Information about what it is that prevents young men from vulnerable areas from getting into a criminal way of life shines with their absence. This becomes a problem as these individuals’ risk being stigmatized and stamped. The main purpose of this essay is to find out why young adult men from the Järva area do not end up in a criminal way of life. By highlighting causes that exist, we have also chosen a sub-purpose, as we want to find out what the place Järva has meant to the young and adult men's lifes and upbringing. To achieve the study's purpose and answer to the questions, we have used a qualitative study where we interviewed five young adult men aged 22-26 and a youth leader with 10 years of experience working with youth in Järva. In the result, the young-adult men highlight how factors such as family, area, friends and long-term sustainability have had an impact on not committing criminal acts. This study aims to prove the opposite, when it comes to the negative stigma that occurs with coming from Järva. The study reveals a clear answer as to why young adults from Järva were prevented from getting into a criminal lifestyle and how the place Järva influenced their choices in life. / Information kring vad det är som gör att unga män från utsatta områden inte hamnar in i en kriminell livsstil lyser med sin frånvaro. Detta blir ett problem då dessa individer riskerar att stigmatiseras och stämplas. Huvudsyftet med denna uppsats är ta reda på vad som gör att ungavuxna män från Järvaområdet inte hamnar i en kriminell livsstil. Genom att lyfta fram orsaker som existerar har vi även valt ett delsyfte, då vi vill ta reda på vad platsen Järva har haft för betydelse för de unga-vuxna männens liv och uppväxt. För att uppnå studiens syfte och svar på frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ studie där vi intervjuade fem unga-vuxna män i åldrarna mellan 22–26 år och en ungdomsledare med 10 års erfarenhet av arbete med ungdomar i Järva. I resultatet belyser de unga-vuxna männen hur faktorer som familj, område, vänner och långsiktig hållbarhet har haft en påverkan till att inte utföra kriminella handlingar. Den negativa stigmatiseringen som uppstår med att komma från Järva, hoppas vi med denna studie bevisa motsatsen. I studien framkommer det tydliga svar om vad som gör att unga-vuxna män från Järva hindrats hamna i en kriminell livsstil samt hur platsen Järva påverkat deras val i livet.

For many years, camera surveillance has been used for crime prevention purposes in public places, but also in vulnerable areas. However, the use of camera surveillance has in many cases been complicated in connection with, among other things; privacy, exercise of power and segregation. This is a study on camera surveillance in vulnerable areas with a demarcation point to the city of Uppsala and Västerås. The purpose of this study is to see how the inhabitants of the vulnerable areas, actually experience camera surveillance in vulnerable areas. The study also aims to see what intentions are behind camera surveillance in the vulnerable areas of Uppsala and Västerås. The choice of method is based on a qualitative study in the form of semi-structured interviews with a total of ten respondents, eight of whom are residents from vulnerable areas in Uppsala and Västerås and two of the respondents are municipal employees from Uppsala and Västerås municipality. The two respondents with municipal employment have different years of experience in surveillance, security and crime prevention. The data analysis has been in the form of both an inductive and deductive analysis where different themes have been used to clarify the results. The selection of the different themes has been based on both the theoretical framework and the collected data. It turned out that for the research question; “How is camera surveillance in vulnerable areas perceived by residents from vulnerable areas in Uppsala and Västerås?” there were varied responses in certain occasions, for different categories. Some of the respondents saw the good of camera surveillance, while others saw it as an offensive and sometimes unnecessary measure. For the supplementary side-to-side question; “What are the intentions behind camera surveillance in vulnerable areas in Uppsala and Västerås?" the two municipal respondents had similar answers; camera surveillance aimed to reduce crime, especially drug sales, which both respondents mentioned. / Kameraövervakning har i många år använts i brottsförebyggande syfte på allmänna platser, men även i utsatta områden. Dock har användningen av kameraövervakningen i många fall varit komplicerad i samband med bland annat den personliga integriteten, maktutövning och segregation. Därmed handlar föreliggande studie om kameraövervakningen i utsatta områden med avgränsning till Uppsala och Västerås stad. Syftet med föreliggande studie är att se hur invånarna i de utsatta områdena, faktiskt upplever kameraövervakningen i utsatta områden. Studien syftar även till att se vilka intentioner som ligger bakom kameraövervakningen i de utsatta områdena i Uppsala och Västerås. Valet av metod grundar sig på en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med totalt tio respondenter, varav åtta är invånare från utsatta områden i Uppsala och Västerås och två av respondenterna är kommunanställda från Uppsala- och Västerås kommun. De två respondenterna med kommunanställning har olika års erfarenhet kring just övervakning, säkerhet och det brottsförebyggande arbetet. Dataanalysen har varit i form av både en induktiv samt deduktiv analys där olika teman har använts för att tydliggöra resultatet. Urvalet för de olika teman har grundat sig på dels det teoretiska ramverket och dels det insamlade datamaterialet. Det visade sig att för forskningsfrågan; ”Hur upplevs kameraövervakningen i utsatta områden av invånare från Uppsala- och Västerås utsatta områden?”  varierade svaren i vissa tillfällen, för olika kategorier. Vissa av respondenterna såg det goda med kameraövervakningen, medan andra såg det som en kränkande och ibland onödig åtgärd. För den kompletterande bifrågan; ”Vad är intentionerna bakom kameraövervakningen i utsatta områden i Uppsala och Västerås?” gav de två kommunanställda respondenterna liknande svar; kameraövervakningen syftade till att minska på brottsligheten, framförallt narkotikaförsäljning, som båda respondenterna tog upp.

This thesis is a qualitative study based on semi-structured interviews that were conducted with six highly educated young second-generation immigrants from the deprived neighborhood of Bäckby in Västerås. By aiming to understand how the participants portray their substantive citizenship and its impact upon political participation as an essential pillar of Swedish democracy, the author focused upon how the participants described their perceived discrimination, sense of belonging, transnationalism, and political participation. The answers were transcribed using the intelligent verbatim method and coded deductively based on a wide range of relevant literature. Among many findings, the study showed that the participants were aware of the bright barrier framing their place of comfort as well as they were highly attached to Bäckby. However, the majority of the participants considered the homeland to be a country outside of Sweden. Peregrinus citizenship was the outcome of the author's interpretations of the participants' substantive citizenship, which also was a possible explanation of the low interest in politics that the participants illustrated through their answers. Among the study's conclusions was stated that the second-generation immigrants are not only a risk group because of social risk factors present within the deprived neighborhood, but also because of the similar factors present outside of it. / Det här examensarbete är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sex högutbildade unga andra generationens invandrare från den eftersatta stadsdelen Bäckby i Västerås. Genom att försöka förstå hur deltagarna framställer sitt substantivmedborgarskap och dess inverkan på det politiska deltagandet som en viktig pelare i den svenska demokratin fokuserade författaren på hur deltagarna beskrev sin upplevda diskriminering, känsla av tillhörighet, transnationalism och politiskt deltagande. Svaren transkriberades med hjälp av den intelligenta Verbatim metoden och kodade deduktivt baserat på ett brett spektrum av relevant litteratur. Bland många fynd visade studien att deltagarna var medvetna om den ljusa barriären som inramade sin komfortplats och de var mycket fästa vid Bäckby. Majoriteten av deltagarna ansåg dock att hemlandet var ett land utanför Sverige. Peregrinus medborgarskap var resultatet av författarens tolkningar av deltagarnas substantivmedborgarskap, vilket också var en möjlig förklaring till det låga intresse för politik som deltagarna illustrerade genom sina svar. Bland studiens slutsatser uppgavs att andra generationens invandrare är inte bara en riskgrupp på grund av sociala riskfaktorer som finns inom det utsatta området, utan också på grund av liknande faktorer som finns utanför det.

Denna studie handlar om hur svenska media belyser kriminaliteten i fyra av Sveriges mest omtalade utsatta områden. Med hjälp av tre svenska nyhetstidningar, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen är syftet med denna studie att undersöka hur dessa belyser problematiken med kriminalitet i fyra geografiskt sett utplacerade områden i Sverige; Vivalla, Tensta, Gottsunda och Rosengård. Studien syftar även till att undersöka om det går att se att nyhetsrapporteringen kring dessa områden kan påverka samhällets syn på dem. En kvalitativ metodansats, i form av innehållsanalys valdes för att få en djupare inblick i, för studien relevanta nyhetsartiklar. Resultatet från utvalda nyhetsartiklar har analyserats med tidigare forskning och de teorier som studien innefattar, vilket är Beckers stämplingsteori, Wacquants teori om territoriell stigmatisering och McCombs och Shaws dagordningsteori. Resultatet visar på att det framförallt rapporteras om vapenbrott/skjutningar, våldsbrott och explosioner/sprängningar i de fyra utsatta områdena. Nyhetsartiklarna handlar om allt från när brottet begås till när dom faller. Vi har kunnat se att det rapporteras om en social utsatthet och hur gängkriminaliteten har en negativ påverkan i dessa fyra områden. Det framkommer även att det att det främst är polisen som nämns i nyhetsrapporteringen som utomstående aktör, men även socialtjänst, räddningstjänst och politiker nämns i en mindre omfattning. / This study is about how the Swedish media highlights crime in four of Sweden's most mentioned vulnerable areas. With the help of three Swedish newspapers, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen, the purpose of this study is to investigate how these illustrate the problem of crime in the problem of crime in four geographically located areas in Sweden; Vivalla, Tensta, Gottsunda and Rosengård. The study also aims to investigate whether it is possible to see that news reporting around these areas can affect society's view of them. A qualitative method, in the form of content analysis, was chosen to get a deeper insight into news articles relevant to the study. The results from selected news articles have been analyzed with previous research and the theories that the study includes, Becker's labelling theory, Wacquant's theory of territorial stigma and McCombs and Shaw's agenda setting theory. The results show that there are mainly reports of gun violence/shootings, crime of violence and explosions in the four vulnerable areas. The news articles are about everything from when the crime is committed to the conviction. We have been able to see that there are reports of social vulnerability and how gang crime has a negative impact in these four areas. It also appears that it’s mainly the police that are mentioned in the news reporting as external actors, but also social services, rescue services and politicians are mentioned to a lesser extent.

No description available.

No description available.

Purpose: This study is based on one of 60 residential areas in Sweden which is evaluated to have low socio-economic status and where criminals have an impact on the society. Råslätt in Jönköping is referred as an exposed area and this studys aim is to identify, analyze and assist Vätterhem with guidance concerning crime prevention and providing safe design in urban space. The aim of this study is to comprehend how urban spaces can be designed to prevent crime in exposed areas in general and Råslätt in particular. In this way, this study will contribute with knowledge to make Råslätt a secure and safe area. Method: This study’s methods is both qualitative and quantitative. First, a literature research was conducted on where CPTED has been implemented as a tool in crime. A document analysis has been carried out using statistics from the police department regarding reported crimes in Råslätt. Interviews were conducted on people with good knowledge of Råslätt, in order to supplement and compare the document analysis. The questions asked were regarding perceived crime and insecurity. To map Råslätt, an area analysis was then implemented based on the tool Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED). Findings: This study shows that parking lots on the outskirts of Råslätt, Havsörnsgatan and Stadsgården with its surrounding areas are common places for crimes within three crime categories: Public acts of violence that risk damaging third parties are found where you can find problems with natural surveillance. Open drug dealing is found where there is a problem with natural surveillance and natural access control. Outward dissatisfaction against society is found in places where there is a problem with natural surveillance and territorial reinforcement. Implications: This study shows that there is a connection between the tool CPTED and the crimes that are reported in Råslätt as well as the perceived feeling of where crimes are committed is in consistent with the reality of where crimes are reported. The conclusion shows that there is some improvement to make when it comes to the built environment and reduce the occurrence of criminal acts. Examples of such measures are better lightning, concealed walking paths and restrict the car traffic in the area. Limitations: This study only includes the residential area Råslätt with its surrounding parking lots and garages. This means that forest areas, outdoor areas and roads that connect Råslätt with nearby residential areas are excluded. This study also focuses on the indirect oppressions in the assignment of exposed areas. The aspect in CPTED regarding the natural access control and segregation from surrounding areas will not be evaluated in this study. / Syfte: Studien har sin grund i ett av de 60 områden i Sverige som bedöms ha låg socialekonomisk status och där kriminella har en påverkan på samhället. Råslätt i Jönköping benämns som ett utsatt område och studien syftar till att identifiera, analysera och bistå Vätterhem med vägledning rörande brottsförebyggande och trygghetssäkrande utformning i urban miljö. Målet med studien är att komma till insikt om hur offentliga platser kan utformas för att preventivt och aktivt förhindra brott i utsatta områden i allmänhet och Råslätt i synnerhet. På så sätt bidra med information för att göra Råslätt till ett säkrare och tryggare område. Metod: Studien innehåller både kvalitativa och kvantitativa metoder. Först genomfördes litteraturstudier om CPTED som verktyg i brottsbekämpning. En dokumentanalys genomfördes sedan av statistisk från polismyndigheten angående anmälda brott som återfinns i området. För att komplettera och jämföra dokumentanalysen gjordes intervjuer på personer med god kännedom över Råslätt. De frågor som ställdes handlade om upplevd brottslighet och otrygghet. För att kartlägga Råslätt genomfördes sedan en områdesanalys utifrån verktyget Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED). Resultat: Studien visar på att parkeringsplatserna i Råslätts utkanter, Havsörnsgatan och Stadsgården med omnejd är vanligt förekommande platser för anmälda brott inom de tre brottskategorierna: Offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man återfinns i högst grad där problem med den naturliga övervakningen återfinns. Öppen narkotikahandel återfinns där det är problem med den naturliga övervakningen och den naturliga åtkomstkontrollen. Brottshandlingar i form av utåtagerande missnöje mot samhället återfinns på platser där det är problem med den naturliga övervakningen och den territoriella förstärkningen. Konsekvenser: Studien visar att det finns en koppling mellan verktyget CPTED och de brottshandlingar som anmälts i Råslätt. Även att den upplevda känslan om var brott begås, till viss del stämmer överens med verklighetsbilden över var brotten anmäls Slutsatsen visar även att det finns en del förbättringsåtgärder att vidta när det kommer till den bebyggda miljön för att reducera uppkomsten av brottshandingar. Exempel på sådana åtgärder är bättre belysning, mindre avskärmningar vid gångstråk och att begränsa biltrafiken in i området. Begränsningar: Studien innefattas bara av bostadsområdet Råslätt med dess omkringliggande parkeringar/garage. Det innebär att skogsområden, friluftsområden samt vägar som förbinder Råslätt med närliggande bostadsområden exkluderas. Studien har också fokus på de indirekta påtryckningarna i bedömningen av utsatta områden. Aspekten i CPTED rörande den naturliga åtkomstkontrollen och hur segregerat området är från kring liggande områden kommer inte att beaktas i studien.

In recent years media have reported increasing gun violence in what media call “vulnerable areas” (in Swedish “utsatta områden”). This study aimed to analyse the present discourse regarding “vulnerable areas”, with the purpose of highlighting how media produce information about these areas. In this study, the portrait of “vulnerable areas” through news articles from the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet from the last year were analysed. The primary research question was the selection of spokesperson which thereby forms the discourse. Based on discourse theory, social constructivism and the power of language have been used as theoretical tools for analysis. The results indicate that media predominantly portrays “vulnerable areas” with a negative language use. People with authority are often allowed to express themselves and shape the discourse. The three most frequently themes in the articles were: criminality, insecurity, and distrust in authorities. In our concluding remarks we discuss how underlying structural reasons that leads to social consequences in “vulnerable areas” seldom are mentioned and can be better reported by media. Furthermore, we discuss the need of future research. / I takt med det senaste årets intensiva medierapportering om det ökade skjutvapenvåldet har ”utsatta områden” kommit att bli alltmer omskrivna. Denna studie har undersökt den nuvarande diskursen av ”utsatta områden” i syfte att synliggöra hur media konstruerar och framställer dessa områden. Studien hade för avsikt att analysera hur ”utsatta områden” porträtteras i tjugo nyhetsartiklar och reportage från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet det senaste året. En av studiens mest centrala frågor var vilka som får komma till tals och på så sätt forma diskursen. Med utgångspunkt i diskursteori har socialkonstruktivismen och språkets makt utgjort de teoretiska analysverktygen. Resultatet visar att media övervägande porträtterar ”utsatta områden” i samband med ett negativt språkbruk. Det föreligger till viss del en maktasymmetri där personer med auktoritet ofta får uttala sig samt forma diskursen. De tre mest återkommande temana i artiklarna var; kriminalitet, otrygghet och misstro till myndigheter. Avslutningsvis förs en diskussion om huruvida strukturella orsaker som får sociala konsekvenser i ”utsatta områden” sällan lyfts i media samt förslag på framtida forskning.

Coronapandemin tog världen med storm och med den blev vaccination mot viruset ett faktum. I Göteborg påvisades skillnader i statistik på vilka som vaccinerade sig, där en utmärkande grupp som hade lägre vaccinationsgrad än övriga var boende i särskilt utsatta områden som präglas av en socioekonomisk utsatthet. Det är även konstaterat att socioekonomiskt utsatta grupper lider större risk att bli smittade och även dö av covid-19 än övriga samhällsgrupper. Därför gjordes denna kvalitativa studie med fokus på att se vad Västra Götalandsregionen tillsammans med Göteborgs stad har implementerat för åtgärder för att öka vaccineringsgraden i dessa områden. Syftet med denna kvalitativa studie blev därmed att identifiera vilka insatser som har gjorts, men även att ta reda på varför insatserna ansågs vara nödvändiga. Vidare är syftet även att ta reda på tjänstepersonernas reflektioner kring arbetet. Det teoretiska perspektivet har varit att se hur region och kommun har arbetat för att stärka tilliten utifrån teorin om socialt kapital och effektiva institutioner. För att ta reda på detta har fyra intervjuer skett med företrädare för regionen och kommunen för att få olika synfallsvinklar. Resultatet visade att insatser som införts för att öka vaccinationsgraden har varit med fokus på information och kommunikation med målgruppen där personer med kultur- och språkkompetenser har varit på plats i dessa områden för att informera och skapa tillit. Både region och kommun har skapat arbetsgrupper som arbetar med dessa frågor för att hjälpas åt i ett samverkansprojekt. Regionen anlitade även mobila vaccinatörer som skulle finnas på plats i dessa områden. Respondenternas reflektioner av arbetet var att de varit nöjda med sina insatser men de har även stött på vissa hinder som till exempel tidsbrist och att de mobila vaccinatörerna upphörde att vaccinera under en viss tid. / The corona pandemic took the world by storm and with it, vaccination against the virus became a fact. In Gothenburg, differences were shown in statistics on who was vaccinated, where a distinct group that had a lower vaccination rate than the others were living in particularly vulnerable areas that are characterized by a socio-economic vulnerability. It has also been established that socio-economically vulnerable groups suffer a greater risk of becoming infected and also dying from covid-19 than other social groups. Therefore, this qualitative study was done with a focus on seeing what the Västra Götaland region is together with the City of Gothenburg has implemented measures to increase the vaccination rate in these areas. The purpose of this qualitative study was thus to identify which efforts have been made, but also to find out why the efforts were considered necessary. Furthermore, the purpose is also to find out the employees' reflections on the work. The theoretical perspective has been to see how the region and municipality have worked to strengthen trust from outside the theory of social capital and effective institutions. To find out, four interviews were conducted with representatives of the region and the municipality to get different points of view. The results showed that efforts introduced to increase the vaccination rate have focused on information and communication with the target group, where people with cultural and language skills have been in place in these areas to inform and create trust. Both the region and the municipality have created working groups that work with these issues to help in a collaborative project. The region also hired mobile vaccinators who would be on site in these areas. The respondents' reflections on the work were that they were satisfied with their efforts, but they have also encountered certain obstacles such as lack of time and that the mobile vaccinators stopped vaccinating for a certain period of time.

Bakgrund: Unga som växer upp i utsatta områden löper ökad risk att drabbas av ohälsa och hamna i ett livslångt utanförskap. I den allmänna samhällsdebatten råder starkt fokus på utmaningar i berörda områden med tyngdpunkt på unga män, men det talas sällan om vad målgruppen upplever som stödjande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka unga mäns upplevelser av hälsofrämjande faktorer under uppväxten på Gamlegården, som är ett så kallat utsatt område i utkanten av Kristianstad. Metod: Metoden i studien var kvalitativ och datainsamlingen genomfördes våren 2023 genom intervjuer med nio män i åldrarna 22-30 år. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Analysen resulterade i fyra teman och tio kategorier som framhöll Gamlegården som en egen värld där gemenskap och inkludering bidrog till positiva känslor. Föräldrars engagemang spelade en avgörande roll liksom stödjande miljöer där vuxna intresserade sig för barnen och deras liv. Det framkom dessutom att en stödjande och drivande faktor var, och fortfarande är, önskan om att vara en förebild för yngre i området. Slutsats: Upplevelsen av att känna sig ”hemma” på Gamlegården framträder som hälsofrämjande och betonar värdet av en utemiljö som stimulerar lek och upptäckande tillsammans med jämnåriga. Vuxnas gränssättning framstår som centralt vilket synliggör yttre ramar som en förutsättning för upptäckande som bidrar till en gynnsam utveckling. Ytterligare en slutsats är att unga motiveras att fatta gynnsamma beslut när de betraktar sig själva som förebilder för yngre. Upplevelsen av att vara en förebild är såldes någonting som verkar bidra till en positiv utveckling och därmed potentiellt bättre hälsa / <p>Betyg i Ladok 230530.</p>