Uppsatsen handlar om de svårigheter och utmaningar som högstadieelever med utländsk bakgrund står inför när de lär sig de naturvetenskapliga ämnena. Uppsatsen handlar även om faktorer som påverkar elevernas lärande i skolan, såsom social och ekonomisk bakgrund och elevernas ålder när de kom till Sverige. Dessutom undersöker den de anpassningar som skolan erbjuder till elever som har svenska som andraspråk för att förstå dessa ämnen och för att uppfylla målen.För att genomföra studien intervjuades elever med utländsk bakgrund för att undersöka vilka svårigheter och utmaningar de stöter på när de lär sig naturvetenskapliga ämnen i skolan och hur dessa ämnen påverkar deras utveckling. Dessutom intervjuades lärare för att undersöka vilka svårigheter och utmaningar de möter i klassen när de undervisar elever med utländsk bakgrund, hur de anpassar lektionen enligt elevers nivåer och vilken roll lärare spelar för att förbättra elevernas nivå och uppnå sina kunskapsmål. Intervjuerna med eleverna och lärarna visade att språket i de naturvetenskapliga ämnena är det största hindret för utländska elevers lärande. Eleverna påpekade att det vetenskapliga språket skiljer sig helt från det språk de utövar dagligen. Lärarna framhöll att de flesta elever undviker att delta i lektionen eftersom de inte har ett ordförråd för de vetenskapliga begreppen. När det gäller anpassningar nämnde lärarna några förslag som gör det lättare för elever med utländsk bakgrund att förstå de naturvetenskapliga ämnena, till exempel att förklara lektioner på det enklaste sättet, att integrera eleverna med utländska bakgrund med de svenskar eleverna i grupper för att eleverna med utländska bakgrund ska lära sig snabbare. Både elever och lärare var överens om att det måste finnas några lärarassistenter som talar utländska elevers modersmål för att göra det lättare för eleverna att förstå de vetenskapliga begreppen.

Flera rapporter visar att elever med utländsk eller invandrarbakgrund har sämre matematikbetyg jämfört med deras svenska kamrater. Olika faktorer ges som orsak till detta, däribland föräldrarnas låga utbildning, attitydskillnader och språksvårigheter. Detta examensarbete har genom bl.a. intervjuer undersökt några faktorer som kan ha betydelse för icke svenska elevers matematikbetyg. Resultaten i detta arbete visar bl.a. att elever med utländsk eller invandrarbakgrund kan ha en misstro till samhället, då många anser att deras föräldrar inte har yrken som motsvarar sin utbildning. De intervjuade eleverna med utländsk eller invandrarbakgrund i denna studie visade ingen negativ attityd till matematik, men flertalet av dem ansåg att bl.a. språket ibland kunde vara en begränsning för deras matematikbetyg. Skolans ansvar att ta tillvara icke svenska elevers erfarenhet belyses också.

This paper examines, through questionnaire, how young students in upper secondary school in Malmo experience social integration. It also contain what they think should be done in order to improve the integration between youth that are ethnic Swedish and youth that have a foreign background. To understand the subject we started with a review over Swedish integration politic and its influence over Malmo and social integration in the country. We have used such theoretical starting points as identity and ethnicity in relations to the social surroundings, social affinity theory and flexible mindedness, making of groups among youth and factors to promote social integration. Our conclusion is that the experience of social integration between the two groups depends on how you experience yourself. If you feel like a Swedish person you more likely experience a mix of relationships but if you feel like an immigrant you feel like there’s a big division between both groups. Another conclusion is that the youth wants to be involved in the process of making their surrounding social integrated.

Syftet med studien var att sammanställa tidigare forskning kring arbetslöshet bland utlandsfödda personer respektive personer med utländsk bakgrund samt de skillnader som fanns gällande arbetslöshet bland utlandsfödda personer och personer med utländsk bakgrund. Syftet besvaras genom följande frågeställningar: ”Vilka orsaker ligger till grund för arbetslösheten bland utlandsfödda personer respektive personer med utländsk bakgrund?” samt ”Vilken skillnad finns gällande arbetslösheten mellan utlandsfödda personer och personer med utländsk bakgrund?”. Den metoden som användes var en litteraturstudie där10 studier valdes ut genom elektroniska databassökningar i databaserna OneSearch och ProQuest. För att tolka det empiriska materialet användes Pierre Bourdieus teori om olika kapitalformer samt begreppet rasism. Studiens resultat synliggör sambandet mellan arbetslöshet bland utlandsfödda personer och personer med utländsk bakgrund genom att belysa den diskriminering som båda dessa grupper utsätts för på arbetsmarknaden. Diskrimineringen grundar sig bland annat i fördomar gällande personer med utländsk bakgrund samt att deras kvalifikationer, så som utbildning, inte värdesätts på samma sätt som för personer med en inhemsk svensk bakgrund. Studiens resultat belyser även att det finns en skillnad mellan hur utlandsfödda personer och personer med en utländsk bakgrund anpassar sig på arbetsmarknaden där personer med utländsk bakgrund bland annat överutbildar sig och hittar andra strategier för att kunna öka sina möjligheter för sysselsättning. / The purpose of the study was to compile previous research on unemployment among foreign-born people and people with foreign background, as well as the differences that existed regarding unemployment among foreign-born people and people with foreign background. The purpose was answered through the following questions: "What are the underlying causes of unemployment among foreign-born people and people with a foreign background?" and "What difference is there regarding unemployment between foreign born people and people with a foreign background?". The method that was used was a literature review and 10 studies were selected through electronic database searches in the databases OneSearch and ProQuest. To interpret the empirical material, Pierre Bourdieu's theory regarding different forms of capital and the concept of racism was used. The study's results make the connection between unemployment among foreign-born people and people with a foreign background visible by highlighting the discrimination that both these groups are exposed to on the labor market. Discrimination consists, among other things, of prejudices regarding people with foreign background and that their qualifications, such as education, are not valued in the same way as for people with a native Swedish background. The study's results also highlight that there is a difference between how foreign-born people and people with a foreign background adapt to the labor market, where people with a foreign background, among other things, over-educate and find other strategies to be able to increase their opportunities for employment.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med utländsk bakgrund, som bor och går i skolan i mångkulturella och socialt utsatta områden, upplever sina möjligheter att lära matematik. Uppsatsen tar upp och diskuterar hur allmänna diskurser påverkar elevernas förgrunder och rationaler för lärande, och hur dessa på olika sätt bidrar till hur eleverna upplever sina möjligheter att lära matematik. Empirin består av fokusgruppintervjuer med årskurs 9 elever. Studien visar bland annat att elevers med utländsk bakgrund tillkortakommande i matematik påverkas av flera olika faktorer, varav de flesta eleverna inte själva kan förändra. Studien pekar på att det är av vikt att man även beaktar de allmänna diskursernas inverkan på elevernas möjligheter att lära matematik. Eleverna lever med dessa diskurser och har accepterat dem som ”sanna”. En implikation av resultaten i denna studie är att tillgången till en likvärdig matematikutbildning för elever i svensk grundskola behöver problematiseras och även inkludera faktorer som förekommer utanför matematikklassrummet / The purpose of the study is to examine how immigrant students, who live and attend school in multicultural and socially deprived areas, are experiencing their possibilities to learn mathematics. The thesis discusses how public discourses affect students’ foregrounds and rationales for learning in different ways, contributing to how the students perceive their possibilities to learn mathematics. The empirical material consists of focus group interviews with students in grade 9. The results show that immigrant students’ shortcomings in mathematics are affected by wide variety of influences, most of which are out of their control to change. The study suggests that it is of importance to consider the influence of public discourse on students’ possibilities to learn mathematics. Students live within these discourses and have accepted them as "the truth about the world". One implication from the findings is that access to an equivalent mathematics education for students in Swedish Compulsory School needs to be problematized and include factors outside of the classroom situation itself.

In spite of the Swedish Armed Forces endeavors to increase diversity, Officers and senior Non-commissioned officers of foreign background are underrepresented. Little is known about their own perspectives on the barriers to a more diverse officer corps. This explorative study brings out the perspectives of Swedish officers and senior NCO:s through semi-structured interviews. The results suggest that ethnicity is given less attention compared to other strands of diversity, but also that ethnicity is a sensitive topic in the Swedish context, which also might be one reason that other aspects of diversity are given more attention. As expected no previously unknown barriers were discovered, however the respondents´ views on how to tackle these barriers is an important contribution as such.

The Swedish construction industry makes extensive use of foreign labour. Communication with the foreign workers is perceived as the biggest challenge, language barriers arise when people do not speak a common language. The purpose of the work is to investigate preventive measures and aids against problems that arise on construction sites due to a language barrier between people whose native language is Swedish and foreign workers, with a focus on safety aspects.   How Swedish companies work to counteract the negative consequences of language barriers on construction sites was analysed through a survey, which was sent out to professionals and white-collar workers who work on construction sites with foreign workers. The survey resulted in their view of the problem, which factors language barriers negatively affect and to what extent. This basis was used to compile recommended methods and tools to prevent language barriers on Swedish construction sites from negatively affecting safety.   The conclusion is that there are many good methods that are already widely used internationally and among the large Swedish companies. The problem is that the problems and challenges of foreign labour are not sufficiently recognized, and that many companies have not yet implemented methods to counter it.

Syftet med denna studie var att skapa förståelse för hur man kan motivera individer med utländsk bakgrund till att sluta använda tobak. Studien undersökte vilka uppfattningar dessa individer kan ha om tobaksrelaterade hälsorisker och vilka anledningarna kan vara till att dessa individer röker. Metoden som användes är av kvalitativ ansats, som är induktiv och tolkande. Datainsamling skedde med hjälp av systematiska litteraturöversikter som analyserades med hjälp av en metaetnografi. Resultatet visar att individer med utländsk bakgrund underskattar tobaksrelaterade hälsorisker och har en positiv inställning till tobak. Familjeutmaningar, stress, ångest, nöje och lycka är de ledande motiven för tobaksbruk bland dessa individer. Brist på kunskap om tobaksrelaterade hälsorisker leder till mindre motivation till att sluta röka. Slutsatsen av denna studie påvisar att för att kunna motivera individer med utländsk bakgrund till att sluta röka är det viktigt att utveckla insatser för att öka deras kunskaper om tobakens hälsorisker.

Denna studie syftar till att utveckla kunskap om utländskt utbildade farmaceuters lärande. Särskild uppmärksamhet riktas mot deras upplevelser av den svenska arbetsmarknaden. Detta är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och en förutsättning för en resursstark arbetsmarknad är att alla kompetenser tillvaratas. Med hjälp av sociokulturella perspektiv riktas särskild uppmärksamhet mot lärande som en aspekt av farmaceuternas upplevelser. Materialet består av fyra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma apotekare som tidigare deltagit i Uppsala universitets kompletteringsutbildning för utländskt utbildade farmaceuter. Forskningsfrågorna som ställs är: I vilka avseenden skiljer sig den kunskap om apotekaryrket som behövs i Sverige från farmaceuternas hemländer? Vilka lärsituationer uppger farmaceuterna uppkommit i deras arbetsliv? samt vad i kompletteringsutbildningens utformande och innehåll anser farmaceuterna varit särskilt utmärkande? Några av de mer framträdande resultaten är att det som främst skiljer apotekaryrket i Sverige från informanternas hemländer är lagregleringen av yrket, att nya system och hjälpmedel upplevs som utmanande samt förekomsten av nedsättande kommentarer från både kunder och kollegor. Sammantaget kan sägas att informanternas lärande i huvudsak är relaterat till skillnader mellan å ena sidan svensk yrkes- och professionskultur och å andra sidan den kultur som varit bärande i deras ursprungsländer. / The purpose of this study is to expand knowledge about foreign educated pharmacists’ learning. More specifically, this study aims to look at their experiences of the Swedish labor market. To utilize all competences is essential in order to maintain a profitable labor market. Special attention is paid to the pharmacists’ experiences of learning, viewed from socio-cultural perspectives. The results of the study are based on four qualitative interviews with working pharmacists who have completed the complementary programme at Uppsala University for pharmacists with a foreign degree. This study focuses on the differences in the profession between Sweden and other cultures, what learning situations the pharmacists experience in their working life, and aspects of the complementary programme. The results show that the law regulation and working routines in Sweden are what mainly differs from the respondents home countries. Furthermore, they regularly meet customers who act offensive towards them. The essential aspect of the respondents learning seems to be to understanding the Swedish working culture, which differs from that of other cultures. Learning is context-dependent and, depending on how much this is understood, learning situations can become more or less adapted.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med förståelse för de rådande tolkningsrepertoarer i pedagogers tal om inkludering av barn med utländsk bakgrund i förskolans kontext. De frågeställningar som använts för att uppfylla studiens syfte är: Hur talar pedagoger om inkludering av barn med utländsk bakgrund i förskolan? samt Vilka arbetssätt talar pedagoger om för att möjliggöra för kommunikation och delaktighet för barn med utländsk bakgrund som har otillräckliga kunskaper i det svenska språket? Studien har socialkonstruktionism och diskursanalys som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Diskurspsykologi användssom analysmetod med tolkningsrepertoarer, retorik och kategorisering som analysverktyg. I studien har sex verksamma pedagoger intervjuats i förskolans kontext. Resultaten presenteras i två teman Pedagogers talom inkludering av barn med utländsk bakgrund i förskolan samt Arbetssätt för att möjliggöra för kommunikation och delaktighet för barn med utländsk bakgrund som har otillräckliga kunskaper i det svenska språket. Under första resultattemat synliggörs tre tolkningsrepertoarer i pedagogers tal: Det ärpedagogens ansvar att skapa en inkluderande förskola, Olikheter är en tillgång samt Språket är en utmaningi inkluderingsarbetet. Under andra resultattemat synliggörs två tolkningsrepertoarer i pedagogers tal: Attkommunicera och delta är avgörande samt Att inte hänga upp sig på språket. Slutsatsen som vi drar utifrånpedagogernas tal är att det verkar finnas en samsyn kring begreppet kommunikation till skillnad från begreppen inkludering och delaktighet och därmed behöver verksamma pedagoger diskutera dessa begreppför att kunna genomföra ett likvärdigt inkluderingsarbete.