Syftet med studien är att ur ett Vygotskijperspektiv skildra förskollärares syn på barns samspel och samlärande samt vilken syn de har på sin egen roll i detta sammanhang. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka uppfattningar har förskollärare om samspel och samlärande hos förskolebarn? Hur ser förskollärare på den pedagogiska miljöns betydelse för att främja samlärande och samspel? Hur beskriver de sin egen roll i barns samarbete och samlärande? I studien intervjuas fem verksamma förskollärare på tre olika förskolor. Det visar sig att nästan alla känner till Vygotskij och delar av hans teorier och en förskollärare har även honom som förebild. Resultatet visar att de på många sätt arbetar efter hans teorier men att ibland saknas en medvetenheten om det. En större medvetenhet skulle kunna medföra att förskollärare främjar samlärande och samspel, både genom sitt förhållningssätt och genom sin attityd till samarbete samt hur den pedagogiska miljön organiseras. Det visar sig att barns förmåga till samspel och samarbete skiljer sig åt och att den kan komma till uttryck i såväl barn- som vuxeninitierade aktiviteter Förskollärarens roll innebär både att inspirera och utmana men också att vägleda och stötta för att främja samarbete och samlärande hos barn. Studien visar också att barn samspelar och hjälper varandra mer när vuxna inte finns i närheten samtidigt som informanterna anser att närvarande lärare är en viktig faktor i förskolan. Den pedagogiska miljön är viktig för barns samlärande och utveckling men resultatet visar att mängd, variation och tillgänglighet avseende material kan väcka debatt i förskolan.

Syftet med studien var att med hjälp av intervjuer och enkäter med ett kvalitativt inslag synliggöra klasslärares tankar om olika vägar att skapa framgång i läsning och skrivning för de elever som befinner sig i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Sammanfattning av resultatet visar att klassläraren har god kunskap om barns läs- och skrivutveckling och arbetar på ett strukturerat och varierat sätt med läs- och skrivinlärning i årskurs 1, där det sker en integrering av både ljudmetoden och helordsmetoden. I studien finns tankar om delaktighet och ett metakognitivt perspektiv, där man gör eleven delaktig i sitt eget lärande vilket utvecklar elevens inre kompensation och vilja, mod att lära och känslan av att kunna. Studien lyfter accepterande för olikhet och en tillåtande attityd som betydelsefullt för elevens självbild, där ett flexibelt arbetssätt och ett dynamiskt samarbete med specialläraren eller specialpedagog, där närheten och den dagliga kommunikationen är en styrka, bäst gynnar eleverna. Intensiva pedagogiska insatser i år 1 förekommer men är ingen självklarhet för alla elever därför är det ett viktigt utvecklingsområde där skolan som en självklarhet ska erbjuda alla elever i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter denna möjlighet. Studien synliggör även hos några klasslärare en medveten strategi att göra de alternativa tekniska verktygen naturliga i undervisningen för alla elever i årskurs 1, där användandet av talsyntes är ett stöd i skrivande och läsande. Detta möjliggör att gå runt svårigheter, vilket kan vara avgörande vid dyslexi.

Andraspråksinlärning med visuellt berättande är en undersökning där frågan om hur visuellt berättande kan främja språkinlärningen för andraspråkselever behandlas. Frågan om hur andraspråkselevernas språk skiljer sig åt då de skriftligt berättar med och utan bild kommer också att undersökas. Syftet med att undersöka den första frågan är att se hur visuellt berättande kan främja språkinlärningen för elever med svenska som andraspråk. Syftet med den andra frågeställningen är att se om språket skiljer sig åt då andraspråkseleverna skriver med eller utan bild och i så fall hur det skiljer sig åt. Det som motiverar studien är behovet av att hitta arbetssätt som är bildpedagogiska och samtidigt språkutvecklande. Strävan är att hitta arbetssätt där ämnena media och svenska som andraspråk kan integreras. För att kunna besvara frågorna har en fallstudie genomförts på en gymnasieskola i centrala Stockholm våren 2014. De tre informanter som deltagit i studien går i samma klass på introduktionsprogrammet, läser svenska som andraspråk och har varit i Sverige mellan 7 månader och 2 år. Informanterna har deltagit i två workshops där de fått berätta om och beskriva sin favoritplats. Först fick de berätta utifrån minnet och sedan utifrån ett eller två fotografier av platsen, som de själva fotograferat och valt ut. Informanterna har berättat om favoritplatsen muntligt och skriftligt, på sitt modersmål och på svenska. Slutligen samtalade och diskuterade de några intervjufrågor som handlar om språkinlärning, skrift och bild. Resultaten kommer dels att redogöras i en uppsats och dels i en gestaltande del. Tanken är att gestaltningen ska försöka återge innehållet i undersökningen i en filmloop, där informanterna berättar om sin favoritplats samtidigt som deras fotografier blir tydligare och tydligare. Gestaltningen innehåller till en viss del symbolik, där informanternas inlärarspråk liknas vid ett pussel. Ett pussel där vissa bitar fortfarande saknas och som måste placeras på rätt plats för att skapa en helhet. Resultatet i studien visade att bilder kan främja språkinlärningen på flera sätt, att tala om bilder kan förtydliga och förankra en persons tankar i ord. Då eleverna fick ha sina bilder att skriva utifrån, blev de skrivna texterna på olika sätt mer avancerade, än de texter som skrevs utan bild. Men som en informant menade, är det inte alltid positivt med bilder kopplat till språk. Detta eftersom fantasin används mer då man inte har några bilder. Samma elev kom senare fram till att fantasin också består av bilder, bilder som finns i våra tankar som hjälper oss att uttrycka oss med ord.

No description available.

Denna uppsats, Läraren och den praktiska verkligheten, handlar om hur lärare gör för att omforma sina ämneskunskaper till ämnesdidaktiska, vilka metoder de använder i undervisningen för att medvetandegöra elevernas inlärning, samt hur lärarna gör för att utmana och inspirera elevernas lärande och kunskapsutveckling. Teorierna som använts i studien är läranderum, proximala utvecklingszonen, autonomous learning, learning to learn och pedagogical content knowledge, vilka även ligger till grund för den analyserande delen. Resultaten i studien visar att en fungerande gruppdynamik är avgörande för en god arbetsmiljö, en ständig dialog utifrån elevens perspektiv bör föras för att skapa medvetenhet hos eleven gällande lärprocessen. Utveckling av självständigt lärande sker genom tydlig kommunikation mellan lärare och elever, det vill säga att läraren är tydlig med anledningen till arbetsområdet, informationen kring anvisningarna, samt finns som en tydlig vägledare för att guida eleven genom ämnet. Vidare handlar omformning av ämneskunskaper för lärare i praktiken om att reflektera, utvärdera och utveckla planeringen och den genomförda undervisningen.

För att idag kunna känna en delaktighet i samhället behöver varje människa kunna samspela. Detta samspel bygger på kommunikation med varandra. Det finns personer som har svårt för att kommunicera då det kan finnas ett språk och/eller en kommunikationsbarriär. För att komma över den här barriären kan man använda sig av stödtecken. I Sveriges förskolor arbetas det ibland med tecken som hjälpmedel. Denna teckenanvändning kallas för TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation). Vårt syfte med rapporten var att ta reda på hur förskolor arbetar med tecken. Hur ofta de används, vad pedagogerna ser för utmaningar och möjligheter med det och om de anser att det kan vara till stöd för barnen i deras språk- och kommunikationsutveckling och i så fall på vilket sätt. För att få fram ett resultat utifrån detta syfte intervjuades sex stycken pedagoger i norra delen av Sverige. När vi analyserade intervjuerna gjorde vi en transkribering av vårt insamlade material. Därefter använde vi oss av fenomenografisk analysmetod. Detta kommer vi beskriva mer ingående i metodavsnittet. I resultatet framgick det att tecken endast användes i enstaka situationer men att pedagogerna skulle vilja arbeta mer med det. Pedagogerna såg många möjligheter med att använda TAKK och de menade bland annat att det kunde gynna barnens språkutveckling på olika sätt. Det fanns även utmaningar med TAKK som till exempel kunde vara att pedagogerna inte hade någon eller otillräckligt med utbildning inom TAKK vilket vi tolkar kan vara en nackdel. I rapporten kommer TAKK, tecken och tecken som stöd användas som synonymer.

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse förnaturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter,djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (Skolverket 2016) En väg till lärande är spel och liksom lekar kan spel motivera till lärande genom glädje (Hromek & Roffey, 2009). Detta arbete beskriver hur ett spel som främjar lärande genom glädje har utvecklats och utvärderats. Intresse för naturen har varit inspirationskälla till spelets innehåll och relevant forskning har varit till stöd i spelets utvecklingsprocess där Vygotskiljs teorier haft stort inflytande tillsammans med nyare tankar om kunskap som något subjektivt. Med den sociokulturella teorin som utgångspunkt växte brädspelet fram. Frågorna på frågekorten har formulerats med både öppna och slutna frågor. Målet med spelet var att främja diskussioner och samtal mellan barn och den tanken fick ligga till grund för frågornas utformning. Den traditionella iden om att ett spel ska vinnas av någon och lyckas bättre än andra valdes bort. Barnen spelar tillsammans och ska gemensamt bygga ett torn och vinna över spelet i stället för att de ska vinna över varandra. Efter att beslut tagits om spelets struktur och uppbyggnad skapades frågekategorier och frågekort. Djur och natur är ett övergripande tema och kategorierna är naturmiljöerna staden, ängen/jorden, havet, luften, sjöar/åar och skogen. En konstnär kontaktades för den fysiska utformningen av spelplanen. När spelet var färdigställt kontaktades fem förskolor för att testa spelet i sina respektive barngrupper. Efter två veckor svarade anställda på förskolorna på en enkät med frågor som berörde frågeställningar om barnssamtal, samarbete och lärande. Förskollärarna beskrev en upplevelse av att barnen diskuterar inte bara frågorna utan också spelplanen, tärningen och andra delar av spelet. De beskrev även en upplevelse av att barnen villigt samarbetar för att vinna över spelet när de förstod spelidén och att de under spelets gång lärde sig nya saker, både genom spelet och av varandra.7 Baserat på de resultaten är slutsatsen att spelet kan användas som ett pedagogiskt verktyg för att främja samtal, samarbete och lärande. Förskollärarna på testförskolorna ser positiva utvecklingsmöjligheter hos barnen med spelets hjälp. Under arbetets gång utkristalliseras andra utvecklingsområden för spelet. Det var bland annat att digitalisera frågekorten, skapa en version där barnen kan diskutera mer själva utan vuxna samt versioner med andra ämnen än naturvetenskap.

The purpose of this study is to find out how formative peer assessment can be a help in the learning process of students in lower secondary school, as well as a resource to decrease the workload of the teacher in order to give them more time to support students in the classroom. The students were assigned a short writing assignment and were then asked to provide peer response on a text by an anonymous classmate. They were given the choice to write their feedback in Swedish or in English. The third and final step was to edit their own text with the help of the peer feedback they had received. An analysis was made of the peer comments as well as of the st udents’ ability to use those comments to make improvements in their own text. Findings include a tendency towards more general comments on content and story (macro level) among the students who gave their response in English. The students who gave their feedback in Swedish were more able to give advice on micro level aspects of the text, i.e. spelling, grammar, punctuation and vocabulary. Another finding was that students with weaker English skills were also more likely to give comments of a more general nature than students with stronger English skills. However, the study showed that students on all levels benefited from the process of giving and receiving peer feedback.

We learn more and practice social skills through cooperative learning. Research has shown that students who work together towards common goals become more motivated and therefore gain more knowledge.  Students who have challenges whilst learning can benefit from cooperative learning, but what about the high-performing students? How do high-performing students interpret cooperative working? In this essay I will, with a socio-cultural perspective, analyse the high performing students' ideas on cooperative learning. Students participated in a group interview. They conducted a survey with multiple choice questions and open answers questions and were observed during some lessons. The results of these surveys were analysed using Robert Slavins analysis model where I have looked at cognitive outcomes and non-cognitive outcomes as: interaction, altruism and intersubjective understanding. The results showed that students appreciate the cooperative learning but they see a danger of free-riders. The students also expressed a fear of being graded unfairly. The conclusion is therefore that the teacher's role is important to counter the negative aspects that the students raise. The teacher needs to have a clear structure and a clear goal of cooperative lessons to ensure that all students benefit from both cognitive and noncognitive outcomes.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka resurser, arbetsmetoder och material som mellanstadielärare nyttjar i svenskundervisningen för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv där allt lärande sker i interaktion med andra och omvärlden. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla kvalitativa data. Fem lärare från olika grundskolor medverkade i studien och intervjuades via FaceTime och Skype. Resultatet visade att lärarna använde sig av olika arbetsmetoder som utgick från att arbeta i sociala interaktioner för att eleverna ska lära sig från läraren och andra elever. De arbetade även med begreppsdefinitioner och repetition för att hjälpa eleverna förstå och utveckla sitt ordförråd. Materialet som nyttjades i lärarnas klassrum var visualisering och digitala verktyg. Alla skolor hade tillgång till modersmål, studiehandledning och SVA- undervisning. Ingen skola hade ett samarbete med modersmålsläraren trots att de trodde att det hade gynnat flerspråkiga elevers språk- och kunskapsinlärning. En skola erbjöd även läxhjälp. Slutligen visade resultatet att lärarna som medverkade i denna studie hade relativt bra kännedom om tidigare forskning, eftersom de använde arbetsmetoder, material och resurser som forskare skriver är språkutvecklande.