Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationschefer i offentliga verksamheter ser på yrkesrollen kopplat till intern legitimitet och externt samhällsansvar. Givet de utmaningar för yrkesrollen som externt fokus och digitaliseringen skapar avser vi vidare att undersöka huruvida kommunikationscheferna upplever att det finns en konvergerande tendens mellan den interna legitimiteten och det externa samhällsansvaret. Metod och material: Studien baseras på sex kvalitativa samtalsintervjuer med kommunikationschefer från sex olika offentliga verksamheter. Huvudresultat: Resultatet visar att kommunikationscheferna ser ett klart ansvar, såväl internt som externt, och att det finns en tydlig konvergerande tendens mellan det interna- och externa ansvaret. Kommunikationscheferna hävdar att deras yrkesrollers interna legitimitet växer successivt och att deras expertis värderas högt inom verksamheten samt i de beslutsfattande processerna. De ser stora utmaningar men också möjligheter i att rörligheten ökar och att kravet på dialog växer med det.

Syftet med denna uppsats är att få en bra bild över hur den nya tekniskautvecklingen inom dental röntgenteknik uppfattas av de parter som ärberörda av den, samt även hur tekniken kommer att påverka verksamheternainom tandvården.I uppsatsen tänker vi undersöka om det har begåtts ett ”brott” när det gälleranvändningen av tekniken, då avhandlingar har visat att den nya teknikenkräver generellt bättre utbildning. Vi tänker undersöka om tekniken användstrots att kunskaperna om den inte är så bra och även vem den skyldiga är tillatt kompetensen inte är tillräcklig. Vår fokus ligger på de på negativaaspekter med tekniken som i slutändan påverkar patientens vårdkvalitet. Vitänker främst titta på nackdelarna, då vi anser att det är dessa som är mestrelevanta, då fördelarna med teknikerna redan framgår relativt väl.Vi har som syfte att framställa detta på ett så intressant sätt som möjligt, ochförsöka sammanfatta respondenternas berättelser till en intressantsammanhängande text.Tanken är inte att lösa problemet inom tandvården utan belysa problemensom faktiskt finns, på ett intressant sätt, som förhoppningsvis får någonpositiv respons ifrån berörda inom området. Vi tänker komma med råd ochförslag på hur de problem som vi har funnit kan lösas på bästa sätt.För att få reda på om ett brott har begåtts tänker vi använda oss av ett antalfrågeställningar, som ser ut på följande sätt: I vilket skede befinner sig den dentala röntgentekniken jämfört medproffessionen? Vilka stora förändringar kommer den tekniska utvecklingen attinnebära för dental röntgenteknik? Vilka är för – och nackdelarna? Hur utbildas personalen när det gäller den nya tekniken? Har tandvårdsklinikerna den rätta kunskapen för att på rätt sättkunna hantera tekniken på rätt sätt? Vilka besitter rätta kunskapen för att hantera tekniken? Vilka är det största organisatoriska förändringar som verksamheternakan behöva genomföra för att anpassa sig till tekniken?Vi kommer att undersöka ovanstående frågeställningar genom attgenomföra ett fåtal fallstudier på personer som är djupt insatta i den nyaröntgentekniken, och som arbetar med den. Tanken är att även intervjua Socialstyrelsen och ett företag som levererar röntgenutrustning tilltandvårdsklinikerna.Undersökningen kommer att presenteras och bearbetas på ett narrativt sätt,vilket innebär att resultatet redovisas i berättande form. Kunskap handlarinom det narrativa angreppssättet att utifrån människors handlingarorganisera erfarenhet runt de bakomliggande avsikterna. / Uppsatsnivå: C

Denna kvalitativa studies syfte har varit vad deltagandet i sällskapsspelsföreningar har för betydelse för deltagarna, samt de som är verksamma i föreningen. Studiens resultat baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, fyra medlemmar i olika föreningar och fyra ansvariga inom föreningarna. För att analysera respondenternas svar har dessa jämförts med Collins (2004) teori om interaktionsritualer och Bourdieu (1986) kapitalteori för att undersöka deltagande inom sällskapsspelsföreningar och dess betydelse för deltagarna. Studiens resultat visar på den vikt respondenterna lägger vid den sociala samvaron inom deras respektive föreningar.  Inom föreningen finner deltagarna en trygghet bland andra likasinnade då de får möjlighet att vara sig själva och utöva sina intressen med andra, som delar dessa intressen. Deltagarnas egna åsikter om vilken betydelse sällskapsspelsföreningar har för just dem, har överlagt varit liknande. Majoriteten av respondenterna uppger att de både fått känslor av gemenskap inom sina respektive föreningar och ger intryck av att föreningarna har en stor betydelse för dem själva. Författarna anser själva att sällskapsspelsföreningar kan vara bra mötesplatser för människor som söker en gemenskap och en trygg miljö, då föreningarna jobbar aktivt med att skapa en bra social samvaro där målet är att alla kan vara med och är välkomna.

I skolans verksamheter finns det idag elever med autism. Skolpersonalens uppgift är att anpassa undervisningen och bemöta elevernas behov efter allas förutsättningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka strategier skolpersonal har gällande bemötandet av barn med autism i skolans verksamheter. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua sju personer som arbetar inom grundskolan. Resultatet visar att det finns olika metoder och strategier gällande bemötandet av elever med autism. Det framkom även brister i skolans verksamheter och brist på kunskap och utbildning inom området.

Background and problem discussion: The concept of Lean Production comes from Toyota's way of building cars with higher quality and efficiency. The concept is that you want to create continuous improvements by rationalizing your work and trying to reduce waste. The Lean concept was founded in production, but Lean has recently begun to be used in other industries and operations, including Lean Administration. Lean has become more common in public activity, and can be a way to work more efficiently and provide citizens with better service. Purpose: The purpose of our study was to create a greater understanding of the extent to which Lean Administration is applied in the 10 largest municipalities in Sweden, how this application looks and what similarities and differences exist between the municipalities' way of working with Lean. Methods: We have conducted a survey, where the ten largest municipalities have been asked about their Lean work. We have used a combined method where the survey was based on multiple choice questions and open questions, ie both quantitative and qualitative approaches. Conclusion: Our study shows that half of the municipalities in question are working with Lean to some extent. The study also shows that three of the municipalities who answered no to the question of working with Lean use the Lean approach without naming it as Lean work. The municipalities are satisfied about their Lean improvements. / Bakgrund och problemdiskussion: Begreppet Lean Production kommer från Toyotas sätt att bygga bilar med högre kvalitet och effektivitet. Konceptet går ut på att man vill skapa ständiga förbättringar genom att rationalisera sitt arbete och försöka minska slöserier. Konceptet Lean grundades inom produktionen men på senare tid har Lean börjat användas inom andra branscher och verksamheter, bland annat Lean Administration. Lean har blivit allt vanligare i offentlig verksamhet, och kan vara ett sätt att arbeta mer effektivt och ge medborgarna en bättre service. Syfte: Syftet med vår studie var att skapa en större förståelse för i vilken utsträckning Lean Administration tillämpas i de 10 största kommunerna i Sverige, hur denna tillämpning ser ut och vilka likheter och skillnader som finns mellan kommunernas sätt att arbeta med Lean. Metod: Vi har genomfört en enkätundersökning där de tio största kommunerna har fått berätta om sitt Lean-arbete. Vi har genomfört en kombinerad metod där undersökningen byggde på flervalsfrågor och öppna frågor, dvs både kvantitativ och kvalitativ ansats. Slutsats: Vår studie visar att hälften av de tillfrågade kommunerna arbetar med Lean i någon form. Studien visar också att tre av de kommuner som svarade nej på frågan om de arbetar med Lean använder sig av Lean-synsättet utan att benämna det som Lean-arbete. Kommunerna är nöjda med förbättringarna som Lean-arbetet lett till.

The purpose of this thesis is to achieve new knowledge about how the public library roles and activities are described in the municipal library plans. Activities in these public libraries are varied and research about what should be included in these library plans are limited. That the municipalities should have library plans are determined by law but what these plans should contain according to the law is something that isn’t clear. It has been noted that the context of library plans differs from one municipality to another. Therefor it’s interesting to research how these plans describe public libraries. How does the public library depict activities aimed at library users in the library plans? Which public library roles can be identified in the library plans? These research questions have been answered in this thesis. The result of this thesis shows, among others, that there are multiple themes that can be identified in these plans. Qualitative content analysis in combination with Jochumsen, Hvenegaard Rasmussen and Skot-Hansen’s model “The four spaces” (2012) have been used to analyze the results. The conclusion is that the activities, in most cases, only are mentioned in the library plans and aren’t described. The same can be said about the public library roles as there are rarely any distinguishable descriptions of the roles and those values that the public library are expected to uphold in society.

Förbudsregeln, som sedan 1 januari 2019 finns implementerad i 5 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) (MB), ställer krav på verksamheter att inte på ett otillåtet sätt försämra vattenmiljön eller äventyra att vattnet uppnår rätt kvalitet enligt miljökvalitetsnorm. Regelns stränga utformning har gett upphov till många diskussioner och kritiserats av verksamhetsutövare som menar att försämrings- och äventyrandeförbudet riskerar att hindra samhällsnyttiga verksamheter från att bedrivas.  Förbudsregeln grundar sig på Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (ramdirektivet för vatten) som antogs år 2000, och syftar till att medlemsstaterna ska ha gemensamma mål för en förbättrad vattenmiljö. Sverige implementerade ramdirektivet för vatten i nationell rätt, men fick kritik från kommissionen att reglerna implementerats felaktigt. År 2015 klargjorde EU-domstolen i sitt förhandsavgörande i mål C-461/13 (Weserdomen) hur reglerna i ramdirektivet för vatten ska tolkas, vilket gav Sverige vägledning i rättstillämpningen.  Det kan konstateras att det idag finns en intressekonflikt mellan en hållbar vattenmiljö och verksamhetsutövare. Den nya förbudsregeln i 5 kap. 4 § MB ställer krav på verksamhetsutövare att inte på ett otillåtet sätt försämra eller äventyra vattenmiljön. Försämringsförbudet bedöms på kvalitetsfaktornivå, vilket innebär att endast en miljökvalitetsnorm behöver försämras, med en statusklass, för att en otillåten försämring ska ha skett. Förbudsregeln har även resulterat i en utökad utredningsskyldighet av påverkan på vattenmiljön, vilket leder till en mer utdragen och kostsam tillståndsprocess för verksamhetsutövare. Reglerna om undantag i 4 kap. 11 och 12 §§ vattenförvaltningsförordningen (2004:660) (VFF) kan vara ett sätt för verksamheter att beviljas tillstånd, trots att verksamheten bryter mot förbudsregeln. Det är upp till varje vattenmyndighet och prövningsmyndighet i det enskilda fallet att avgöra om verksamheten kan beviljas tillstånd med stöd av undantagsreglerna i VFF. I dagsläget finns det inget som tyder på att förbudsregeln i 5 kap. 4 § MB hindrar verksamheter från att bedrivas, förbudsregeln förväntas dock försvåra tillståndsprocessen för verksamheter.

Denna studie har sin utgångspunkt i att undersöka hur implementeringsprocessen och effekten av polisreformen 2015 i Sverige har skett. För att undersöka detta används olika statliga dokument i samband med implementeringsteorier. Målen för reformen som är centrala för denna studie är: att komma närmare medborgarna, att förändra styrningen och att effektivisera utredningar inom polisorganisationen. Av empirin och det teoretiska ramverket kommer studien fram till att en effektiv implementering har använts i implementeringsprocessen av polisreformen 2015. Studien kommer också fram till att en del misslyckanden har skett med reformen vad gäller den utredande verksamheten, styrningen och närheten till medborgarna. Som den främsta teoretiska utgångspunkten används “Effective Implementation in Practice: Integrating Public Policy in Practice”.

This study intends to examine, discuss and compare how The Church of Sweden: Svenskakyrkan, and the co-church Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS) in north Sweden attractsmembers, especially the youth. The study rests on a hypothesis based on sociological theoriesthat EFS attracts more members due to its understanding of community, fellowship, belongingand identity.Scholars like Fredrik Modéus and Martin Modéus debates that the major transformations andchanges in The Church of Sweden in the twentieth century have affected the congregations’role and participation in the church. The view of the congregation as the centre of the churchhas shifted and the congregation have been given a more secondary role in the church. TheChurch of Sweden has developed a professionalism witch gives the congregation less space toparticipate and work voluntarily.To examine the hypothesis 10 qualitative interviews have been conducted with preachers andeducators from the two churches. The interviews were then analysed with hermeneutic andphenomenology as methods. The results show that the churches have different views on itscongregations and the participations of members; which affects the sense of fellowship andbelonging to the church. EFS view on voluntary work and fellowship can be two of thereasons EFS attracts new members.

Bakgrund: Det som skiljer inköpsprocesser mellan privata och offentliga verksamheter åt är att offentliga verksamheter använder så kallade offentliga upphandlingar. Syftet med offentlig upphandling är bland annat att främja kostnadseffektivt användande av skattemedel och underlätta för företag att göra bra affärer med offentlig sektor. Offentliga verksamheter är även tvungna att följa Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), som strikt styr hur upphandlingarna ska gå till. De offentliga inköpen står för cirka 20 % av Sveriges BNP vilket motsvarar cirka 741 miljarder kronor, förespråkar en stor del av de nationella inköpsaktiviteterna och är väldigt viktigt för vår nations ekonomi. Enligt konkurrensverket råder idag övergripande brister i den offentliga sektorns inköpsprocesser som behöver lösas omgående för att skapa en mer effektiv inköpsprocess. Syfte: Syftet med denna uppsats är att finna de problemområden som existerar i inköpsprocesser för offentliga verksamheter och genom analys av dessa problem sedan presentera förbättringsförslag i ämnet. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie på Växjö Kommun och Linnéuniversitetet med ett deduktivt angreppssätt. Datainsamlingen är utförd med semistrukturerade intervjuer med fallföretagens upphandlare som är utvalda med bekvämlighets- och snöbollsurval. Slutsats: De två fallföretagens inköpsprocesser är mycket lika varandra och det finns många problem inom de båda. Några av problemen som identifierats kan kopplas direkt till verksamheterna och deras sätt att behandla problem som uppstått, medan vissa problem härstammar från ett större, mer strukturellt problem som härstammar från LOU. Det är tydligt att Lag (2007:1091) om offentlig upphandling inte är utformad för att hjälpa offentliga verksamheter att vara så effektiva som möjligt, utan snarare syftar till att upprätthålla konkurrensen och förhindra korruption, vilket hämmar verksamheterna. För att lösa problemen finns det vissa möjligheter för verksamheterna att själva effektivisera sina inköpsprocesser, medan problemområdena som rör LOU kräver mer lagändringar.