Andelen konkurrensutsatt offentlig verksamhet har ökat i jämn takt sedan början av 1990-talet, och utvecklingen har både sina förespråkare och kritiker. När det gäller de stora partierna inom de olika politiska blocken, är konsensus numera att konkurrensutsättning är här för att stanna, skiljelinjen ligger mer på hur stor andel av den offentliga verksamheten som skall konkurrensutsättas. Även bristen på en genomlysning och uppföljning av konkurrensutsatta verksamheter har väckt kritik. Kostnadseffektivitet är det som förespråkas vid konkurrensutsättning och används som syfte till att anlita privata eller korporativa aktörer etc., för att bedriva en tidigare offentlig verksamhet på ett mer företagsekonomiskt effektivt sätt. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Region Gotland använder sig av konkurrensutsättning och upphandling för att nå en företagsekonomisk effektivitet i sin verksamhet, och jämföra det empiriska underlaget mot tillgängliga teoretiska källor. För uppsatsen har följande två frågeställningar valts som uppsatsens problemformulering: (1) På vilket sätt genomförs konkurrensutsättning för att uppnå företagsekonomisk effektivitet i offentlig verksamhet? (2) I vilken omfattning sker uppföljning av verksamheter för att kontrollera att tilldelade resurser används på bästa sätt? Uppsatsen visade inte på något otvetydigt klargörande när det gäller ekonomisk vinst vid konkurrensutsättning, eftersom uppföljning och utvärdering av upphandlade verksamheter inte sker i den utsträckning som vore önskvärd. Detta skapar problem med att dra några konkreta slutsatser om det råder någon ekonomisk skillnad, ifall verksamheten bedrivs i offentlig eller privat regi, det blir mer ett antagande än bevisad kunskap. Det framkom även att den byråkratisering som medföljer vid konkurrensutsättning innebär ökad kostnad för det offentliga, och det är inte alltid som effektiviseringarna motsvarar omkostnaderna. Ingen av respondenterna ansåg att konkurrensutsättning är ett felaktigt förfarande utan det behövs mer tid för att bygga upp kunskapen, och att därmed fullt ut utnyttja upphandlingen som ett ekonomiskt instrument. Skiljepunkten mellan respondenterna är snarare hur användandet av konkurrensutsättning bör användas för att gynna Region Gotland och det lokala näringslivet. Flertalet av de anbudsförfaranden som har utfallit med bra resultat, är inom områden där konkurrensutsättning har använts under längre tid, och ”trial and error” är en av förklaringarna som uppsatsen har kommit fram till. Storleken på förfrågningsunderlagen är betydelsefullt, för att öka antalet anbud och därmed konkurrensen. Vilket i sin tur minskar risken för oligopol - eller monopol - ställning för något enstaka storföretag.  Antalet anbud ger också en prispress vilket för det offentliga kan betyda större ”effektivitetsvinster”. / The proportion of Swedish public sector exposed to competitive tendering has increased steadily since the early 1990s. This development or progress has its proponents as well as critics. As for the major parties in the two political blocs, there is now a consensus that competitive tendering is here to stay. The dividing line is more on what proportion of the public sector to be opened to competition. The purpose of this thesis was to examine how The Region of Gotland uses the competitive tendering and procurement to achieve business efficiency in their activities, and compare the empirical basis in relation to the available theoretical sources. For our thesis the following questions are chosen: In what way are implementations of competitive tendering used in order to achieve business efficiency within the public sector? To what extent is monitoring of public sector to ensure that allocated resources are used as intended in the best way? The empirical data shows that there is no straight line in terms of financial results of competitive tendering, as the monitoring and evaluation of procurement activities does not occur to the extent needed. For the same reason a comparison with financial outcome of public operation would become more an assumption than proved knowledge. Areas where a tender procedure has turned out with good results are mostly, in areas where competition has been used for a long time. Our conclusion is that time is needed to develop knowledge of good practice and examples. The size of the tender specifications is important, to increase the number of tender and thus competition. This in turn reduces the risk of monopoly. The number of tenders also provides a downward pressure in prices which can mean greater “efficiency gains”.

Der anhaltende Misserfolg des politikgetriebenen Reformstakkatos verstärkt seit einer Dekade die Tendenz zu einem Reformmodus, der Universitäten höhere Autonomie zuspricht und auf deren Selbstorganisation gegen die teilweise dramatisch diskutierte Entfremdung von der Gesellschaft setzt. Mit Experimentierklauseln oder gar Hochschulfreiheitsgesetzen wird die Möglichkeit zur Selbstreferenz geschaffen – die Universität ist fortan für sich selbst verantwortlich. Diese Möglichkeit ist gleichwohl nur eine der notwendigen Bedingungen für erfolgreiche Selbstreferenz. Die Fähigkeit dazu liefert die „Entfesselung“ nicht. Dazu muss sich die Universität eingebettet in die sie umfassenden Zusammenhänge begreifen und mögliche Wechselwirkungen zwischen Organisation und Umwelt berücksichtigen können. Diesen voraussetzungsvollen Fall, dass eine Organisation die Auswirkungen ihrer Operationen auf ihre Umwelt sowie daraus entstehende Rückwirkungen auf sich selbst reflektiert, kann mit LUHMANN (1984, S.617) rationale Selbstreflexion genannt werden. Die Arbeit widmet sich dem Managementinstrument der Leitbildentwicklung und untersucht, wie es zur rationalen Selbstreflexion der Universität beitragen kann. Mit der Perspektive der Theorie sozialer Systeme werden drei Bedingungen herausgearbeitet, die im Prozess der Leitbildentwicklung zu berücksichtigen sind, um das orientierende und koordinierende Nutzenpotential dieses Managementinstruments zu entfalten. / Due to the persisting failure of ever continuing reforms driven by politics a new mode of reform has been established during the last decade: Universities are granted higher autonomie with respect to decisionmaking aiming at strengthening their capability of self-organisation. With flexible clauses in new higher education laws the possibility for self-reference has been created - Universities are responsible for themselves. This possibility is nevertheless just one of the required conditions for sucessful self-reference. The second required condition, the ability for self-reference, is not fulfilled automatically by just "loosening the chains". In order to develop this ability Universities have to recognize themselves as embedded in a tight network of relationships and they have to be able to incorporate reciprocal effects between themselves and its environment into their decisionmaking. This case of an organisation being able to reflect on its impact on its environment as well as on the backlashes created by that, can be termed "rational reflexivity" with LUHMANN (1984, p.617). This paper adresses the management instrument of creating mission statements and analyses, how this instrument can contribute to the rational reflexivity of Universities. Using the theory of social systems three conditions are suggested that should be accounted for when aiming to unreveal the potential of the orienting and coordinating management instrument mission statements.

In der vorliegenden Publikation wird die Entstehung der leistungsbezogenen Hochschulfinanzierung im englischen Universitätssektor untersucht. Leistungsbezogene Hochschulfinanzierung wird in vielen Ländern als geeigneter Lösungsansatz für das Problem der gerechten Verteilung von staatlichen Finanzmitteln an individuelle Hochschulen diskutiert. Das englische Beispiel zeigt sich als sehr lehrreich für die Diskussion um die Umsetzung und die Konsequenzen eines solchen Lösungsansatzes. Der größte Teil der staatlichen Finanzmittel wurde den Universitäten seit Beginn des 20. Jahrhunderts als globale Zuweisung zugeteilt. Die Entscheidung über die Höhe der Summe dieses Geldes wurde ursprünglich von einem nicht-amtlichen Organ, dessen Mitglieder mehrheitlich Akademiker waren, bestimmt. Veränderungen der Mitgliedschaft und Verfahren dieses Organs und dessen Nachfolger-Organe haben wesentliche indirekte Implikationen und direkte Folgen für die Universitäten in England hervorgebracht. Die Verfahren zur Bewertung der Qualität der Leistung einer Universität sowie zur Verteilung von Finanzmitteln entsprechend dieser Leistung stellen das Instrumentarium für einen neuen steuernden Einfluss des Staates dar. Da die Höhe der staatlichen Finanzmittel für die Universitäten indessen seit Anfang der 80er Jahre stark abgenommen hat, müssen die Universitäten sich gleichzeitig erfolgreich auf dem Markt behaupten können. Die Universitäten müssen also innerhalb eines gestalterischen Raumes agieren, der zwischen Markt und Staat -- als die wesentlichen Einflussgrößen -- aufgespannt ist. Das Grundverhältnis zwischen dem Staat und den Universitäten zeigt sich entsprechend als höchst komplex. Dabei müssen die Universitäten eine Managementkompetenz entwickeln, die eine Maximierung an Finanzierung verspricht, während sie gleichzeitig die Grundaufgaben der Lehre und Forschung vor allzu negativen Konsequenzen dieser Wirtschaftsorientierung bewahren soll. Die Publikation belegt anhand einer Fallstudie, dass nicht alle Universitäten hierzu in der Lage sind und, dass die Implikationen und Folgen des sogenannten "Finanzierungsregimes" für deren Aufgabenerfüllung nachteilig sein können. Es wird deutlich, dass die konkreten Verfahren der Hochschulfinanzierung und, hier insbesondere, leistungsbezogene Ansätze nicht allein als technische Lösungen betrachtet werden können, sondern sie sollen nur im Zusammenhang mit einer Vorstellung von der idealen Universität gesehen werden, denn diese Verfahren beeinflussen die Gestaltungsmöglichkeiten einer Universität in direkter und indirekter Weise. / This publication investigates the emergence of performance-based funding in the English university sector. Performance-based funding of higher education institutions is discussed in many countries as an appropriate solution to the problem of distributing public funding to individual universities in a fair manner. The English example proves to be very instructive to the discussion with regards to the implementation, and then the implications, of such a proposal. From the beginning of the 20th century, the majority of public funding was distributed as a lump sum to individual universities in England. Decisions on the amount of funding were originally determined by a non-governmental body, whose members were mainly academics. Changes to this membership and to the procedures of this body have had a number of indirect implications for and direct effects on universities in England. Procedures for assessing the qualitative performance of universities, together with procedures which distribute funding according to this assessment provide the instruments of a new steering-influence utilised by the State, a new form of Public Management. As the amount of public state funding for universities has been reduced drastically since the beginning of the 1980's, universities have had to strive concurrently for funds on the open market. Universities are thus being forced to act within an area defined by the market and the State - the two strongest influences on the university sector. The fundamental relationship between the State and its universities has accordingly become highly complex. Universities, for their part, must develop management competencies, which promise a maximisation of funding, whilst at the same time aiming to protect a university's vital tasks of teaching and research from the more negative consequences of business-orientation. In a concluding case study, some evidence is provided which shows that not all universities are in a position to do this and that the implications and effects of the so-called "funding regime" are disadvantageous, in such cases, for their fulfilment of this entrepreneurial challenge. It becomes clear that the concrete procedures for funding higher education institutions and, in particular, performance-based models cannot been seen solely as technical solutions, but must instead be seen in combination with an idea of the ideal university, since these procedures influence the strategic options of a university both directly and indirectly.

In the early 1990’s more and more companies of the Swedish public sector were exposed to competition, and this started the debate on how such actions might affect the business and even society. The first chapter examines how the public sector and especially health care, is financed and managed. We also explore what it means to be exposed to competition and find that there are many different ways of exposing the public sector to competition. The study examines dental care as an example of a market with both publicly and privately owned companies. The purpose of this paper is to explore how publicly and privately owned health care companies view their relationship with their consumers. The question that this paper seeks to answer is: "Are there any differences between publicly and privately owned dental care companies in how they communicate with their consumers?" Communication in this study refers to planned communication such as advertisement and websites, as well as the message the consumer receives when interacting with the product or service that is delivered. Two dental care companies in the city of Stockholm are examined in this comparative case study, one is owned by the public sector and one is a privately owned company. This paper concludes that publicly and privately owned dental care companies communicate with their consumers in slightly different ways. Privately owned dental care companies include their employees and use word of mouth in their communication to a higher extent than dental care companies owned by public sector. We suggest that this could mean that privately owned companies view their consumers as customers who need to be convinced, whereas publicly owned companies are more informative in their communication suggesting they view their consumers more like patients who need to be educated. Because unplanned communication was not examined in this study, this is suggested as a future field of research, to gain a deeper understanding of the relationship between consumer and company.

Made available in DSpace on 2014-12-17T13:53:30Z (GMT). No. of bitstreams: 1 ThiagoCN_DISSERT.pdf: 4800357 bytes, checksum: 6d84ff8a3ed5c4f0be1218fbba9b055c (MD5) Previous issue date: 2011-02-21 / Conselho Nacional de Desenvolvimento Cient?fico e Tecnol?gico / This study aimed to measure the perception of maturity project management of state boards of Rio Grande do Norte by the perception of its managers. Argues that project management has been highlighted as a critical factor for the success of any organization, because the projects are directly related to the set of activities that result in organizational innovation as products, services and processes and the improvement of project management is directly aligned with the main pillars of the New Public Management. Methodologically, this is a quantitative research of a descriptive nature in which 161 forms were applied with coordinators and subcoordinators of state departments of Rio Grande do Norte, culminating in a sampling error of less than 6% to 95% confidence according to the procedures finite sampling. The process of tabulation and analysis was done using the package Statistical Package for Social Sciences - SPSS 18.0 and worked with techniques such as mean, standard deviation, frequency distributions, cluster analysis and factor analysis. The results indicate that the levels of maturity in project management in state departments of Rio Grande do Norte is below the national average and that behavioral skills are the main problem for improving management in these departments. It was possible to detect the existence of two groups of different perceptions about the management of projects, indicating, according to the managers, there are islands of excellence in project management in some sectors of the state departments. It was also observed that there are eight factors that affect maturity in project management: Planning and Control , Development of Management Skills , Project Management Environment , Acceptance of the Subject Project Management , Stimulus to Performance , Project Evaluation and Learning , Project Management Office and Visibility of Project Managers . It concludes that the project management in state departments of Rio Grande do Norte has no satisfactory levels of maturity in project management, affecting the levels of efficiency and effectiveness of the state apparatus, which shows that some of the assumptions that guide the New Public Management are not getting the levels of excellence nailed by this management model / Este estudo teve por objetivo mensurar a percep??o de maturidade em gerenciamento de projetos dos gestores das secretarias estaduais do Rio Grande do Norte. Argumenta que a gest?o de projetos tem se evidenciado como um fator cr?tico para o sucesso de qualquer organiza??o, pois os projetos est?o diretamente relacionados ao conjunto de atividades que resultam em inova??es organizacionais como produtos, servi?os e processos e que a melhoria da gest?o de projetos se encontra diretamente alinhada com os principais pilares da Nova Gest?o P?blica. Metodologicamente, trata-se de uma pesquisa de natureza quantitativa de car?ter descritivo na qual foram aplicados 161 formul?rios com coordenadores e subcoordenadores das secretarias estaduais do Rio Grande do Norte, culminando em um erro amostral inferior a 6% para 95% de confian?a segundo os procedimentos de amostragem finita. Para o processo de tabula??o e an?lise fez-se uso do pacote Statistical Package for the social Sciences SPSS 18.0 e trabalhou-se com t?cnicas como m?dias, desvios, distribui??es de frequ?ncia, an?lise de agrupamentos e an?lise fatorial. Os resultados indicam que os n?veis de maturidade em gerenciamento de projetos nas secretarias estaduais do Rio Grande do Norte se encontram abaixo da m?dia nacional e que as compet?ncias comportamentais s?o o principal gargalo para melhoria da gest?o nestas secretarias. Foi poss?vel detectar a exist?ncia de dois grupos de percep??es distintas sobre a gest?o de projetos, que indicam, segundo os gestores, a exist?ncia de ilhas de excel?ncia em gerenciamento de projetos em alguns setores das secretarias estaduais. Tamb?m foi poss?vel verificar que existem oito fatores que afetam a maturidade no gerenciamento de projetos: Planejamento e Controle , Desenvolvimento de Habilidades Gerenciais , Ambiente de Gest?o de Projetos , Aceita??o do Assunto Gerenciamento de Projetos , Est?mulo para Desempenho , Avalia??o de Projetos e Aprendizagem , Escrit?rio de Gerenciamento de Projetos e Visibilidade dos Gerentes de Projetos . Conclui que o gerenciamento de projetos nas secretarias estaduais do Rio Grande do Norte n?o apresenta n?veis satisfat?rios de maturidade em gerenciamento de projetos, afetando os n?veis de efici?ncia e efic?cia do aparelho do estado, o que demonstra que alguns dos postulados que norteiam a Nova Gest?o P?blica n?o est?o alcan?ando os n?veis de excel?ncia pregados por este modelo gerencial

Denna essä syftar till att belysa och problematisera rådande ekonomiska och management-baserade styrningsformer och dess effekter inom hälso- och sjukvårdssystemet genom att undersöka hur läkekonsten och allmänläkares praktiska kunskap påverkas i en marknadsstyrd vård. Utgångspunkten är en gestaltning av en allmänläkares arbetsdag på en vårdcentral i Stockholm. Med avstamp i en hermeneutisk och politisk filosofisk tanketradition utforskar essän frågor kring patientens narrativ, läkares utmattning, samvete och empati, reflektion och motstånd, arbete och alienation samt konflikten mellan olika rationaliteter och kunskapsparadigm. Essän visar hur den nyliberala rationaliteten och nuvarande naturvetenskapliga och biotekniska paradigmen förstärker varandra och en reduktionistisk och ekonomisk människosyn. Essän förespråkar förändring genom en mer balanserad kunskapssyn och medicinsk praktik med en mobilisering av kollektiv och individuell fronesis hos läkare för att upphöja värdet av det mellanmänskliga mötet, den praktiska kunskapen och läkekonsten. / This essay aims to highlight and problematize current economic and management-based forms of governance and its effects in the healthcare system by exploring how the art of medicine and general practitioners' practical knowledge are influenced in market-based health care. The starting point is a narrative of a general practitioner's working day at a healthcare centre in Stockholm. The theoretical framework is mainly within the fields of philosophical hermeneutics and political philosophy. The essay explores questions about the patient's narrative, physician burnout, conscience and empathy, reflection and resistance, work and alienation, and the conflict between different rationalities and knowledge paradigms. The essay shows how neoliberal rationality and current paradigms of natural sciences and biotechnology reinforce each other and a reductionist and economic view of human being. The essay advocates change through a more balanced understanding of knowledge and medical practice with a mobilization of collective and individual phronesis in physicians in order to elevate the value of the interpersonal meeting, the practical knowledge and the art of medicine.

Krav på ansvarstagande för offentliga chefer har ökat under de senaste åren, och detta har i sin tur lett till ökat krav på offentliga chefer som dessutom får ta allt mer ansvar. De behöver också lägga ner allt mer av sin arbetstid på att arbeta med just ansvar. Dessa ökade krav är dock inte jämnt fördelade över organisationens chefer. Därför har ansvaret blivit stort för de chefer som ansvarstagandet faller på. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse för ansvarstagande i offentlig sektor. Genom att i praktiken undersöka hur offentliga chefer utkrävs på ansvarstagande samt hur en offentliga organisation internt hanterar krav på ansvarstagande hoppas vi kunna bidra till en ökad förståelse kring begreppet ansvarstagande. Utifrån vårt syfte är två forskningsfrågor formulerade för att med hjälp av dessa kunna besvara syftet med studien.Studien som genomförts är kvalitativ med en abduktiv ansats. Till studien har det tillämpats ett hermeneutiskt synsätt för att kunna förstå och tolka det insamlade empiriska materialet. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio respondenter vid en enhet vid Jönköpings kommun. Vi har intervjuat en högre chef, fyra enhetschefer och fyra mellanchefer som arbetar vid samma enhet. Detta för att med hjälp av respondenternas svar kunna fastställa hur en offentlig organisation och dess chefer utkrävs på ansvarstagande och internt hanterar krav på ansvarstagande.Den insamlade empirin har sedan satts i relation till den vetenskapliga litteratur som vi använt oss av i den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen har utvecklats med hjälp av tidigare litteratur och behandlar tre huvudområden vilka är styrning i offentlig sektor, att förstå ansvarstagande och mellanchefer. Denna teori har sedan använts för att problematisera och analysera det empiriska materialet. Detta har i sin tur mynnat ut i slutsatserna för studien.I studien framkommer det att de undersökta cheferna kopplar begreppet ansvarstagande till ansvar och därigenom även till deras arbetsbeskrivningar. Cheferna utkrävs på så sätt på ansvarstagande genom de olika ansvarsförhållandena som kräver att de utför vissa arbetsuppgifter och sköter vissa ansvarsområden och därmed genomsyrar ansvarstagandet deras arbete. Trots de hinder som kan uppkomma för mellanchefer fungerar mellancheferna i denna organisation som en avlastning för enhetscheferna och underlättar därmed kravet på ansvarstagande som ligger på enhetscheferna. / Demands of accountability for public managers have increased in recent years which have resulted in increased demands on public managers, who must take more responsibility. Therefore, they must devote more of their working hours to work with responsibility. However, these increasing demands are not evenly distributed among the organization’s managers. Thereby the responsibility has become heavy for the mangers who deal with accountability. The purpose with this thesis is to generate knowledge about accountability in public sector. By examining how public managers are pressed for accountability and how an organization internally manage demands of accountability, we hope to contribute to an increased understanding around the concept of accountability. Two research questions are formulated to help us answer the purpose with the thesis.The study is conducted by means of qualitative method where we apply an abductive approach. It has applied a hermeneutical perspective to interpret and understand the collected empirical material. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with nine respondents at a unit at Jönköpings kommun. We have been interviewing a senior manager, four unit mangers, and four middle managers who work within the same unit. With help from the respondents answers we would like to determine how public managers are pressed for accountability and how an organization internally handle demands of accountability.The collected data has been related to the academic literature which we used in the theoretical framework. The theoretical framework has been developed by using former literature and discusses three major topics, which are public sector governance, understanding accountability and middle managers. This theory has then been used to problematize and analyze the empirical material. All the above have led to the conclusions of this study.In this study, it appears that the examined mangers connect the concept accountability to responsibility and therefore to their job descriptions. The managers are pressed for accountability through their accountability relationships which demand that they perform their working tasks and manage their responsibilities, and thereby accountability permeates their work. Despite the obstacles that can appear for middle managers the middle managers in this organization work as a relief for the unit managers and thereby they ease the demand of accountability, which are lying on the unit managers.This thesis is written in Swedish.

In consequence of the economic restructuring of universities the issue of equality programme implementation to boost the standing of academic organisations in the competition for economic resources and young scientists is focused increasingly. Therefore the importance of expert gender knowledge as well as academic gender knowledge has intensified in the university context. Having this in mind, the following article asks which gender knowledge (cf. Wetterer, 2008; Wetterer, 2009) affects three different academic disciplines (mechanical engineering, disciplines of linguistic, literature and cultural studies and architecture) and to what extent can this become an impediment or an enabler on the shift towards gender-equitable universities.

Denna uppsats undersöker genom en fallstudie av hemtjänsten hur organisering och styrning enligt principerna för New Public Management påverkar omsorgspersonalens möjlighet att medvetandegöra, utveckla, föra vidare samt tillämpa sin praktiska yrkeskunskap. Materialet till studien baseras på semistrukturerade intervjuer av vårdbiträden med lång yrkeserfarenhet som upplevt de förändringar av verksamheten som genomförts sedan början på 1990-talet. Studiens syfte är att med hjälp av organisations- och managementteori, med fokus på rationalitet och effektivitet, samt teorin om praktisk kunskap analysera om organiseringen påverkar villkoren för utövandet av den praktiska kunskapen i verksamheten. Resultaten visar att organisations- och styrningsmodellen som manifesterats genom en utpräglad tids- och detaljstyrning av omsorgsarbetet påverkat verksamhetens praktiska kunskap negativt då den inneburit att vårdbiträdenas handlingsutrymme begränsats. En slutsats som kan dras av studiens resultat är att den utpräglade strävan efter kostnadseffektivitet kommit i konflikt med vårdbiträdenas möjlighet att tillämpa sin praktiska yrkeskunskap. Dagens organisering av verksamheten präglas med andra ord av motstridiga logiker då jakten efter kostnadseffektivitet sker på bekostnad av den praktiska kunskapen och omsorgsrationaliteten. / The thesis investigates through a case study of the home care service how organisation and management by the principles of New Public Management influences the home care staff´s possibilities to awareness rising, to develop, to communicate and to practice their practical knowledge. The study is based on semi-structured interviews with home care personnel of long professional experience who have experienced the organisational chances that begun in beginning of the 1990:s. The aim of the study is to analys whether the model of organization and mangement influences the conditions of the personnels work practise. The analytical tool of the study is a theoretical framework of organizational theories, with the fokus on rationality and efficiency, and the theory of practical knowledge. The findings show that the organizational- and management modell that is displayed through a distinct exemplary of time- and detail-mangement have had a negative influence on the practical knowledge of the sphere of activities. It is so because of the limitations the organizational model put on the home care staffs possibility to act in accordance with their experience acquired practical knowledge. In other words the current organization of the work in the home care service constitutes of contradictory logics by the fact that the aspiration for cost efficiency takes place on the expence of the practical knowledge and the rationality of care.

Sedan 2016 har en tillitsbaserad styrning implementerats i offentliga verksamheter i Sverige, vilket det inte finns mycket forskning om. Den tillitsbaserade styrningen skiljer sig mycket ifrån de tidigare styrningsformerna som präglat den offentliga sektorn. Jag har genom en kvalitativ studie ämnat att öka förståelsen för hur den tillitsbaserade styrningen fungerar med en byråkratisk logik och en marknadslogik. Min empiri är insamlad genom ostrukturerade intervjuer ifrån medarbetare på Trafikverket. Under studien har jag använt institutionell teori för att skapa en förståelse för de förutsättningar som råder för den tillitsbaserade styrningen och hur den påverkas av befintliga krav. Jag kunde ifrån min studie konstatera och dra slutsatsen att den byråkratiska logiken påverkar den tillitsbaserade styrningen. Det genom logikens krav på säkerhetsställande och efterföljande av lagar och regler, vilket enligt respondenterna begränsar möjligheterna att visa tillit, handlingsutrymme och medbestämmande som den tillitsbaserade styrningen förespråkar. Det framgick dessutom att marknadslogiken påverkar den tillitsbaserade styrningen genom logikens krav på ekonomisk effektivitet. / Since 2016, trust-based governance has been implemented in public organizations in Sweden, which there is not much research on. The trust-based governance differs greatly from the previous forms of governance that have characterized the public sector. Through a qualitative study, I have aimed to increase the understanding of how trust-based governance function with a bureaucratic logic and a market logic. My empiricism is collected through unstructured interviews from employees at the Swedish Transport Administration. During the study, I have used institutional theory to create an understanding of the prevailing prerequisites that exists for trust-based governance and how it is affected by existing demands. I could see and conclude from my study that a bureaucratic logic affects trust-based governance. This, through the logic's requirement for collateralization and compliance with laws and regulations, which according to the respondents, limits the opportunities to show confidence, room for action and co-determination as the trust-based governance advocates. It was also shown that the market logic affects trust-based governance through the logic's demand for financial efficiency.