Uppsatsen analyserar sex kursplaner i ämnet svenska från tre olika universitet. Universiteten vars kursplaner ingår i analysen är Örebros, Karlstads och Stockholms universitet. Syftet med analysen är att undersöka vilka kunskaper som blivande lärare får möjlighet att ta del av i sin utbildning angående nyanlända andraspråkselevers läs-och skrivutveckling. Uppsatsen utgår från en komparativ metod som bygger på en kvalitativ jämförelse, där syftet är att finna likheter och skillnader i det empiriska materialet. Resultatet har systematiskt sammanställts med hjälp av centrala begrepp från bakgrundskapitlet och den tidigare forskningen. Resultatet visar på en rad likheter mellan kursplanerna men det finns också en del olikheter. Likheterna som har analyserats framhåller betydelsen av att den studerande har förmågan att göra en språkbedömning av elevers kunskaper samt vikten av att den studerande förstår betydelsen av den språkliga socialisationen. Ytterligare likheter som har framkommit är avsaknaden av en beskrivning av modersmålets betydelse för andraspråkselevers skolframgång samt avsaknaden av kunskaper om nyanländas andraspråksinlärning. Kursplanernas beskrivningar syftar endast på andraspråksinlärning i allmänhet och inte på nyanlända andraspråkselevers inlärning. Skillnaderna som framträder i kursplanerna innefattar kursplanernas omfattning och poängfördelning gällande andraspråksperspektiv och lärande, kunskaper om språkuppbyggnad ur ett andraspråksperspektiv samt skillnader i modeller och fokus angående läs- och skrivinlärning.

Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att utforska momentet läsförståelse för att belysa hur lärare arbetar för att öka elevers läsförståelse eftersom resultat från PISA:s (2012) och PIRLS (2011) undersökningar visar att elevers läsförståelse försämrats drastiskt under de senaste åren i den svenska skolan. För att få kunskap om hur lärare arbetar för att öka och stimulera elevers läsförståelse gjorde jag en kvalitativ forskning med en induktiv syn där jag kopplat samman teori och tidigare forskning inom området. Den kvalitativa forskningen bygger även på en kunskapsteoretisk ståndpunkt där jag genom att intervjua åtta stycken yrkesverksamma lärare ville få en förståelse för hur dessa tolkar den verklighet som de befinner sig i och därmed få ta del av deras kunskaper och erfarenheter inom läsförståelse. Jag har använt mig av en kvalitativ bearbetning av intervjuerna vilket innebär att jag arbetat med textmaterialet och ljudinspelningen utifrån intervjun. I den kvalitativa bearbetning av intervjuerna sorterade och sammanställde jag de svar som var intressanta för mina frågeställningar i min studie.Då det är skolans uppgift att se till att alla elever når målen i skolans alla ämnen bör lärare undervisa elever i hur man tar sig an texter för att få förståelse för dessa. Lärarna i studien framhåller Widmarks (2014) modell, En läsande klass, som visar hur lärare kan undervisa i läsförståelsestrategier där man förutspår och ställer hypoteser, ställer frågor, reder ut oklarheter, sammanfattar och skapar inre bilder. Jag har med denna studie förhoppningar om att kunna sprida goda exempel på hur lärare arbetar med att öka elevers läsförståelse. I min studie framkom det fyra aspekter som är viktiga då elever tar sig an texter för att få förståelse för dessa. För det första är det viktigt att undervisningen är upplagd så att man lär genom samspel med andra då man samtalar om den text som ska läsas. För det andra behöver elever kunna använda sig av läsförståelsestrategier. För det tredje behöver lärare modellera och visa elever hur man tar sig an texter. För det fjärde behöver man arbeta med textläsning på varierande sätt (tyst läsning, parläsning, högläsning och boksamtal). För att lärare ska kunna undervisa i läsförståelse behöver de ha kunskaper inom området. Flera av de intervjuade lärarna har under de senaste åren fått fortbildning inom området läsning genom läslyft, kollegial handledning i form av studiecirklar och olika föreläsningar. De centrala begrepp som förekommer i min studie är läsförståelse, läsförståelsestrategier, modellering, samspel och textläsning på varierande sätt.

Motivation är ett mycket diskuterat problem i moderna språk undervisning. Hur motiverar man eleverna blir en besvärlig fråga hos alla moderna språklärare. Det här arbetet syftar till att ta reda på hur problem/relationsorienterade temaarbeten motiverar elevernas lärande teoretiskt och hur det ser ut i praktik när det gäller moderna språk undervisning. Teoretiska stöd kommer från Vygotskijs och Piagets teorier om lärande och utveckling i sociokulturellt perspektiv, och tidigare forskningar om temaarbete och motivation från olika pedagoger undersöks för att inspirera valet av tema i mitt arbete. Genom intervjuer samlade jag elevernas åsikter om och olika moderna språklärares erfarenheter och reflektioner kring problem/relationsorienterade temaarbete. Med hjälp av observation av en lektion jämförde jag lärarnas beskrivningar med praktiska situationen av undersökningsfenomenet. Undersökningen visar att problem/relationsorienterade temaarbete kan stärka elevernas motivation i varierande grad. Många pedagoger har lyckats med att nå deras pedagogiskt mål med sina satsningar på temaarbete. Samtidigt innebär temaarbete också högre krav på undervisande lärarna. De förväntas vara pedagogiskt skickliga. Dessutom bör de ha ett tydligt ledarskap när det gäller att planera och strukturera undervisning. De förväntas också kunna samspela med och leda eleverna. Praktik kan skilja sig från teorin, som när lärarens väl planerade temaarbete bryts ibland av elevernas passiva beteende eller motstånd på grund av brist på kunskaper. Därför är det viktigt för läraren att ta reda på orsaker varför de omotiverade eleverna inte sköter sig i lektionen och sen göra lärande främjande anpassningar för dem. I slutet av arbetet diskuteras också möjliga framtida undersökningar kring frågorna t.ex.: hur ska läraren hitta ett individuellt anpassade tema för varje elev, kan mer kunskaper i ett område främja ens förståelse i ämnet? I så fall, hur ska elevernas kunskap i målspråket bedömas?

I detta arbete används kvalitativa intervjuer för att undersöka hur några lärare i olikakommuner uppfattar elevmotivation rent allmänt och specifikt i ämnetsamhällskunskap, samt att undersöka hur lärare beskriver arbetet och arbetssätt somanvänds för att öka motivationen hos eleverna i ämnet samhällskunskap. I dennastudie har det empiriska materialet samlats in genom sex semistruktureradeintervjuer (med sex olika lärare) i ämnet samhällskunskap. Studien använder sig avdessa teorier: Self-Determination Theory (SDT), Variationsteori samt Dreyfus &Dreyfus teori om hur tillägnandet av förmågor går till. Detta för att visa hur lärarekan skapa inre motivation hos eleverna på flera sätt. Den här studien redogör för hurmotivationen fungerar allmänt och i samhällskunskap specifikt, ur ettlärarperspektiv. Därefter redovisar studien hur lärare beskriver sina arbetsmetoder,vilka är återkoppling, relation med lärare, varierande arbetssätt samt att ge tydligaarbetsrutiner. Detta bedömer de intervjuade lärarna vara avgörande metoder för attmotivera eleverna i ämnet samhällskunskap, i en lärandemiljö.

This essay will present the perspectives of research findings and governing documents on the topic of inclusion within the teaching profession. How can teachers enhance the inclusivity in their classrooms, and how do inquiry-based learning and clarifying work methods, such as TEACCH, contribute to support the learning process? The study aims to examine how inclusion can be created in the classroom to promote learning for students in mathematical difficulties. The questions at issue are examined through a variety of academic papers. The study concludes that students in mathematical difficulties benefit from an inclusive learning environment, and a lack of expertise among teachers in the subject can lead to exclusion. To promote learning for these students, teachers must possess solid knowledge in both special education and subject-specific teaching methods. Without these skills, a genuinely inclusive classroom is difficult to achieve.

Det är viktigt i längdskidåkning att skidan har ett noggrant utformat spann. En urfräsning i en längdskida för inkludering av ny teknik kommer ge ett vekare spann. För att motverka detta inkluderas ett spår vars material behöver bestämmas. Spårets material beror på materialet som fräses bort, vars materialdata identifieras med en numerisk iterativ parameterstudie samt en iterativ parameterstudie med finita elementmetoden. Parameterstudierna grundas i mätdata om nedböjningen i skidans balanspunkt för ett lastfall på 40kg och ett lastfall på 80kg. Nedböjningen mäts i skidan med och skidan utan spår vilket ger totalt fyra lastfall. Detta innebär att en förenkling av skidans tvärsnitt behöver ske för att nå en unik lösning. Resultatet är att spåret bör bestå av PAI armerat med 30% kolfiber med en elasticitetsmodul på 16,85 GPa. Det konstateras dock att för att nå en noggrannare lösning krävs fler lastfall så att tvärsnittet ej behöver förenklas. Denna felkälla innebär att det beräknade resultatet ger en högre styvhet än i verkligheten.

Enligt Carlsson och Rönnqvist (2005) och Frayret et al. (2007) blir det allt viktigare att arbeta med supply chain management inom trävaruindustrin. En utmaning är att finna ett arbetssätt för att hantera variationen i kundens efterfrågan. Idag hanteras variationen oftast genom onödigt stor lagerhållning (Lee et al., 1997b; So och Zheng, 2003).                                                                                 Syftet med studien är att utreda påverkande faktorer som bidrar till en varierande efterfrågan inom trävaruindustrin samt föreslå hur uppkomsten av dessa kan undvikas. För att svara på syftet har tre frågeställningar tagits fram och en fallstudie genomfördes på ett hyvleri. Informationsinsamlingen har skett genom intervjuer av anställda från olika avdelningar samt litteraturstudier. Studien visar att det finns flera utmaningar när det är stor variation på efterfrågan såsom brist på tillgång till prognoser och kommunikationsbrist med kunder. Det medför att planeringen av råvaruåtgången försvåras och det leder till svårigheter att uppnå leveransprecision.   Slutsatsen visar att de påverkande faktorer som bidrar till en varierad efterfrågan är prisvariationer, orderstorlek och orderfrekvens. Prisvariationer kan undvikas genom ABC-indelning av produkterna utifrån produktefterfrågan. Prognoser underlättar uppskattning av efterfrågan men för ett fungerande prognosarbete krävs samsyn, nära relation samt god kommunikation mellan kund och leverantör. Problem med orderstorlek och orderfrekvens kan reduceras om kunden får avgöra orderstorleken utan att specifika krav måste uppfyllas. Slutsatsen visar även att faktorer såsom väderlek, trender, mode, helgdagar och rotavdragets eventuella försvinnande påverkar variationen i efterfrågan. / According to Carlsson & Rönnqvist (2005) and Frayret et al. (2007) supply chain management in the wood products industry is getting more important. One of the challenges is to find a way to deal with customer’s fluctuating demand. Traditional solution to handle fluctuating demand is large inventory (Lee et al., 1997b; So & Zheng, 2003), which causes often high inventory cost for effective supply chain management.   The aim of the study is to investigate factors that affect a fluctuating demand in the wood products industry and suggest how to reduce the fluctuating demand through related factors analysis in order to improve Demand-Supply chain management efficiency. For this pursose, a case study on a planing is conducted. To collect data, interviews with employees from different departments have been made along with literature studies. The study presents that there are many challenges for the fluctuation demand such as lack of forecasts and lack of communication with customers. This, in turn, will cause problems with planning of the raw material as well as difficulties to deliver the goods on time.   The conclusion shows that the factors affecting a fluctuating demand are price variations, the orders batch size and order frequency. Price variations can be improved by ABC classification of the products by product demand. Forecasts will make the estimation of demand easier, although, in order to use forecasts properly a joint vision, close relationships and good communication with customer and supplier is required. Problems regarding batch size and order frequency can be reduced if the customer is allowed to decide the batch size with no specific requirements. The study also shows that factors such as weather, trends, fashion, holidays and disappearance of ROT work affects the fluctuating demand.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om varför det är viktigt att barn får delta i olika rörelseaktiviteter på förskolan. Uppsatsen kommer bland annat att lyfta hur förskollärare tänker kring rörelse, vilka former av rörelse som integreras samt vilka förutsättningar pedagogerna upplever att de har när det gäller att erbjuda barnen olika rörelseaktiviteter. Studien har genomförts med en induktiv kvalitativ forskningsmetod, genom intervjuer av förskollärare. De intervjuade har valts ut efter i vilka miljöer deras förskoleverksamheter är belägna. Miljöerna varierar från stadskärna till glesbygd. Studien ses som småskalig då endast ett fåtal personer ingår. I den litteratur och den forskning vi tagit del av är det återkommande temat att rörelse är bra för hela kroppen och främjar både den motoriska utvecklingen, hjärnans utveckling samt hälsan. Forskningen visar att barn behöver få träna sin motorik för att utveckla motoriska grundformer såsom att krypa, springa, balansera m.m. och få ett automatiserat rörelsemönster. Ju mer automatiserat deras rörelsemönster är, ju mer underlättar det för dem att kunna koncentrera sig på att klara av att utföra en aktivitet och kunna delta i lek och umgås med sina kamrater. Även en god fysik kan påverka om barnet orkar vara med och leka fysiska lekar såsom tafattlekar och fotboll. Barns motoriska utveckling gynnas om de får vistas i varierande miljöer där de får utmanas i sin motoriska träning. De får uppleva och lära med hela kroppen och alla sina sinnen. I studien framgår att förskolor erbjuder barnen rörelseaktiviteter som främjar barns motoriska utveckling. I resultatet framgår att samtliga respondenter ser rörelse, motorik, lärande och hälsa som en helhetsbild, dock med fokus på hälsa och livsstil, något som speglar samhället idag. Forskning visar att en livsstil där rörelse ingår gärna kan planteras hos barn i tidig ålder, en aspekt som även respondenterna nämnde.

Studien redogör för hur ett ingenjörsmässigt tillvägagångssätt, kan optimera en komponent mot en lägre vikt samtidigt som hållfastheten bibehålls. En detalj kan på så sätt tillverkas med mindre materialåtgång än först tänkt men ändå klara av lika stora eller större laster. Förbränningsmotorers bränsleeffektivitet är direkt kopplad till verkningsgraden. Vikten av rörliga komponenter ger upphov till tröghetsmoment som i sin tur motarbetar rotationen av ventilmekanismen. Genom ökad verkningsgrad reduceras bränslekonsumtion och utsläpp, vilket ur ett miljöperspektiv förhåller sig till en hållbar utveckling. Studien visar och reflekterar kring hur viktreducering av ventillyftare till Volvo B20 kan genomföras för att effektivisera verkningsgraden genom minskat tröghetsmoment. Hypotesen är att undersöka och beräkna om viktreducering är möjlig utan reducerad hållfasthet. Utifrån resultaten har vikt och hållfasthet inga parallella samband. De koncept som testas påvisar att viktreducering genom hål främst bygger på spänningsflöden från spänningskoncentrationerna, och inte enbart tvärsnittsarea. Genom viktoptimering kan hållfastheten i konstruktionen bibehållas samt till och med även ökas. Slutligen kan företaget tillämpa det färdigställda konceptet till produktion. Vid applicering av viktoptimerade ventillyftare kan även förbränningsmotorns verkningsgrad gynnas. Läsaren ska efter studien kunna erhålla en fördjupad kunskap kring förbränningsmotorer, optimering av konstruktion samt verkningsgrad.

As of 2022 the European Union introduced a new Eco Design legislation which states emission limits for stoves sold in the EU. There are already requirements on emissions, but as both legislation are to be harder and there is a higher interest in Eco friendly products, there is an interest to study different ways to reduce the emissions from wood stoves. As stoves are today primarily seen as furniture that can provide some heat, easy usage is expected.  The objective of this report is to explore this connection between emission reduction and how viable, feasible and sustainable it might be if it where to be implemented in a real product. Using design thinking and the design thinking methodology, concepts where developed and tested using test stoves which where equipped to measure emissions of carbon monoxide and organic gaseous compounds. The testing was done in accordance with EN 16510 and the developed prototype was a catalytic filter mesh which was designed to be rotated so that air could flow around it instead of through it during startups and refueling. The theory behind it was that previous studies on similar catalytic mesh filters showed promising emission reductions. However, these test where done on static catalytic filters which where always in the path of the air in the flue system. That meant pressure drops due to restricted airflow in the stoves could result in impaired combustion and increased emissions.  The Testing showed promising result with the variable filter outperforming a stationary filter setup. The variable filter showed 16\% reduced carbon monoxide emissions and 25\% reduced organic gaseous compound emissions compared to the stationary filter setup. Furthermore the benefits of variable filters is believed to increase as the amount of filters stacked increase since it would in a stationary setup provide a lot of air restriction which could have serious effect on how easy the product would be to start and maintain. As for usability the setup is believed to be implementable in such ways that no additional work would be necessary from a user perspective and thus not discourage new users from choosing a stove which produces less emissions. / Från och med 2022 inför Europeiska Unionen Eco Design direktivet med utsläppsgränser som måste föjlas vid försäljning av kaminer i EU. Det finns redan liknande krav på usläpp, men då de troligen ökar i framtiden och intresset för miljövänliga produkter ökar, så finns det det intresse att studera lösningar som minskar utsläppen från vedkaminer. Eftersom vedkaminer i dagens läge inte bara behöver värma ett hus, utan ses också som en möbel så är användarvänligheten av ytersta vikt.  Syftet med denna raport att utforska kopplingen mellan minsking av utsläpp och hur det skulle kunna implementeras på ett rimligt sätt i en verklig produkt. Genom användning av Desing thinking och Design research methodology, utvecklades koncept och testades i en kamin som mätte bl.a kolmonoxid och organiskt gasformiga föreningar. Testerna gjordes i enlighet med EN 16510 och den utvecklade prototypen var ett katalytiskt filternät som var designat för att roteras så att luft kan strömma runt den istället för genom vid uppstart och påfyllning. Teorin var att tidigare studier på liknande katalytiska nätfilter visade på lovande utsläppsminskningar. Dessa tester gjordes dock på statiska katalytiska filter som alltid var i vägen för luften i rökkanalen. Det innebar att tryckfall på grund av begränsat luftflöde i kaminerna kunde resultera i försämrad förbränning och ökade utsläpp.  Testningen visade lovande resultat med det variabla filtret som överträffade en stationär filteruppsättning. Det variabla filtret visade 16 \% minskade kolmonoxidutsläpp och 25 \% reducerade utsläpp av organiska gasformiga föreningar jämfört med den stationära filteruppsättningen. Dessutom tros fördelarna med variabla filter öka när mängden staplade filter ökar då en stationär uppställning skulle ge en hel del luftbegränsningar som kan ha allvarliga effekter på hur lätt produkten skulle vara att starta och underhålla. När det gäller användbarhet tros installationen vara genomförbar på ett sådant sätt att inget ytterligare arbete skulle behövas ur ett användarperspektiv och därmed inte avskräcka nya kunder från att välja en kamin som har linkande lösning.