upptäcka matematiken, vilket de verksamma lärarna och den tidigare forskningen är överens om. Vidare innebär RME-teorin att eleverna först måste arbeta enskilt innan de samarbetar med andra, medan de verksamma lärarna i den här studien oftast väljer att låta eleverna arbetar tillsammans med andra direkt. Dessa didaktiska beslut som fattas av de verksamma lärarna kan leda till en negativ effekt för elevernas matematiska begreppsinlärning och verklighets- och vardagskoppling för det undersökta matematikområdet.