Syftet med denna uppsats är att undersöka diskurser om män som arbetar i förskolan i två olika dagstidningar. Vidare diskuteras hur dessa diskurser kan påverka förskolans arbete med jämställdhet. Metoden som legat till grund för denna studie är kritisk diskursanalys. Resultatet av denna studie visar på att det finns tre identifierade diskurser i det insamlade materialet: <ul type="disc">En brottsdiskurs Män som sexuella förbrytare Män som bristvara I resultatet blir det tydligt att män i förskolan till störst del nämns i media i sammanhang av sexuella övergrepp mot barn. Med grund i att diskursen om män som sexuella förbrytare finns, dras slutsatsen att denna diskurs är en anledning varför så få män väljer att arbeta inom förskolan. Detta påverkar i sin tur förskolans arbete med jämställdhet, eftersom barnen lär sig att ett arbete inom förskolan är kvinnoarbete.

Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser om kön som dominerar i appar för barn iförskoleålder, samt att analysera dessa i relation till makt och jämställdhet. Studien utgår ifrån ettdiskursteoretiskt perspektiv, och analyserar det empiriska materialet med diskursanalys som metod.Resultatet visar att appar för barn i förskoleålder innehåller flera diskurser om kön som oftakonkurrerar med varandra. Dessa diskurser presenterar både jämställda, och mindre jämställdadiskurser om kön i form av könsnormer och könsroller. I analysen av apparna framgår att fleradiskurser om kön kan ses på samma gång, och att den diskurs som anses vara mest framstående kanvara avgörande i barnens tankar om könsnormer och könsroller. Resultatet visar också att vilkadiskurser som synliggörs, och därmed förstärks, är beroende av subjektiva tolkningar, vilket innebäratt barnens tankar om normer och värderingar kan påverkas på olika sätt av apparna, beroende på hurinnehållet tolkas. Slutsatsen som dras är att appar kan påverka förskolans jämställdhetsarbete på olikasätt. Apparna kan förstås som att de bidrar till att undervisningen i sig blir mer jämställd genom att geflickor och pojkar likvärdiga förutsättningar, men att apparnas innehåll måste granskas och diskuterasav pedagoger för att de inte ska förstärka mindre jämställda diskurser om kön, och därmed påverkaförskolans jämställdhetsarbete negativt.

Carol Bacchi (2009) emphasizes the importance of critically examining ideas about social and political problems that are taken for granted, as well as the power relations these conceptions maintain. In this essay, the aim is to contribute to the critical, interdisciplinary discussion about the relationship between children, democracy and public art by studying the project Children's Sculpture Park in Rosengård, Sweden. With the project as an analytical hub, and inspired by Carol Bacchi’s critical approach WPR, I examine how the underlying values are articulated. The various assumptions regarding children, art and democracy, are underlying the presented problem representations. In the empirical research, three problem representations can be distinguished: (1) People perceive Herrgården, Rosengård as an insecure neighborhood; (2) The voices of children and young people have not been heard in public spaces, and (3) public art is not meant for everyone.

Denna uppsats ämnar undersöka, problematisera och diskutera användningen av färgenrosa på feministiska kommunikationsbyråers hemsidor genom en diskursanalys. Det försäven ett resonemang kring vad användningen av rosa i denna kontext har för följder fördiskursen om färgen rosa och/eller feminism. Uppsatsen ska bidra till att ifrågasättanormer och strukturer inom en feministisk diskurs med avstamp i ett normkritisktperspektiv. Övriga teorier som underbygger analysen är bland annat Stuart Halls teorierom representation, Gillian Roses diskursteori, samt Yvonne Hirdmans resonemang omgenus. Resultatet redogör för en mångfacetterad tolkning av färgen, samt attanvändningen av färgen rosa blir en symbol för kommunikationsbyråernas feministiskaställningstagande. Användningen både upprätthåller och bryter normer om femininitetgenom att färgen blir en motsättning till maskulinitet.

Den här uppsatsen har syftet att undersöka diskurser och designstereotyper inom hållbarhetsdesign på ekologiska livsmedelsförpackningar. Undersökningen görs via en visuell och diskursanalys som granskar ett begränsat urval av produkter. Det görs även en komparativ visuell analys för att kunna sätta de ekologiska produkterna i relation till det normativa utbudet. Analyserna visar på tydliga mönster i framställningen av de ekologiska livsmedelsprodukternas identitet. Hållbarheten i de ekologiska produkterna representeras med främst gröna och vita färgval samt med en mer sammanhållen produktidentitet. Dessa representationer medför de identifierade diskurser, som framförallt är kopplade till hälsa, miljö och hållbarhet.

I denna uppsats undersöker jag hur den muslimska slöjan och slöjbäraren framställs i artiklar från de rikstäckande dags- och kvällstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Jag har genom att använda kritisk diskursanalys synliggjort vilka diskurser som finns i 15 utvalda artiklar från ovanstående medier under 2018-2019. För att förklara vilka diskurser som omger artiklarna har tre teorier valts ut: postkolonial teori, orientalism och postkolonial teori ur feministisk synvinkel. De slutsatser som framkommer är att slöjan och slöjbäraren innefattas av olika diskurser under 2018-2019 i de 15 artiklarna. Den största diskursen är att slöjan med ord som ”förtryck” och ”förbud” och slöjbäraren talas om som någon som behöver räddas från detta förtryck. Den förändringsdiskurs som denna undersökning hittar skildrar slöjan och slöjbäraren som en del av svensk kultur och i behov av representation. I slutet görs även en ämnesdidaktisk reflektion där uppsatsens slutsatser diskuteras i koppling till ämnet religionskunskap i gymnasieskolan.

No description available.

Syftet med studien har varit att analysera valda delar av SOU:er för att undersöka hur fritidshemmets kompletterande uppdrag i relation till skolan konstrueras över tid samt för att urskilja governmentality i styrningen av fritidshemmet. Analysmetoden som använts i studien är en diskursanalys inspirerad av Foucault. Resultatet visar att diskursen kring det kompletterande uppdraget har förändrats genom åren och att uppdraget har gått från att vara omsorg och erbjuda fritidssysselsättningar för barn och ungdomar efter skoltid, till att bli ett komplement till lärandet inom skolan, och ge eleverna en meningsfull fritid med en kombination av lustfullhet och lärande. Resultatet av studien visar att talet om fritidshemmets kompletterande uppdrag har förändrats över tid, att diskursen ständigt har omvandlats. Fritidsdiskursens gränser har vidgats och intagit en ny sorts hybriddiskurs som inbegriper både utbildning/lärande och omsorg/fritid.

No description available.

The studied phenomenon is that of police brutality against African Americans, along with the adjacent demonstrations and civil mobilizations that were born out of said phenomenon. This study set out to unveil the way in which Swedish print journalism has constructed the brutal beating of Rodney King and the death of George Floyd, along with the social response following those events. Other central questions have been: What discourses are present in the material, and how does the reporting relate to the protest paradigm? A critical perspective in accordance with Critical Discourse Analysis’ and Postcolonialism’s theoretical foundations has guided this study all the way from its developmental stages to its finalization. Carvalho’s (2008) analytical model, developed for critical discourse studies of journalistic texts, constitutes the methodological frame of the study.The results of the study can be summarized as follows:Heavy stereotyping is present in the material revolving around the LA riots, and an apparent fact is that the African American actors have had minimal input on the way they are constructed in the texts. Mainly political or other authoritative actors are present and heard in the material. The construction of the events has thereby been the product of the other, predominantly white, side of the social conflict, that reasonably wants to put itself in a good light while doing the opposite with their African American opposition. Considerable improvements are apparent since the King era but the flaws in the reporting are still obvious. A discourse of protesters as violent, unlawful individuals is still largely present in the material, although their social struggle is legitimized to a larger margin than in the past. In both King’s and Floyd’s case, opinionated journalism shows a tendency to break free from the dehumanizing patterns of reporting. The discourses present there are significantly more pro-protester and pro-social justice. iiThese results show the urgent need for future journalists to challenge the protest paradigm in their reporting, along with a need to consider and adapt to the underlying repressive effect that our journalistic traditions have on the medial representations of status-quo defying activism. Taking these findings into account is a necessary means to pave the way for a continually positive evolution of journalistic discourse.