Syftet med studien var att skildra hur områdespoliser beskriver sitt kunskapsbaserade brottsförebyggande arbete i särskilt utsatta områden, riskområden samt utsatta områden. Detta har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med områdespoliser stationerade i nämnda områden. En kvalitativ innehållsanalys har tillämpats för att studera datamaterialet. Vidare har materialet analyserats för att skildra om och hur områdespolisers arbetssätt kan kopplas till de kunskapsbaserade brottsförebyggande metoderna community-oriented policing samt problem- oriented policing. En varsam slutledning tyder på att delar av community-oriented policing som förhållningssätt kan kopplas till områdespolisers uppdrag. Utifrån resultatet kan problem- oriented policing som förhållningssätt till viss del utrönas. Däremot saknas essentiella delar från community-oriented policing och problem-oriented policing, följaktligen tyder det på att metoderna inte implementerats fullt ut. / The purpose of the study was to narrate how community police officer ́s describe their evidence-based crime prevention work in particularly-vulnerable-, risk-, and vulnerable areas. This has been accomplished from qualitative interviews with community police  officer ́s stationed in the mentioned areas. A qualitative content analysis has been applied to study the data material. Furthermore, the material has been analyzed to describe whether and how community police officer ́s work can be connected to evidence-based crime prevention methods, community-oriented policing and problem-oriented policing. A cautious conclusion indicates that some parts of community-oriented policing as an approach can be linked to community police officers’ assignments. Based on the results, problem-oriented policing as an approach can to some extent be established. However, essential parts from community-oriented policing and problem-oriented policing are missing, hence, it indicates that the methods are not fully implemented.

Studiens syfte är att undersöka högstadielärares beskrivningar av unga i utsatta områden och det förebyggande arbete som bedrivs på skolor i utsatta områden med unga i riskzon som tenderar att hamna i kriminella nätverk. Studien är en kvalitativ ansats med hermeneutik som vetenskapsteoretisk ingång och det insamlade empiriska materialet utgår från semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urval. Studiens analys har gjorts i förhållande till tre teorier om stigmatisering, sociala band och strainteorin. Intervjuerna genomfördes med åtta yrkesverksamma på olika skolor i utsatta områden runtom i Sverige. Resultatet visar att de unga i utsatta områden påverkas av olika faktorer som medför en exkludering och har därför sämre förutsättningar på grund av sin bakgrund. Vidare framkommer det att relationsskapande och samverkan med föräldrar och andra aktörer är en avgörande faktor för att det förebyggande arbetet ska fungera och hålla unga i utsatta områden som är i riskzon borta från det kriminella.

Denna studie handlar om hur unga män med utländsk bakgrund bosatta i socioekonomisktutsatta områden upplever massmedia och dess föreställning gentemot området de bor i. Studien är kvalitativ genom fokusgruppsintervjuer och berör frågor om hur dessa unga mänmed utländsk bakgrund beskrivs, hur massmedia talar om socioekonomiskt utsatta områdensamt hur massmedia spelar en roll i rapporteringen av dessa ovanstående faktorer. Vi kom fram till att dessa unga män med utländsk bakgrund bosatta i socioekonomiskt utsattaområden upplever att massmedia målar upp och reproducerar en övervägande negativ bild avde och området de bor i. De talar mycket kring sina egna känslor och hur upplevelsernapåverkar dem samt hur de speglar sig i deras liv.

Studien analyserar hur tillämpning av genomtänkt samhällsplanering kan minimera brottslighet och öka trygghet i särskilt utsatta områden. Vikten av medborgarnas delaktighet för en socialt hållbar samhällsutveckling poängteras. Arbetets syfte är att med hjälp av åsikter från ungdomar bosatta i området ta fram ett förslag på hur området skulle kunna utvecklas positivt vid nybyggnation. Målet är att ta fram ett hållbart förslag som ska bidra till att minska kriminalitet i ett utsatt område. Ungdomarnas åsikter kombineras med polisens förslag på hur området bör utformas. För att få fram resultatet genomfördes en djupintervju med polis, och två workshops med ungdomar. Utformningsförslaget tillgodoser behovet av belysning, siktlinjer och samlingsplatser som efterfrågas. Arbetet kan användas som underlag vid förbättring av den offentliga miljön i utsatta områden. / This study is analyzing how well executed community planning might minimize crime and increase safety in segregated city areas. The importance of actively involving citizens in decision making is vital to achieve social sustainability in a community. The purpose of the study is to create an exemplifying idea of how the district area could develop and excel in a positive way. The study is based on opinions from adolescents living in the area in question and will be compared and used in relation to police officers needs to be able to do their job in the area. To reach the results, workshops with the adolescents and an interview with a police officer took place. The goal is to develop an example of how to minimize crime in a segregated city district. The proposal of how to design the area is focused on the need for lighting, openness and sightlines as is asked for. It also includes places to gather, which also is needed in the area. The study can be used to form ideas of ways to form public spaces in socially problematic areas.

Studien har genomförts efter ett förslag från ÅWL Arkitekter och handlar om hur utformningen av den fysiska miljön kan påverka känslan av trygghet. Studien behandlar ett torg i förorten Husby i norra delen av Stockholms stad där människor upplever otrygghet. Stadsdelen byggdes under det så kallade miljonprogrammet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer i den fysiska miljön som har inverkan på människors upplevelser. Målet är att ta fram förslag på hur platsen kan fungera som en mötesplats där invånare känner sig trygga, säkra och välkomna. För att uppnå syftet och målet har undersökningar gjorts via intervjuer och egna observationer. De åtgärder i den fysiska miljön som tycks ha störst inverkan på människors upp-levda trygghet, och som ligger till grund för förslagen, är belysning, mötesplatser, verksamheter och växtlighet. Trygghet är en komplex fråga som innehåller många olika aspekter. För att lösa trygghetsproblemen krävs många olika åtgärder på flera olika områden. Utformning av den fysiska miljön kan vara en bidragande faktor. / This study is conducted on behalf of ÅWL Arkitekter and is about how the configuration and design of the physical environment can influence the perceptions of security. The study is about a square in the suburb Husby, in northern part of Stockholm. Husby is characterized by insecurity. The district was built during the so called “million apartment program”. The purpose with the study is to examine which factors in the physical environment has an influence on people’s experience and perceptions. The goal is to present a design for the square in order to make it to a meeting place, which can contribute to inhabitants’ feelings of security and safety. The study is based on interviews and observations. The actions within the physical environment that has the greatest influence on people’s perceptions of security, seems to be lightning, meeting places, common activities and vegetation. The design and proposals is based on these conceptions. Security is a complex matter and it contains various aspects. It takes a lot of actions in several areas to solve issues regarding security. The design of the physical environment can be a contributory factor among others.

To be creative or innovative is a highly praised trait within the labor market of today. Though it has often been seen as a talent only granted to a chosen few, most evidence imply that it is something that we all possess and can develop. Creativity within education also appears to have positive impacts on school-results, attendance and confidence among students. Yet creativity has a low status within the current education system, making the opportunities to develop our creative ability insufficient.  Architectural projects and development strategies focused around creativity have occurred frequently on the agenda since the release of Richard Floridas book “The Rise of the Creative Class” in 2002. An increase of creative activity has been linked to growth but lately also to gentrification, as if this was an inevitable result. The focus has been on economic growth and increased tourism, instead of what creativity can bring to the individual and the community.  This thesis aims to answer two main questions: First, how can creative places benefit the schools and communities in socio-economically challenged areas? Second, how can these creative places best be designed to achieve these benefits? Creative places refer in this thesis to public spaces that encourages creativity, which can be places for creative production but also places for experiencing creative works of others. The aim is also to implement the learnings into a design proposal, where the area Vivalla in Örebro is chosen as the site for implementation. In order to answer the first question, the paper examines the existing conditions of vulnerable areas in Sweden and some of the available research on creativity in relation to education. To gain knowledge about design aspects four existing projects that aims to be places for creativity are analyzed. The local conditions of Vivalla are mainly researched through qualitative methods of observation, interviews and a workshop with students from the local school. Finally, the ideas and findings are implemented into a design-proposal, which is a vision for a new creative platform. Rather than a finished project, the proposal should be seen as a vision showing the potentials of the site that can be used as a basis for discussion with the local actors, This paper provides some useful arguments to why creative places in socio-economically challenged areas are worth investing in and highlights the importance of an inclusive development process. Finally, it also provides a diverse view of one of Sweden’s most segregated areas.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och diskutera förskollärares upplevelser av att arbeta i förskolor som är belägna i särskilt utsatta områden i Stockholms län. Studiens metodval är kvalitativa intervjuer av sju förskollärare i fem kommunala förskolor, materialet har analyserats med stöd av Urie Bronfenbrenners utvecklings­ekologiska teori. Studiens resultat visar på hur olika samhällssystem samspelar men också motarbetar varandra och att områdenas kriminalitet samt subkulturer och normer dvs. det parallella samhället påverkar förskolornas verksamhet. Förutom det så synliggörs kulturkrockar mellan det officiella makrosystemet och det lokala inofficiella makrosystemet som kan inverka på barns utveckling och identitets­skapande och den framtida vuxenrollen. Studiens slutsats är att det som gäller i teorin t.ex. allas lika värde inte alltid gäller i praktiken, dessutom verkar vissa av vårdnadshavares kulturella normer godtas till viss del i förskolorna.

Våldsbrottsutvecklingen har varit en central fråga i den offentliga debatten desenaste åren och LPO Storgöteborg Nordost har skildrats som ett av Sveriges mestbrottsutsatta områden. Polisen i nordöstra Göteborg har på senare år intensifieratdet proaktiva arbetet med bland annat utökad hot spot-patrullering ochimplementering av kameraövervakning. Samtidigt påträffas brister i polisensanalys- och uppföljningsarbete vilket förorsakar bristande kunskap ombrottsutvecklingen och tillämpade åtgärders brottsförebyggande effekter. Genomatt studera brottsutvecklingen över tid går det att identifiera mönster ochförändringar i brottslighetens omfattning och struktur, vilket kan användas somunderlag för mer problemorienterade analyser. Syftet med föreliggande uppsats ärföljaktligen att redogöra för hur det anmälda gatuvåldet har utvecklat sig ilokalpolisområdet mellan åren 2014-2018. Uppsatsen ämnar även att bidra medkunskap till hur utvecklingen kan förstås i termer av brottsförebyggande åtgärderspotentiella effekter. Det samlade resultatet av analyserna indikerar på naturligafluktuationer av gatuvåldet i nordöstra Göteborg de senaste åren, med undantagför år 2016 då anmälda brott ökade signifikant. Våldet tenderar att vara klustrattill särskilda platser och genom s.k. near repeat analyser kan bland annatkonstateras att risken för upprepade personrån bedöms vara hög. Samtidigtpåträffas en tydlig minskning på några av de särskilt brottsutsatta platser som varitföremål för en rad polisiära insatser de senaste åren, vilket skulle kunna indikerapå att polisens kraftansträngningar har gett resultat. Enligt poliserna själva finnsdet emellertid en antydan om att brottsligheten, istället för att minska, förflyttastill närliggande områden. Sammanfattningsvis konstateras att bidragande faktorertill utvecklingen kan vara många och att fler studier behövs som undersökerbrottsligheten i relation till åtgärdernas preventiva förmåga, för att få en mernyanserad bild av brottsutvecklingen. / The development of violent crime has been a central topic in the public debate ofrecent years and Local Police District of Northeast Gothenburg has beendescribed as one of Sweden’s most exposed areas. Northeast Gothenburg policehave in recent years intensified the proactive work with, among other things,increased hot spot policing and implementation of CCTV cameras. At the sametime, deficiencies are found in the police's analysis and follow-up work, whichcauses a lack of knowledge about crime development and the crime preventioneffects of applied measures. By studying crime development over time it ispossible to identify patterns and changes in the extent and structure of crime,which can be used as a basis for more problem-oriented analyses. The purpose ofthis thesis is to describe how reported street violence has developed in the localpolice area between 2014-2018. This paper also aims to contribute knowledge onhow this development can be understood in terms of the potential effects of crimeprevention measures. The overall result of the analyses indicates naturalfluctuation of street violence in Northeast Gothenburg in recent years, with theexception of 2016 when reported offenses increased significantly. Violence tendsto be clustered in specific places and near-repeat analysis demonstrates a greatrisk of repeated muggings. At the same time, a clear reduction is found in some ofthe particularly crime-exposed locations that have been the subject of a series ofpolice efforts in recent years. This could indicate that police efforts have yieldedresults. However, according to the police themselves, there is a suggestion thatcrime, rather than reducing, is spreading to neighboring areas. In conclusion,contributing factors to the development can be many and more studies are neededto investigate crime in relation to the preventive ability of those measures, in orderto get a more nuanced picture of crime development.

Denna uppsats har syftat till att identifiera lärdomar från två tidigare utsatta områden (Rannebergen i Göteborg och Klockaretorpet i Norrköping) och ett tidigare särskilt utsatt område (Gårdsten i Göteborg). Intervjuer med polis, kommun, socialförvaltning, bostadsbolag och civilsamhälle har genomförts i varje stadsdel för att undersöka vilka insatser och åtgärder som har genomförts av aktörerna i områdena. Tidigare forskning och teorier har behandlat sociala risker, kollektiv förmåga, socialt kapital, fasteorin, CPTED och Jane Jacobs stadsplaneringsideal. Resultatet från Klockaretorpet visar på betydelsen av samverkan och relationsskapande insatser med fokus på delaktighet, kontinuitet och snabba ageranden. I Gårdsten har utvecklingen vänt mycket med hjälp av det starka lokala bostadsbolaget Gårdstensbostäder som bland annat använt hårdare strategier gentemot sina hyresgäster för att skapa kontroll och öka tryggheten i området. I Rannebergen råder det dock en diffus förståelse över områdets faktiska situation då aktörer anser att det snarare är en pågående negativ utveckling i området trots en borttagning från polisens lista över utsatta områden. Slutsatsen blir därmed att polisens klassificeringar inte alltid visar den faktiska verkligheten och att en borttagning inte innebär att all problematik är borta eller att insatser kommer att upphöra. Slutligen behöver alla aktörer i ett samhälle kliva fram, ta plats och ansvar i områdena för att vända en negativ utveckling. Det är viktigt att se på områdenas möjligheter och förstärka insatser även när utvecklingen går åt en positiv riktning, vilket pekar på betydelsen av kontinuitet och långsiktighet. / This thesis has aimed to identify lessons learned from two previous vulnerable areas (Rannebergen in Gothenburg and Klockaretorpet in Norrköping) and a previous particularly vulnerable area (Gårdsten in Gothenburg). Interviews with the police, municipalities, social service center, housing companies and civil society have been conducted in each district to examine which initiatives/efforts and measures have been implemented by the actors in the areas. Previous research and theories have included social risks, collective efficacy, social capital, phase theory, CPTED and Jane Jacob's urban planning ideals. The results from Klockaretorpet showed the importance of collaboration and relationship-building initiatives with a focus on involvement, continuity and quick actions. In Gårdsten, the development has reversed a lot with the help of the strong local housing company Gårdstensbostäder, which, among other things, has used tougher strategies towards its tenants to create control and increase safety in the area. In Rannebergen, however, there is a diffuse understanding of the area's actual situation as actors believe that there is rather an ongoing negative development in the area despite a removal from the police's list of vulnerable areas. Hence, the conclusion is that the police's classifications do not always show the actual reality and that a removal does not mean that all problems are gone or that efforts should cease. Finally, all actors in a society need to step forward, take place and responsibility in the areas to reverse a negative development. It is important to look at the areas' opportunities and strengthen efforts even when development is moving in a positive direction, which points to the importance of continuity and long-term perspective.

’Inspection-zones’ are political proposals that the Sweden democrats, Christian democrats and the Moderate parties have put on their agendas for the purpose of combating the gang-related crime in Sweden’s so called ‘vulnerable areas’ since 2017. The proposals entail that the police receive extended powers to, within a geographically defined area, stop and frisk people without being required to provide a reasonable suspicion of individuals committing any crimes, which is something that today works as a protection-mechanism against arbitrary interventions. The purpose of this essay is to analyze, using a critical discourse analysis as a method, how the discourse of ‘inspection-zones’ is constructed by the political parties behind the proposals and which discourses are applied to legitimize the proposals. Furthermore, the purpose is to analyze how racist power-relations are implied within the proposals. The essay is delimited to the aforementioned parties’ latest motions in the Swedish parliament and a party leader debate where the proposals were discussed. The theoretical framework consists of a perspective on how racist discourses can change and still be considered a uniform discourse, and a perspective on how white racism can be reproduced through new discursive means. Conclusions observe that the construction of ‘inspection-zones’ as a discourse is primarily articulated by the parties around gang-related crime. The discourse around gang-related crime is articulated through shootings and organized crime, which legitimizes the proposals, since these are problems that reasonable people would like to prevent. However, the conclusions also shows that a racist ‘Swedishness’-discourse by the parties is implied within the discourse of gang-related crime, making the collective basic characteristics for ‘Swedishness’ an assessment-basis by which gang-related criminality can be expected from people. To direct the focus of ‘inspection-zones’ towards ‘vulnerable areas’ that are already rich in immigrant density, combined with the construction of this racist discourse, also seems to raise the risks of racial profiling and discriminatory practices against non-white ethnic minorities – a result that the Danish people have experienced after a similar legislation was introduced in Denmark.