• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 102
  • Tagged with
  • 102
  • 74
  • 30
  • 25
  • 23
  • 21
  • 20
  • 20
  • 20
  • 20
  • 19
  • 19
  • 19
  • 19
  • 17
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Läromedel - på vilka grunder? : en kvalitativ studie kring matematikundervisning i grundskolans årskurs 1-3

Särvegård, Emma, Bengtsson, Anette January 2018 (has links)
Denna uppsats är tänkt att belysa användandet av läromedel som utgångspunkt i matematikundervisningen i grundskolans lägre åldrar. Inte att läromedel används, utan hur och vid vilka tillfällen det används samt om och när lärare på fältet anser att användande av läromedel har betydelse för elevers lärande och utveckling. Vi har undersökt följande: Varför och när väljer lärare att använda läromedel i matematik? Vilken syn har lärare på hur deras elever tillägnar sig kunskaper och färdigheter i matematik?   För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört semistrukturerade intervjuer av fem yrkesverksamma lärare. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats med hjälp av tematisk analys. De slutsatser vi kunnat dra utifrån den litteratur vi bearbetat är att lärare främst använder läromedel i så hög utsträckning på grund av organisatoriska orsaker som exempelvis att det är tidsbesparande, ses som en garanti för undervisningens kvalitet samt att det ger eleverna en struktur de känner sig trygga med. Vi har också kunnat dra slutsatsen att socialt samspel och kommunikativa aktiviteter har stor betydelse för elevers lärande och utveckling i matematik.
42

"Vi lär av varandra" : Den mångkulturella skolan / "We learn from each other" : The multicultural school

Pandelara Zackrisson, Olimpia January 2020 (has links)
Bakgrund: I denna globaliserade värld påverkar situationer som inträffar på andra platser i världen även oss i Sverige. Dessa förändringar i det svenska samhället kan även påverka skolan som får nya utmaningar. Elevunderlaget har blivit mer heterogent med elever från olika länder vilket kräver nya sätt att lära på. Lärande spelar en central roll i allas utveckling och enligt det sociokulturella perspektivet sker denna utveckling i interaktion med andra människor. Alla människor är viktiga i lärandet och var och en kan utvecklas med stöd av andra som kan lite mer än vad man kan själv, denna utveckling ger upphov till det som Vygotskij kallade för den proximala utvecklingszonen. En plats för formellt och organiserat lärande är skolan, men skolan är också en central plats för barn där de bygger upp relationer med andra barn och vuxna som inte tillhör familjen. I den mångkulturella skolan är dessa kontakter med andra utanför familjen en viktig del för lärandet till exempel för den personliga utvecklingen. Syfte: Studiens syfte var att utifrån elevers perspektiv i en mångkulturell kontext, undersöka elevens erfarenheter av lärande i en mångkulturell skola. 0 Metod: Kvalitativ metod användes i studien och data samlades in genom fem semistrukturerade fokusgruppintervjuer med elever i årkurs fem och sex. Resultatet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat och slutsatser: Under analysen framkom fyra huvudkategorier; den mångkulturella skolan, lärande, syn på läraren och skolmiljö vilka sammanlagt resulterade i 15 underkategorier. Eleverna anser att det är givande att vistas i en mångkulturell skola och att lärande sker ständig och i interaktion med kompisarna, lärarna och andra vuxna kring dem utanför skolan. Ett komplement för lärandet var digitala medier som blev ett stöd för eleverna i deras lärande både på skolan som i hemmet. / Background: Learning has a central role in everyone's development and according to the sociocultural perspective, this development takes place in interaction with other people. Other people are important so each can develop with the support of others who can little more than themselves, this stimulus gives rise to what Vygotsky called the proximal development zone. The school is a central place for children who, firstly, are a place of learning and, secondly, a place where they build relationships with other children and adults who are not family. In the multicultural school these contacts with others play an important role in learning such as personal development. Purpose: The aim of the study was to investigate student's perspectives of learning in a multicultural context. Method: Qualitative method was used in the study and data was collected through 5 semistructured focus group interviews with students in grade five and six. The results have been analysed with qualitative content analysis. Results and conclusions: The analysis revealed four main categories; the multicultural school, learning and how the students view the teacher which resulted in a total of 15 subcategories. Students consider it rewarding to stay in a multicultural school. That learning takes place constantly in interaction with friends, even that teachers and adults outside school are an important support for their learning. Digital media as support was something that students used in their learning as a complement both at school and at home.
43

”Med högläsning fångar vi många barn” : En kvalitativ undersökning om hur lärare i årskurs 1 anger att de arbetar med högläsning av skönlitteratur i svenskundervisningen.

Andersson, Ida January 2021 (has links)
Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i årskurs 1 arbetar med högläsning av skönlitteratur för sina elever i svenskundervisningen. Tidigare forskning har visat att högläsning av skönlitteratur har positiva effekter på barns språkutveckling. Därför finns ett intresse att i denna studie undersöka hur lärarna anger att de använder sig av högläsning av skönlitteratur i svenskundervisningen för att stötta språkutvecklingen hos elever i årskurs 1.Empirin har samlats in med hjälp av ostrukturerade kvalitativa intervjuer. Högläsning och textsamtal ger elever möjlighet till lärande i ett socialt sammanhang med läraren som en stöttande hand och som följd till detta har denna studie sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat går hand i hand med den tidigare forskningen som presenteras, men på ett område finns en skillnad. Tidigare forskning har visat att lärare är medvetna om högläsningens positiva effekter, men trots det har en avsaknad av en medveten och planerad högläsning noterats hos lärare. I min studie märkte jag dock att lärarna har en medvetenhet kring sin högläsning av skönlitteratur för att stötta elevernas språkutveckling. / <p>Svenska</p>
44

Högläsningens syfte och former : En intervjustudie om lärares syn på högläsning i svenskundervisningen i årskurs 4–6

Cederhorn, Lina January 2020 (has links)
Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka vad ett antal svensklärare i årskurs 4–6 säger när det gäller hur och varför de arbetar med högläsning. För att generera data till undersökningen har semistrukturerade intervjuer använts. Studiens frågeställningar syftar till att besvara hur de sex deltagande lärarna beskriver att de arbetar med högläsning i svenskundervisningen samt vilket syfte de uppger att detta har. I läroplanen nämns inte högläsning som ett krav som ska finnas med i undervisningen. Tidigare forskning visar dock att högläsningen kan ha en positiv inverkan på elevers språkutveckling om undervisningen runt den sker på rätt sätt. Forskningen menar att samtal om det lästa och ett medvetet syfte med högläsningen har visat sig vara exempel på didaktiska val som gynnar elevernas språkutveckling. Resultatet från den här studien visar att de sex deltagande lärarna upplever att högläsningen är viktig för elevernas språkutveckling och samtliga uppger att de använder högläsning i svenskundervisningen. Resultatet visar även att lärarna skapar tillfällen innan, under och efter högläsningen där eleverna får diskutera texterna och att syftet med högläsningen styr valet av bok. Det sociokulturella perspektivet har använts som teoretiskt ramverk i studiens analysarbete. / <p>Svenska</p>
45

Höga förväntningar och hög stöttning i den muntliga interaktionen i skolan : En kvalitativ studie om fem lärares arbete för att stötta och utmana eleverna i det muntliga berättandet i svenskämnet i årskurs 2 / High expectations and high support in verbal interactions in school : A qualitative study on five teachers work to support and challenge students in verbal interactions in Swedish language studies year 2

Reuterwall, Lisette, Svedlund, Malin January 2020 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att undersöka fem årskurs 2 lärares arbete med att stötta och utmana eleverna i det muntliga berättandet i svenskämnet. Studien är kvalitativ med stöd från Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt tidigare forskning. Resultatet visar att det finns en vilja hos informanterna att arbeta för att hålla en hög nivå av stöttning och utmaning i det muntliga berättandet i svenskämnet. Det framgår dock att det finns både möjligheter och svårigheter för att den höga nivån av stöttning och utmaning ska kunna uppnås. Det kräver noga  genomtänkta tillvägagångssätt vid arbetet med muntligt berättande för att det muntliga berättandet ska skapa möjligheter framför svårigheter i svenskundervisningen. Slutsatsen blir att undervisningen för det muntliga berättandet behöver planeras in i svenskämnet och prioriteras lika högt som övriga delar i svenskämnet.
46

"Jag har en elev som läst samma bok i tre år" : En interventionsstudie i tystläsning i årskurs 6

Magnusson, Lova, Fanny, Wiidh January 2022 (has links)
The main purpose of this study is to examine what leads to some students reading while others won’t and how students self-concept is related to their literacy development. The students' perception and attitudes to the silent reading affect their reading situation, therefore we asked: “What do the non-readers need to get more involved?”. Data from student interviews about their silent reading were collected. The participants were 28 grade six students from a big town in Sweden. The results show that the uninvolved students find the reading difficult and boring. They describe a poor self-image when it comes to reading ability and lack motivation to read. They describe negative attitudes to reading and emphasize several different arguments as to why reading does not work for them, such as that the books are too difficult or easy, they do not understand the content of the books or are simply uninterested in reading. The uninvolved readers have a hard time defining their need to be activated in their reading, but something they clearly ask for are goals, evaluations, or bribes as motivation. They also highlight the importance of good books that capture their interest and freedom of choice to choose books themselves or with the support of a teacher. In the study, students have received support in their reading through a silent reading booklet based on reading strategies. The former non-readers emphasize that reading has become more fun and that the support tool has helped them become more activated. The majority of these pupils have read more when they use the booklet and describe a positive attitude towards it. Results show that the non-readers feel like their reading has become easier with the booklet, both in the form that they get a deeper understanding of the content of the books and also that they experience a calmer atmosphere in the class.
47

”Det handlar om mig, oss pedagoger, vårt förhållningssätt” : En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar av sitt förhållningssätt till matematikundervisning samt hur de kan utmana barns matematiserande i förskolan / ”It´s about me, us educators, our approach” : A qualitative study about preschool teachersdiscriptions of their approach to mathematics teaching and how they can challenge children’smathematizing in preschool

Blom, Lina, Hagenfjärd, Alexandra January 2022 (has links)
Studien syftar till att undersöka hur förskollärare beskriver sitt förhållningssätt till matematikundervisning samt hur förskollärare kan utmana barns matematiserande i förskolan. Genom en kvalitativ metod genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Samtliga förskollärare är legitimerade och verkar aktivt i förskolans verksamhet. I studiens resultat framkommer att några förskollärare inte bär med sig en positiv inställning till matematik från sin tid i skolan, däremot anses detta inte behöva påverka den professionella yrkesrollen utan de vill inspirera barn till en positiv syn på matematik. En förskollärare beskriver att barn behöver bemötas individuellt och att förskollärare behöver ha kunskap om barnens tidigare erfarenheter för att på bästa sätt kunna utmana dem vidare. Att benämna matematiska begrepp anses vara viktigt då matematik bär med sig ett språk som barn kan få nytta av både i vardagen och senare i skolan. Matematiserande sker inte bara i den planerade undervisningen utan finns även i spontana situationer i vardagen. De spontana situationerna är en möjlighet för vidare utmaning av barns matematiska lärprocesser. Genom att låta barn praktisera matematik i vardagen kan ny kunskap relateras till verkligheten. I resultatet framkommer även beskrivningar av hinder och möjligheter för barns matematiserande i förskolan. Där lyfts organisatoriska faktorers påverkan som tid, ekonomi, utbildning och kompetensutveckling. Studiens resultat visar även att förskollärares förhållningssätt kan utgöra både hinder och möjligheter för barns lärande.
48

Förskollärares språkfrämjande arbete : En kvantitativ studie om vilka språkfrämjande metoder och verktyg som används av förskollärare i förskolan

Alfredsson, Ingrid, Magnusson, Emma January 2022 (has links)
Syftet med studien var att undersöka i vilken omfattning språkfrämjande metoder och verktyg användes av förskollärare i förskolan för att stödja barns språkutveckling vilket undersöktes utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att söka svar på studiens syfte tillämpades en kvantitativ forskningsansats där en webbenkät riktad till förskollärare användes som metod. Resultatet visade att förskollärare använder olika språkfrämjande metoder och verktyg i stor omfattning i förskolans olika miljöer. Resultatet visade att förskollärare skattar sin kompetens inom barns språkutveckling som god och ser positivt på kompetensutveckling. Studiens slutsats är att samtliga metoder och verktyg tillämpas av förskollärare i förskolan och används regelbundet för att främja barns språkutveckling. En slutsats är även att förskollärare ser kompetensutveckling som viktigt och betydelsefull för att kunna främja barns språk.
49

Ett elevperspektiv på  musikundervisningen / A student perspective of music in school

Migic, Mehmedalija January 2021 (has links)
I  denna studie beskrivs elevers syn på och upplevelse av musikundervisning samt elevernas tolkning och deras tankar kring ämnet musik. Syftet med undersökningen var att ta undersöka vad elever tycker är roligast, svårast och mest intressant med ämnet musik. I studien beskrivs hur elevers identitet påverkas av just musik där har även inkluderats forskning kring motivation. Senare har jag också beskrivit relevant information om sociokulturellt perspektiv. Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer använts för att undersöka hur elever upplever att de får uttrycka sina känslor på ett brett och djupt sätt i ämnet musik.  Resultaten visar att elever uppskattar inlärning genom instrumentspelande och musik som de själva kan identifiera sig med, så som populärmusik. Det visar också elever uppskattar som praktiskt ämne men också som en paus från de teoretiska ämnena. De elever som hittade utmaningar i undervisningssituationen uppskattade också musikämnet mest.
50

”Läsförståelse ingår ju i allt” : En studie om gymnasielärares förståelse av läsförståelse och lässtrategier

Berggren-Norén, Irmelin January 2022 (has links)
This study aims to expand the understanding of how teachers in upper secondary school talk about their understanding and teaching of reading comprehension and reading strategies. Using semistructured interviews with five active teachers within a Swedish upper secondary school, we can get a better perspective of the tools that students receive during their education and how students are receiving them. This study shows how teachers adapt and change the way they teach based on several factors and also gives us an insight to why they structure their education the way that they do. The teachers describe an understanding of how reading comprehension should be taught through a dialogue-heavy way with a wide variety of teaching methods as tools to best fulfill the needs of the students. The teachers also describe their understanding of reading strategies as either a simplifying tool or as a tool for more in depth analysis. This difference of understanding is interesting and seems to stem from the teachers perspective of what tools their current students are more in need of developing, but may also be an indicator of the teachers personal understanding of what reading strategies are. This understanding of reading comprehension and reading strategies are also reflected in the way the teachers describe how they structure their classes. The teachers point out the importance of dialogue both between teachers and students but also amongst the students themselves and describe their teaching of reading strategies as an increasing process of knowledge that is developed and followed up on over a long period of time. Finally the interviewed teachers turned out to differ quite a bit from those of several other studies in their description of how comfortable they are with teaching reading comprehension and reading strategies to students in upper secondary school.

Page generated in 0.0668 seconds