Syftet med studien är att undersöka fyra förskollärares tankar om sin egen medverkan och miljöns inverkan på barns lek utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna har jag baserat studien på fyra intervjuer med verksamma förskollärare. De har alla olika lång yrkeserfarenhet. De är verksamma inom samma rektorsområde och har olika erfarenheter inom barnomsorgen. Jag har använt mig av kvalitativ forskningsmetod och har valt att utgå ifrån den semi-strukturerad intervjumetoden. Jag utgår från det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen i analysen är proximala utvecklingszonen, kommunikation och interaktion. I studiens resultat framkommer det att pedagogernas medverkan främjar barns utveckling inom varierande områden såsom socialt samspel. Det framgår även att verksamhetens miljö har en stor påverkan på pedagogers medverkan i barns lek. Resultatet belyser även att materialet på avdelningen bör vara tilltalande för både barn och vuxna.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med alternativoch kompletterande kommunikation (AKK) med fokus på flerspråkighet. Studien utgår frånett sociokulturellt perspektiv, där begreppen scaffolding och proximal utvecklingszon ärcentrala. Studien har sin utgångspunkt i kvalitativ metod i form av intervjuer. Fyraförskollärare valdes ut på olika förskolor. Vi har genom våra forskningsfrågor närmareundersökt vilken syn förskollärare har på arbetssättet AKK kopplat till flerspråkighet samthur de beskriver att de använder sig av detta för att stötta flerspråkiga barn.Resultatet visar på att informanterna anser AKK som en betydande och positiv del i dendagliga verksamheten på förskolan. Det beskrivs att AKK är ett gemensamt språk som böranvändas mer men att det behöver bli ytterligare inarbetat i verksamheten. Förskollärarnaanvänder bildstöd i flera av förskolans miljöer, där det främst syns förekommande irutinsituationer för att vägleda barnen. Förskollärarna beskrev även vikten av att användaAKK i kommunikationen, där barnen upplevt det lättare att förstå och samtala med varandravia bildstöd än verbalt. Två återkommande begrepp som tillkommer i diskussioner kringämnet är självständighet och inkludering. Med hjälp av AKK blir barnen som inte har med sigsvenskan sedan tidigare mer inkluderade samt ges möjlighet att verka självständigt underdagarna och därmed få större inflytande över sin egen dag.Sammanfattningsvis kan vi fastslå att AKK är viktigt i förskolan, framförallt för barn som fårytterligare sätt att förstå språk samt göra sig förstådda på.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare upplever cirkelmodellen som undervisningsmetod och hur den påverkar elevernas lärande. Tidigare forskning har visat att lärare som inte har någon erfarenhet av modellen upplever den som svår att undervisa med av olika anledningar. Denna studie vill därför också se om det finns någon skillnad i upplevelser av metoden beroende på hur länge lärare arbetat med den. För att undersöka detta har semistrukturerade frågeformulär använts. Vi fick in svar från totalt 26 lärare. Den teorin och det begreppet som ligger till grund för studien är den sociokulturella teorin och den proximala utvecklingszonen.   Resultaten av frågeformulären visar att lärare har en positiv inställning till undervisningsmetoden, men att tiden för förberedelser var ett stort problem. Svårigheterna med att individanpassa lyftes också fram av flera lärare. De stora fördelarna med cirkelmodellen är att den är en tydlig, strukturerad metod som ger eleverna stöttning, genrekunskap och stora möjligheter att lära i samspel med andra.

Denna studie har undersökt hur konsulenter genom handledning som metod, skapar relationer och främjar lärande hos familjehem och kriminalvårdsklienter på vårdvistelse. Studien har undersökt hur grupphandledning för konsulenterna upplevs och används som kollegialt stöd. Syftet har varit att öka förståelsen för deras arbete och identifiera områden för förbättring. Frågeställningarna har belyst hur konsulenterna arbetar med grupphandledning och kollegialt stöd för att skapa relationer och främja lärande samt behov av utveckling. Studien genomfördes genom digitala semistrukturerade intervjuer med fem familjehemskonsulenter. Resultaten indikerar att konsulenterna har spelat en nyckelroll i att vägleda familjehemmen i arbetet med att normalisera klientens liv. Det har funnits situationer med makt och kontroll mellan parterna som konsulterna har behövt hantera. Genom veckoplaneringar för klienten harett påtvingat och disciplinerat lärande synliggjorts. Lågaffektivt bemötande och etiska förhållningssätt hos konsulenten har istället skapat en god lärandemiljö med framtidstro för klienten. Sammanfattningsvis har studien belyst fungerande lärandeprocesser bland konsulenterna men har även framhållit områden för förbättring i lärandekulturen inom den specifika verksamheten med mer uttalat metodiskt arbete. Studien betonade behovet avforskning kring fungerande utslussningsmetoder och återfallsförebyggande åtgärder.

Syftet med studien är att undersöka och analysera fyra teammedlemmars syn på hur den goda relationen mellan lärare och elever ligger till grund för att elever inom grundsärskolan inriktning träningsskola och gymnasiesärskolans individuella program når upp till målen i läroplanen språk och kommunikation. Mer preciserat vill vi belysa teammedlemmars uppfattningar av goda relationers betydelse för måluppfyllelse inom ämnesområdet “språk och kommunikation”. Alla elever påverkas och är berörda av den dagliga kontakten med vuxna i skolan oavsett skolform, att bli sedd och förstådd utifrån sina egna förutsättningar och behov. Många gånger ser vi som speciallärare det som en självklarhet, vilket det inte alltid är. Under vår utbildning till speciallärare mot utvecklingsstörning har relationens betydelse ofta diskuteras och hur vi som speciallärare kan påverka elevens lärande. Med våra frågeställningar har vi fått fram en samlad empiri som ger oss ett resultat att analysera. Dessa lyder; vad är goda relationer i grundsärskolan med inriktning träningsskola och gymnasiesärskolans individuella program, vilka framgångsfaktorerna är kring en god relation i teammedlemmens förhållningssätt mot elevens utveckling i elevens proximala utvecklingszon, samt på vilket sätt har teammedlemmen fått en djupare förståelse genom att ha fördjupat sig i kursplaner och formativ bedömning för lärande. Studien genomfördes som en aktionsforskning i våra egna verksamheter, totalt deltog fyra teammedlemmar i en triangulering där vi använt stimulated recalls, observation och intervju vilket tillämpades under ett lektionstillfälle. Resultaten visar på att teammedlemmarna såg den goda relationen som en värdefull framgångsfaktor för att lyckas nå eleverna i sin undervisning. Flertalet av respondenterna ansåg att en viktig ingrediens var att ha tålamod och låta eleven få ta sin tid för att gå vidare i sitt lärande. Vår studie tar stöd av det sociokulturella perspektivet där elevers interaktion och aktiviteter i vardagliga sammanhang sker samt den dyadiska interaktionen, där elevers deltagande i möten och relationer ständigt äger rum. Av resultaten kan vi se att teammedlemmarna har ett stort behov av att få mera kunskaper kring de undersökta ämnesområden kollegialt lärande och formativ bedömning. Då vi har sett ett stort behov av teammedlemmars insikt i sitt eget lärande har vi funnit att aktionsforskning är av betydelse för utveckling av verksamheten i särskolan.

The purpose of this study is to find out how five-year-old children describe air and its properties from a sociocultural perspective. Semi-structured group interviews with children two and two were performed with artifacts to give the children something to discuss around. As artifacts were a plastic bag, balloon pump, balloon, scale, pinwheel and soap bubbles used. The children show ability to use air and other concepts related to air, an example being blow, to describe the activities connected to the artifacts. The children can describe the properties of air with the help of artifacts and each other and the properties described were air exists, take up space, can be captured, be moved, weigh, is invisible, can be used as a force and is everywhere. The children did not relate the contents of soap bubbles to air. / Syftet med undersökningen är att ta reda på hur femåringar beskriver luft och dess egenskaper utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Semistrukturerade gruppintervjuer med barn två och två genomfördes där artefakter valdes för att barnen skulle ha något att diskutera kring. Som arte-fakter användes en påse, ballong, ballongpump, våg, vindsnurra och såpbubblor. Barnen visar att de kunde använda begreppet luft och andra begrepp kopplade till luft så som exempelvis blåsa, för att beskriva aktiviteterna kopplade till artefakterna. Barnen visade även att de kan förklara luftens egenskaper med hjälp av artefakterna samt varandra och egenskaperna som förklarades var: luft finns, tar plats, kan avgränsas, förflyttas, väger, är osynligt, kan verka med en kraft och finns överallt. Barnen visade ingen koppling att såpbubblor innehåller luft.

Eftersom dagens informationssamhälle ställer stora krav på språkliga färdigheter, framförallt läsning och skrivning, vill vi med denna studie bidra med kunskap om språkstörning, hur svårigheterna yttrar sig i språk-, skriv- och läsutvecklingen samt hur hinder kan undanröjas genom att som pedagog vara medveten om vilka främjande strategier som finns. Syftet med denna studie är att få fördjupad förståelse av pedagogiskt arbete som används för att främja språk-, skriv- och läslärande hos elever med språkstörning. Vår kvalitativa ansats är inspirerad av etnografin då vi söker en djupare bild av deltagarnas gemensamma pedagogiska arbete för elever med språkstörning. Datainsamlingen utgår från triangulering med grund i vår förförståelse, litteraturstudie samt empiriska undersökningar, i form av observationer och intervjuer med sju deltagare utifrån olika pedagogiska yrkesroller i åk 1-7. Resultatet visar på att eleverna gynnas i sin inlärning när denna sker i samspel och kommunikation med andra men det framkommer även utmaningar i arbetet med elever med språkstörning som bl. a handlar om att utforma det individuella stödet på ett inkluderande och motiverande sätt.

<p>I denna studie undersöks hur några före detta IVIK–elever har lyckats med sina gymnasiestudier på ett treårigt nationellt program. Jag har intervjuat fyra informanter, två flickor som läser sitt andra år och två pojkar som läser sitt tredje och sista år. Viktigt att påpeka är att de elever som intervjuats i denna studie är mycket ambitiösa och målmedvetna och att det endast genom dessa fyra fallstudier är omöjligt att dra några generella slutsatser. Genom intervjuer och analys av informanternas betyg kan konstateras att just dessa har lyckats väl med sina valda programstudier. Det språkliga inflödet, stöttning och motivation är några av de faktorer som informanterna har gemensamt och som bidragit till deras goda studieresultat. I mångt och mycket stämmer den litteratur som finns om andraspråksinlärning och studieframgång väl in på mina informanter. <strong></strong></p>

The aim of this study is to investigate the opportunities for oral language development that teachers offer pupils during lessons in Swedish in grade 3. The following questions guided the study: how do teachers perceive that they offer the pupils opportunities for oral language development in their teaching and what possibilities for oral language development do teachers offer pupils? The methods used to answer the questions are interview and observation of two teachers in two different classrooms. In all, two interviews and four observations were conducted. An observation schedule was used during the observations and the interviews were semi-structured, based on the same questions. The interviews were audio-recorded and transcribed. The collected material showed that the oral activities which the teachers said they offered their pupils were working in pairs or small groups, whole-class conversations and drama. The teachers said that they interacted with the pupils through taking turns and asking questions. The activities the teachers offered their pupils during the four observations were whole-class conversations led by the teacher, structured conversations in small groups and spontaneous conversations among pupils and between pupils and teacher, and interactive book reading. The interactions used by the teachers took the form of speech, questions and body language. The conclusion of the study is that teachers must have more tools for taking advantage of opportunities to let the pupils develop their oral language. The view of what oral language development can involve should also be broadened.

I denna kvalitativa fallstudie undersöks elevers uppfattningar om möjligheten att av lärare få den stöttning som de är i behov av i en integrerad undervisningsgrupp i svenska och svenska som andraspråk. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och bygger på semistrukturerade enskilda intervjuer med sex elever som ingår i samma undervisningsgrupp i årskurs 7 på en mångkulturell högstadieskola. Tre av eleverna läser svenska och tre svenska som andraspråk. Resultatet visar att det dubbla lärarskapet, med två lärare som gemensamt ansvarar för den integrerade undervisningen i klassen, är en framgångsfaktor. Eleverna uppfattar lärarna som ett samspelt team som har god struktur och ger bra stöttning på lektionerna. Fem av sex elever vill att undervisningen fortsatt ska vara integrerad, men några framhåller behovet av att ibland få arbeta i mindre grupper med elever som befinner sig på ungefär samma nivå som de själva språk- och kunskapsmässigt, för att utmanas och utvecklas efter egna förutsättningar.