Enligt tidigare forskning kan en uppväxt i en stadsmiljö medföra negativa effekter på barns hälsa, det är därför viktigt att förstå barns sårbarhet i urbana miljöer. Halmstad kommun har en vision att färdigställa en stadsomvandling av områdena Larsfrid och Vilhelmsfält till år 2050. På uppdrag av Halmstad kommun har författarna genomfört föreliggande studie som ett bidrag till stadsomvandlingen, med fokus på barn i åldern 1-6. Syftet med studien var att belysa förskollärares perspektiv på skapandet av lekfulla och hälsofrämjande lärmiljöer i ett stadsområde med tillhörande natur. De två teorierna sociokulturellt lärande och känsla av sammanhang (KASAM) har tillämpats för att förstå hur barns hälsa och lärande kan främjas i en pedagogisk stadsmiljö. I studien användes en kvalitativ metod med deskriptiv design. Empirin resulterade i tre huvudkategorier: Stadsområdet ska vara en miljö som väcker nyfikenhet, Barn lär sig tillsammans med andra barn samt Barn behöver goda förutsättningar för att må bra. Studiens slutsats visade att lekfulla miljöer i ett stadsområde, utformat kreativt och med inslag av natur, kan bidra till barns interaktion, lärande och hälsa. Utformningen av stadsområdet bör ta hänsyn till en lekfull barndom, som kan gynna goda förutsättningar för lärande och hälsa under hela livet. / According to previous research, growing up in an urban environment can have negative effects on children's health, why it is important to understand children's vulnerability in urban environments. The municipality of Halmstad have a vision to complete an urban transformation of the regions Larsfrid and Vilhelmsfält to the year 2050. On the assignment of Halmstad municipality, the authors conducted this study as a contribution to the urban planning, focusing on children aged 1-6. The purpose of this study was to elucidate preschool teachers' perspectives on the creation of playful and health-promoting learning environments in an urban area with associated nature. The two theories, sociocultural learning and sense of coherence (SOC) have been applied to understand how children's health and learning can be promoted in an educational urban environment. The study used a qualitative method with descriptive design. The empiric resulted in three main categories: The urban area must be an environment that arouses curiosity, Children learn together with other children and Children need good conditions to feel good. The study's conclusion showed that playful environments in an urban area, designed creatively and with elements of nature, can contribute to children's interaction, learning and health. The design of the urban area should take into account a playful childhood, which can benefit good conditions for learning and health throughout life.

This essay is a discourse analysis of preschool teachers' speeches about children's influence in connection with planned teaching opportunities. We chose to focus on the form of teaching that educators call ”project work” because we see that teaching is largely conducted through this form. To investigate the overall theme, we have also chosen to focus on the influence of younger children in relation to teaching with a project work form. The purpose of this study is to examine how preschool teachers talk about the importance of the balance between teaching and children's influence at a younger age. This study is based on structured interviews with preschool teachers. We have chosen to use discourse analysis that also adheres to the French philosopher, Foucault's theory of power and control, which we believe the preschool teacher can have towards children in planned teaching sessions. The result shows that preschool teachers believe that children's influence is an important aspect of teaching. According to them, you can get children's influence in project work by planning project work based on children's interest, but that it is a challenge as not all children share the same interest. It was also found in the study that the younger children cannot have the same influence because they lack the verbal language and one must therefore be able to interpret their body language. It was also revealed in our study that stronger individuals often take over project work, which may also be due to, among other things, the verbal language. To get all the children to the teaching opportunities, the preschool teachers use the method of attracting to create an interest in the children in project work. Based on a discourse analysis, we have been able to see in this study the concepts and discursive structures that express and motivate how children's influence is limited. In other words, we see the motivations and ways of talking about the attraction and lack of verbal language of the youngest that the preschool teachers use, which in practice characterize how their exercise of power is expressed. Even in children's environment, we have been able to see that it is the preschool teachers who possess the power and decide which material should be present and when.

Tidigare forskning om pedagogisk dokumentation visar att det mest är äldre barn som är delaktiga. Däremot skulle det gynna de yngre barnen eftersom pedagogisk dokumentation kan bidra med anknytning och kan skapa en trygg relation. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation. Forskningsfrågorna är: Vad berättar förskollärare om pedagogisk dokumentation med yngre barn? Vad resonerar förskollärare om gällande yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? Hur ges barnen möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i pedagogisk dokumentation enligt förskollärarna? Studiens empiriska material samlades in genom fokusgrupper. Resultatet visade att det som påverkar yngre barns delaktighet mest är att alla inte har det verbala språket vilket medför att förskollärarna tolkar barnens olika kommunikations uttryck. För att tolka så korrekt som möjligt är reflektioner med arbetslaget en viktig tillgång. Slutsatsen är att dokumentation inte blir pedagogisk om inte barnen är delaktiga. / Previous research on educational documentation shows that it is mostlyolder children who participate. On the other hand, it would benefit theyounger children because educational documentation can contribute toconnection and can create a secure relationship. The purpose of the study isto investigate how preschool teachers reason about younger children´sparticipation and influence in educational documentation. The researchquestions are: What do preschool teachers say about educationaldocumentation with younger children? What do preschool teachers reasonabout the participation and influence of younger children in educationaldocumentation? How are the children given the opportunity to participateand have influence in educational documentation according to the preschoolteachers? The study’s empirical material was collected through focusgroups. The results showed that what affects young children’s participationthe most is that not everyone has the verbal language, which means that thepreschool teachers interpret the children’s different expressions ofcommunication. In order to interpret as correctly as possible, reflectionswith the work team are an important asset. The conclusion is thatdocumentation will not be educational if the children are not involved.

De senaste 25 åren har synen på styrketräning för barn förändrats. På 80-talet ansågs styrketräning hos växande individer ha negativa effekter och inte vara lämpligt för barn då tillväxtzoner, muskler och skelett kan ta skada. Det ansågs även att styrketräning kan ge negativa effekter på hjärt- och kärlsystemets funktion samt påverka mognaden, tillväxten, rörligheten och den motoriska funktionen hos växande individer (Peterson & Eriksson, 1986). Ungefär 25 år senare ses styrketräning, som utförs på ett korrekt sätt, som en trygg och säker träningsform som inte medför några negativa effekter på barnets utveckling och hälsa. Det bör därför betraktas som en naturlig del i en allsidig och balanserad träning för barn (Tonkonogi, 2009). Frågan återstår om inställningen och kunskapen om styrketräning för barn har nått fram till föräldrar eller om de lever kvar i att styrketräning är skadligt för växande individer. Syfte Syftet med undersökningen är att undersöka föräldrars inställning och upplevda kunskap om styrketräning för barn i åldrarna 7-9 år. Övergripande metod Studien som har gjorts är en tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. Urvalet var föräldrar till barn i åldrarna 7–9 år vilka nåddes via lågstadieskolor i mellansverige samt att en spridning av enkäten gjordes på sociala medier. Datainsamlingen skedde med hjälp av online-enkäter vilka skapades och samlades in i programmet Survey & Report och kunde därefter direkt överföras till analysprogrammet IBM SPSS Statistics Data Editor. Huvudresultat och slutsats Föräldrar har en relativt positiv inställning till styrketräning för barn men endast ett fåtal upplever att de har en god kunskap kring ämnet. Däremot visar resultatet att en god upplevd kunskap går hand i hand med en positiv inställning samt omvänt; vid en upplevd bristfällig kunskap uppvisas även en negativ inställning. Vidare anses även kunskapen i samhället vara bristfällig. / In the last 25 years, the view of strength training for children has changed. In the 80's, strength training in growing individuals was considered to have negative effects and not be suitable for children as growth zones, skeletal muscles and bones can be damaged. It was also considered that strength training can have negative effects and influence on the function of the cardiovascular system, maturity, growth, mobility and motor function (Peterson & Eriksson, 1986). Approximately 25 years later, strength training, when performed correctly, is seen as a safe and secure form of training that does not have any negative effects on the child's development and health. It should therefore be considered a natural part of a versatile and balanced exercise for children (Tonkonogi, 2009). The question remains whether this knowledge and attitude has reached parents or if they live in outdated knowledge that strength training is harmful to the growth of individuals. Aim The purpose of the survey is to find out parents' attitudes towards and perceived knowledge about strength training for children aged 7-9 years. Overall parts about method The study that has been done is a cross-sectional study with a quantitative approach. The sample was parents of children aged 7-9 years who were reached via primary schools in central Sweden and via dissemination on social media. The data collection was done with the help of online surveys which were created and collected in the program Survey & Report and could then be directly transferred to the analysis program IBM SPSS Statistics Data Editor. Main results and conclusion Parents have a relatively positive attitude towards strength training for children, but only a few feels that they have a good knowledge of the subject. The results also show that a good perceived knowledge goes hand in hand with a positive attitude and vice versa; in the event of a perceived lack of knowledge, a negative attitude is also shown. Furthermore, knowledge in society is considered to be deficient.

The purpose of this essay is to reflect upon the participation and the influence of young children, between the ages one to three, in preschool. The starting point of the essay is a selfexperienced dilemma where children can make different choices in different aspects. The situations I describe are gathering- and meal situations. I also describe the impact that the learning environment can have in preschool. Can it help rather than hinder the possibilities for younger children to participate and have influence? In exploring these topics, I was guided by the following research questions: What impact has the educators’ approach in facilitating participation and influence for younger children? How does the learning environment impact the younger children’s participation and influence? How do the younger children communicate their will to participate and influence? In this reflection I discuss the preschool’s steering documents, the Convention on the Rights of the child and the Preschool Curriculum, that all preschool educators should follow. I am highlighting the meaning of the different concepts of participation and influence. I even discuss the importance of different approaches where the educator shows sensitivity for the children’s possibility to influence their day at preschool. The essay considers the impact of the learning environment on the younger children’s participation and influence. The essay ends with highlighting the great importance of the interplay between educators and children through different ways of communication and documentation / Syftet med denna vetenskapliga essä är att reflektera över delaktighet och inflytande för de yngre barnen mellan ett och tre år på förskolan. Essän har som utgångspunkt ett självupplevt dilemma där barnen utifrån olika aspekter kan göra olika val. Situationer jag beskriver är bland annat från samlingar och matsituationer. Jag beskriver även lärmiljöns betydelse på förskolan. Kan den hjälpa mer än stjälpa de yngre barnens möjligheter till delaktighet och inflytande? Till hjälp för att utforska detta har jag använt mig av dessa frågeställningar: Vilken betydelse har pedagogers förhållningssätt för att skapa delaktighet och inflytande för de yngre barnen? Hur påverkar lärmiljön yngre barns delaktighet och inflytande? Hur kommunicerar de yngre barnen sin vilja till delaktighet och inflytande? I reflektionen diskuterar jag förskolans styrdokument, barnkonventionen och läroplanen som alla pedagoger på förskolan ska förhålla sig till. Jag lyfter innebörden på de olika begreppen för delaktighet och inflytande. Diskuterar även förhållningsätt där vikten av pedagogens lyhördhet utifrån barnens möjlighet till att påverka sin vardag på förskolan. I essän reflekteras det över lärmiljöns betydelse för de yngre barnens delaktighet och inflytande. Essän avslutas genom att lyfta fram den stora betydelsen som samspelet mellan pedagoger och barn har genom olika kommunikationsvägar och dokumentationer.

The purpose of the study is to contribute knowledge about how 2-4-year-oldsexplore the physical phenomena of floating and sinking, and how a practicalactivity can contribute to development and learning. To respond to the study,observation was chosen as the method where a designed activity with thevariation theory as support was conducted in three groups of children, theactivity was then divided into four phases for us students to get a clearerstructure. The theory was made visible by making the phenomena the objectof learning in the exploration. The children themselves got to explore and thinkabout which aspects determined whether something floated or sank usingvariations on similar objects. The three activities were filmed and lateranalyzed using the research questions and categories that emerged using theanswers from the four phases.The result shows that it is possible to perform a float and sink activity with theyounger children in preschool. Something that connects to Jean Piaget´s stagetheory was that the youngest children stopped their exploration when theycame up with a hypothesis and they saw what was happening. Our result showsthat, when they are four years old, they start to come up with explanations forthe hypotheses they have given about how an object behaves in a certain wayin water. The most common thing that the children referred to was the weightof the object. They concluded that an object sank because it was heavy, butthey also reasoned that an object floated because it was heavy. This shows thatthey don’t have the answers fully but the thoughts and the will to understand. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur 2–4-åringar utforskar defysikaliska fenomenen flyta och sjunka samt hur en praktisk aktivitet kan bidratill utveckling och lärande. För att möta studiens syfte valdes observation sommetod där en designad aktivitet med variationsteorin som stöd genomfördes itre barngrupper, aktiviteten delades sen in i fyra faser för oss studenter för attfå en tydligare struktur. Teorin synliggjordes genom att fenomenen blevlärandeobjektet i utforskandet. Barnen fick själva utforska och fundera på vilkaaspekter som avgjorde om något flöt eller sjönk med hjälp av variationer påföremål som liknade varandra. De tre aktiviteterna filmades och analyseradessenare med hjälp av studiens frågeställningar och kategorier som uppkom medhjälp av det som resultatet visade från de fyra faserna.Resultatet visar att det är möjligt att utföra en flyta och sjunka-aktivitet med deyngre barnen i förskolan. Något som knyter an till Jean Piagets stadieteori varatt de yngsta barnen stannar sitt utforskande vid att komma med en hypotesoch ser vad det är som händer. Först när de fyllt fyra år börjar de komma medförklaringar till de hypoteser de gett om hur ett föremål beter sig på ett visstsätt i vatten. Det vanligaste som barnen refererade till var föremålets vikt, dekom fram till att ett föremål sjönk för att det var tungt men de resonerade ävenatt ett föremål flöt för att det var tungt. Detta visar på att de inte har svaren heltmen funderingarna och viljan att förstå finns.

Föreliggande studie utgår från ett fenomenografiskt perspektiv med syfte att synliggöra förskollärares uppfattningar och tolkningar av förskolans läroplans mål Lpfö18 om biologi, i arbete med de yngsta barnen 1–3 år. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare på tre olika förskolor. Tidigare forskning menar att biologi kan vara ett svårdefinierat ämne och att det är komplext. Däremot visar resultatet av föreliggande studie att förskollärare arbetar med olika delar av biologi hela tiden. De menar att biologi handlar om att följa barnen i deras intressen, samspela med dem och att i kommunikation dela med sig av sina kunskaper och ta vara på barns nyfikenhet. Resultatet visar sig även i förskollärarnas uppfattningar om biologi i förskolan som handlar om begreppsanvändning, frågor och diskussioner i vardagliga situationer. Olika uppfattningar om hur läroplanen används som stöd inom undervisning visar sig grunda sig i det egna uttryckta intresset och samspel med kollegor. / This study is based on a phenomenographic perspective with the aim to show preschool teachers' perceptions and interpretations of the preschool curriculum's goal Lpfö18 of biology, in work with the youngest children 1–3 years old. This study was conducted through semi-structured interviews with four preschool teachers at three different preschools. Previous research suggests that biology can be a difficult subject to define and that it is complex. However, the results of this study show that the preschool teachers work with different parts of biology all the time. They mean that biology is about following the children in their interests, interacting with them and sharing knowledge in communication and taking advantadge of the childrens curiosity. The results also show that the preschool teachers' perceptions of biology in preschool concern the use of concepts, questions and discussions in everyday situations. Different perceptions of how the curriculum is used as support in teaching resulted in the expressed personal interest and in interactions with colleagues.

Icke-verbal kommunikation är ett viktigt komplement till det verbala språket, inte främst i utbildningsverksamheter med yngre barn. Syftet med studien är att undersöka en logopeds och en specialpedagogs syn på hur och om icke-verbal kommunikation används medvetet som ett pedagogiskt verktyg i flerspråkiga verksamheter för yngre barn och varför det används. För att ta reda på det har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en logoped och en specialpedagog samt utgått från John Deweys pragmatiska perspektiv. Genom arbetet har vi kommit fram till att icke-verbal kommunikation är av vikt för att förstärka och förtydliga det verbala språket och att icke-verbal kommunikation är bra för alla men nödvändigt för vissa. Det är upp till pedagogerna att ha den kunskapen för att använda det med ett tydligt syfte för det individuella barnets skull. Slutsatserna som dras i studien visar bland annat att gester, kroppsspråk och olika former av material används som medveten icke-verbal kommunikation i flerspråkiga verksamheter och detta används i situationer under hela dagen i framför allt samspelssituationer, i interaktion, i situationer där något behöver förtydligas samt när någon kommer till en ny språkig miljö. Detta i syfte att skapa förståelse, göra sig förstådd, förtydliga, kommunicera, uttrycka kommunikation på ett annat sätt och för att fungera språkfrämjande. / Non-verbal communication is an important complement to the verbal language in activities with younger children. The purpose of the study is to investigate the views of a speech therapist and a special education teacher on how and if non-verbal communication is used deliberately as a pedagogical tool in multilingual activities for younger children and why it´s used. To find out, we conducted qualitative semi-structured interviews and based our work on John Deweys pragmatic perspective. We have come to the conclusion that non-verbal communication is important to reinforce and clarify the verbal language and that it´s good for everyone but necessary for some. It´s up to the educators to have knowledge, in order to use it with a clear purpose for the individual child´s sake. Some of the conclusions drawn in the study show that gestures, body language and different types of materials are used as conscious non-verbal communication in multilingual activities and is used in situations throughout the day in mainly interaction situations, in interaction, in situations where something needs to be clarified and when someone comes to a new linguistic environment. This is for the purpose of creating understanding, making oneself understood, clarifying, communicating, expressing communication in a different way and to function as a language promoter.

I denna essä undersöker jag blickarnas betydelse i förskolan i relation till de yngsta barnen. För att få en kontrast som förtydligar och tillför mer komplexitet får mitt umgänge med hästar och ridning vara med. I min undersökning av blickarna utgår jag från en glidande skala mellan en varm mjuk blick och en kall hård blick. En klok erfaren pedagog vet vilken blick som passar när och kan snabbt läsa av olika situationer. Metoden för undersökandet blir egna erfarenheter, reflektioner över deltagande observationer där också barns teckningar blir ett medel för att få fatt på deras blickar på pedagogerna samt essäskrivandet. Essäskrivandet blir en undersökande metod som låter de egna reflektionerna, de deltagande observationerna och teorin bilda en väv av reflektioner och skapar nya tankar.  Det finns inte mycket forskning om blickens betydelse i förskolan, mer om hur vi använder blicken i olika sammanhang, både barn och pedagoger. Det finns studier om hur barn med funktionsnedsättningar som berör ögonkontakt agerar och om hur man använder blicken i olika situationer. Inom den praktiska kunskapens teori finns det forskning om blickar inom sjukvården som kan kallas kliniska men där de kombinerar faktakunskap med erfarenhet för att fatta kloka beslut. De teoretiska perspektiv som jag använder i min analys är filosofen Hannah Arendt och då främst hennes tankar om politiskt handlande och hur vi binds samman av en väv av relationer samt filosofen Maurice Merleau-Ponty och hans tankar om att jaget/subjektet och kroppen inte kan skiljas åt, vi är en kropp och vi har en kropp. Att kategorisera blickar är svårt och redan idén om den mjuka och den kalla blicken färgar tankarna. Med utgångspunkt i mitt material har jag valt ut några olika typer av blickar som man kan resonera runt, som också blir olika beroende på vilken som tar initiativet, barnet eller pedagogen. Jag låter blickarna speglas i omständigheter och mina valda filosofiska perspektiv samt mina erfarenheter med barnen men ibland också med hästar.  Blickar har betydelse både som de är direkt öga mot öga och som metaforer för ett sätt att förhålla sig till världen. Den här essän hoppas att kunna lyfta betydelsen av att diskutera hur vi använder våra blickar. / In this essay I examine the importance of the eyes in preschool in relation to the youngest children. To get a contrast that clarifies and adds more complexity, my interaction with horses and riding is included. In my examination of the gazes, I start from a sliding scale between a warm soft gaze and a cold hard gaze. A wise, experienced educator knows which gaze is suitable when and can quickly read different situations. The method of investigation becomes own experiences, reflections on participatory observations where children's drawings also become a means of catching their eyes on the educators and essay writing. Essay writing becomes an investigative method that allows one's own reflections, participatory observations and theory to form a web of reflections and create new thoughts. There is not much research on the importance of the gaze in preschool, more on how we use the gaze in different contexts, both children and educators. There are studies on how children with disabilities that concern eye contact act and on how to use the gaze in different situations. Within the theory of practical knowledge, there is research on gazes in healthcare that can be called clinical but where they combine factual knowledge with experience to make wise decisions. The theoretical perspectives that I use in my analysis are the philosopher Hannah Arendt and then mainly her thoughts on political action and how we are bound together by a web of relationships and the philosopher Maurice Merleau-Ponty and his thoughts that the self/subject and the body cannot be separated, we are a body, and we have a body. Categorizing glances is difficult and the very idea of the soft and the cold gaze colors the thoughts. Based on my material, I have selected a few different types of glances that you can reason around, which also become different depending on who takes the initiative, the child, or the educator. I let my eyes be reflected in circumstances and my chosen philosophical perspectives as well as my experiences with the children but sometimes also with horses. Glances are important both as they are directly face to face and as metaphors for a way of relating to the world. This essay hopes to highlight the importance of discussing how we use our gazes.