I denna beskrivande studie tas ett steg i att kartlägga höga naturvärden inom tätortsnära skog. Studiens syfte är att bidra med värdefull data som beskriver höga naturvärden i Östersunds tätortsnära granskogar med utgångspunkt i ett grön infrastruktur-perspektiv. Resultaten av studien kan sedan användas som grund för förslag på särskilt intressanta områden där myndigheter och samhälle bör satsa på att arbeta med grön infrastruktur och bevarande av biologisk mångfald i skogslandskapet. För studien utformades följande mål: 1. En översiktlig kartläggning av skogsbestånd med höga naturvärden inom de tätortsnära granskogar som innefattas i denna studie och vilka typer av indikatorer på höga naturvärden som kan påträffas där; 2. En beskrivning av skogsbestånden utifrån förekomst av studiens naturvårdsarter, deras substrat och livsmiljöer samt skogsmiljöns potential att hysa höga naturvärden. Studien baseras på fältinventering i 10 provytor inom 9 skogsbestånd med främst äldre granskog, belägna längs en sträcka på ca 6 km i tätortsnära skog nordöst om Östersund i Jämtlands län. Undersökningsområdet förlades längs en specifik sträcka utifrån en idé om att sträckans skogsbestånd kan vara delar i ett värdenätverk för grön infrastruktur. Sträckan löper mellan Källmyrens och Rannåsens naturreservat. Fältinventeringen genomfördes under 21 dagar perioden februari till maj 2020 och bestod av två huvudmoment. Det ena momentet innefattade inventering av ett urval epifytiska signalartslavar som indikerar höga naturvärden i sin livsmiljö. Moment två utgjordes av en naturvärdesbedömning enligt metod framtagen av Skogsbiologerna där bedömt område får en viss poäng som kan indikera om där finns höga naturvärden. Lavinventeringen innefattade fem indikatorarter som är knutna till lövträd; lunglav (Lobaria pulmonaria); skrovellav (Lobaria scrobiculata); luddlav (Nephroma resupinatum); stuplav (Nephroma bellum) och skinnlav (Leptogium saturninum). I granskogsbestånd längs den specifika sträckan placerades provytor baserat på förekomst av stora lövträd som kunde observeras på flygbilder och rekognosering i fält. Lavinventeringen innefattade bland annat datainsamling för lavart, lavens täckningsgrad på trädet, trädart som laven växer på, trädets brösthöjdsdiameter och barkstruktur samt närhet till lucka och andra träd etc. Naturvärdesbedömningen utfördes i de 9 skogsbestånden inom en 0,5 ha ruta över varje provyteområde. Resultaten av lavinventeringen visar att det finns trädlevande indikatorlavar som indikerar höga naturvärden inom varje provyta och det var särskilt lunglav som påträffades i de flesta provytorna. Ymniga förekomster av lunglav och fertil lunglav, vilket indikerar extra höga naturvärden, påträffades även i flera provytor. Sammantaget visar kartläggningen att både lavinventeringens och naturvärdesbedömningens resultat indikerar höga naturvärden i 6 av 9 skogsbestånd. Slutsatsen av studien är att det finns flertalet skogsbestånd inom undersökningsområdet som indikerar höga naturvärden både på artnivå och utifrån skogsbeståndens miljökaraktär. Bland studiens indikatorarter förekom lunglav och skrovellav mest frekvent inom provytorna. Dessa två arter har höga krav på sin livsmiljö vilket särskilt visar på områdets betydelse för höga naturvärden. Merparten av skogsbestånden som kartlagts i studien är till synes relativt orörda sedan lång tid vilket möjliggör en bra grund för utveckling av höga naturvärden som gynnar biologisk mångfald i Östersunds tätortsnära skogar. / This describing study stands for one step of mapping high natural values in forests close to urban areas. The aim of this study is to contribute with valuable data that describes high natural values in urban spruce forests of Östersund based on a green infrastructure perspective. The results of this study can then be used as a basis for proposals of particularly interesting areas where authorities and society could invest in working with green infrastructure and conservation of biodiversity in the forest landscape. The following goals were designed for this study: 1. An overview mapping of forest stands with high natural values within the spruce forests close to urban areas included in this study and what types of indicators of high natural values that can be found there; 2. A description of the forest stands based on the presence of the study's nature conservation species, their substrates and habitats and the forest environment's potential to harbor high natural values. The study is based on field inventory in 10 sample areas within 9 forest stands with mainly older spruce forest, located along a stretch of about 6 km in urban forests northeast of Östersund in Jämtland County. The study area was located along a specific stretch based on an idea that the forest stands of that stretch could be parts of a value network for green infrastructure. The stretch of the study area runs between Källmyrens and Rannåsens nature reserves. The field inventory was implemented during 21 days in the period February to May 2020 and consisted of two main parts. The first part included an inventory of selected epiphytic lichens that are signal species which indicates high natural values in their habitats. Part two consisted of a natural value assessment, according to a method developed by Skogsbiologerna, where the assessed area receives a certain score that can indicate whether there are high natural values. The lichen inventory included five indicator species linked to deciduous trees; lung lichen (Lobaria pulmonaria); textured lungwort (Lobaria scrobiculata); pimpled kidney lichen (Nephroma resupinatum); naked kidney lichen (Nephroma bellum) and saturn skin lichen (Leptogium saturninum). In spruce forest stands along the specific stretch, sample areas were placed based on the presence of large deciduous trees that could be observed on aerial photos and reconnaissance in the field. The lichen inventory included data collection for lichen species, the lichen's coverage of the tree, tree species on which the lichen grows, the tree's diameter in breast height and bark structure as well as location near gaps and other trees etc. The natural value assessment was implemented in the 9 forest stands within a square of 0.5 ha over each sample area. The lichen inventory results shows that there are epiphytic lichens that indicate high natural values within each sample area and especially lung lichen was found in most of the sample areas. Abundant occurrences of lung lichen and fertile lung lichen, which indicates extra high natural values, were also found in several sample areas. Overall, the study shows that the results of the lichen inventory and the natural value assessment indicates high natural values in 6 of 9 forest stands. The conclusion of the study is that there are several forest stands within the study area that indicates high natural values both at the species level and based on the environmental character of the forest stands. Among the study's indicator species, lung lichen and textured lungwort occurred most frequently in the sample areas. These two species have high habitat demands, which especially shows the study area's importance for high natural values. Most of the forest stands included in the study have seemingly been relatively untouched by forestry for a long time, which enables a good basis for the development of high natural values that benefit biodiversity in urban forests of Östersund. / <p>2020-09-12</p>

Populationen ökar i Sverige vilket skapar en ständig press på att fler bostäder behöver byggas och mer mat måste produceras. Förtätning är en metod inom stadsutveckling som har goda fördelar såsom färre avstånd och förvaltning av jordbruksmarken. Men denna strategi konkurrerar ut våra grönområden som är livsviktiga för att ett hållbart stadsklimat ska kunna upprätthållas trots vår utveckling. Urban grönska har vi inte råd att äventyra då klimatförändringarna är ett faktum. Vi är i stort behov av att få igång tänket kring nya tekniska gröna lösningar - för tiden är knapp. Människan, djur och natur blir påverkade av försämrad luftkvalitet, förhöjd stadstemperatur och minskning av naturliga gröna habitat.  Syftet med denna studie är att hitta en ny kreativ grön lösning som inte konkurrerar med ytan vilket därmed gör den lättare att fysiskt planera in i staden. Den tekniska lösningen som prövas är en småskalig vertikal trädgård. Studien har även undersökt allmänhetens intresse för denna metod som ny lösning. Den ska undersöka om det fungerar att skapa en grön vägg som både bistår med sociala kvaliteter men som även förbättrar klimatet och berikar den biologiska mångfalden. Det intervju- och enkätmaterial som samlats in styrker att det finns ett intresse från allmänheten och ett behov att hitta nya gröna lösningar.  Studiens resultat visar att det går att skapa en egen småskalig vertikal trädgård med enkla medel och av återvunnet material. Däremot måste modulen stå upprätt för att inte samla upp för mycket väta vilket påverkar växterna och insektshotellen. Tyngden är även en utmaning om modulen ska sättas på väggen, då mer avancerad beräkning krävs samt risker som fuktskador måste tas i beaktning. Slutsatsen är att forskningen kring vertikal trädgård är relativt smal i Malmö och det är svårt att få kontakt med kunniga inom ämnet. Den vertikala grönskan är inte en del av arkitekturen så som den gestaltas i Paris. Fysiska modellen av en småskalig vertikal trädgård visar att det är möjligt att som gemene man skapa en egen vertikal trädgård. Däremot är klimatet en utmaning för framförallt växternas överlevnad. Förslag till vidareutveckling är att skapa och jämföra andra metoder och materialval för en småskalig vertikal trädgård, för privatpersoner, samt ett utvecklat system vid bevattning.

Förlusten av biologisk mångfald är ett allvarligt globalt problem som uppstår på grund av mänsklig aktivitet som bland annat habitatförstörelse och klimatförändringar. När naturliga livsmiljöer förstörs eller fragmenteras minskar utrymmet för djur och växter att överleva och föröka sig, vilket påverkar ekosystemens funktioner och de fördelar som människor får från naturen. Urbaniseringen, trots att den bidrar till förlusten av naturliga miljöer, erbjuder också möjligheter att bevara och främja den urbana biologiska mångfalden. Grönstråk, som Ekostråket i Malmö, är en naturbaserad lösning som har potential att adressera klimatrelaterade utmaningar och förbättra biologisk mångfald i stadsmiljön. Dock stöter implementeringen av grön infrastruktur i det svenska sammanhanget på flera hinder, inklusive begränsade resurser, planeringsbegränsningar och juridiska utmaningar. För att skapa hållbarare städer och bevara den urbana biologiska mångfalden är det viktigt att förstå och förvalta de gröna värdena. Då man genom att arbeta med naturen och tillämpa naturbaserade lösningar kan lösa flera samhällsutmaningar samtidigt. Denna magisteruppsats undersöker de hinder som påverkar implementeringen av grönstråk och utgår utifrån Ekostråket i Malmö som en fallstudie. Studien identifierar åtta åtgärder för att underlätta implementeringen av grönstråk i ett svenskt sammanhang. Där behovet av uppdaterad kunskap, effektiv förvaltning och potentiella förändringar i planeringssystemet för att övervinna utmaningarna med implementering av grönstråk betonas. Grönstråk erbjuder multifunktionella fördelar, inklusive rekreation, förbättrad hälsa, klimatanpassning och stöd för lokal flora och fauna. Att öka allmänhetens kunskap och uppskattning av biologisk mångfald är avgörande för att skydda naturvärden. Denna uppsats bidrar med insikter om planering och implementering av grön infrastruktur och framhäver potentialen hos grönstråk för hållbar stadsutveckling samt hur de gynnar biologisk mångfald. / Loss of biodiversity is a global problem resulting from human activities such as habitat destruction and climate change. When natural habitats are destroyed or fragmented, the space for animals and plants to survive and reproduce decreases, affecting ecosystem functions and the benefits derived by humans from nature. Despite contributing to the loss of natural environments, urbanization also presents opportunities to preserve and promote urban biodiversity. Green corridors, such as Ekostråket in Malmö, are nature-based solutions that have the potential to address climate-related challenges and enhance biodiversity in the urban environment. However, the implementation of green infrastructure in the Swedish context faces several obstacles, including limited resources, planning constraints and legal challenges. Understanding and managing green values are important to create more sustainable cities and preserve urban biodiversity. By working with nature and applying nature-based solutions multiple societal challenges can be addressed simultaneously. This thesis examines the barriers affecting the implementation of green corridors, using Ekostråket in Malmö as a case study. The study identifies eight measures to facilitate the implementation of green corridors in a Swedish context. The need for updated knowledge, effective management and potential changes in the planning system to overcome the challenges of green corridor implementation is emphasized. Green corridors offer multifunctional benefits, including recreation, improved health, climate adaptation, and support for local flora and fauna. Increasing public awareness and appreciation of biodiversity is crucial for protecting natural values. This thesis provides insights into the planning and implementation of green infrastructure, highlighting the potential of green corridors for sustainable urban development and their contribution to biodiversity.

Today, it is well known that biological diversity is decreasing worldwide, and the presence of indicator species can identify areas with high biological diversity. Environments with a high presence of indicator species are important to protect and preserve in the form of, for example, nature reserves as these environments indicate high nature values. The aim of this study is to find out whether the coniferous forest's indicator species have the greatest species density and occurrence within the boundaries of the nature reserves in Dalarna, Sweden. The distribution of 10 different indicator species within the coniferous forests of Dalarna, Sweden, was mapped in the QGIS software and the total species density inside as well as outside the nature reserves of Dalarna was compared in the statistical program SPSS. The species density of five selected indicator species was compared inside versus outside of the reserves. The result for the 10 indicator species showed that there was no significant difference between inside versus outside of the reserves, although there were a higher species density per hectare outside the boundaries of the nature reserves. The result for the five selected indicator species showed no significant difference between inside versus outside of the reserves, however, the species density of both R.subpinnatus and P.grossa were higher within the boundaries of the nature reserve. More sightings of indicator species outside the boundaries of nature reserves may indicate that the public is more inclined to report sightings in unprotected areas, rather than reporting sightings in protected areas that have already been established as having high nature values. Many species observations are found just outside the boundaries of the nature reserve, which may indicate that high nature values occur there as well. Further studies about potential buffer zones and their impact on indicator species are encouraged. / Att den biologiska mångfalden minskar världen över är idag välkänt, signalarter är arter som vars närvaro kan tyda på en miljö som kan generera en bra grund för hög biologisk mångfald. Miljöer med hög närvaro av signalarter är viktiga att skydda och bevara i form av exempelvis naturreservat eftersom dessa miljöer tyder på höga naturvärden. Denna studies frågeställning är om barrskogens signalarter har störst arttäthet och förekomst inom naturreservatens gränser. Med hjälp av artobservationer från Artportalen kartlades 10 olika signalarters utbredning i Dalarnas barrskogar i programvaran QGIS. Därefter jämfördes den totala arttätheten för studiens alla arter per hektar innanför och utanför Dalarnas naturreservat i statistikprogrammet SPSS för att se om det fanns en signifikant skillnad mellan respektive område. Även arttätheten för fem utvalda signalarter jämfördes för att se om det fanns en signifikant skillnad mellan de skyddade och icke-skyddade områdena. Resultatet visade att det inte fanns en signifikant skillnad mellan områdena (p=&gt;0,05), även om det var fler artobservationer per hektar utanför naturreservatens gränser. Resultatet för de enskilda arternas arttäthet per hektar och område visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan områdena, dock var arttätheten för både R.subpinnatus och P.grossa högre inom naturreservatens gränser. Att det förekommer fler observationer av signalarter utanför naturreservatens gränser kan bero på att allmänheten kan vara mer benägna att rapportera in fynd som gjorts i oskyddade områden, i stället för att rapportera in eventuella fynd i skyddade områden som redan har konstaterat höga naturvärden. Många artobservationer återfinns precis utanför naturreservatens gränser vilket kan tyda på att höga naturvärden förekommer även där. Vidare studier kring buffertzoner och dess påverkan på signalarter uppmuntras.

Den biologiska mångfalden är en förutsättning för allt liv på jorden men dess överlevnad hotas. Det finns därav ett samhälleligt och vetenskapligt intresse av att undersöka vad som kan göras för att skapa en förändring. Ett första steg är att skapa en medvetenhet hos framtidens generationer. Syftet med studien är att synliggöra ett antal elevers medvetenhet kring biologisk mångfald och hur en lektionsaktivitet kan bidra till att främja den medvetenheten, samt vilken medvetenhet som synliggörs utifrån kritiska aspekter. Med hänvisning till de forskningsfrågor som studien avser att besvara har learning study som modell applicerats. Modellens funktion har möjliggjort praktiskt genomförande och insamling av empiri inom ramen för variationsteorin. Variationsteori har använts som teoretiskt ramverk, där de kritiska aspekter som framkommer i studien avser de teoretiska analysbegreppen. Studiens resultat visar att eleverna har en ökad medvetenhet kring biologisk mångfald och kunskaper om vilka arter som är beroende av varandra i elevernas närmiljö efter genomförd lektionsaktivitet. Den medvetenhet om biologisk mångfald som synliggörs hos ett antal elever är att de diskuterar kring artkännedom och samtalar på ett djupare plan. Studiens resultat visar emellertid att eleverna har svårt att urskilja sin egen betydelse i den biologiska mångfalden samt att elever har en bristande användning av ett naturvetenskapligt språk som stöd till sina förklaringar. Lärare som får vetskap om studiens forskningsresultat avseende biologisk mångfald samt vilken undervisningsmetod som främjar den medvetenheten hos elever kan utveckla sin undervisning och därmed elevernas lärande. / The biodiversity is essential for all life on Earth, but its survival is threatened. There is therefore a societal and scientific interest in investigating what changes can be done in order to affect its survival. Raising awareness is the first step, especially within future generations. The purpose of this study is to highlight a group of students' awareness of biodiversity as a subject and how a classroom activity can contribute to promote that awareness and also which awareness that is made visible based on critical aspects. With reference to the research questions that the study aims to answer, the learning study model has been applied. The function of the model has enabled practical implementation and collection of empirical data within the framework of variation theory. Variation theory has been applied as a theoretical framework, where the critical aspects that emerge in the studie becomes theoretical analysis concepts. The results of the study showcase that students have increased their awareness of biodiversity and gained knowledge about interdependence of species in their local environment after completing the lesson. The awareness of biodiversity demonstrated by a group of students is evident in their discussions that shows deeper insight about recognition of species. However, the study´s results also present that certain students struggle to discern their own part in biodiversity and utilize scientific terms to support their explanation. Teachers who take part of the research´s results regarding biodiversity and instructional methods that promote student awareness, can develop their teaching methods and therefore enhance student's learning abilities.

Förlust av biologisk mångfald och tillhörande ekosystemtjänster klassas idag som en av de allvarligaste globala miljöutmaningarna mänskligheten står inför. Till följd av den globala urbaniseringen ökar efterfrågan på fastigheter, där städer växer till sig genom förtätning och utglesning. Utfallet blir en latent samhällsekonomisk kostnad i form av förlust av bostadsnära natur och urbana ekosystemtjänster. Ekologisk kompensation är ett framträdande koncept som tillämpas för att motverka förlust av biologisk mångfald. I denna studie har möjligheterna med ekologisk kompensation i samband med fastighetsutveckling i Sverige analyserats. Resultaten visar att incitament för frivilliga investeringar i ekologisk kompensation kan komma att öka i samband med förändringarna av EU:s taxonomiförordning och adopteringen av miljöcertifieringar. Vidare påvisas sambandet mellan ökade bostadsvärden och ekosystemtjänster. De största utmaningarna som stagnerar normalisering av ekologisk kompensation förefaller att grunda sig i avsaknaden av intern målsättning, skepticism och brister i samverkan med svenska kommuner. / Biodiversity loss and deprivation of ecosystem services are one of the most significant global environmental challenges that humanity faces today. As a consequence of global urbanization, the demand for housing and real estate in urban areas grow through urban densification and urban sprawl. This results in a latent societal cost which manifests itself through loss of greenspace and urban ecosystem services. Ecological compensation is a prominent tool that can be utilized to counteract losses of natural capital. In this study the possibilities of ecological compensation in the context of real estate development in Sweden has been analyzed. The results convey that incentives for voluntary investments in ecological compensation may increase due to the amendments of the EU Taxonomy as well as the adaptation of environmental certifications. Furthermore, correlations between property values and ecosystem services have been elucidated. Moreover, the biggest challenges that seem to impede normalization of ecological compensation underlie in perceptual factors, the lack of internal goal-setting and the shortcomings of collaboration with the Swedish municipalities.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att kartlägga förkunskaperna i områdena fotosyntes, biologisk mångfald, växthusgaser, energi och hållbar utveckling, samt evolution och naturligt urval hos gymnasieelever som läser ämnet Biologi 1 på det naturvetenskapliga programmet på en gymnasieskola i västra Götaland. Syftet är också att utvärdera betydelsen av diagnostiska test för dessa elever och deras lärare. Avsikten är även att presentera möjliga förslag till att utnyttja resultaten av dessa test för att på bästa sätt kunna hjälpa de elever som har svårigheter i eller ligger i riskzonen för att ha svårigheter i dessa kunskapsområden i Biologi.Metod och genomförande: Undersökningen har dels genomförts med en diagnostisk test, dels genom intervjuer av tre lärare på gymnasieskolan. Eleverna har även fått två analysfrågor som berörde deras uppfattningar om användandet av denna test inom ämnet Biologi.Resultat: Resultatet visar att eleverna har bristande förkunskaper inom områdena fotosyntes och betydelse av växthusgaser. Både elever och intervjuade lärare är positivt inställda till diagnostisk test i Biologi. Eleverna anser att diagnostisk test med fördel kan införas så länge dessa används för kartläggning av elevernas förkunskaper, samt som ett verktyg för att ge dem individuellt stöd till vidare kunskapsutveckling. Trots att lärarna verkar ha skilda uppfattningar om inflytandet av den eventuella diagnostiska testen på undervisningens upplägg och arbetsformer, tycker samtliga att nivågrupperingar inte är någon givande arbetsform, en mer blandad kunskapsnivå i grupper är ett mer effektivt sätt att hjälpa de elever som har bristande förkunskaper. Dessutom räknas språk och läsförståelse som viktiga faktorer för lärandets framgång.

When exploiting an area, important ecosystem services can be lost, and an ecosystem service analysis gives a clear picture of how a plurality of values are affected. The purpose of this study is to investigate how the detailed development plans for two properties in Laholm municipality will affect the ecosystem services, and what compensation measures that may be implemented. A qualitative method was used where literature search, interviews, question answers, observation and ESTER 2.0 were included. The results suggest that that the supporting ecosystem services on both properties and the cultural ecosystem services on one of the properties will be negatively affected by the exploitation. However, the cultural ecosystem services on one of the properties will be positively affected. Laholm municipality does not actively work with the mitigation hierarchy and compensation measures. Possible compensation measures to create could be ponds and meadow patches, planting of flowering trees and placement of benches and picnic tables. A collaboration with Båstad municipality would further be beneficial for protecting the landscape and promoting biological diversity across municipal borders. / Vid exploatering av ett område kan viktiga ekosystemtjänster gå förlorade och med hjälp av en ekosystemtjänstanalys får man en tydlig bild över de många olika värden som påverkas. Syftet med studien är att ta reda på hur detaljplanerna för två fastigheter i Laholms kommun kommer påverka ekosystemtjänsterna, samt undersöka möjliga kompensationsåtgärder. I studien användes en kvalitativ metod där litteratursökning, intervjuer, frågesvar, observation och ESTER 2.0 inkluderades. Resultatet visar att de stödjande ekosystemtjänsterna på båda fastigheterna och de kulturella ekosystemtjänsterna på en av fastigheterna kommer påverkas negativt av exploateringen. Däremot kommer de kulturella ekosystemtjänsterna på en av fastigheterna påverkas positivt. Skadelindringshierarkin och kompensationsåtgärder är inget Laholms kommun arbetar aktivt med. Möjliga kompensationsåtgärder att skapa skulle kunna vara dammar och ängsplättar, plantering av blommande träd samt utplacering av bänkar och picknickbord. En samverkan med Båstad kommun hade vidare varit fördelaktigt för att skydda landskapsbilden och främja en biologisk mångfald över kommungränserna.

I en värld där djur- och växtarter minskar som en konsekvens av att urbaniseringen ökar står planeringspraktiken inför ett dilemma. Biologiska och ekologiska värden tenderar att ställas mot estetiska och ekonomiska parametrar i planeringsprocesser, vilket gör att flora och fauna i en hög utsträckning marginaliseras. Denna marginalisering har varit närvarande under stora delar av arkitekturhistorien då vild natur ansetts oacceptabel och ställts under människans kontroll. Studien ämnar att studera dessa spänningar och undersöka hur urban biodiversitet kan arbetas med och främjas inom planeringspraktiken. Detta görs genom att belysa vegetation över stadsrummet i dess olika former.  Den urbana miljön erbjuder unika förutsättningar för djur och växters möjlighet att etablera och föröka sig. För att exemplifiera detta har studien, genom en fallstudie, undersökt olika platser i en av Europas grönaste städer. Den italienska huvudstaden Rom har säregna förutsättningar för vegetationens möjlighet att växa genom dess geografiska läge och vattenrika landskap. Fallstudien riktar sig därför specifikt till Rom och kring hur urban biodiversitet utifrån vegetationens spontana förekommande ter sig i stadsrummet. Studien är därav uppbyggd på det empiriska material som samlats in under fallstudien. De två fallen som studeras är den spontant uppkomna parken och sjön Lago ex-Snia som idag klassas som ett lokalt naturskyddsområde och den klassiska anläggningen Villa Massimo med dess tillhörande trädgårdar. Fallen står på varsin sida av ett spektrum och studeras utifrån dess skiljaktigheter i arbetet med vild natur och spontan vegetation.  Genom kvalitativa forskningsintervjuer har tre personer som på olika sätt har yrkesverksamma kopplingar till urban biodiversitet fått utrymme och blivit hörda. Dessa kvalitativa intervjuer har tillsammans med dokumentanalyser och fältanalyser givit oss en förståelse för den spontana vegetations effekter på stadsrummet. Avslutningsvis menar studien att dessa effekter i högre utsträckning bör utnyttjas och prioriteras inom planeringspraktiken. Detta kan göras möjligt genom att bredda kunskapen och öka medvetenheten kring den spontana vegetationens faktiska nyttograd. / In a world where animal and plant species are declining as a consequence of increasing urbanisation, the planning practice faces a dilemma. Biological and ecological values tend to be set against aesthetic and economic parameters in planning processes, resulting in a high degree of marginalisation of flora and fauna. This marginalisation has been present throughout much of architectural history as wild nature has been deemed unacceptable and placed under human control. The study aims to study these tensions and examine how urban biodiversity can be worked with and promoted in the planning practice. This is done by highlighting vegetation across urban space in its various forms.  The urban environment offers unique conditions for animals and plants to establish and reproduce. To illustrate this, the study has, through a case study, investigated different sites in one of Europe's greenest cities. The Italian capital Rome has unique conditions for vegetation growth due to its geographical location and water-rich landscape. The case study therefore focuses specifically on Rome and how urban biodiversity based on the spontaneous occurrence of vegetation appears in the urban space. The study is therefore built on the empirical material collected during the case study. The two cases studied are the spontaneously emerging park and lake Lago ex-Snia, which today is classified as a local nature conservation area, and the classic complex Villa Massimo with its associated gardens. The cases stand on either side of a spectrum and are studied according to their differences in working with wild nature and spontaneous vegetation.  Through qualitative research interviews, three people who are professionally connected to urban biodiversity in different ways have been given space and have been heard. These qualitative interviews, together with a document analysis and a field analysis, have given us an understanding of the effects of spontaneous vegetation on urban space. The study concludes that these effects should be better utilised and prioritised in planning practice. This can be made possible by broadening knowledge and raising awareness of the actual usefulness of spontaneous vegetation.

Förlorad biologisk mångfald är ett av de största hoten mot vår planet, och i sötvatten har populationer av migrerande fiskarter minskat med 76 % sedan 70-talet. Ålen är en art som hotas av utrotning på grund av antropogen inverkan, framför allt på grund av kraftverksdammar som fragmenterar habitat och förhindrar artens livsnödvändiga migration upp- och nedströms vattendrag genom avsaknad av passagelösningar. Syftet med studien var att undersöka möjligheten att vidareutveckla ålpassagelösningar med substratet EF-16, detta genom att testa klättringsframgången för glasålar vid två olika passageramper och två olika flöden (3 l/min och 9 l/min). Varje passagelösning bestod av fyra passageramper positionerade i bredd, med EF-16 monterat varannan ramp antingen rakt eller lateralt v-format. Resultatet från studien visade att de optimerade v-formade passageramperna gav signifikant fler klättringar vid höga flöden, samt att placeringen av ramperna också hade signifikant betydelse för valet av ramp. Kroppsvikten för ålar hade däremot ingen effekt för passageframgången. Denna studie betonar vikten av framtagandet av effektiva passagelösningar för glasålar som fungerar vid stora variationer av flöde vid kraftverksdammar. Genom att fler ålar kan migrera uppströms vattendrag förbi kraftverksdammar till sina uppväxtområden, kan förhoppningsvis ålstammen räddas. / Biodiversity loss is one of the biggest threats to our planet, and in freshwater, populations of migratory fish species have declined by 76% since the 1970s. The eel is a species threatened with extinction due to anthropogenic impact, mainly due to power plant dams that fragment habitat and prevent the species' vital migration up and down streams through lack of passage solutions. The purpose of the study was to investigate the possibility of further developing eel passage solutions with the substrate EF-16, by testing the climbing success of glass eels at two different passage ramps and at two different flows (3 l/min and 9 l/min). Each passage solution consisted of four passage ramps positioned widthwise, with EF-16 mounted either flat or lateral v-shaped every other ramp. The study shows that the optimized v-shaped passage ramps gave significantly more climbs at high flows, and that the location of the ramps also had a significant impact on the choice of ramp. The body weight of eels, on the other hand, had no effect on passage success. This study emphasizes the importance of the development of efficient passage solutions for glass eels that can be applied at large variations in flow at power plant dams. By allowing more eels to migrate upstream watercourses past hydropower plants to their spawning grounds, the eel population can hopefully be saved. / Optimerade passagelösningar för ål, 52096-1