I en alltmer digital värld som ständigt utvecklas är det av central betydelse för arbetsplatser att presentera sig i form av digital information. De rätta värdena kan nämligen attrahera de så kallade rätta medarbetarna samtidigt som det kan leda till nöjdhet i arbetslivet och organisatoriskt engagemang. Digitaliseringen kan dock leda till en reproduktion av maktstrukturer och normupprätthållande praktiker trots att forskning visar att mångfald kan vara en tillgång. Denna studie hade därmed som syfte att med hjälp av kritisk diskursanalys undersöka hur svenska universitet och högskolor presenterade sig som arbetsplatser och arbetsgivare genom information på hemsidor. Genom ett normkritiskt förhållningssätt analyserades återkommande beskrivningar utifrån fem värden baserat på forskning i employer value proposition; interest value, social value, economic value, development value, samt application value. Resultatet visade att det går det att urskilja två strömningar som både har en konkurrerande och en komplimenterande potential

This study explores the value proposition of Autonomous Battery Electric Trucks (ABETs) in the transportation industry, and offers insights into customer perceptions and potential challenges regarding this emergent technology. The aim of the study is to understand customer needs, address implementation issues, and evaluate opportunities for Logistics Service Providers (LSP) to adopt ABETs. An extensive literature review was conducted followed by semi-structured interviews with transport buyers (shippers) and industry experts. Based on the study’s findings, a value proposition was created. The findings reveal an indifference towards autonomous trucklogistics among shippers. However, they foresee its potential as a competitive advantage in the future. Shippers anticipate benefits from ABETs such as improved transparency, increased operational efficiency, and potential cost savings. Nonetheless, to fully realise these benefits, challenges related to digital integration and customer expectations need to be addressed. Thus, it is suggested that LSPs concentrate on meeting basic customer needs while leveraging the benefits of autonomous capabilities. Potential applications of ABETs might be most effective in high-frequency, short-distance flows, typically near intermodal hubs or industrial parks, serving as test cases for wider adoption. Active participation in EU pilots and research projects can help LSPs better understand the operational requirements and influence future standards. As the logistics industry evolves, LSPs must remain adaptive and proactive to capitalise on the opportunities provided by autonomous logistics. The findings from this study present a roadmap for navigating these changes, demonstrating that properly managed implementation of autonomous capabilities promises significant advantages for early adopters and can revolutionise the logistics industry. / Denna studie undersöker värdeerbjudandet för en Autonom Batteridriven Elektrisk Lastbil (ABET) inom transportindustrin, och erbjuder insikter i kunders uppfattning samt potentiella utmaningar för denna framväxande teknologi. Målet med studien är att förstå kundbehov, addressera problem relaterat till implementation, och utvärdera möjligheter för en leverantör av logistiktjänster (LSP) att nyttja ABETs. En utförlig litteraturstudie genomfördes följt av semistrukturerade intervjuer med transportköpare och experter inom industrin. Ett förslag på ABETs värdeerbjudande skapades sedan baserat på studiens resultat. Resultaten visar att det finns en likgiltighet gentemot självkörande lasbilslogistik hos transportköpare. De ser dock dess potential som en konkurrens fördel i framtiden. Med ABETs förväntar sig transportköpare fördelar såsom förbättrad transparens på marknaden, ökad operativ effektivitet och potentiella kostnads besparingar. För att fullt ut realisera dessa fördelar, måste dock utmaningar relaterade till digital integration och kundernas förväntningar addresseras. Således föreslås att LSPer fokuserar på att möta grundläggande transportbehov samtidigt som fördelarna med autonoma förmågor utnyttjas. Tillämpningar av ABETs kommer med största sannolikhet vara mest effektiva i högfrekventa flöden på korta avstånd, vanligtvis nära intermodala knutpunkter eller industriparker, vilka kommer tjäna som testfall för att uppnå en bredare användning. Aktivt deltagande i EU-piloter och forskningsprojekt kan hjälpa LSPer att bättre förståde operativa kraven och påverka framtida standarder. I takt med att logistik branschen utvecklas måste LSPer förbli anpassnings bara och proaktiva för att dra nytta av de möjligheter som autonom logistiker bjuder. Resultaten från denna studie presenterar ett underlag för att navigera i dessa förändringar, vilket visar att korrekt hanterad implementering av autonoma funktioner lovar betydande fördelar för tidiga användare och kan revolutionera logistik branschen.

This thesis investigates the impact management of product information has on the well-studied concepts of value propositions and business model innovation. Previously, it was not sufficiently documented how this type of information influences these concepts. As the pressure for digitalizing increases and traditional industries risk getting overthrown, understanding the factors affecting a company’s value proposition is more important than ever. To do this, this thesis outlines what product information is, for which stakeholders it matters, and during which phases in a product's lifecycle it has significance. Further, it gives four real-life examples of current use states (“as-is”) at a manufacturer of industrial motors - the case company. These examples are then analyzed and developed into proposed states (“to-be”) based on the findings from live observationat the factory, interviews with relevant stakeholders, and internal documents from the case company. Two main conclusions can be drawn based on the analysis performed on the real-lifeexamples. Firstly, it is found that well-managed product data have the ability to positively impact the value proposition. Secondly, it is found that it is too complex to determine which product information various stakeholders should have access to. It is more manageable to make all product data available to all stakeholders, via a data structure that minimizes the learning curve for users. The two conclusions have several practical and theoretical implications that are also discussed in detail. Finally, this thesis contributes to the field of industrial management by specifically outlining how product information affects value proposition, which in turn influences business models. / Denna rapport undersöker effekterna av hanteringen av produktinformation på de väletablerade koncepten värdeerbjudande och affärsmodellsinnovation. Tidigare har det inte varit tillräckligt dokumenterat hur denna typ av information påverkar dessa koncept. I takt med att trycket för digitalisering ökar och traditionella industrier riskerar kullkastas, så är förståelsen för de faktorer som påverkar ett företags värdeerbjudande viktigare än någonsin. För att göra detta har denna rapport undersökt vad produktinformation är, för vilka användare det har betydelse, och undervilka faser i en produktlivscykel som det har relevans. Dessutom ger rapporten fyra exempel, baserade från vekliga livet, på användarscenarion (“befintliga fall”) hos en tillverkare av industrimotorer - fallföretaget. Dessa exempel är sedan analyserade och utvecklade till föreslagna scenarion (“blivande fall”) baserade på de iakttagelser som gjorts på fallföretagets fabrik, intervjuer med relevanta parter och intern dokumentation från fallföretaget. Två huvudsakliga slutsatser kan konstateras baserat på analysen av dessa autentiska exempel. För det första konstateras att väl hanterad produktinformation kan påverka värdeerbjudandet positivt. För det andra upptäcks det att det är för komplicerat att avgöra vilken produktinformation olika parter bör ha tillgång till. I stället är det mer hanterbart att göra all produktinformation tillgänglig för allaparter, via en datastruktur som minimerar inlärningskurvan för användarna. Dessa två slutsatser har flertalet praktiska och teoretiska konsekvenser, som också diskuteras i detalj i rapporten. Avslutningsvis så bidrar denna rapport till fältet inom industriell ekonomi genom att särskilt diskutera hur produktinformation kan påverka värderbjudande, som i sin tur kan influera affärsmodeller.

In recent years, organic food sales in Sweden have experienced a decrease in sales, opening up new challenges and opportunities for various actors within the food industry. The Swedish food industry works extensively with sustainability and aims to foster a sustainable food system. Organic food is only one part of a sustainable food system and a means for actors within the industry to contribute to sustainable development since organic food slows down biodiversity loss, which is one of the United Nations Sustainable Development Goals. This can be done by actors in the industry increasing their organic sales and improving the value proposition of organic food amongst stakeholders in order to make a change and hinder a further decrease in sales. To do this, grocery retailers and supermarkets have a significant role. However, effective marketing strategies for promoting organic sales are uncommon within the industry. In light of this, this study is investigating strategies to enhance organic food's value proposition and increase sales, focusing on the perspectives of supermarket managers and grocery retailers. The theoretical lens of this study is based on theories within relationship marketing, and two specific frameworks are applied in the thesis. The research method involved a case study with an iterative research process and an exploratory purpose utilizing qualitative methods for data collection and data analysis. The findings highlight several key factors influencing organic food sales: emphasizing the importance of aligning with supermarket managers' values, setting clear targets for organic food sales, and developing marketing plans for all key stakeholders. Furthermore, this study contributes to the theory by providing novel insights into relationship marketing research. / De senaste åren har försäljningen av ekologiska livsmedel i Sverige minskat, vilket har lett till nya utmaningar och möjligheter för olika aktörer inom livsmedelsindustrin. Den svenska livsmedelsindustrin arbetar mycket med hållbarhet och strävar efter att främja ett hållbartlivsmedelssystem. Ekologiska livsmedel är bara en del av ett hållbart livsmedelssystem och ett sätt för aktörer inom branschen att bidra till hållbar utveckling eftersom ekologiska livsmedel minskar förlusten av biologisk mångfald, som är ett av FN:s hållbarhetsmål. Detta kan göras genom att aktörerna inom branschen ökar sin ekologiska försäljning och förbättrar värdeerbjudandet för ekologiska livsmedel bland intressenterna för att åstadkomma en förändring och förhindra en ytterligare minskning av försäljningen. Dagligvaruhandlare och butiker har en viktig roll i detta sammanhang. Effektiva marknadsföringsstrategier för att främja den ekologiska försäljningen är dock ovanligt inom branschen. Därför undersöker den här studien strategier för att förbättra ekologiska livsmedels värdeerbjudande och öka försäljningen, med fokus på butikschefens och dagligvaruhandelns perspektiv. Den teoretiska linsen för denna studie är baserad på teorier inom relationsmarknadsföring, och två specifika ramverk tillämpas i forskningen. Forskningen är en fallstudie med en iterativ forskningsprocess och ett explorativt syfte med kvalitativa metoder för datainsamling och analys. Resultaten framhäver flera nyckelfaktorer som påverkar försäljningen av ekologiska livsmedel: vikten av att anpassa sig till butikschefens värderingar, fastställande av tydliga mål för försäljningen av ekologiska livsmedel och utveckling av marknadsföringsplaner för alla viktiga intressenter. Dessutom bidrar denna studie till teorin genom att ge nya insikter i forskning om relationsmarknadsföring.

Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för vad generation Z upplever som attraktivt hos en arbetsgivare och hur en mindre kommun använder sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera generation Z. För att uppnå syftet studerades en mindre kommun och dess HR-medarbetare om arbetet för att attrahera nya medarbetare. Vidare studerades utvalda respondenter från generation Z för att skapa en djupare förståelse för deras syn på en arbetsgivare. Avslutningsvis ämnade studien till att föra samman de två olika perspektiven och analysera detta med stöd av tidigare forskning. För att kunna besvara syftet och skapa en djupare förståelse valdes en kvalitativ metod. Empirin samlades in via individuella semistrukturerade intervjuer med respondenter från de två målgrupperna, generation Z och HR-medarbetare. Resultatet visar att kommunen besitter faktorer som anses vara attraktivt enligt generation Z, som exempelvis trygghet, vänlig organisationskultur och ett gott rykte. Empirin visar skillnader i vad generation Z efterfrågar och vad HR-medarbetarna anser är viktigt, skillnaden tyder på att det finns en brist på kunskap om målgruppen hos HR-medarbetarna. Vidare uppmärksammas att kommunen inte har ett strukturerat arbetssätt med sitt arbetsgivarvarumärke och resultatet tyder på att HR-medarbetarna förlitar sig på att kommunen har sitt goda rykte, stabila ekonomi och fina natur och att de därmed inte anser sig behöva en strategi för arbetsgivarvarumärket. Slutsatsen visar att kommunen har flertalet faktorer som de kan fokusera på att marknadsföra för att attrahera generation Z. Resultatet visar att det är viktigt för en mindre kommun att ha en tydlig strategi för att framgångsrikt arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke där fokuset bör vara på att förstå målgruppen och att arbeta segmenterat för att nå ut till generation Z. Vidare tyder resultaten på att kommunen behöver se på arbetsgivarvarumärket separerat från kommunens varumärke, för att framgångsrikt marknadsföra sig som arbetsgivare. / The study aimed to create a deeper understanding of what Generation Z finds attractive in an employer and how a smaller municipality uses its employer brand to attract Generation Z. To achieve the aim a smaller municipality and its HR staff were studied about the work to attract new employees. Furthermore, selected respondents from Generation Z were studied to better understand their view of an employer. In conclusion, the study aimed to bring together the two different perspectives and analyze this with the support of previous research. To be able to answer the purpose and create a deeper understanding, a qualitative method was chosen.The experience was collected through individual semi-structured interviews with respondents from the two target groups, Generation Z and HR employees. The results show that the municipality possesses factors that are considered attractive according to Generation Z, such as security, a friendly organizational culture, and a good reputation. The empirical evidence shows differences in what Generation Z demands and what the HR employees consider important, the difference indicates that there is a lack of knowledge about the target group among the HR employees. Furthermore, it is noted that the municipality does not have a structured way of working with its employer brand, and the results indicate that the HR employees rely on the municipality's good reputation, stable economy, and beautiful nature, and that they, therefore, do not consider themselves to need a strategy for the employerbrand. The conclusion shows that the municipality has several factors that they can focus on marketing to attract Generation Z. The result shows that it is important for a smaller municipality to have a clear strategy to successfully work with its employer brand where the focus should be on understanding the target group and to work segmented to reach Generation Z. Furthermore, the results indicate that the municipality needs to look at the employer brand separately from the municipality's brand, to successfully market itself as an employer.

This research paper investigates the need from two different stakeholders, in the purpose to formulate prerequisites for a digital business model that are in line with a digital transformation strategy. The paper contains qualitative and quantitative research methods to gather data. The scope of the research was to create a digital business model with business model innovation with input from two stakeholder and data from customers. To create a basis for the research a literature review was executed on the keywords business models, business model innovation, digital transformation, digital transformation strategy, business process management, stakeholder management, customer relations and transport management. Findings showed one digitized business model and one digitalized business model that fits a digital transformation with cooperation between stakeholders. / I denna uppsats undersöks behovet från två olika intressenter i syfte att formulera förutsättningar för en digital affärsmodell som är i linje med en strategi för digital transformation. Uppsatsen innehåller kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder för att samla in data. Forskningens omfattning var att skapa en digital affärsmodell med affärsmodellinnovation med input från två intressenter och data från kunder. För att skapa en grund för forskningen utfördes en litteraturgenomgång på nyckelorden affärsmodeller, affärsmodellinnovation, digital transformation, digital transformationsstrategi, affärsprocesshantering, intressenthantering, kundrelationer och transporthantering. Diskussionen och slutsats visar en digitaliserad affärsmodell och en digitaliserad affärsmodell som passar en digital omvandling med hjälp av samarbete mellan intressenter.

The number of companies who base their business model on digital platforms has increased in the recent years. Successful examples of digital platforms are e.g., Airbnb, Klarna or Uber. Compared to traditional linear value chains the value creation process in digital platforms is characterized by co-creation between multiple actors who exchange resources through interactions to mutually create value. Because of this fundamental difference in the value creation process it is necessary to research value creation in digital platform. Screening the literature has however shown that there is research gap in understandthe value creation process in digital platforms. Therefore, this thesis aims to understand this context by conducting a case study-based research. For this purpose, the start-up company Eljun is chosen that creates a digital wallet for customers to proceed payments for sustainable transportations. By conducting semi-structured interviews with the central actors of the platform we received insights that allow us to answer the three research questions. The value proposition canvas for the first research question has shown that the technical integration, costs, and lack of uncertainty are negative perceived values by the actors and positive values result from synergy effects in the platform like enhancing reach and customer experience by offering complementary services. For the second question we appliedthe view of service-dominant logic to analyse what facilitates value cocreation in the platform which led to the following themes: Adopting customer centric approach, stimulating purposeful communication, fostering collaborative development, cultivating transparent and fair interaction. For the third questions we derived barriers and motivators for value co-creation that are connected to a shared mission, competition, organizational & industrial readiness, number of actors and end-users, and the design of boundary resources.

With an increasing urban population around the world, the need for urban freight distribution is constantly growing. Many cities face problems with traffic congestion, especially during eak hours in the morning and afternoon. At the same time, the roads are often nearly empty during nighttime. In some cities, like Stockholm, heavy haulage is not permitted to enter the city during the night. This means that carriers are forced to perform these deliveries during the day, which leads to inefficient distribution. To investigate the possibilities to use nighttime hours for deliveries, which could lead to a more efficient distribution system and increased sustainability of the city, a pilot project has been initiated by the City of Stockholm to test off-peak deliveries. Other similar trial projects have encountered difficulties with getting businesses to participate, and the incentives to shift to offpeak deliveries have been unclear. Therefore, this thesis aims to investigate what incentives there are for actors within a supply chain to make this shift and the key factors that enable the supply chain to benefit. The thesis is performed as a case study on the pilot project in Stockholm, and uses a business model perspective to analyze how value is created and captured throughout the supply chain. The results show that there is potential for supply chains to increase its total value through offpeak deliveries as a result of increased efficiency, improved delivery reliability and increased utilization of trucks. Pricing models and relative negotiation power between actors have a large effect on how the value is distributed. The main contributors to creating increased value are sufficient delivery volume, compatible processes, and full utilization of trucks. The possibility to use off-peak deliveries for marketing is relatively unexploited and could potentially create more value. / Med  en  ökande  befolkning  i  städer  världen  över  ökar  också  behovet  av  varudistribution  istadskärnor. Många städer har problem med trängsel i trafiken, i synnerhet under rusningstid på morgonen och eftermiddagen. Samtidigt är vägarna ofta nästan tomma på natten. I en del städer, som Stockholm, är det förbjudet att köra tung lastbil i innerstaden under natten. Detta betyder att distributörer är tvingade att utföra dessa leveranser under dagtid, vilket leder till ineffektiv distribution.För att undersöka möjligheterna att utnyttja nattens timmar till leveranser, vilket skulle kunna leda till ett mer effektivt distributionssystem och en ökad hållbarhet för staden, har ett pilotprojekt initierats av Stockholms Stad för att testa nattliga leveranser. Andra liknande projekt har stött på problem med att få företag att deltaga, och incitamenten för att flytta leveranser till nattetid har varit otydliga. Därför syftar detta arbete till att undersöka vilka incitament som finns för aktörer inom en försörjningskedja att göra detta byte och vilka huvudfaktorer som möjliggör att kedjan kan dra fördel av det.Arbetet utförs i form av en fallstudie på pilotprojektet i Stockholm, och använder ett affärsmodellsperspektiv för att analysera hur värde skapas och fångas inom kedjan. Resultaten visar att det finns potential för försörjningskedjor att öka sitt totala värde genom nattliga leveranser som ett resultat av ökad effektivitet, förbättrad leveranssäkerhet och ökad nyttjandegrad av lastbilen. Prismodeller och relativ förhandlingsmakt mellan aktörer har en stor påverkan på hur värdet fördelas. De faktorer som bidrar mest till ett ökat värde är tillräcklig leveransvolym, kompatibla processer och hög nyttjandegrad av lastbilar. Möjligheten att använda nattliga leveranser för marknadsföringssyfte är relativt outnyttjat och skulle potentiellt kunna skapa mer värde.

The last couple of years the interest of consumers for environmental products has grown. This development has resulted in new and innovative product and markets. One of these markets is the Renewable energy system (RES) market for the home consumers. The RES can be divided into Solar panels and Urban Wind Turbines (UWT), in which Solar panels are the most adopted by the consumers, but why? The most applicable system is depending on the location and environment for which UWT might be more interesting in some situations. This resulted in the research question of; ‘Why are the Urban windmills not yet adopted within the private consumer market with respect to the financial issues and the Green social status?’. The research is done for the company, Kaffee Engineering, a young innovative company in the Netherlands. Kaffee Engineering is in possession of a design of a UWT but doesn’t know how to put it into the market. The research is there to use for Kaffee Engineering to develop a strategy to innovate its product. The research is an exploratory, quantitative, applied and deductive research. In this the literature is used to create and examine a survey which is hold under the possible market group. Theories such as the Blue Ocean Stategy, Green Consumerism, and Value proposition are used to create the survey and to analyse the data. The sample group is living in North and South-Holland since this is an area where the product could be well implemented and has to be a house owner or an almost house owner. This since the average wind in this area is high and the product can be seen as an investment for the house. The total sample size of the survey is set to 68 participants to get sufficient data. The Survey shows that a market opening for the UWT is to develop a low costs and easy maintained product in which the looks are not very important. As a recommendation more research can be done in the investment options and new revenue models to create an even better Blue Ocean.

In today's society, an employer brand is important both for establishing oneself as a goodemployer but also for retaining competent staff. This is a quantitative study with the aim ofexamining the difference of an employer brand within Luleå Kommunon employees and theirfeelings about Luleå Kommun as an employer and workplace, at group level in pride and worksatisfaction. The data were collected through a repeated cross-sectional survey that Luleåkommun sent out to 10 and 20 percent of its employees during the years 2020 and 2022,respectively. A total of 996 people responded to the survey (n = 369 in 2020; n = 627 in 2022).The data were analyzed using descriptive statistics and Mann-Whitney U-tests. The resultsshowed that pride has increased at the group level in Luleå kommun from 2020 to 2022.Satisfaction with their work and workplace has also increased at the group level in Luleåkommun from 2020 to 2022. While the employer brand Spela roll has aimed to increase supportand sense of belonging for employees, this study, however, can not draw any conclusions aboutcausality to attribute the aforementioned changes to the employer brand.