I denna aktionsforskningsstudie har jag undersökt hur kunskap produceras i ensembleform under musikundervisningen, årskurs 5. Den teoretiska utgångspunkten är baserad på Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon varpå den valda metoden är aktionsforskning, där jag som lärare planerar, genomför aktiviteten och sedan reviderar planeringen för att utveckla den egna praktiken. Det pedagogiska tillvägagångssättet har bestått av formativ bedömning, inspirerat av Dylan Wiliam & Siobhán Leahys fem nyckelstrategier. Genom loggbok samt ljudinspelning av lektionerna har data insamlats från undervisningen vilket utgjort grunden för analysmaterialet. Resultatet visar att den formativa bedömningsmetoden lämpar sig väl för att synliggöra när musikalisk kunskap produceras. Kunskapsproduktion i ensemblespel kan uppstå genom kamratbedömning, självbedömning, feedback, stöd av lärare och klasskamrater samt genom att eleven medvetandegörs om de mål och kriterier som behövs för att klara en uppgift. Något som innebär att eleven når den proximala utvecklingszonen och på så sätt producerar kunskap. Detta genom den kontinuerliga återkoppling som sker med kamratbedömning, självbedömning, lärarstöd, aktiviteter och lärandesituationer vilket tydliggör var i processen eleven befinner sig. Något som kan innebära att eleven når den proximala utvecklingszonen och på så sätt producerar musikalisk kunskap.

Syfte och frågeställningar Genom föreliggande självständiga arbete ämnar vi redogöra för fem idrottslärares syn på elevindelning och nivåindelning. Studien är inriktad mot hur idrottslärare på fem gymnasie- och högstadieskolor i Stockholmsregionen resonerar kring detta i undervisningen. • Utifrån vilka premisser arbetar berörda idrottslärare med elevindelning inom den befintliga klassen som undervisningen avser? • Hur resonerar de berörda idrottslärarna kring elevindelning och dess konsekvenser för lärandet? • Hur ser berörda idrottslärare på elevindelning baserad på färdighetsnivå? Metod Genom ett bekvämlighetsurval genomfördes semi-strukturerade intervjuer med fem idrottslärare i Stockholmsregionen. Intervjufrågorna var av öppen karaktär för att få så uttömmande och fördjupade svar som möjligt. Därefter transkriberades intervjuerna varpå en innehållsanalys gjordes på det nedskrivna datamaterialet. Innehållsanalysen ledde till skapandet av det kodningsschema resultatet grundades på. Resultaten analyserades med hjälp av studiens teoretiska ramverk, Vygotskijs sociokulturella lärandeperspektiv. Resultat Det framkommer i resultatet att elevindelningar är vanligt förekommande för de berörda idrottslärarna. Både lektionsinnehållet och klassammansättningen är premisser de arbetar efter för att dela in klassen i mindre grupper. Dessa indelningar motiveras ofta med hjälp av de fördelar de har för flytet i lektionen och för tryggheten en mindre grupp har för enskilda individer. Majoriteten av de berörda idrottslärarna har en negativ inställning till nivåindelning som indelningsmetod. Trots detta kan samtliga lärare se fördelar med denna elevindelningsform och dessutom påvisar resultatet att samtliga lärare använder sig av densamma. Slutsats Studiens resultat är i enlighet med tidigare forskning – det framkommer både för- och nackdelar med nivåindelning. Den tros framförallt gynna de svagpresterande eleverna då studienivån anpassas samtidigt som högpresterande elever inte hindras. Resultatet påvisar således en konflikt mellan de berörda lärarnas resonemang kring deras inställning till nivåindelning och hur de faktiskt använder sig av denna indelningsform. Elevindelningar generellt anses ha stor effekt på lärandet då flytet i lektionen gynnas samt att elevernas inlärningsmöjligheter ökar då tryggheten främjas. Dessutom anser flertalet lärare i studien att det finns fördelar med heterogena klasser då högpresterande elever kan fungera som draghjälp för lågpresterande elever, vilket är i linje med Vygotskijs sociokulturella lärandeteori.

The successful development of literacy skills is of great importance to the knowledge development of students in all school subjects. It is vital to identify students who risk literacy difficulties early in order to be able to offer the right support. Early initiatives can have a big impact on studentsʼ continued development. The aim of this research is to study how teachers teaching in the early school years describe their work identifying and supporting students who risk developing literacy difficulties. To broaden this aim the following questions have been used: How do teachers work with literacy instruction? How do teachers identify students who risk developing literacy difficulties? What types of support do teachers perceive as being important for the advancement of studentsʼ literacy development? What support does the teacher use in their work in order to identify and support students who risk developing literacy difficulties? This research is a qualitative study which uses partially-structured interviews with teachers in the early school years. The theoretical starting point for this research is the sociocultural perspective. The following expressions have been used as analytical tools: the proximal zone of development and scaffolding. The result shows that teachers use both synthetic and analytical methods in the teaching of literacy in the early school years. In order to identify studentsʼ literacy capacities teachers use tests and development schedules. To be able to support students who risk developing literacy difficulties teachers adapt their teaching methods and use various teaching aids to support the students. As support to the students there also special pedagogical initiatives made by a special education teacher. The teachers describe their colleagues, special education teachers, the student health team and specialized training as their support in working to identify difficulties and support students.

I och med att den nya läroplanen för gymnasieskolan togs i bruk år 2011 har det blivit större fokus på att tydliggöra kunskapsobjekten där ämnet idrott och hälsa ska erbjuda kunskaper om såväl som i och genom undervisningen. Undervisningen ska därmed syfta till en ökad medvetenhet och djupare förståelse i ämnet. Som en konsekvens av detta har det sedan Gy11 blivit större fokus på reflektion i undervisningen. Mot denna bakgrund är syftet med denna studie att undersöka hur lärare stimulerar till reflektion bland eleverna, och hur lärarna använder sig utav olika typer av feedback för att främja reflektion hos eleverna. Observationsstudier användes där tre lärare observerades under totalt 14 lektioner. Under observationerna framkom det med tydlighet att de reflekterande momenten inte ägde rum så ofta. Vid några av lektionerna visar studien att reflektion iscensatt av läraren inte alls var förekommande eller mycket sparsamt. De gånger stimulans till reflektion skedde så visade det sig oftast vara i samband med neutrala yttranden från läraren till eleverna. Sammanfattningsvis indikerar studien att den aktivitetsdiskurs som dominerar undervisningen verkar begränsa lärares möjligheter att skapa ett reflekterande förhållningssätt i ämnet.

Syftet med studien var att belysa elevers upplevelser av att gått i både grundskolan och grundsärskolan. Vi ville undersöka hur informanternas /elevernas beskrev sina erfarenheter utifrån de båda skolformerna samt hur de värderade sina erfarenheter. Studien är baserad på 12 kvalitativa intervjuer med elever som först gått i grundskolan och som senare blivit inskrivna och mottagna i grundsärskolan. Genom intervjuerna har vi fått ta del av informanternas upplevelser, erfarenheter och värderande beskrivningar. Resultatet, som analyserades bland annat utifrån Vygotskys teori om den proximala utvecklingszonen, visade att informanterna överlag hade en positiv upplevelse av sin skolgång i de båda skolformerna, men att känslan för grundsärskolan är mer positiv. Informanterna beskrev sin skolgång i grundsärskolan som mycket utvecklande, stimulerande och med lärare som hade god kunskap och som kunde ge tid, förutsättningar och stöttning utifrån behoven. Informanterna beskrev sin tid i grundskolan som positiv till en början, men ju äldre informanterna blev desto mer negativt förändrades deras beskrivning av skolgången i grundskolan. Känslorna i förhållande till grundskolan beskrevs i termer av misslyckande, stress och otillräcklighet medan upplevelserna beskrevs i termer av bristande stöd och bristande förståelse för deras svårigheter. I studien analyserades och diskuterades uppkomsten av dessa känslor och upplevelser i grundskolan och grundsärskolan dels i förhållande till olika lärandemiljöer, dels i förhållande till bemötandet och sociala relationer. Sammanfattningsvis visade studien att även om informanterna upplevt sin skolgång som övervägande positiv så gav, utifrån informanternas upplevelser, grundsärskolans pedagogik och förhållningssätt bättre förutsättningar för lärande och välmående.

Syftet med denna studie är att undersöka om tillämpningen av formativ bedömning utifrån den närmaste utvecklingszonen kan bidra till ökade inlärningsmöjligheter för SVA-elever på gymnasienivå. En undersökning genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer och tillämpningen av formativa metoder på planerade lektioner. Med hjälp av för- och efterintervjuer har vi fått underlag för elevernas upplevelser kring de utvalda metoderna. Resultatet från undersökningen visar elevernas upplevelser mot formativ bedömning och Lev Vygotskys närmaste utvecklingszon. Eleverna upplevde våra formativa metoder och uppgifter som stressiga och krävande. De fick jobba hårdare eftersom vi höll kunskapen vid deras närmaste utvecklingszon. Eleverna fann utmaningen som givande. Efter genomförd undersökning och tillämpning av formativ bedömning kunde det konstateras att elever föredrar undervisning anpassad efter formativ bedömning utifrån den närmaste utvecklingszonen. Elevernas resultat på våra formativa uppgifter visade en positiv utveckling gällande elevernas kunskapsinlärning. Vi anser att om man tillämpar formativ bedömning, och har den närmaste utvecklingszonen i åtanke, kan man skapa en inlärningsmiljö där eleverna uppmuntras till att vara aktiva och att vilja delta i undervisningen.

Antal sidor: 37 Syftet med studien är att skapa kunskap om hur fritidslärare beskriver det förebyggande arbetet mot mobbning i sina respektive verksamheter. Frågeställningarna är – Var går gränsen mellan kränkande handlingarna och skoj, enligt fritidslärarna? Hur beskriver fritidslärarna det förebyggande arbetet mot mobbning på fritidshemmen? Det sociokulturella perspektivet genomsyrar den kvalitativa studie där fokusgrupper hölls för datakonstruktion. Resultatet visar att fritidslärarna hade liknande syn på vad mobbning innebär. De var medvetna om att varje fritidslärare har olika gränser och att de reagerar olika beroende på situation. Fritidslärarna beskrev även svårigheten att uppmärksamma när barnen skojar eller mobbas eftersom det inte syns på ytan hos vissa barn. Detta gör det svårare för fritidslärarna att dra en gräns. Vid det förebyggande arbetet mot mobbning var relationsskapande mellan barn, vuxna och vårdnadshavare en viktig del av det arbetet. Vissa fritidslärare menade att trygghet och gemenskap i gruppen är en viktig faktor i det arbetet. Andra fritidslärare påpekade att det krävs regler, struktur, rutiner och ramar för att veta vad som gäller på fritidshemmet. Dessa bör skapas med hjälp av barnen för att de ska känna sig involverade.

Denna studie handlar om flerspråkighet i förskoleklass och undersöker hur pedagogerna förhåller sig till flerspråkighet samt hur de beskriver att de använder andra modersmål i sin verksamhet. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som arbetar i förskoleklasser med flerspråkiga barn. Som analysverktyg för att se hur resultatet besvarar studiens forskningsfrågor används den sociokulturella teorins begrepp den närmaste utvecklingszonen och stöttning. Resultatet av studien visar att pedagogerna är medvetna om betydelsen av att de flerspråkiga barnen får använda sina modersmål i verksamheten och pedagogernas berättelser visar även på ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet. I resultatet framkommer också hur pedagogerna beskriver flera olika sätt de använder sig av andra modersmål i sin verksamhet. Analysen visar hur det kan tolkas som olika sätt att stötta de flerspråkiga barnens språkutveckling både på modersmålet och på det svenska språket. Resultatet visar även att pedagogerna beskriver hur de anpassar sin undervisning efter barnens språkliga nivå för att alla ska ha möjlighet att tillägna sig den undervisning som förekommer i förskoleklassen.

Syftet med följande studie är att undersöka hur samspel och utvecklingsmöjligheter hos barn i olika åldrar ser ut på två förskolor med syskonavdelningar. Vår studie är kvalitativ och vi använder oss av intervjuer och observationer för att samla in data som är relevant för studien. Resultatet visar på att pedagogerna ser stora utvecklingsmöjligheter och väl fungerande samspel på syskonavdelningar samt att barnen umgås i blandade åldrar. Syskon och barn i blandade åldrar är hjälpsamma vid all utveckling, även vid inlärning av språk. Vår slutsats är att erfarenhetsutbytet på syskonavdelningarna är stort och att syskonavdelning är en form som är positiv för utveckling och samspel för många barn.

Abstract Ann-Kristin Mortensen & Susanne Williamsson Pedagogers medvetenhet om barns lärandemiljö. En intervjustudie om barns lärande i förskolan Teachers’ awareness of children’s learning environment. An interview study about teachers’ awareness of children’s learning environment. Antal sidor: 32 Vi undersökte i en kvalitativ intervjuundersökning vad pedagoger på två förskolor anser lärande är hos barn, samt hur de menar att de bemöter och utmanar barns lärande utifrån Vygotskijs proximala utvecklingszon.   Undersökningen och litteraturens teorier gav kunskap i hur pedagogerna utmanar och bemöter barns lärande i förskolan. Detta gav underlag för analys och diskussion.   Samtliga informanter var överens om att kommunikation borde vara en röd tråd i förskolans verksamhet och har en stor betydelse för barns lärande. Pedagogerna ville se och höra varje barn och utgå från deras tankar och funderingar enligt Vygotskijs proximala utvecklingszon. Informanterna ville ge barnen goda förutsättningar för en bra lärandemiljö. Pedagogerna var medvetna om att deras intentioner att följa läroplanen inte alltid fullföljdes. Vi är övertygade om att det är viktigt att pedagogerna får ny information och forskning kring barn i förskolan för att förstå och bli motiverade att genomföra ett bra pedagogiskt arbete.