Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Grontmij AB och är ämnat att ta fram tre olika förslag på byggnader med samma utformning men uppförda med olika material i klimatskal och stomme, för att jämföra dess energiförbrukning och slutligen analysera koldioxidutsläppen som genereras. Målet med denna studie är att påvisa vilka material som lämpar sig främst vid hållbart byggande, vilka materialval som främst kan föredras när man vill uppnå energieffektiva byggnader samt analysera dess koldioxidutsläpp. Målet är att påvisa att koldioxidutsläppen minskar med enligt de upprättade miljökraven från Stockholms Stad i samarbete med Clinton Climate Initiative. Climate Positive Development Program lanserades år 2009 och är ett gemensamt initiativ mellan Clinton Climate Initiative och US Green Building Council. Programmet stödjer 18 projekt världen över och Norra Djurgårdsstaden är ett av projekten som ska vara en förebild för framgångsrik ekonomisk och miljömässig stadsutveckling. Programmet är även en vägledning vid byggande av bostäder vilket är avgörande för evolutionen av stadsbygget. Utvecklingen kring byggande har med tiden förändrats och anpassats till mer miljövänliga och energieffektiva alternativ. Idag har det blivit mer vanligt att tala om energieffektiva byggnader och minskade koldioxidutsläpp, vilka är betydelsefulla faktorer som påverkar miljön och vår framtid avsevärt. Genom att bygga hållbart och ta hänsyn till faktorer som tidigare undvikits, kommer utvecklingen ske mot det bättre. Fokus i denna studie är att analysera hur väl de utformade byggnaderna uppfyller miljökraven som Stockholms stad har upprättat i området Norra Djurgårdsstaden, med avseende på energiförbrukning och koldioxidutsläpp. Byggnaderna utformas med hänsyn till detaljplanen för Norra 2 (del av Hjorthagen 1:3 och Norra Djurgården 1:14) samt de upprättade kraven för energiförbrukning och gestaltning. Examensarbetet skall förmedla hur mycket de olika materialen; trä, betong och stål/tegel påverkar energiförbrukningen och koldioxidutsläppen. Jämförelsen mellan respektive byggnads energiförbrukning ger en inblick i vilka material och vilken byggnadsutformning som kan vara avgörande för framtida byggande och urbanisering. Resultaten för energiförbrukningen beräknas genom programmet VIP-Energy som erhålls från Grontmij AB. Förslag 1 – trästomme, erhöll en årlig energiförbrukning på 25 kWh/m2, förslag 2 – betongstomme en på 22 kWh/m2 och förslag 3 – stålstomme med tegelfasad en på 38 kWh/m2. I denna studie har koldioxidutsläpp som genereras i samband med framställning av materialen uteslutits i beräkningarna. Med hjälp av programmet VIP-Energy har koldioxidutsläpp beräknats för respektive förslag trä, betong samt stålstomme med tegelfasad där endast byggnadsförslagens processenergi och elförsörjning beaktats. Gällande koldioxidutsläppen som värmeförsörjningen genererar har enklare handberäkningar gjorts och jämförts med olika fördelningar av distributionssystemen fjärrvärme och bergvärmepump. Koldioxidutsläppen som baseras på byggnadernas värmeförsörjning resulterade i att förslag 2 – betongstomme, som har den lägsta värmetillförseln (256 kWh), genererar minst koldioxidutsläpp genom värmedistributionen (28,34-37,12 kg CO2/år ). Värmedistributioner för förslag 1 – trästomme genererar 52,55 – 68,73 kg CO2/år och för förslag 3 – stålstomme med tegelfasad genereras 697,8 – 912,63 kg CO2/år. / This thesis has been implemented in collaboration with Grontmij AB and is intended to present three different proposals for buildings with the same design but constructed with different materials in the building envelope and structure. The proposals will be compared in their energy consumption and analyzed in their respective amounts of carbon emissions the buildings generate. The ambition is to demonstrate that carbon dioxide emissions are reduced by applying the environmental requirements from the City of Stockholm in cooperation with the Clinton Climate Initiative. Climate Positive Development Program was launched in 2009 and is a joint initiative between the Clinton Climate Initiative and the U.S. Green Building Council. The program supports 18 projects worldwide and Stockholm Royal Seaport (Norra Djurgårdsstaden) is one of the projects that will be an example to an economically successful and environmental sustainable urban development. The development of building has overtime changed and adapted to more environmental friendly and energy efficient alternatives. Energy efficient buildings and reduced carbon emissions has become more common, which are significant factors that affects the environment and our future. The development will strive for the better by building more sustainable and take the factors that have long been avoided, into account. The focus of this study is to analyze how well the designed buildings meet the environmental standards, concerning energy consumption and carbon emissions. The zon of Norra 2 (part of Hjorthagen 1:3 and Norra Djurgården 1:14) is taken into consideration while designing the buildings as well as the requirements for energy consumption and conformation. The thesis shall convey what affects the materials; wood, concrete and steel with brick façade, has on the energy consumption and carbon emission. The comparison between each buildings’ energy consumption gives an insight of which materials and which design that should be used for future constructions and urbanization.   The result of the energy consumption is calculated by the program VIP-Energy, obtained from Grontmij AB. Proposal 1 – wooden frame, received an annual energy consumption of 25 kWh/m2, proposal 2 – concrete frame received an of 22 kWh/m2 and proposal 3 – steel structure with a brick façade received an of 38 kWh/m2. The carbon dioxide emissions that are generated in relation to the making of the materials have been excluded in the calculations of this thesis. The carbon emissions has been calculated with the program VIP-Energy for each proposal; wood, concrete and steel with brick façade, where only the building proposals' process energy and electricity is taken into consideration. The heat supply is simply calculated by hand and has been compared with different distributions between district heating and geothermal heat pump. The carbon dioxide emissions are based on the buildings' energy supply. It resulted in that proposal 2, which had the lowest heat input (256 kWh), generates the least carbon emissions (28, 34 – 37, 12 kg CO2/year). The heating distribution for proposal 1 generates 52, 55 – 68, 73 kg CO2/year and proposal 3 generates 697,8 – 912,63 kg CO2/year.

I detta examensarbete studeras kommande energikrav för byggnader i Sverige och i synnerhet kraven på specifik energianvändning. Detta mot bakgrund av EU-kommissionens och EU-parlamentets direktiv, EPBD2, om nära nollenergibyggnader 2020. Därefter bearbetas ett förslag på en ny ytterväggskonstruktion som med lägre U-värde än den befintliga ytterväggen ska sänka Fiskarhedenvillans olika hustypers specifika energianvändning. Syftet med sänkningen är att möjliggöra för Fiskarhedenvillan att uppfylla de kommande energikraven. Det är många parametrar som måste uppfyllas och det nya ytterväggsförslaget analyseras förutom ur energisynpunkt även med hänsyn till statik, fukt och kostnad. Beräkningar för statik och specifik energianvändning har gjorts för ett referenshus. Resultatet av att byta ut den befintliga ytterväggskonstruktionen mot det framarbetade förslaget med ca 33 % lägre U-värde gav endast en sänkning med ca 6 % av den specifika energianvändningen. För att sänka referenshusets specifika energianvändning ytterligare bör även resterande delar av klimatskalet förbättras samt ett annat uppvärmningssätt väljas. Avslutningsvis diskuteras resultatet och vi lämnar rekommendationer för fortsatta studier. / This thesis studies future energy requirements for buildings in Sweden and in particular the requirements for specific energy use. This is in light of the European Commission and European Parliament Directive, EPBD2, on nearly-zero energy buildings 2020. A proposal for a new exterior wall construction in Fiskarhedenvillan houses with lower U-value than the existing exterior wall is analyzed. The purpose of the new wall is to reduce the specific energy use to enable Fiskarhedenvillan to meet the future energy requirements. There are many parameters that must be considered. The proposed new exterior wall construction is analyzed not only from the energy point of view but also with regard to statics, moisture and cost. Calculations for the statics and the specific energy use have been made for a reference building. The changed design of the exterior wall resulted in a reduction of the U-value with 33 % but only 6 % of the specific energy use. A further reduction of the specific energy use for the reference house requires improved design of the remaining building envelope and a new heating method. Furthermore the results are discussed and recommendations for further studies are given,

ABSTRACT Date: 2022-06-02 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:  Simon Lid   1997-02-27, Alexander Sollén   1997-08-09                                                                                                                                                                        Title: How fair is the fair value? Supervisor: Oksana Feicher Keywords: Fair value, reliability, IFRS 13, IAS40, investment property, unrealized gains, realized gains  Research questions: How accurate is the fair value correlation to the actual selling price? Does unrealized gains and losses correlate with the profits?  Purpose: The purpose of the study is to examine how reliable the fair value of investment property is in Swedish public companies, and how the valuations affect the profits.   Method: In order to answer the research questions of the study a quantitative research method was applied using data from the company’s financial reports during the years of 2005 through 2020. Descriptive statistics have been used to compare the companies and the industry as whole. To study the reliability, two variables have been calculated. The actual gains in comparison with the sales and the unrealized gains in comparison with the profits. To further invigorate the study correlation analysis has been applied to see if there were any correlations between the two variables.  Conclusion: The result of the study shows a deviation by approximately 12% of the company’s fair value. Based on the results of the study a conclusion can be drawn that the regulations permit a valuation that is not reliable and show a deceptive picture of the company. Previous research discussed caution, adjustment of profits and interpretation as factors behind the result. The study shows that during the period of the research an average conjunction of 60,08% between unrealized gains and profits were shown. Further a conclusion can be made that the profits are correlated with the unrealized gains.

Small and new companies are important for the Swedish economy and are the main source of employment. However, these face challenges in the possibility of obtaining financing, where venture capital becomes an important tool for achieving this. Venture capitalists does not only contribute with capital, but also usually take an active role in the portfolio companies. This study examines what roles the venture capitalist undertakes and what values they contribute with. The study also intends to compare the results with research that has begun to examine value creation from the portfolio company's perspective. Where scout roles are preferred over coach roles, which differs from the venture capitalist's perspective. To achieve the purpose of the study, a quantitative survey method is used, where a questionnaire has been applied for data collection. Based on the results, it can be stated that the roles most used are board member, counseling/mentorship, obtaining alternative sources of funding and contributing with contact networks. These are also the roles that the portfolio companies consider contributing with the highest value. According to the portfolio companies, however, there are more roles that CAN contribute with high value than those that venture capitalists have today, such as the role of strategic planning. The study can both confirm and deny research on scout and coach roles, as the portfolio companies prefer network (scout) over strategy and monitoring (coach). However, the study shows that strategic roles CAN contribute value, which indicates that the portfolio companies see a certain value in scout roles. / Små och nya företag är viktiga för den svenska ekonomin och den främsta källan till sysselsättning. Dessa möter dock utmaningar i möjligheten att få finansiering, där riskkapital blir ett viktigt verktyg för att uppnå detta. Riskkapitalister bidrar inte enbart med kapital, utan brukar även ta en aktiv roll i portföljföretagen. Denna studie undersöker vilka roller riskkapitalisten åtar sig och vilka värden dessa bidrar med. Studien avser även att jämföra med forskning som har börjat undersöka värdeskapandet utifrån portföljföretagets perspektiv. Där scout-liknande roller föredras framför coach-liknande roller, vilket skiljer sig mot riskkapitalistens perspektiv. För att uppnå syftet med studien används en kvantitativ undersökningsmetod, där en enkät har tillämpats för datainsamling. Utifrån resultatet kan det konstateras att rollerna som använts mest är styrelsemedlem, rådgivning/mentorskap, erhålla alternativa finansieringskällor och bidra med kontaktnätverk. Detta är även rollerna som portföljföretagen anser bidrar med högst värde. Enligt portföljföretagen finns det dock flera roller som KAN bidra med högt värde, än de som riskkapitalisterna har idag som exempelvis rollen strategisk planering. Studien kan både bekräfta och dementera forskning om scout och coach-liknande roller, eftersom portföljföretagen föredrar nätverk (scout) framför strategi och övervakning (coach). Dock visar studien att strategiska roller KAN bidra med värde, vilket indikerar att portföljföretagen ser ett visst värde i scout-liknande roller.

Denna undersökning syftar till att belysa vad som motiverar gymnasieelever att använda GeoGebra i matematiken. Vidare undersöktes även eventuella skillnader i motivation, både typ och grad, hos gymnasieelever som använder GeoGebra ofta respektive sällan i matematiken. Undersökningen grundar sig i motivationsteori och specifikt förväntan-värde teorin och utfördes med kvantitativa- och kvalitativa metoder. Datainsamlingen skedde med en enkät vilken besvarades av 72 gymnasieelever från fyra skolor i Norrbottens län, Stockholms län och Västra Götalands län. Resultatet från undersökningen visar att gymnasieelever främst motiveras av nytto- och kostnadsvärdet som GeoGebra medför. Med andra ord, att GeoGebra ger dem fördelar i matematiken genom att göra det enklare och mer tidseffektiv att hantera matematikproblem med hjälp av GeoGebra. Vidare så visade även resultatet att gymnasieelever som använder GeoGebra ofta motiverades mer av nyttan som verktyget medförde, än gymnasieelever som använder GeoGebra sällan motiverades av det. / The focus of this research was to enlighten what motivates high school students to make use of GeoGebra in mathematics studies. The research also aimed at finding out if there were any differences in motivation, both type and degree, between high school students who used GeoGebra frequently or rarely in mathematics studies. The study was based on motivational theory and more specific expectancy-value theory and used quantitative- and qualitative methods. The data collection was through a survey in which 72 high school students from four schools in Norrbottens county, Stockholms county and Västra Götalands county participated. The result from this study showed that the main reason why high school students are motivated to use GeoGebra in their mathematics studies is because of the utility and cost value the instrument entails. In other means, high school students use the programme because it's easier and more time efficient to solve mathematical problems with it. The study also showed that high school students who use GeoGebra more frequently in mathematics studies are more motivated by the utility value that the instrument brings, than high school students who only use GeoGebra sometimes were.

Since the beginning of the early 20th century bed rugs have been interesting research objects, but only in passing researchers have paid attention to rugs woven with rags. Noone has taken a closer look upon the reasons why people have woven these rugs. What does the materials of the rag – like recycled garments and interior textiles in the form of clothing rags – have to tell about the times when these rugs were woven? Did the rag rugs have any specific function or were the materials available and therefore used? The main sources of information are 21 rag rugs from Roslagen in Uppland, with a varied amount of rags. They were woven during the latter half of 19th century, and estate inventories from Väddö- and Häverö Ship District have altogether given some answers to the primary question of this paper: in wich way can the examined bed rugs bear witness to the use and value of recycled textile materials and the view of these in the context of the community where they were manufactured and used? This research doesn´t give an answer to whether these rugs have any particular function or not. Instead these rag rugs can be looked upon as representing a general development of the society towards an increasing amount of textiles surplus material. This being due an increasing consumption of factory-made clothing and textiles, manufactured in factories, as well as the paper mills development from producing paper made of cellulose rather than textile waste. To this we can add a principle lingering on from the 19th century, of domestic production and a thrift of resources. This resulted in an obvious recycling of discarded textiles. The home weaving of interior textiles was still strong by the end of the 19th century, and in Rosagen there was also a long tradition of weaving and of using rugs in the beds. At the same time there was, in the coastal regions of Roslagen, a local need for warming covers in boats and boat houses. This demand was related to the shooting of seals and other hunting in the coastal areas, as well as in the fishing- and maritime trades.

Återanvändning av industribyggnader är aktuellt nu och kommer troligtvis att vara aktuellt också i framtiden. Eftersom Sverige, precis som alla andra länder har haft en tid då industrisamhället varit stort, har det byggts ett flertal industribyggnader runt om i landet. Alla har betytt något för stadens och Sveriges utveckling på något sätt, en del mindre och andra mer. Flera av industribyggnaderna där verksamheten har upphört står idag tomma. Flera av dem är även belägna i stadens kanske mest attraktiva delar. Den här studien har fokuserat på byggnader, som har ett kulturhistoriskt värde och som måste bevaras varsamt för att historien inte ska bli glömd.Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka utmaningar och svårigheter som finns vid ombyggnad av en äldre industribyggnad med ett kulturhistoriskt värde till en kontorsbyggnad. I studien besvarades frågor som hur ett ombyggnadsprojekt påverkas av byggnadens kulturhistoriska värde, vilka skador behöver åtgärdas för att byggnaden ska kunna återanvändas, hur kan man underlätta för en ytterligare ombyggnad i framtiden och vilka svårigheter och utmaningar kan uppstå för att uppfylla kraven i BBR. Metoden som användes är en kvalitativ forskning som baseras på en litteraturstudie, intervjuer, undersökning av arkivmaterial och ett studiebesök. Kockums Gjuteriet i Malmö, som planeras byggas om till en kontorsbyggnad, användes som fallstudie. Inblandade aktörer har intervjuats för att sammanställa information om undersökningsobjektet.Äldre industribyggnader har under åren drabbats av skador och föroreningar som måste åtgärdas innan ombyggnadsprojekt kan börja. Studien har visat att varje ombyggnadsprojekt är unikt och har unika förutsättningar. Äldre byggnader kan innehålla olika typer föroreningar och skador som har bildats på grund av byggnadens tekniska egenskaper eller tidigare verksamhet. Det har även konstaterats att byggnadens kulturhistoriska värde medför begränsningar, speciellt vid energieffektivisering och åtgärdande av skador. Därför är det svårt att använda standardlösningar. Istället behövs speciella lösningar för respektive objekt. Svårigheter som brukar uppstå i samband med ombyggnad av en kulturhistorisk byggnad handlar ofta om energieffektivisering och tilläggsisolering av ytterväggar. Detta beror på att fasaden har ett kulturhistoriskt värde och kan inte tilläggsisoleras utvändigt, vilket i vissa fall leder till att byggnaden inte klarar dagens krav för energianvändning. Skador och föroreningar på kulturhistoriska värdefulla byggnadsdelar kan åtgärdas på olika sätt. Det varierar beroende på skadans och föroreningens typ och omfattning. Om den kulturhistoriska byggnadsdelen är skadad i så stor utsträckning att det inte går att åtgärda kommer den ersättas med en liknande som är nytillverkad eller från andrahandsmarknad. Blästring och inkapsling är metoder som används för att åtgärda förorenande material. Båda metoderna möjliggör bevarandet av de kulturhistoriska byggnadsdelarna men inkapsling beaktas som mindre hållbar eftersom den hindrar föroreningen från att spridas medan blästring har som syfte att ta bort föroreningen. En del lösningar kan förvanska byggnadens kulturhistoriska värde men anses vara bra ur ett hållbarhetsperspektiv. Användning av demonteringsbara byggnadsdelar och material skapar bättre förutsättningar och möjligheter för återvinning och återanvändning. Genom att utforma en demonterbar byggnad uppnås bättre hållbarhet och flexibilitet. / This is a study which purpose is to analyze the challenges that occur when rebuilding old industrial buildings with great cultural value. It is based on literature, interviews, research of archives and a study visit. To execute the research, following questions have been answered; how a rebuild will be affected by the buildings cultural value, what damages will be resolved for a building to be preserved, how is it possible to facilitate further rebuilds in the future and what are the difficulties and challenges that may occur to fulfill the requirements demanded by BBR. The result has revealed that every rebuilding project is unique and has extraordinary expectations. Therefore, it is difficult to use standard solutions and instead opt for more special solutions for the building. It is important to note that the buildings cultural value will bring restrictions in the rebuilding process, especially for energy efficiency and measures to resolve damages. Throughout the years the establishment have sustained plenty of destruction and contaminations that must be fixed carefully before the rebuilding process can begin. By recycling demountable building parts and materials, it will create better expectations and possibilities to reuse and to recycle. Greater flexibility will be achieved when demountable buildings are reshaped.

I uppsatsen analyseras Harry Martinsons roman Vägen till Klockrike (1948) ur ett ekonomiskt perspektiv. Syftet är att undersöka hur berättelsens ramverk och de värderingar som uttrycks förhåller sig till en ekonomisk logik. Detta sker genom jämförelser med Georg Simmels The Philosophy of Money (1978) och Chrispoher Newfields artikel "What is Literary Knowledge of Economy?" (2018), såväl som en tidigare studie i Martinsons tankar och poesi av Johan Lundberg, Den andra enkelheten (1992). Resultaten visar att huvudpersonen Bolle kämpar emot en ekonomisk rationalisering som gör honom arbetslös. Samma sätt att tänka avgränsar vad som faktiskt kvalificerar sig som ett yrke. De långa vandringarna som utförs av luffarna, vilka Bolle skall komma att tillhöra, innefattas inte i vad som kan kallas arbete utan luffarna blir istället kriminaliserade och sätts i straffarbete som bättre passar samhällets definition. Att handeln fungerar legitimerande visar även det hur en ekonomisk logik är essentiell för hur föremål såväl som människor värdesätts.     Synen på pengar och andra eftersträvansvärda saker i livet skiljer sig stort mellan luffarna och resten av samhället. För luffarna är pengar av sekundär betydelse, ett medel men aldrig ett mål i sig. Istället sätt friheten främst tillsammans med saker i livet som de flesta tar för givet. Detta är i linje med Martinsons egen syn på samhällsutvecklingen, i vilken han anade stora faror, men från vilken han också beskrev en utväg i form av värderingar som kan sökas och uttryckas i poesin. Dessa värderingar återfinns även i Vägen till Klockrike. / In this thesis, Harry Martinson’s Vägen till Klockrike (1948) is analyzed from an economic point of view. It aims to study how the setting and the values expressed in central conflicts are related to a logic of economy. Methodologically, the novel is read in comparison with Georg Simmel’s The Philosophy of Money (1978) and Christopher Newfield’s article “What is Literary Knowledge of Economy?” (2018), as well as a previous study on Martinson’s poetry and ideas by Johan Lundberg, Den andra enkelheten (1992). The results of the study show that the main character Bolle struggles in the face of economic rationale that is turning him professionally obsolete. The same rationale defines what qualifies as a proper job. The miles of walking enacted by the vagabonds, which Bolle come to join, are not included and instead they are criminalized with economically motivated punishment. Exchange turns out to be a mediating factor which also shows how economic logic plays a vital role in defining the value of objects as well as people. The view on money and other qualities in life differ greatly between the vagabonds and the rest of society. For the vagabonds, money is of secondary importance, a means but never and end in itself. Instead, freedom and the things in life most people take for granted are held in the highest esteem. This is in line with Martinson’s view of developments in his contemporary society, the consequences of which he warned about, but to which he also presented an antidote: a set of values to be sought in poetry. These values are also expressed in Vägen till Klockrike.

Den personliga integriteten på internet har de senaste decennierna växt fram till att bli en existensiell fråga för många privatpersoner. För att värna om EU medborgarnas integritet och det fria flödet av information upprättade EU, The General Data Protection Regulation (GDPR) 2018. En konsekvens av detta är att företag måste utföra en rad kostsamma aktiviteter för att skydda sina kunders personliga data. Görs detta inte på ett korrekt sätt kan företag räkna med dryga böter. Privacy One har skapat en patenterad säkerhetslösning på Google Markets vid namn Harpoctates för att adressera problemet. Trots att marknaden har ett behov, och det finns en lösning anser företaget det är svårt att hitta kunder. Det är inte ensam, endast 14 % av små och medelstora företag ser digital affärsutveckling som en effektiv lösning, trots att det i många fall är viktigare HUR företag gör affärer, än VAD de gör. Denna studie ska besvara vad som skapar värde i en digital affärsmodell. Baserat på en positivistisk världssyn, induktiv metod och kvalitativ ansats bygger denna uppsats på en fallstudie av Privacy One. I syfte att skapa en repeterbar och skalbar affärsmodell baser sig teorin på företagets värdeskapande faktorer och marknadspositionering. Trots att Privacy One har en produkt i tiden visar resultatet på att företagets fokus är otydligt. Genom att fokusera på en nischad marknad, exempelvis skola kan företaget skapa ett gott renommé och goda kundreferenser. Något som ger skalbarhet då Privacy One kan sälja sin mjukvara utan att först skapa förtroende hos kunden genom utbildning eller kurs i GDPR. Privacy One kan därmed bygga sin marknadsposition, bredda portföljen och expandera till andra verksamhetsområden. Vad betyder det här för andra företag som ämnar ta efter processen att skapa en digital affärsmodell? 1. Analysera vart företaget befinner sig på en normalfördelningskurva i syfte att hitta en startpunkt. 2. Skapa en målbild, en plats på marknaden där företaget kan skaffa sig en dominerande marknadsposition. 3. Formulera företagets värdeskapare baserat på företagets position och målbild. Utveckla en digital affärsmodell för målgruppen.

Denna studie undersöker om det finns en korrelation mellan elevers förväntade språkutveckling och läroböckers språkliga komplexitet från grundskola till gymnasienivå. Uppsatsen tar avstamp i Skolverkets lärandemål och forskning om hur elever utvecklar sitt språk. I undersökningen jämförs representativa texter från två olika läroböcker i svenska, dels från grundskolans år 9, dels från svenska 2 på gymnasienivå. Parametrarna som undersöks är LIX-värde, nominalkvot, fundamentslängd och -variation och slutligen bisatstyper och -frekvens. Sammantaget ger dessa olika mått en god grund för att analysera den språkliga komplexiteten. Resultaten påvisar att det finns ett visst mått av skillnad i den språkliga komplexiteten som påverkar läsbarheten mellan årskurserna. Både lärobokstexternas LIX-värde och nominalkvot motsvarar i stort varandra, med undantag för genomsnittlig meningslängd, vari gymnasietexternas meningslängd överskrider grundskolans dito. Bisatsfrekvenserna, det vill säga fördelningen av bisatstyper, och fundamentslängd skiljer sig åt mellan årskurserna. Slutsatsen beträffande graden av språklig komplexitet för texterna är att det finns en viss progression från den lägre årskursen till den högre. Enligt gängse forskning styrks elevernas förmåga att skriva svårare texter genom konsumtion av lärobokstexter som både är språkligt något mer komplexa och längre, vilket läroplanen föreskriver.