• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 100
  • 3
  • Tagged with
  • 103
  • 103
  • 59
  • 38
  • 37
  • 30
  • 29
  • 27
  • 25
  • 22
  • 18
  • 17
  • 14
  • 14
  • 13
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Rasismen bakom visitationszoner i utsatta områden : En kritisk diskursanalys av Sverigedemokraternas, Kristdemokraternas och Moderaternas förslag om visitationszoner

Engström Nanni, Martin January 2022 (has links)
’Inspection-zones’ are political proposals that the Sweden democrats, Christian democrats and the Moderate parties have put on their agendas for the purpose of combating the gang-related crime in Sweden’s so called ‘vulnerable areas’ since 2017. The proposals entail that the police receive extended powers to, within a geographically defined area, stop and frisk people without being required to provide a reasonable suspicion of individuals committing any crimes, which is something that today works as a protection-mechanism against arbitrary interventions. The purpose of this essay is to analyze, using a critical discourse analysis as a method, how the discourse of ‘inspection-zones’ is constructed by the political parties behind the proposals and which discourses are applied to legitimize the proposals. Furthermore, the purpose is to analyze how racist power-relations are implied within the proposals. The essay is delimited to the aforementioned parties’ latest motions in the Swedish parliament and a party leader debate where the proposals were discussed. The theoretical framework consists of a perspective on how racist discourses can change and still be considered a uniform discourse, and a perspective on how white racism can be reproduced through new discursive means. Conclusions observe that the construction of ‘inspection-zones’ as a discourse is primarily articulated by the parties around gang-related crime. The discourse around gang-related crime is articulated through shootings and organized crime, which legitimizes the proposals, since these are problems that reasonable people would like to prevent. However, the conclusions also shows that a racist ‘Swedishness’-discourse by the parties is implied within the discourse of gang-related crime, making the collective basic characteristics for ‘Swedishness’ an assessment-basis by which gang-related criminality can be expected from people. To direct the focus of ‘inspection-zones’ towards ‘vulnerable areas’ that are already rich in immigrant density, combined with the construction of this racist discourse, also seems to raise the risks of racial profiling and discriminatory practices against non-white ethnic minorities – a result that the Danish people have experienced after a similar legislation was introduced in Denmark.
92

Fysisk inaktivitet bland kvinnor i åldrarna 18–64 i socioekonomiskt utsatta områden i höginkomstländer : En systematisk litteraturöversikt / Physical inactivity among women aged 18-64 in socioeconomically disadvantaged neighborhoods in high-income countries : A systematic literature review

Ilesjö, Emma, Rosvall af Geijersstam, Lovisa January 2021 (has links)
Introduktion: Fysisk inaktivitet beskrivs idag som ett växande globalt folkhälsoproblem där en tredjedel av världens alla vuxna inte når upp till de internationella rekommendationerna för fysisk aktivitet. Fysisk inaktivitet fastställs även som en av de ledande riskfaktor för förtida död och förknippas ofta med sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Kvinnor i åldrarna 18–64 år boende i socioekonomiskt utsatta områden beskrivs vara i särskild risk för fysisk inaktivitet, framförallt då bristande möjligheter till att utöva fysisk aktivitet är ledande för denna befolkningsgrupp. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva vilka riskfaktorer som kan bidra till fysisk inaktivitet samt vilka skyddsfaktorer som kan bidra till fysisk aktivitet bland kvinnor i åldrarna 18–64 år i socioekonomiskt utsatta områden i höginkomstländer. Metod: Den metod som tillämpades var en systematisk litteraturöversikt där 20 vetenskapliga artiklar stod till grund för resultatet. De databaser som användes i studien var PubMed och Medline och de vetenskapliga artiklarna var publicerade mellan år 2005–2020. Vidare granskades och bearbetats dessa artiklar utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisades med utgångspunkt från tre huvudteman; socioekonomiska faktorer, psykosociala faktorer samt fysisk miljö. I resultatet framkom det att faktorer som låg utbildningsnivå, låg nivå av self-efficacy, avsaknad av socialt stöd samt bristande ekonomiska förutsättningar och fysisk miljö var påverkande orsaker till fysisk inaktivitet bland kvinnor i socioekonomiskt utsatta områden. Slutsats: Utifrån resultatet går det att dra slutsatsen att fysisk inaktivitet bland kvinnor i socioekonomiskt utsatta områden är ett synnerligen viktigt ämne som berör många perspektiv, både på individnivå och på samhällsnivå. Den fysiska inaktiviteten bland kvinnor i socioekonomiskt missgynnade stadsdelar handlar i stora delar om brist på de skyddsfaktorer som kan bidra till en ökad fysisk aktivitet. / Introduction: Physical inactivity is described as a growing global public health problem where one third of all the world’s adults do not achieve the international recommendations for physical activity. Physical inactivity is also identified as one of the leading risk factors for premature death and is often associated with diseases such as cardiovascular disease, diabetes and cancer. Women aged 18-64 living in socioeconomically disadvantaged neighborhoods are described as being at particular risk of physical inactivity, especially as lack of opportunitiesis common among this group of population when it comes to physical activity. Aim: The aim of this literature study is to describe the risk factors that can contribute to physical inactivity and the protective factors that can contribute to physical activity among women aged 18-64 living in socioeconomically disadvantaged neighborhoods in high-income countries. Methods: The method used was a systematic literature review based on 20 scientific articles.The databases that were used in the study were PubMed and Medline and the scientific articles were published between 2005–2020. Furthermore, these articles were reviewed and processed on the basis of a thematic content analysis. Results: The results were presented on the basis of three main themes; socioeconomic factors, psychosocial factors and physical environment. The results showed that factors such as low level of education, low level of self efficacy, lack of social support and lack of financial prerequisites and physical environment were influential causes of physical inactivity among women in socioeconomically disadvantaged neighborhoods. Conclusion: Based on the results, it can be concluded that physical inactivity among women in socioeconomically disadvantaged neighborhoods is a particularly important topic that affects many perspectives, both at the individual level and at the societal level. The physical inactivity among women in socioeconomically disadvantaged neighborhoods is largely due to a lack of the protective factors that can contribute to increased physical activity.
93

”Det är ett hantverk att utreda mord” : En kvalitativ studie om utredningsmässiga svårigheter (och möjligheter) kopplade till dödligt våld i kriminella miljöer / “Investigating murder is a craftsmanship” : A qualitative study of investigative difficulties (and opportunities) linked to lethal violence in criminal environments

Anhage, Linnéa, Ringström, Fanny January 2022 (has links)
Att Polismyndigheten har svårt att klara upp fall av dödligt våld i kriminella miljöer är ett problem som är vida känt i dagens Sverige. I kriminalstatistiken påvisas ett ökat skjutvapenvåld, och studier samt personliga utsagor vittnar om en utbredd tystnadskultur inom kriminella kretsar och utsatta områden. Denna studie uppmärksammar den problematik som finns kopplad till utredningar av dödligt våld i kriminella miljöer. Intervjuer har gjorts med fem utredare som är, eller nyligen har arbetat, med dessa ärenden inom Polismyndigheten. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, och resultatet har kopplats till teorierna rational choice, broken windows, samt organisatoriskt lärande. I resultatet har identifierats svårigheter kopplade den resursbrist som tydligt framkommit under studiens gång, där det efterfrågas ett större antal utredare samt bredare kompetens, kunskap och erfarenhet. Vidare har framkommit att det förekommer svårigheter i att få människor att vittna vid dessa typer av brott. Slutligen efterfrågas av intervjupersonerna större legala möjligheter i form av övervakning. / The purpose of this study was to examine what investigative difficulties are associated with investigations of lethal violence in criminal environments. We wanted to investigate which factors tend to complicate the work for Polismyndigheten. Furthermore, we discussed the consequences that the low rate of resolved cases has on society and how it's connected to crime prevention. The material was gathered from five semi-structured interviews and the result from these was analyzed with previous studies on the subject as well as rational choice theory, broken windows theory and organizational learning theory. The result showed that difficulties related to lack of resources was a clear theme in all the interviews. This is primarily connected to a need for more investigators in the relevant sections as well as a broader set of skills, knowledge and experience distributed over the entire workforce. Furthermore, the study showed that there is a problem regarding getting witnesses to give their statements to the police during investigations of lethal violence in criminal environments. Finally, greater legal possibilities regarding surveillance were identified as a part of the result.
94

Socialt hållbarhetsarbete hos fastighetsbolag och dess ekonomiska effekter / Social Sustainability Implementation at Real Estate Companies and their Financial Effects

Drotz, Ida, Pehrson, Maja January 2022 (has links)
Hållbarhet blir allt viktigare i dagens samhälle och inte minst social hållbarhet. Denna aspekt är något som fastighetsbolag måste beakta. Inte minst påverkas fastighetsbolagets lönsamhet av social hållbarhet. I socialt utsatta områden uppstår en stor problematik, inte bara för de boende utan även förhyresvärden då det är vanligare att mer underhåll behöver göras. Detta kan exempelvis innebära reparationer vid flytt, klottersanering, renhållning av utemiljö, sabotage, städning, hantering av störningar, obetalda hyror och vakanser. Alla dessa faktorer bidrar till kostnader för fastighetsbolaget, därför blir det allt mer väsentligt att vidta trygghetsskapande åtgärder. Dessutom ur hyresgästernas perspektiv är det viktigt att de känner sig trygga och vill bo kvar. Då social hållbarhet kan anses vara ett relativt nytt ämne finns det inte nog med studier som visar effekterna av dessa åtgärder. Syftet med denna uppsats är att utöka kunskapen om sociala hållbarhetsåtgärder och dess ekonomiska effekter. Denna uppsats undersöker vilka åtgärder fastighetsbolag gör samt vilka möjligheter det finns för att skapa trygghet och bidra till social hållbarhet för sina hyresgäster. Utöver detta undersöks om det och i så fall vilka ekonomiska effekter dessa åtgärder leder till. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, primär datainsamling verkställs genom intervjuer med åtta personer från olika fastighetsbolag. Samtliga respondenter besitter kunskaper om respektive bolags sociala hållbarhetsarbete. En kompletterande litteraturstudie har utförts med resultat från tidigare studier. Resultaten av studien indikerar att de vanligaste sociala hållbarhetsåtgärderna är att ha det helt, rent och snyggt i fastigheterna och runt omkring. Även belyses vikten vid att ha bra, fungerande belysning samt undvika mörka och trånga utrymmen. Att som hyresvärd ha en bra och nära kontakt med sinaboende hyresgäster och hela tiden visa sin närvaro och engagemang ses som ett vinnande koncept i socialt utsatta områden. Dessutom anses det betydelsefullt som fastighetsbolag att vara delaktig i eller skapa sociala projekt för hyresgästerna samt samarbeta med myndigheter och andra fastighetsägare. Resultaten av denna uppsats indikerar att sociala hållbarhetsåtgärder utförda av fastighetsbolag ökar bolagets lönsamhet såväl som välfärden i samhället och bidrar till en ökad samhällsnytta genom exempelvis lägre arbetslöshet och minskad kriminalitet. Utförda sociala hållbarhetsåtgärder bidrar till en ökad upplevd trygghet vilket ökar områdets attraktivitet, minskar antalet vakanser och leder till högre hyror och fastighetsvärden. Åtgärderna kan även minska fastighetsbolags kostnader för reparationer och underhåll, vilket bidrar till ett högre driftnetto. / Today’s society has rendered sustainability more important than ever before, including social sustainability. This aspect of sustainability is something real estate companies must acknowledge. Among other things, social sustainability affects real estate companies profitability. In socially disadvantaged areas, problems arise, not only for the tenants but also for the landlord as it is more common that more maintenance and operations need to be done. This can, for example, involve repairs during relocation, graffiti removal, upholding the outdoor environment, sabotage, cleaning, handling of disturbances, unpaid rents and vacancies. All these factors contribute to costs for the real estate company, hence making it increasingly important to take security-creating measures. In addition, it is essential that tenants feel safe and want to stay. As social sustainability is considered a relatively new topic, there are few studies which show the effects of these measures. The purpose of this thesis is to contribute to the knowledge about social sustainability and its economic effects. This essay examines what measures real estate companies take, as well as which measures exist to create security and therefore contribute to social sustainability for tenants. In addition, it is investigated whether and, if so, what economic effects these measures lead to. The study was conducted using a qualitative method, where primary data collection was done through interviews with eight people from different real estate companies. All respondents possess knowledge of theircompany’s social sustainability work. A supplementary literature study has been performed with results from previous studies. The results of this study indicate that the most frequent social sustainability measure taken is to ensure that the property is functional and esthetic. The importance of having good lighting and avoiding cramped dark spaces is also highlighted. As a landlord, having close contact with your tenants and constantly showing one’s presence and commitment is seen as a winning concept in socially disadvantaged areas. In addition, it is considered important to create social projects for the tenants and to collaborate with authorities and other property owners. The results of this thesis indicate that social sustainability measures carried out by real estate companies increase the company's profitability as well as welfare in society and contribute to an increased societal benefit through, for example, lower unemployment and reduced crime. Executed social sustainability measures contribute to an increased experience of security, which increases the area's attractiveness, reduces the number of vacancies and leads to higher rents and property values. The measures can also reduce real estate companies' costs for repairs and maintenance, which contributes to a higher operating net.
95

Effektiv samordning för trygghet som kärna i brottsförebyggande arbete : - Tre skånska kommuners implementering / Effective Coordination for Safety as the Core in Crime Prevention : - Three Scanian Municipalities' Implementation

Persson, Klara, Andersson, Ida January 2022 (has links)
I Sverige har en negativ utveckling skett i vissa geografiskt avgränsade bostadsområden, så kallade utsatta områden. Att minska brottsligheten och öka tryggheten i utsatta områden är av stor vikt. Det är därför relevant att undersöka huruvida kommuner med utsatta områden bedriver ett programtroget brottsförebyggande arbete. Syftet med studien var därmed att undersöka hur väl tre kommuner (Helsingborg, Kristianstad och Landskrona) har implementerat den brottsförebyggande och trygghetsskapande metoden Effektiv samordning förtrygghet (EST), samt vilka faktorer som har påverkat implementeringprocessen. De två frågeställningarna var 1. I vilken utsträckning har de tre skånska kommunerna Helsingborg, Kristianstad och Landskrona implementerat EST? 2. Vilka faktorer har påverkat kommunernas implementeringsprocess av EST? Genom tematisk analys av semistrukturerade intervjuer har studien eftersträvat en inblick i flera aktörers (N=9) arbetsprocess kring och implementering av EST-metoden. Resultatet från intervjuerna indikerar att EST till viss del är implementerad i de tre kommunerna då kommunerna arbetar med samtliga steg i EST och metoden har bidragit till en god samverkan. Det framgår dock även att det finns ett behov av utbildning kring EST-metoden och ett mer metodtroget arbete. Av resultatet framgår även att ett antal faktorer har påverkat implementeringen av EST: metodens komplexitet; kommunikation och förankring av metoden; aktörernas lämplighet; aktörernas personliga egenskaper; graden av tillgänglig information om metoden; aktörernas delaktighet; strukturella omständigheter; metodtrogenhet samt uppföljning och återkoppling. Förhoppningen är att lagen “Kommuner mot brott” tydliggör hur arbetet ska se ut och fördelas. Resultatet kan således ge en vägledning för andra kommuner gällande vilka faser i implementeringen som kan utgöra en utmaning samt vilka faktorer som påverkar implementeringsprocessen. / In Sweden, a negative development has taken place in certain geographically delimited residential areas, so-called vulnerable areas. Reducing crime and increasing perceived safety and security in vulnerable areas is of great importance. It is therefore relevant to investigate whether municipalities with vulnerable areas carry out methodical crime prevention work. The purpose of the study was thus to investigate how well three municipalities (Helsingborg, Kristianstad and Landskrona) have implemented the crime prevention method Effective Coordination for Safety (EST), and which factors have affected the implementation process. The two main issues were 1. To what extent have the three Scanian municipalities of Helsingborg, Kristianstad and Landskrona implemented EST? 2. What factors have influenced the municipalities' implementation process of EST? Through thematic analysis of semi-structured interviews, the study has sought an insight into several actors' (N = 9) work process regarding, and implementation of, the method. The results indicate that EST is to some extent implemented, as the municipalities work with all steps in EST, and the method has contributed to a good collaboration amongst actors. However, it is also evident that there is a need for education regarding the method and more extensive methodical work. In addition, the results show that several factors have influenced the implementation of EST: the method’s complexity; communication and anchoring of the method; suitability of the actors; personal characteristics of the actors; information available on the method; stakeholder participation; structural circumstances, as well as follow-up and feedback. It is to be hoped that the law "Municipalities against crime" clarifies how the crime preventative work should be carried out and allocated. The results can thus provide guidance for other municipalities regarding which phases in the implementation might constitute a challenge and which factors affect the implementation process.
96

Barn som växer upp och går i skolan i ett särskilt utsatt område : En kvalitativ studie / Children who grows up and attends school, in a particularly vulnerable area : a qualitative study

Mann, Frida, Alvhage, Erika January 2023 (has links)
This report examines the risk and protective factors that the students who live and attend school in a particularly vulnerable area have, according to the “school personnel”, that are linked to antisocial and norm-breaking behavior. A particular targeting has been made for the girl’s risk- and protective factors. Semi-structured interviews have been conducted at a school for children between 6-12 years old, which is presented and analyzed using a thematic analysis and literature. The report uses the ecological explanatory model as a theoretical background. The conditions are different for children living and attending school in a particularly vulnerable area, where the students risk factors significantly outnumber their protective factors, that increase the student’s risk of developing anti-social and/or norm-breaking behavior such as drug use, violence and criminality. School personnel are positive about their own work and the school's role as a protective factor but illustrate several challenges for their work. In the discussion, the student’s risk- and protective factors are problematized, and the Swedish language is presented to be the factor that has the greatest impact on the student’s future without antisocial and/or norm breaking behavior. / Denna rapport undersöker risk- och skyddsfaktorer, kopplade till antisocialt och normbrytande beteende, som skolpersonal identifierar hos sina elever, som bor och går i skolan i ett särskilt utsatt område. En särskild fördjupning görs gällande flickornas risk- och skyddsfaktorer. Detta görs genom semistrukturerade intervjuer på en låg- och mellanstadieskola, som redovisas och analyseras med hjälp av en tematisk analys och befintlig litteratur/forskning. Rapporten har den ekologiska förklaringsmodellen som teoretisk bakgrund. Förutsättningarna är annorlunda för de barn som bor och går i skolan i ett särskilt utsatt område. Dessa elever exponeras för betydligt fler riskfaktorer än skyddsfaktorer, vilket ökar risken för eleven att utveckla antisocialt och/eller normbrytande beteende såsom droganvändning, våld och kriminalitet. Skolpersonalen förhåller sig positiva till sitt eget arbete och skolans roll som skyddsfaktor men belyser även ett flertal utmaningar i sitt arbete. I diskussionen problematiserats elevens risk- och skyddsfaktorer och det svenska språket redovisas vara den faktor som har störst betydelse för elevens framtid utan ett antisocialt och/eller normbrytande beteende.
97

Polisen vs kriminella : En kritisk diskurs- & textanalys om hur kriminella och Polismyndigheten konstrueras i en myndighetsgemensam broschyr från år 2019

Jansson, Liv January 2023 (has links)
Det övergripande syftet med denna uppsats är att presentera den verklighetsbild Polismyndigheten förmedlar i det valda materialet och diskutera de samhälleliga påföljder diskursen kan få. För att uppnå syftet undersöker jag hur den språkliga konstruktionen av kriminella och Polismyndigheten ser ut i ett urval av material från en myndighetsgemensam broschyr från år 2019. Metoden som används för att uppnå detta är en transitivitetsanalys med fokus på den ideationella metafunktionen, vars resultat leder fram till den kritiska diskursanalys som möjliggör en djupare förståelse kring den verklighetsbild konstruktionerna i utdragen förmedlar. Resultatet av analyserna visar att Polismyndigheten konstruerar de kriminella utifrån egen uppfattning, och kategoriserar dem genom att tilldela dem attribut. Konstruktionen av Polismyndigheten är inte attributiv på det sättet, och riskerar därför inte att påverka attityder på samma sätt som konstruktionen av de kriminella. Uppsatsens övergripande slutsats är att konstruktionen av de kriminella är diskriminerande och därför potentiellt skadlig för den folkgrupp de kriminella associeras med, och att Polismyndigheten utnyttjar sina språkliga val på ett sätt som kan vara skadligt för samhället. / The overall purpose of this paper is to present the reality depicted by the Police Authority in the selected material and discuss the societal consequences this discourse may have. To fulfill the purpose, I examine the linguistic construction of criminals and the Police Authority in a selection of materials from a joint agency brochure from the year 2019. The method that’s used to achieve this is a transitivity analysis, with focus on the ideational meta function, whose results lead to the critical discourse analysis, enabling a deeper understanding of the worldview the constructions in the excerpts convey. The results of the analysis indicate that the Police Authority constructs criminals based on their own perception and categorizes them by assigning attributes. The construction of the Police Authority is not attributive in the same way and therefore does not risk influencing attitudes in the same manner as the construction of criminals. The overall conclusion of the essay is that the construction of criminals is discriminatory and therefor potentially harmful for the group of people the criminals are being associated with, and that the Police Authority utilizes their linguistic choices in a way that may be harmful to society.
98

Lilla blåljusutredningen : En undersökning om ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa yrkesgrupper / A study on enhanced criminal protection for certain professions

Wiröstrand, Ludvig January 2017 (has links)
No description available.
99

Hur förhåller sig regeringens 34-punktsprogram till Brottsförebyggande Rådet? : - En jämförande innehållsanalys av brottsförebyggande rådets kunskapsöversikt och regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet i socialt utsatta områden / How does the Government's 34-Point Program relate to the Crime Prevention Council´s Research Review? : A Comparative Content Analysis of the Crime Prevention Council's Research Review and the Government's 34-Point Program against Gang Crime in Socially Vulnerable Areas

Nazzal, Rawan, Faqiri, Diana January 2022 (has links)
Syftet med studien var att undersöka de tre brottsförebyggande åtgärdsförslagen för socialt utsatta grupper i socialt utsatta områden presenterade av regeringen i 34-punktsprogrammet. Detta via en jämförande analys av texten i förhållande till Brottsförebyggande Rådets kunskapsöversikt inom samma problemområde. Denna undersökning grundar sig i frågeställningarna om vilka åtgärder 34-punktsprogrammet och Brottsförebyggande rådets översikt presenterar samt hur de överensstämmer vad gäller åtgärdsmål och målgrupp. Underlaget för studiens bakgrund ger läsaren förutsättningar att förstå brottsprevention i förhållande till brottsförebyggande åtgärder, 34-punktprogrammets innebörd och centrala aktörer i det brottsförebyggande arbetet. Med stöd av studiens tematiska innehållsanalys har flertal gemensamma teman återfunnits där samverkan och ökad kunskap varit betydande i brottsförebyggande arbetet mot gängkriminaliteten i socialt utsatta områden. Studiens resultat har däremot visat på att det råder en viss diskrepans vad gäller definitionen av socialt utsatta grupper och socialt utsatta områden samt en vaghet om hur 34-punktsprogrammet förhåller sig till Brå’s kunskapsöversikt. Studiens resultat möjliggör förslag på vidare forskning i form av jämförelse med internationell forskning. Ännu ett förslag är att undersöka huruvida en gemensam definition av brottsförebyggande arbete påverkar beredningen av kriminalpolitiska åtgärdsförslag. Ett slutligt aktuellt förslag är även att undersöka effektiviteten av åtgärderna för att tillhandahålla information om huruvida åtgärderna är tillämpningsbara inom svensk kriminalpolitik. / The purpose of the study was to examine the three crime prevention measures for socially vulnerable groups in socially vulnerable areas presented by the government in the 34-point program. The purpose is fulfilled by a comparative analysis of the 34-point program in relation to the Crime Prevention Council's research review within the same problem area. This study is based on what measures the 34-point program and the Crime Prevention Council's research review present, as well as how they correspond in terms of action goals and target group. The basis for the study's background provides the reader with the prerequisites to understand crime prevention in relation to crime prevention measures, the meaning of the 34-point program and key actors in crime prevention work. With the support of the study's thematic content analysis, several common themes have been found where collaboration and increased knowledge have been significant in crime prevention work against gang crime in socially vulnerable areas. The results of the study, on the other hand, have shown that there is a certain discrepancy regarding the definition of socially vulnerable groups and socially vulnerable areas, as well as a vagueness about how the 34-point program relates to Crime Prevention Council's research review. The results of the study enable proposals for further research in the form of comparison with international research. Another proposal is to investigate whether a common definition of crime prevention work affects the preparation of criminal policy measures. A final current proposal is also to investigate the effectiveness of the measures to provide information on whether the measures are applicable in Swedish criminal policy.
100

Language is the Key to All Learning : A Study in the Preschools' and Kindergartens' Work for Future Inclusion in Socioeconomic Vulnerable Areas / Språket är nyckeln till allt lärande : En studie i förskolornas arbete för framtida inkludering i socioekonomiska utsatta områden

Soto, Juan, Fransson, Magnus January 2021 (has links)
This study is focusing on the importance of the development of children’s language skills in preschools and kindergartens for successful implementation of children’s capabilities in future life. This is particularly vital for children growing up in socioeconomic vulnerable areas. The Swedish Police Authority defines Socioeconomic vulnerable areas as having a high unemployment rate, high crime rate and failed schoolings resulting which contributes to a social exclusion from the Swedish society, which lead to the unfortunate emergence of parallel societies. Swedish Government has assigned a one hundred million Swedish Krones for investing in implementation of sustainable social future for people in the socioeconomic vulnerable areas, but the Swedish scientific community is raising a concern that so far there are not enough studies made to reveal the strategic focus points for this investment. More studies on the subject are urgently needed. Therefore, the aim of this study is to investigate in this knowledge gap, particularly in finding connection between identity creation and language development and in comparing of different preschool and kindergarten teachers' approaches for improvement of children’s language development skills as well as finding ways to improve a cooperation with children’s guardians. In accordance with Sen and Nussbaum Capability Approach, an education should help children to advance in their capabilities as a prerequisite for sustainable development goals achievement in future. This study’s quotative and qualitative analysis is based on a Hermeneutic approach and semi-structured interviews. The respondents are explaining their concepts and views on the subject and several of them are noticing an age-connected pattern in development of children’s personalities as being formed primarily through development of their language skills. Some of the interview-questions touch upon finding an effective intercultural and sociocultural ways of cooperating with children’s guardians in order to develop children’s capabilities. The guardians’ greater embedment in cooperation is ought to help bringing up a democratic citizen well-integrated in the society as well as to lead to an improvement of students’ grades on later stages of compulsory education. The study lays basis for further studies on the subject. / Denna studie fokuserar på vikten av att utveckla barns språkkunskaper i förskolor för ett framgångsrikt genomförande av barns förmåga i framtida liv. Detta är särskilt viktigt för barn som växer upp i socioekonomiska utsatta områden. Polismyndigheten definierar socioekonomiska utsatta områden som hög arbetslöshet, hög brottslighet och misslyckade skolor, vilket leder till en social utestängning från det svenska samhället, vilket leder till att det uppstår olyckliga parallella samhällen. Den svenska regeringen har tilldelat hundra miljoner svenska kronor för att investera i genomförandet av en hållbar social framtid för människor i de socioekonomiska utsatta områdena, men det svenska vetenskapssamhället väcker oro för att det hittills inte finns tillräckligt med studier för att avslöja de strategiska fokuspunkterna för denna investering. Det behövs akut fler studier om ämnet. Syftet med denna studie är därför att undersöka i denna kunskapsklyfta, särskilt när det gäller att hitta samband mellan identitetsskapande och språkutveckling och att jämföra olika förskolelärares tillvägagångssätt för förbättring av barns språkutvecklingsfärdigheter samt att hitta sätt att förbättra ett samarbete med barns vårdnadshavare. I enlighet med kapacitetsmetoden Sen och Nussbaum bör en utbildning hjälpa barn att utvecklas i sin förmåga som en förutsättning för att framtida mål för hållbar utveckling ska uppnås. Studiens kvotativa och kvalitativa analys bygger på ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna förklarar sina begrepp och åsikter om ämnet och flera av dem märker ett åldersrelaterat mönster i utvecklingen av barns personligheter som främst bildas genom utveckling av deras språkkunskaper. Några av intervjufrågorna berör att hitta ett effektivt interkulturellt och sociokulturellt sätt att samarbeta med barns vårdnadshavare för att utveckla barns förmåga. Förmyndarnas större inbäddning i samarbete borde hjälpa till att fostra en demokratisk medborgare som är väl integrerad i samhället samt att leda till en förbättring av elevernas betyg i senare stadier av obligatorisk utbildning. Studien lägger grunden för ytterligare studier om ämnet.

Page generated in 0.0873 seconds