• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 14
  • Tagged with
  • 14
  • 14
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Psykisk hälsa-ohälsaEn kvalitativ fallstudie utförd på Särskilda äldreboenden i Dalsland / Mental health-illness in elderly care-Ill health from a personnel perspective

Olsson, Susanne January 2023 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur utbredd den psykiska ohälsan är bland vård-och omsorgspersonal på särskilda äldreboenden. Det är en kvalitativ fallstudie som specifikt undersöker vård och omsorgspersonals tankar, känslor, upplevelser om psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Det är personalintensiva verksamheter som kan associeras till en organisationskultur med stress, krav och kontroll i ett kvinnodominerat lågstatusyrke. KASAM, Krav- Kontroll-Stödmodell beskrivs i uppsatsen och kan följaktligen tillämpas i vård och omsorgs arbetsmiljö. Resultatet från fallstudien visar att en majoritet från vårdpersonalen upplever psykisk ohälsa på arbetsplatsen och främsta faktorerna till psykisk ohälsa är stress och organisatoriska, sociala förändringar i arbetsmiljön.
2

Uppföljning av verksamhetsutveckling inom demensvård i Marks kommun

Eliasson, Lisa, Mårtensson, Katarina January 2011 (has links)
Demenssjukdomar är den fjärde största sjukdomsformen i Sverige och 180 000 individer sammanlagt har sjukdomen. Ett grundläggande förhållningssätt till vårdandet av personer med demenssjukdom är den personcentrade omvårdnaden, enligt de nationella riktlinjerna för Vård- och Omsorg (2010). Demenssjukvården i Marks kommun har fått statliga medel för att utveckla verksamheten. Under hösten 2009 och våren 2010 genomfördes en utbildning i demensvård för vård- och omsorgspersonal på två demensboenden i kommunen. Syftet med utbildningen var att personalen skulle få grundläggande kunskaper i vårdandet av personer med demenssjukdom och kunskaper om anhörigas behov. För att undersöka om personalen ansåg sig ha fått ökad kunskap om demenssjukdom, ett förändrat arbetssätt, samt hur de i så fall använder detta i vårdandet, genomfördes kvalitativa intervjuer med tio vård- och omsorgspersonal på två demensboenden. Studien visar att personalen i större utsträckning förändrat sitt förhållningssätt till personer med demenssjukdom än till deras anhöriga. Förändringen från teori till praktik förekommer inom följande områden: Kunskap och förståelse, följsamhet, förutseende, anpassning vårdmiljön och dialog i personalgruppen. Vidare ses att den största förändringen i personalens förhållningssätt till anhöriga, har varit den ökade förståelsen, givandet av stöd och att se dem som en resurs i vårdandet. Resultatdiskussionen visar att den teori som vård- och omsorgspersonalen fått genom demensutbildningen i praktiken omsatts till förändring i vårdandet, till en mer personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom samt deras anhöriga. Personalen har fått ett mer reflekterande förhållningssätt och utvecklats i sin yrkesroll då de har fått ökad kunskap om vårdandet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska
3

Vård- och omsorgspersonalens erfarenheter av samarbete och handledning från arbetsterapeuter. / The community health care personnel experiences of collaboration and supervision from occupational therapists

Fridlund, Agneta, Jokinen, Anna-Helena January 2018 (has links)
Vård- och omsorgspersonal utför ett klientnära arbete och samarbetar och får handledning av arbetsterapeuter. Studier visar att brister i kommunikation och samarbete, leder till minskad säkerhet för klienten. Den arbetsterapeutiska handledningen uppskattades av vård- och omsorgspersonalen då det underlättade i deras arbete. Idag saknas det forskning som närmare studerar vård- och omsorgspersonalens erfarenheter av arbetsterapeutiskt samarbete och handledning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vård- och omsorgspersonalens erfarenheter av samarbete och handledning av arbetsterapeuter. Metod: Författarna valde en kvalitativ ansats. Studiens data material insamlades via semistrukturerade intervjuer. Tio yrkesverksamma personer som arbetade inom kommunal vård- och omsorgs valde att delta i studien. Informanterna intervjuades via mobiltelefon samt personligt möte Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen av intervjumaterialet resulterade i tre huvudkategorier samt två underkategorier Resultat: Resultatet visar att tillgänglighet till arbetsterapeut, kommunikation inom teamet och förhållningssättet hos arbetsterapeuten var av stor betydelse för vård- och omsorgspersonalen. Handledningen av arbetsterapeuter ansågs vara fördelaktig i det klientnära arbetet. Slutsats: Tillgänglighet av arbetsterapeut främjar samarbete och handledning och arbetsterapeuter bör vara pedagogiska, lyhörda och tydliga i sin kommunikation. Den arbetsterapeutiska handledningen ansågs som betydelsefull och informanterna efterfrågade mer handledning och ett närmare samarbete. / Background: Healthcare workers whom perform close to the client and collaborates and get supervision from occupational therapists. Several studies shows that a lack of communication and teamwork leads to insufficient patients safety. The study also show that occupational therapist supervision was appreciated by healthcare workers as it facilitated their work. However recent research is lacking in the study of healthcare professionals experience of occupational therapy supervision. Purpose: The purpose of the study was to describe the healthcare personnel experiences of collaboration and supervision of occupational therapist.Method: The authors chose a qualitative approach and the study method is collected via semi-structured interviews. Ten professionals who worked in healthcare service in municipality participated. The interviews performed by mobile and personal meeting. Interviews were analyzed by qualitative content analysis. Analysis of the interview material resulted in three main categories and two subcategories. Results: Results show that the availability of the occupational therapist, communication within the team, and the occupational therapists approach was of great importance to healthcare workers. Supervision and management of occupational therapist was considered beneficial in the client centered work. Conclusion: Accessibility of occupational therapist promotes cooperation and supervision. Occupational therapists should be educational, responsive and clear in their communication. The occupational therapy supervision was considered important and the informants demanded more guidance and closer cooperation.
4

Hur mår personal inom vård och omsorg?En tvärsnittsstudie om samvetsstress, burnout och självmedkänsla i olika vård- och omsorgsverksamheter.

Karlsson, Sebastian, Torjusen, Anton January 2022 (has links)
Stressrelaterad ohälsa är vanligt förekommande för personal inom vård- och omsorgssektorn. Samtidigt karaktäriseras sektorn av variationer i arbetsvillkor som eventuellt resulterar i variationer i arbetsrelaterad ohälsa beroende på verksamhet. En negativ konsekvens av långvarig stress är burnout, som innefattar utmattning och distansering till arbetet. Samvetsstress har visat sig vara en bidragande faktor till burnout. En faktor som i studier identifierats som skyddande mot både stress och burnout är individens förmåga till självmedkänsla. Syftet med denna studie var att jämföra nivån av samvetsstress och burnout hos personal mellan tre olika verksamheter inom vård- och omsorgen, LSS/SOL-boende, äldreboende och hemtjänst samt studera huruvida självmedkänsla modererar sambandet mellan samvetsstress och burnout. Studien är en tvärsnittstudie där 443 deltagare som arbetar inom dessa verksamheter besvarade en internetenkät. ANOVA-analyser visade att personal som arbetar på äldreboende och inom hemtjänst upplevde mer samvetsstress och burnout än de som arbetar på LSS/SOL-boende. Moderationsanalysen visade att högre grad av självmedkänsla stärkte sambandet mellan samvetsstress och utmattning. Självmedkänsla hade ingen påverkan på sambandet samvetsstress och distansering till arbetet. Studien tyder på att personal inom vård- och omsorg påverkas olika av samvetsstress och burnout beroende på var de jobbar, och att självmedkänsla inte har den skyddande roll som förväntats.
5

”Gamla datorer, det är det vi jobbar med” : En interaktionsstudie av vård- och omsorgspersonalens användning av digitala artefakter på ett vård- och omsorgsboende / “Old Computers, That is What We are Working With” : An interaction study of the healthcare workers use of digital artefacts in an elder care home

Adolfsson, Emma, Weaver, Stephanie January 2019 (has links)
There is a need to create efficiency through digital technology within the elder care, as the elderly population of society is increasing. Existing IT-systems are considered incompatible with healthcare work, despite of Swedish investments in digital development in healthcare. Practices and the use of digital artefacts within an elder care home was therefore studied. Through an ethnographic qualitative method (consisting of field studies, video ethnography and interviews), the empirically driven study identified the healthcare workers existing interactions with- and use of digital technology, as well as the consequences that the use entailed. The study showed that the healthcare workers used the workplace’s existing digital technology as well as personal digital artefacts to solve daily tasks. Furthermore, the results showed that the healthcare workers interactions with personal digital artefacts mediated new work situations, and the healthcare workers desire for new digital work tools. / Inom äldreomsorgen finns ett behov av digital teknik som kan effektivisera omsorgsarbetet, eftersom den äldre befolkningen i samhället ökar. Trots Sveriges satsningar på digital utveckling inom vård- och omsorg, har det visat sig att personal inte anser att befintliga IT-system är kompatibla med vård- och omsorgsarbetet. Därför studerades praktiker och användning av digitala artefakter på ett vård- och omsorgsboende. Genom etnografisk kvalitativ metod (i form av fältstudier, videoetnografi och intervjuer) identifierade den empiriskt drivna studien personalens befintliga interaktioner med- och användning av digital teknik, samt de konsekvenser användningen medförde. Resultatet visade även att personalen använde arbetsplatsens befintliga digitala teknik, samt personliga digitala artefakter för att lösa dagliga arbetsuppgifter. Vidare visade studien att personalens interaktioner med personliga digitala hjälpmedel medierade nya situationer i arbetet och att personalen önskade nya digitala arbetsverktyg.
6

Vård- och omsorgspersonalens attityder till tekniska lösningar och hur teknikanvändningen påverkar den äldres dagliga liv : En intervjustudie / Health and care staff´s attitudes to technical solutions and how technology use affects daily life of the older adults : An interview study

Löfstedt, Caroline, Lindstedt, Elin January 2021 (has links)
Introduktion: I takt med samhällets tekniska utveckling ökar även implementering av tekniska lösningar i vård och omsorg. Den ökade teknikanvändningen påverkar både vård- och omsorgspersonal och den äldre. Syfte: Syftet var att beskriva vad som påverkar vård- och omsorgspersonalens attityder till tekniska lösningar och upplevelse av hur teknikanvändning påverkar den äldres dagliga liv. Metod: En intervjustudie med induktiv ansats genomfördes med n = 12 vård- och omsorgspersonal i en mellanstor kommun i Mellansverige. Kvalitativ innehållsanalys resulterade i åtta huvudkategorier: arbetssituation, kompetens, delaktighet, självständighet, trygghet, frihet, social kontakt och hälsa. Resultat: Vård- och omsorgspersonalens attityder till tekniska lösningar var både positiva och negativa och påverkades utifrån deras arbetssituation, känsla av kompetens och delaktighet. Vård- och omsorgspersonalen upplevde att teknikanvändningen påverkade den äldres dagliga liv genom att deras självständighet, trygghet, frihet och hälsa ökade. Samtidigt upplevde vård-och omsorgspersonalen att teknikanvändning kunde leda till ökad känsla av ensamhet hos den äldre. Konklusion: Studiens slutsats är att vård- och omsorgspersonalen överlag hade positiva attityder till tekniska lösningar och de upplevde att teknikanvändningen påverkade den äldre både positivt och negativt i det dagliga livet. Med anledning av det ansåg vård- och omsorgspersonalen att det är viktigt att teknikanvändningen individanpassas. / Introduction: In step with society´s technical development, the implementation of technical solutions in health and care also increases. The increased use of technology affects both the health and care staff and the older adult. Aim: To describe what affects health and care staff´s attitudes to technical solutions and howthe use of technology affects the older adult´s daily life. Method: An interview study with an inductive approach was conducted with n = 12 health andcare staff in a mid-sized municipality in the middle of Sweden. The qualitative content analysis resulted in eight main categories: work situation, competence, participation, independence, sense of security, freedom, social interaction and health. Result: The attitudes of health and care staff towards technical solutions were both positive and negative. Their attitudes were affected by their work situation, competence and participation. The health and care staff´s experience was that the use of technical solutions affected daily life of the older adult by increasing their independence, sense of security, freedom and health. At the same time health and care staff experienced an increased sense of loneliness of the older adult. Conclusion: The conclusion of the study is that the health and care staff had positive attitudes towards technical solutions and they experienced that the use of technic usage affected the daily life of the older adults, both in a positive and negative way. Because of this it was important to individually adapt the solutions. / DigitalWell
7

Att navigera i svåra situationer vid vård och omsorg av personer med demenssjukdom : Vård- och omsorgspersonals inhämtande av samtycke samt resonerande och agerande vid misstanke om förekomstav våld i nära relationer

Östlund, Lena January 2023 (has links)
Bakgrund: Personal inom vård och omsorg av personer med demenssjukdom står inför många svårigheter. I mötet med personer med demenssjukdomar kan svåra situationer uppstå till följd av den kognitiva nedsättningen. Personer med demenssjukdom kan ha svårt att förmedla sina önskemål eller berätta vad de varit med om. Det finns också organisatoriska svårigheter, som till exempel att det saknas personal med rätt utbildning och att det blir allt fler äldre med komplexa behov som behöver vård och omsorg. Syfte: Det övergripande syftet är att undersöka hur personal inom vård och omsorg resonerar och agerar kring svåra situationer i mötet med personer med demenssjukdom med fokus på att inhämta samtycke (studie I) samt hur de resonerar och agerar när de misstänker våld i nära relationer som begås av anhöriga till personer med demenssjukdom (studie II). Metod: Data insamlades genom totalt 22 gruppintervjuer med 101 personal som möter personer med demenssjukdom och deras anhöriga i sitt arbete. Intervjuerna syftade till att vara interaktiva, vilket innebär att deltagarna hjälper varandra att reflektera kring det givna ämnet. Studie I analyserades med kvalitativ innehållsanalys och studie II med tematisk analys. Resultat: Övergripande resultat från de båda studierna visar att personal inom vård och omsorg om personer med demenssjukdom upplever flera svårigheter gällande att inhämta samtycke till vård- och omsorgsåtgärder samt att agera vid misstanke om våldsförekomst. Studie I visar att personalens strävan är att alltid låta personerna med demenssjukdom vara självbestämmande, men på grund av de funktionsnedsättningar demenssjukdomen innebär är det ibland svårt att få ett samtycke. I dessa situationer kan det hända att personal är de som fattar besluten om en åtgärd. De båda studierna visar också att personal känner sig osäkra på hur de bör handla eftersom det finns brister avseende stöd och hjälp från verksamheten, såsom riktlinjer och rutiner för att ha något att agera utifrån. Detta var särskilt tydligt i studie II, där personal uppger att de därmed känner sig utlämnade till sina egna erfarenheter, normer och värderingar. Vidare är ett övergripande resultat att personal behöver ha god kännedom om vilka personerna är, deras behov, vanor, känslor och preferenser. Om personerna med demenssjukdom inte kan berätta om vad de utsätts för behöver personalen kunna tolka individens beteende och se om något avviker från det vanliga. Slutsats: De nära interaktionerna mellan personal och personer med demenssjukdom ställer höga krav på färdigheter och kompetens. Det råder en känsla av ansvar bland personalen när det kommer till att möta behoven hos personer med demenssjukdom. Personalen upplever osäkerhet när de inte har klar vägledning om hur de ska agera, och förutsättningarna ofta är otillräckliga. För att stödja personalen behövs tydliga rutiner och riktlinjer, kontinuerlig utbildning och handledning samt tid och möjlighet att reflektera över förhållningssätt.
8

Att arbeta tillsammans – sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd i palliativ vård till vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen : En litteraturöversikt / Working together – nurses’ experiences giving support inpalliative care to nursing staff within elderly care : A literature review

Alfredsson, Johanna, Kaur, Manjit January 2024 (has links)
Bakgrund: Forskning visar att vård- och omsorgspersonal har avsaknad av eller lite kunskap om palliativ vård och att det beror på brist i utbildning och praktik. Även erfarenheter till palliativ vård och till döden bland sjuksköterskor och vård- och omsorgspersonal belyses. Sjuksköterskor behöver på olika sätt ge stöd i palliativ vård till vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd i palliativ vård till vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på systematiska principer. Resultat: I resultatet framkommer tre teman: sjuksköterskors erfarenheter inom utbildning, sjuksköterskors erfarenheter inom handledning och sjuksköterskor erfarenheter i reflektion. Sjuksköterskor belyser erfarenheter inom teoretisk och praktisk utbildning, vilket bidrar till att vård- och omsorgspersonal kan ge palliativ vård med kvalitet. Olika förslag på utbildningsstrategier lyfts genom handledning och reflektion. Slutsats: Sjuksköterskors stöd i palliativ vård till vård- och omsorgspersonal genom utbildning, handledning och reflektion, delvis genom praktiska moment, är betydande i vård- och omsorgspersonalens personliga och professionella utveckling. Litteraturöversikten kan bidra med kunskap och förståelse för vård- och omsorgspersonalens behov av stöd i palliativ vård. / Background: Research shows that nursing staff lack or have little knowledge of palliative care, this is due to insufficient training and practice. It also highlights the experiences towards palliative care and death among nurses and nursing staff. Nurses need to provide support in palliative care to nursing staff within elderly care in various ways. Aim: To describe nurses' experience giving support in palliative care to nursing staff within elderly care. Method: A structured literature review with an inductive approach based on systematic principles. Results: The results reveal three themes: nurses´ experience in education, nurses’ experience in preceptorship and nurses’ experiences in reflection. Nurses highlight experiences in theoretical and practice education, which contributes to nursing staff in giving palliative care with quality. Different examples of educational strategies are highlighted within preceptorship and reflection. Conclusion: Nurses support in palliative care to nursing staff through education, preceptorship, and reflection, partly by practical teaching, are important in nursing staff’s personal and professional development. This literature review can contribute with knowledge and understanding for the need of support among nursing staff within palliative care.
9

Oral hälsa hos äldre i särskilt boende: En översikt av vård- och omsorgspersonalens kunskap och attityder : En litteraturstudie / Oral health among the elderly in special accommodations: A review of healthcare personnel's knowledge and attitudes. : A literature study

Kattan, Hala, Kamila, Nazari January 2023 (has links)
No description available.
10

Synen på ett hälsofrämjande ledarskap under pandemin 2020-erfarenheter från kommunal vård- och omsorgspersonal / The view on health-promoting leadership during the pandemic in 2020: Experiences from municipal care and nursing staff

Högfeldt, Sara January 2021 (has links)
Sammanfattning Ett hälsofrämjande ledarskap bidrar till att främja hälsan hos sina medarbetare. Året 2020 blev ett speciellt år på många sätt, men speciellt inom vård och omsorg. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om olika synsätt som finns på ett hälsofrämjande ledarskap hos vård och omsorgspersonal. En kvalitativ metod valdes och datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Fem informanter deltog i studien varav alla jobbar inom kommunal vård och omsorg i Göteborgs Stad. Informanterna intervjuades med hjälp av en intervjuguide och materialet analyserades enligt en innehållsanalys. De framkom tre teman ur materialet ledarskap, hälsofrämjande insatser och arbetsplatsen. Resultatet visar centrala delar inom ledarskap var närvarande, information, kommunikation och återhämtning. Hälsofrämjande insatserbeskrevs som friskvård och planeringsdagar. Under arbetsplats framkom sjukfrånvaro och vikarier samt skyddsutrustning. Slutsatsen är att ledarskapet varit positivt om än literörigt under pandemin. Under året 2020 har störst skillnader varit skyddsutrustningen och frånvaro eller anpassningar kring planeringsdagar.

Page generated in 0.1241 seconds