<p>En fallstudie inom sjukvården har genomförts där fokus legat på hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) såsom</p><p>datorer och telefoner, skapar avbrott för personalen samt hur och om denna fragmentering av arbete kan undvikas. Tidigare</p><p>forskning om fragmenterat arbete har ofta fokuserat på tid och frekvens för avbrott, denna studie vill bryta med det</p><p>perspektivet. Det huvudsakliga datainsamlandet har bestått av 17 observationstillfällen med situerade intervjuer vid två</p><p>kirurgiska vårdavdelningar och en mottagning. Materialet har analyserats och nio brukskvaliteter har tagits fram för att</p><p>beskriva arbetet. Dessa brukskvaliteter har sedan kopplats till fragmentering och hur denna kan motverkas. De huvudsakliga</p><p>slutsatserna av studien är att IKT medverkar till en fragmentering av arbetet men att denna går att motverka. Motverkande</p><p>av fragmentering kan ske på ren interaktionsnivå men också på verksamhets- och organisationsnivå, där bland annat regler</p><p>för hur kommunikationen ser ut och hur IKT tas fram är viktiga. Studien visar på att en naiv användarcentrering vid</p><p>utveckling av IKT kan ge upphov till fragmenterat arbete för personerna som direkt och indirekt berörs av systemet.</p><p>Förutsättningarna för att skapa ett helhetsperspektiv med hjälp av tillgänglig, delad och portabel information har även visat</p><p>sig viktiga. Uppsättande av gränser mellan olika aktiviteter kan ifrågasättas och avbrott kan ha både positiva och negativa</p><p>aspekter. Det är alltså varken önskvärt eller möjligt att motverka alla typer av avbrott.</p>

The main purpose of the study is to increase the understanding of preschool teacher’s use of the visual art as a teaching method, how visual art can be used a pedagogical tool. What tools are needed to make visual arts a subject of development and exploring. Qualitative interviews have been conducted with three preschool teachers. The result shows that visual art is used as a tool in planned activities like picture by picture talks, with themes where the children are encouraged to process their personal experiences with visual art but also to visualise their experiences independently through their own creating of visual art. Preschool teacher's role also appears as central in the results, where preschool teacher selection to control and guide the children in different grade can have consequences in work with visual arts. Preschool teachers believe that children can learn and develop different ways to see, speak, feel, think and communicate through the use of visual art. The teachers believe that there is a need for a more available and visible environment to make the teaching method more explorative, where the children can use different materials and techniques for exploring and also interacting with an educator who can pose challenging questions.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka spillmaterialets betydelse och inverkan på barns meningsskapande. Studiens frågeställningar berör arbetssätt med spillmaterial i relation till barns meningsskapande och hur verksamma inom förskolan beskriver spillmaterialets betydelse och inverkan på barns meningsskapande i förskolans verksamhet. Studiens teoretiska utgångspunkt berör både det konstruktionistiska perspektivet där barnen ses som medkonstruktörer av kunskap och kultur och det posthumanistiska perspektivet där miljön och de materiella tingen i vår omgivning ses som verksamma faktorer för barns lek, lärande och utveckling. En kvalitativ forskningsmetod har använts där insamlingen av data har skett genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare och en förskolechef. En observation har även genomförts för att få en vidare blick över vad som händer med materialet i verksamheten och för att berika empirin. En slutsats är att arbetet med spillmaterial gynnar barns meningsskapande då det kan möjliggöra utveckling och utmaning av barns språk, kreativitet och fantasi då materialet visar sig vara oförutsägbart och föränderligt där barns egna tankar, idéer och teorier kan få utrymme. En slutsats är också att arbetet med spillmaterial gynnas av ett utforskande arbetssätt och de tre pedagogerna (barn, pedagog och miljö) för tillsammans verksamheten framåt vilket bidrar till barns meningsskapande. I relation till posthumanismens teori om att allt ses som relationellt och sammanflätat kan vi förstå att de tre pedagogerna blir betydelsefulla för barns meningsskapade. Vår önskan med studien är att bidra med kunskap om spillmaterialet och dess betydelse och inverkan på barns meningsskapande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolebarn i en ålder av tre till fem år utforskar hur enkel teknik fungerar och hur pedagogerna kan hjälpa barnen med detta. En ökad kunskap om barns lärande inom ämnet teknik kan vara till nytta för den vardagliga verksamheten. För att få insikt i barnens utforskande användes ostrukturerade kvalitativa observationer som metod. Även användes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer för att få kännedom om hur pedagogerna ser på teknik och hur de anser att barn upptäcker teknik. Resultatet visar att barnens utforskande påverkas hur pedagogerna ställer frågor. Dessutom visar observationerna att barn lär sig genom  att göra och att de utforskar med hela sin kropp. Det kan även konkluderas att pedagogerna känner sig okunniga inom ämnet. / The purpose of this study is to examine how preschool children at the age of three to five years explore how simple technology works and how teachers can help them with this. A better understanding of children's learning in the subject can be beneficial for daily activities. To gain insight into children's exploratorations, unstructured qualitative observation method was used. Qualitative semi-structured interviews were also used to ascertain how teachers look at technology and how they think children discover technology. The results show that children's exploration is influenced by the way the teachers ask their questions. Moreover, the observations show that children learn by doing, and that they explore with their entire body. It can even be concluded that the teachers feel ignorant on this subject.

I en årlig systematisk kvalitetsrapport 2019/2020 från en gymnasieskola framkom att elever generellt hade en oklar bild av vad delaktighet och inflytande i undervisningen innebär och att det i vissa klasser fanns missnöje avseende detta. Syftet med detta utvecklingsarbete är att förbättra förståelsen kring hur elever upplever delaktighet och vad inflytande betyder för elever på Naturvetenskapsprogrammet samt att ta fram underlag för undervisningsmaterial som vilar på vetenskaplig grund. Materialet ämnar inspirera lärare att utvecklas i sin profession och i sina arbetssätt. Arbetet vilar på vetenskaplig forskning kring learning-by- doing och utforskande undervisning (inquiry-based teaching). Det empiriska underlaget samlades in genom en elevenkät med 25 deltagare. Resultatet reducerades och tolkades till fyra värdeområden: involvering, aktivitet, anpassning och ledarskap. Dessa verkade spela en central roll för elevernas uppfattning och behov kring delaktighet och inflytande. Resultatet visar att de viktigaste faktorerna för att eleverna ska uppleva delaktighet i undervisningen är att de ges möjlighet till aktivt deltagande, att läraren anpassar sitt arbetssätt efter elevernas behov och erbjuder en varierad och differentierad undervisning. Viktiga faktorer för inflytandet är medbestämmande kring undervisningens upplägg och provdatum. Därutöver verkar en relationell ledarstil hos läraren vara av stor vikt för att skapa grundförutsättningar för ett gynnsamt klimat i klassrummet. Resultatet tydliggör också ett flertal konkreta förslag på hur undervisningen kan utformas för att främja ökad delaktighet och inflytande. Förslagen har tagits i beaktan vid utformning av underlaget för undervisningsmaterialet. Utvecklingsarbetet i sin helhet kommer att återkopplas och överlämnas till skolan där det kan utvärderas och på sikt skapa beprövad erfarenhet inom kollegiet.

In an everchanging world where information flows freely and we are continually awash with new truths, we need to equip our children and our youth with the ability to face it with confidence and knowledge. To understand values such as democracy and the equal value of all, reflection and argumentation must take place in the room. Our young people must be able to communicate, critically examine and take a position on arguments. Our young people also need to be able to create trusting relationships and develop other pro-social skills. The school is an arena that has the mission to educate and equip our young people with these skills. The educational system must therefore create opportunities for our pupils to become part of their word not just a person in the world. Key to philosophical dialogue as a method, on which this intervention study is based, is the common exploration of different perspectives and arguments. To listen to and show respect for the thoughts and opinions of others but still, in a constructive way, dare to challenge each other's thoughts and ideas. The purpose of this study was to investigate whether a series of six conversations, based on the model of philosophical dialogue, contributed to students experiencing an increased sense of participation in conversations with each other and the teacher. To investigate this, the special education authority's (SPSM) definition of participation was used through the six aspects of the participatory model (Delaktighetsmodellen), accessibility, belonging, autonomy, recognition, engagement, and co-operation. The study involved two intervention groups and two control groups; the two intervention groups participated in the philosophical dialogue series. Before the intervention started, the groups conducted a pre-survey and after the intervention was completed, a final survey was carried out. The results of the surveys were analyzed and after that a respondent validation was carried out with some of the participants. In comparison with previous studies, this study is considered a short intervention. The results of this study showed that even a short series of philosophical dialogue had a bearing on students' sense of participation. Not for the intervention group as a whole but for some of the participants. Participants described that with these dialogues they have gotten to know each other better and gained an increased sense of security. The participants also told us that it has been fun to talk to each other and to listen to other people's opinions and share their own with others. / I en föränderlig värld där informationen flödar fritt och vi översköljs av nya sanningar kontinuerligt krävs det att vi rustar våra barn och ungdomar att möta den med tillförsikt och kunskap. För att förstå värden som demokrati och allas lika värde måste reflektionen och argumentationen ta plats i rummet. Våra unga måste kunna kommunicera, kritiskt granska och ta ställning till argument. Våra unga behöver också kunna skapa tillitsfulla relationer och utveckla andra prosociala färdigheter. Skolan är en arena som har uppdraget att utbilda och rusta våra unga med dessa färdigheter. Skolan måste därför skapa möjligheter för våra elever att bli delaktiga i sin omvärld. Centralt för metoden filosofiska samtal, som denna interventionsstudie bygger på, är det gemensamma utforskandet av olika perspektiv och argument. Att lyssna till och visa respekt för andras tankar och åsikter men ändå, på ett konstruktivt sätt, våga utmana varandras tankar och idéer. Syftet med denna studie var att undersöka om en serie på sex samtal, baserade på modellen filosofiska samtal, bidrog till att eleverna upplevde en ökad känsla av delaktighet i samtal med varandra och läraren. För att undersöka detta användes specialpedagogiska skolmyndighetens definition av delaktighet genom Delaktighetsmodellens sex aspekter, tillgänglighet, tillhörighet, autonomi, erkännande, engagemang, och samhandling. I studien deltog två interventionsgrupper och två kontrollgrupper, de två interventionsgrupperna deltog i den filosofiska samtalsserien. Innan interventionen startade gjorde grupperna en förenkät och efter att interventionen avslutades genomfördes en slutenkät. Resultatet av enkäterna analyserades och efter det genomfördes en respondentvalidering med några av deltagarna. I jämförelse med tidigare forskning är denna studie att betrakta som en kort intervention. Resultatet av denna studie visade att även en kort serie med filosofiska samtal har betydelse för elevers känsla av delaktighet. Inte för interventionsgruppen som helhet men hos några av deltagarna. Deltagare beskrev att de i och med dessa samtal hade lärt känna varandra bättre och fått en ökad känsla av trygghet. Deltagarna berättade också att det var roligt att få samtala med varandra och att få lyssna på andras åsikter och få delge sina egna till andra.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar om och belysa deras didaktiska val i undervisningen av vardagsteknik samt hur de skapar utforskande lärsituationer i vardagsteknik. Syftet har konkretiserats till tre frågeställningar som ett hjälpmedel för att besvara studiens syfte som genomsyrar hela arbetet. Studien utgår från en kvalitativ metod där både semistrukturerade intervjuer samt en observation tillämpats. Då studien studerar förskollärares uppfattningar används även metoden fenomenografi för att närma sig deras tankar. Urvalet består av fyra förskollärare som är verksamma i fyra olika förskolor. Studiens utgångspunkt i resultatet och analysen är den insamlade empirin, tidigare forskning samt det teoretiska ramverket. Det teoretiska ramverket innefattar det sociokulturella perspektivet tillsammans med de tre teoretiska begreppen, den närmaste utvecklingszonen, materiell mediering samt språkets betydelse. Studiens resultat visar att förskollärares uppfattningar kring vardagsteknik är varierande och att vardagsteknik kan missuppfattas som digital teknik. Det framgår även hur förskollärare ser läroplanen för förskolan och barns intresse som en viktig del i planeringen av den didaktiska undervisningen. Det visar sig att utforskande lärsituationer både sker i spontana och planerade fall. En vanlig förekommande lärsituation som är spontan är vid påklädningen i tamburen då barnen använder dragkedjan på reflexvästen. En planerad utforskande lärsituation kan vara att gå teknikrunda tillsammans med barnen för att utforska olika vardagliga tekniker i förskolans verksamhet. Resultatet visar även att kunskap kring vardagsteknik är en viktig del för att kunna utmana barnen vidare och ge möjlighet till ett fortsatt lärande.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka pedagogers resonemang kring barns sexualitet och sexuella utforskande i förskolan. Vi har, genom semistrukturerade intervjuer, arbetat för att få fatt i de synsätt och normer som kan tolkas påverka hur pedagogerna bemöter dessa utforskanden. Med socialkonstruktionism som teoretisk utgångspunkt, och med fokus på normer och sexualitet som socialt konstruerat, genomför vi en tematisk analys av transkriberade intervjuer. I vårt konstruerande av empiri identifierar vi två teman; Olika synsätt på barns sexualitet i förskolan och Att bemöta barns sexuella utforskande i förskolan, inom vilka vi synliggör olika synsätt och normer som kan tolkas påverka arbetet med barns sexuella utforskande i förskolan. Vår analys visar att arbetet med barns sexualitet i förskolan är ett komplext arbete då det finns flera normer och synsätt som existerar parallellt med varandra. Det finns en mer tillåtande syn på sexualitet där det ses som okej för barnen att utforska samtidigt som det finns en mer privat och restriktiv syn på utforskandet där utforskandet helst ska ske privat. Analysen visar vidare på att bemötandet av barns sexualitet till stor del bygger på att sätta gränser för utforskandet på olika sätt. En övergripande slutsats av studien är att pedagogers reflektioner kring deras egna värderingar, som påverkas av samhällets synsätt och normer, är viktiga i relation till att bemöta barnen i deras sexuella utforskande.

Till följd av globaliseringen som pressar företag till anpassning och förändring har riskhantering fått en betydande strategisk roll. Inom försörjningskedjor har ett tidigare fokus på effektivitet utmanats av den senaste tidens händelser som pandemi, komponentbrist samt krig som kräver flexibilitet. Företag måste därmed göra en avvägning mellan att vara flexibla i syfte att skapa motståndskraft, mot att vara effektiva för stunden. Syftet med studien är att undersöka hur ett logistikföretag arbetar med att skapa motståndskraft genom reaktiva och proaktiva åtgärder, och hur avvägningen mellan effektivitet och flexibilitet påverkar företagets strategi. Genom en kvalitativ datainsamling har en fokusgrupp intervjuats bestående av det undersökta företagets ledningsgrupp. Resultatet visar att företaget upplever ett stort fokus på flexibilitet och därmed en kompromiss av effektivitet. Genom analysmodellen finner studien att företaget har en god balans mellan reaktiva och proaktiva åtgärder, och att fokuset på flexibilitet har lett till att företaget skapat sig en konkurrensfördel.