Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur uppfattningen av det svenska vattenkraftsystemet förändrades under 1960-talet, samt att tillämpa teorin Social Construction of Technology, SCOT, på vattenkraften genom att studera debatten om Vindelälven. Frågan om Vattenfall skulle tillåtas bygga ut Vindelälven var central i 1960-talets vattenkraftsdebatt. I uppsatsen undersöks hur de tre grupperna Vattenfall, Svenska Naturskyddsföreningen och lokalbefolkningen längs älven förhöll sig till frågan om Vindelälvens framtid och vilka argument de använde sig av i debatten om älven. Uppsatsen undersöker om Vattenfall, Naturskyddsföreningen och lokalbefolkningen kan förstås som tre relevanta grupper enligt SCOTs definition, samt huruvida det svenska vattenkraftsystemet nådde closure 1970. Det material som har studerats utgörs av tidnings- och tidskriftsartiklar från de tre grupperna, publicerade under perioden 1960—1970. Resultatet av undersökningen visar att Vattenfall och Naturskyddsföreningen uppfyller kriterierna för att betraktas som två relevanta grupper enligt SCOT. Vad gäller lokalbefolkningen är det mer komplicerat. Invånarna längs älven delar inte en gemensam uppfattning om utbyggnaden av Vindelälven och kan således inte betraktas som en relevant grupp, däremot finns det undergrupper som eventuellt uppfyller kriterierna. 1970 års beslut att bevara älven var avgörande för den fortsatta utbyggnaden av svenska älvar och kan ses som ett första steg på det svenska vattenkraftsystemets väg mot closure, vilket förmodligen nåddes 1993 i och med riksdagens beslut att klassa fyra älvar som nationalälvar.

This survey has been designed to identify, asses and analyze critical resources for renewable energy production from a lifecycle perspective. In the years 2016 - 2020, Vattenfall is implementing a comprehensive expansion of renewable energy. The goal is to have a renewable energy capacity of at least 2300 MW by 2020. The majority of the new capacity will be wind power. This work provides a basis for further decision making on closer cooperation or dialogue with suppliers. This study was demarcated to wind power and its input minerals. Six minerals were selected for the survey, iron, copper, tin, aluminum, neodymium and lead. The selected minerals were examined for resource efficiency and environmental impact. The survey was then compiled in a table, using a weighted sum model to yield a quantitative result. The work also provides suggestions on how to achieve better resource efficiency for the planned expansion. The survey found that tin was a very critical resource, considering both resource efficiency and environmental impact. Aluminum and copper were the most critical for environmental reasons.

School of Economics and Management, Diss.--Lund, 2008.

This thesis examines the decision-making regarding market-orientation within specific types of Swedish state-owned enterprises, namely the Public Business Authorities (Affärsverk, PBAs), during a period of institutional upheaval in the 1980s. It specifically focuses on the leadership groups – director general and board – of the Energy PBA (Statens Vattenfallsverk), the Postal PBA (Postverket), and the Tele PBA (Televerket). The thesis adopts a theoretical framework that integrates the perspectives of varieties of capitalism and the attention-based view of the firm, which posits that firm behaviour is determined by where and how attention is directed within the organisation. The thesis delineates two distinct leadership strategies for addressing market-orientation: the deliberative institutional change strategy, characterised by consensus-building through negotiation using existing modes of strategic interaction, and the entrepreneurial institutional change strategy, characterised by leveraging existing modes of strategic interaction to transcend them and forge novel paths towards new modes of strategic interaction. The former was applied by the Postal and Energy PBAs, while the latter was applied by the Tele PBA.

Short time-to-market is a key success factor in the todays’ dynamic business environment and many companies are trying to improve their product development processes. A challenge is to develop products according to the time plan and at the same time keeping the cost low and the quality high. This study focuses on the project management within the product development process in an automotive industry. The background of this study started as a request from the research and development department at the automotive company, which led to the following questions; 1) what are the most crucial factors for project success? 2) How can these factors contribute to a more successful outcome? 3) How can project management decrease product development lead time by sharing knowledge? The research approach is a case study and the data collection consist of interviews and questioners at two companies connected to project management in product development projects. Spider charts are created from the collected data containing eleven dimensions to show similarities and differences between the project managers working within the research and development department as well as between the two companies. The main conclusions are that there is a need to allow a certain level of flexibility when managing projects, in order to more easily handle late changes. Being involved in a project from the concept phase could facilitate the product development activities later on, due to a deeper understanding regarding previous decisions. Further, knowledge sharing methods, such as databases, has to be designed to be suitable for a specific organization and user friendly which enables the users to more easily search for specific types of knowledge. Lastly, a low level on the detailed focus is shown to be another success factor, however, in some cases there is still a need of this detailed focus to solve specific problems but the details may never become a higher focus than the holistic view. / <p>Studien är gjord hos Volvo Car Corporation och Vattenfall Research and Development AB har använts som benchmarkingföretag.</p>

Tidigare har kärnkraftspolitiken i Sverige legitimerats genom att kärnkraften framställts som det enda energislaget som både är koldioxidneutralt och effektivt nog att förse den svenska industrin med el till konkurrenskraftiga priser. Eftersom kärnkraften under de senaste åren utsatts för allt hårdare konkurrens från effektiv och koldioxidsnål förnybar energi finns det goda skäl att förvänta sig att den senaste förändringen av svensk kärnkraftspolitik - beslutet att avskaffa effektskatten - legitimerats genom nya sätt att skapa mening kring kärnkraften och kärnkraftspolitiken. I den här studien undersöks därför hur beslutet att avskaffa effektskatten legitimerades inom den energipolitiska policyeliten och hur det skiljer sig från tidigare sätt att legitimera kärnkraftspolitiska beslut. 12 semi-strukturerade intervjuer och ett textmaterial bestående av 13 remissvar, en statlig utredning och en politisk överenskommelse har analyserats med hjälp av Carol Bacchis ”Whats the problem represented to be?”-metod samt ett poststrukturalistiskt metodologiskt och teoretiskt ramverk. Studien visar i likhet med forskning från andra länder där kärnkraft utsatts för hård konkurrens från förnybar energi att ett nytt sätt att framställa kärnkraften, där den framställs som nödvändig för elsystemets tekniska funktionssätt på grund av dess förmåga att leverera effekt, blivit det mest centrala sättet att legitimera kärnkraftspolitiken inom policyeliten i anslutning till avskaffandet av effektskatten. Studien visar även att ett nytt sätt att legitimera kärnkraftspolitik med hänvisning till att undvika snedvridande ingrepp i elmarknaden återkommer inom policyeliten, men att det finns olika bilder av vad som utgör ett snedvridande ingrepp. Framställningen av kärnkraften som koldioxidneutral framstår som mindre central än tidigare.

I projektet kartläggs elanvändningen i Uppsala kommun baserat på data från kommunens egna fastigheter. Syftet var att öka kunskapen och informationen kring hur kommunens elanvändning ser ut; dels totalt sett och dels på mer detaljerad nivå. För att få tillgång till en mer detaljerad bild över elanvändningen och se olika konsumtionsmönster kategoriserades datan utifrån verksamhet och geografi. Vidare har även projekt haft som avsikt att resulterande eldata ska kunna ligga som grund för klimat- och energisimuleringar, samt vidare forskning och arbeten inom området. Fastigheterna vars elanvändning har kartlagts ägs av olika kommunala bolag, vilka har Vattenfall AB och Eon som elleverantörer. Från elleverantörerna har eldata, i den mån den funnits tillgänglig, hämtats ut från respektive elabonnemang. Den resulterande kartläggning består av 799 olika elabonnemang, från 13 kommunala bolag av totalt sett cirka 3000 aktiva elabonnemang som existerar. Att endast 799 kunde ingå i denna kartläggning beror på sekretess- och tillgänglighetsproblematik med leverantörer. I och med detta har även en projektstruktur utvecklats med intention att underlätta för framtida, vidare, kartläggning. Projektstrukturen består av instruktioner och styrdokument för guidning. Utifrån sammanställd eldata skapades flertalet lastprofiler som exemplifierar kommunens elanvändning, både totalt sett och för olika verksamhetsindelningar. Slutligen konstateras att, trots det låga antalet tillgängliga elabonnemang, kan trender och konsumtionsmönster identifieras. Men för att få en helhetsbild och fullständig kartläggning över elanvändningen behövs register över kommunens verksamheter samt ett bättre samarbete med elleverantörer.

Detta är en kvalitativ flerfallsstudie som undersökt hur distansarbetet påverkat organisationskulturen hos företag inom IT-branschen. Detta har gjorts på ett abduktivt arbetssätt där teorin har grundat sig Edgar H. Scheins tre nivåer av organisationskultur samt en samling av för- och nackdelar med distansarbete. Empirin har samlats in via sex stycken semistrukturerade intervjuer där intervjuobjekten arbetat på sex olika IT-fokuserade företag. Genom det abduktiva arbetssättet identifierades fem stycken begrepp som vardera beskrev en egenskap inom distansarbetet. Dessutom hittades samband mellan dessa fem begrepp och hur de påverkade de tre nivåerna av organisationskultur. Detta samband kom att illustreras i en egen analysmodell.

This is a study conducted on behalf of the pharmaceutical company Cytiva in Uppsala via STUNS Energi by students at Uppsala university. The goal for Cytiva is to reduce their carbon dioxide footprint and the purpose of this study is to evaluate the possibilities of reducing their carbon dioxide emissions from the heating and cooling of their facilities, mainly office buildings. The office buildings used for the study are the older A-buildings and the more modern D1 building. The main issue used in formulating the method for this study was “How does Cytivas CO2-emission behave in regards to their indoor temperature regulation?” A separate issue using the results from the first mentioned issue is to provide an answer to “How does Cytivas CO2-emission behave in the future?” and with this help Cytiva plan ahead for the future. A data study was conducted and was supplemented by a literature study. The data was provided by Cytiva and their partners for temperatures in the buildings, outdoor temperatures, and their heat energy consumption. Key figures for the CO2-emission could be used to calculate the emissions from the heating and cooling of the buildings. In the end a linear behavior between the outdoor temperature difference and their heat energy consumption was proven and a linear model was created in order to predict changes in their CO2-emission from altering the indoor temperature. Also a difference between the efficiency in the buildings was proven, where the D1 building would be considered superior to the A- buildings. / Denna studie utfördes på uppdrag och efterfrågan av Cytiva via STUNS Energi av studenter på Uppsala universitet. Syftet var att analysera och kvantifiera hur regleringen av inomhustemperaturen i Cytivas kontorslokaler påverkar koldioxidemissionen. Kontorslokalerna som undersöktes är belägna i Uppsala och är två äldre hus, A1 och A2 samt ett nyare hus, D1. Huvudmålet med studien var att informera Cytiva om deras koldioxidutsläpp till följd av deras temperaturreglering inomhus. Den primära frågeställningen som besvarades med hjälp av studien är “Hur ser Cytivas koldioxidutsläpp ut från inomhustemperaturreglering?”. Ett ytterligare mål med studien var att hitta en generell modell som kan appliceras för att simulera framtidens koldioxidutsläpp. Modellen kunde vidare ge svar på studiens andra frågeställning som lyder “Hur ser Cytivas koldioxidutsläpp ut vid modellering för framtiden?”. Studien genomfördes genom datahantering, tolkning av data samt med hjälp av en förstudie. Den behandlade data bestod av utomhus-, inomhus- och tilluftstemperaturer samt energiförbrukningen för husen. Den första frågeställningen besvarades med hjälp av att ett samband togs fram mellan energiförbrukningen och skillnaden mellan utomhus- och inomhustemperaturen korrigerad med en konstant. Energiförbrukningen kunde sedan konverteras till koldioxidutsläpp med hjälp av ett nyckeltal för fjärrvärme. Till exempel var Cytivas totala koldioxidutsläpp 189 ton från fjärruppvärmningen i hus D1 under hela 2021. För A-husen användes samma metod som för D1 förutom att inomhustemperaturen ersattes av tilluftstemperaturen på grund av saknad data. A-husens koldioxidutsläpp till följd av fjärruppvärmning under hela 2021 var 158 ton. Den andra frågeställningen besvarades genom att modellen som konstruerades för den första frågeställningen användes. Studien resulterade i en skillnad mellan byggnaderna och att det finns ett tydligt samband mellan fjärrvärmeförbrukningen och utomhustemperaturen. Byggnaderna skiljer sig från varandra men ungefär samma slutsats kan dras. Eftersom utomhustemperaturen kommer öka till följd av den globala uppvärmningen kommer värmeförbrukningen minska medan kylning av lokalerna kommer öka för att uppnå en komfortabel inomhustemperatur. I framtiden kommer alltså koldioxidutsläppen från Cytivas inomhustemperaturreglering minska i jämförelse med hur det ser ut i dagsläget. Om inomhustemperaturen höjs i D1 med en grad kan utsläppen öka med upp till 16 % och en sänkning med en grad kan leda till minskade utsläpp med upp till 15 %.

Ett styrsystem för 3D-scanning har moderniserats av en projektgrupp på nio personer. Under utvecklingsarbetet följdes en arbetsprocess som liknade vattenfallsmetoden. Arbetsprocessen fungerade bra, bland annat då projektgruppen utnyttjat både tidigare och nya erfarenheter för att förbättra arbetssättet. Systemet som utvecklades ersätter ett tidigare styrsystem baserat på Matlab, men behåller samma grundläggande uppsättning hårdvara. En avståndskamera, en linjärenhet och ett rotationsbord utgör grunden till systemet. Med hjälp av denna hårdvara möjliggör systemet 3D-scanningar av mindre objekt. Styrsystemet är utvecklat med Python och ROS, Robot Operating System. Valet av ROS ledde till en komplex arkitektur på grund av skillnader i systemkrav hos ROS och hårdvarudrivrutiner. Utan dessa systemkrav tros ROS ha varit ett ypperligt val. Den utvecklade arkitekturen jämförs med en alternativ hypotetisk arkitektur, vilken uppvisade lägre komplexitet och större portabilitet. Den är dock inte lika lättanvänd tillsammans med andra ROS-system. Under utvecklingsarbetet har modularitet, vidareutvecklingsbarhet och robusthet varit i fokus. Även om det fullständiga systemet inte är så robust som önskats så anses de ingående modulerna uppvisa en önskad nivå av robusthet. Systemet uppvisar även en hög grad av modularitet. Den utförligt dokumenterade koden tillsammans med de väl separerade modulerna har lett till att systemet bör vara lätt att vidareutveckla.