The study seeks to get an understanding of how, in which context and why depictions of aminority group are constructed, communicated, and manifested in the daily press by examining how the Swedish region Torne Valley was represented in the daily press during 1900–1909. Furthermore, the ambition with the study is also to highlight if and how the minority group is created in relation to the majority group. This was conducted by answering when and how the Tornedalians and the Torne Valley as a geographical as well associocultural environment was described in the media at the time and why they were represented in that way. Additionally, the study adopts an outsider-approach to examine the concepts as exonyms (formulated by others). This was carried out through a qualitative discourse analysis of over 200 unique texts from three Swedish newspapers, Svenska Dagbladet, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning and Göteborgs Aftonblad, which was supplemented by a brief quantitative analysis. The latter, to determine when the concept of Torne Valley and the Tornedalian minority group became known in the daily press. In the study, the second half of the 19th century is categorized as an introductory phase. This is followed by an establishment phase under 1900–1909, with a peak during the beginning of the 20th century. The establishment phase is not only when the concept was used more frequently but rather when the concept gained more attention in the press and entered the public arena. The results show that the Torne Valley mainly was brought to the light related to three overarching subjects – the folk high school in Matarengi, the year of famine between1902–1903 and the railway issue. This is extended to several discourses which are the exotic landscapes, the land of the future left behind, the dichotomy between Swedes and Finns, the cultural- and civilization project and the nation-building process. The study also shows that the depictions seamlessly are interwoven with communicated interests and ambitions which are based on economic, cultural, ideological, military strategic, and geopolitical grounds. This is supported by previous research. The construction of a minority group therefore derives from instrumental, situational, and contextual conditions, which allegedly serves the imagined majority group. As I see it, this is ultimately shown in the conflicting and competing representations of the Tornedalians and the Torne Valley.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa hur klimatdiskursen ser ut när det kommer till hur media väljer att presentera information om de tre olika översvämningarna i Falun, Malmö och Gävle. Detta har gjorts med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod som kallas för diskursanalys där dessa tre platser och händelser har stått i fokus för hur de valts att ramas in i media. Diskursanalys som metod har i det här fallet genomförts genom att använda mediedatabasen Retriever med sökord av den valda platsen tillsammans med begreppet översvämning över en femårsperiod från det året händelsen inträffade. Artiklarna från sökningarna har sedan med hjälp av den valda metoden, teorin och bakgrunden analyserats och diskuterats. Resultatet av detta är att media har förändrat sitt sätt att rama in händelser beroende på under vilken period som artiklarna har publicerats i olika media. Ett tydligt mönster över hur klimatfrågan får en alltmer central plats i medierapporteringen syns alltmer underöversvämningarna i Malmö 2014 men ännu mer för det senare fallet med översvämningarna i Gävle 2021. Det dystopiska temat som dyker upp kring rapporteringarna för fallet i Gävle visar också på det som diskursanalysen ämnar undersöka – att media väljer att omformulera sig för att nå läsare i en annan utsträckning.

Denna kritiska diskursanalys syftar till att undersöka beskrivningar av några manliga respektive kvinnliga författare i tre valda läromedel för svenskundervisningen på gymnasiet, samt jämföra läromedlen emellan. Läromedlen vi analyserat är Språket och berättelsen 2, Svenska 2 Helt enkelt och Punkt. Litteraturhistoria. Med Faircloughs kritiska diskursanalys och begreppen patriarkat från Millett och kvinnofack från Williams har vi läst och analyserat hur några manliga och kvinnliga författare som verkade under epoken romantiken beskrivs i läromedlen. I analysen har vi utifrån Faircloughs tredimensionella modell analyserat de tre dimensionerna diskursiv praktik, text och social praktik. Vi har identifierat interdiskursivitet i form av fyra olika diskurser som vi tycker oss se i beskrivningarna av de aktuella författarna. Dessa diskurser är manligt geni-diskursen, kvinnan i relation till mannen-diskursen, nyskapande författare-diskursen och diskursen om författaren i relation till familjen. I resultatet analyserar vi fem författare, tre manliga och två kvinnliga, utifrån dessa identifierade diskurser. Vi kommer fram till att författarna beskrivs på ett liknande vis i alla tre läromedel, och att de kvinnliga författarna och deras verk i stort skrivs fram i relation till patriarkat eller placeras i ett kvinnofack, men att de också skrivs fram som nyskapande. Männen skrivs ofta fram som geniala och nyskapande, men beskrivningarna fokuserar också på elände i deras liv. Vi hittade även intertextualitet mellan läromedlen som visar på att de ingår i samma diskursordning.

Sverige anses i ett globalt perspektiv vara ett jämställt land. Arbetet med jämställdhet har länge genomsyrat kommunala arbetsplatser och strategier har utvecklats i syfte för att uppnå de nationella jämställdhetsmål som har instiftats av regeringen. Den här uppsatsen har som syfte att undersöka hur jämställdhetsbegreppet och jämställdhetsarbetet framställs i kommunala styrdokument. Med hjälp av en kritisk diskursanalys har fem kommunala texter i from av strategier, riktlinjer och jämställdhets- och handlingsplaner utgjort undersökningens material. Studiens frågeställningar som har varit ledande i analysen har varit: “Hur framställs jämställdhet som begrepp?” och “Hur beskrivs utförandet av jämställdhetsarbetet?”. Uppsatsen har utgått ifrån diskursiv teori, intersektionalitet, performativitet samt symboliskt våld som teoretiskt ramverk och studiens resultat har analyserats med hjälp av Norman Fairclough tredimensionella modell. Med hjälp av de olika teorierna har texterna kunnat granskas utifrån ett kritiskt perspektiv. Genom att utgå ifrån den tredimensionella modellen så har texternas uppbyggnad och diskursiva praktik studerats med avsikt att förstå dess relation till den sociala praktiken. Det kunde således konstateras att det uppstår en svårighet i att förändra jämställdhetsdiskursen trots att texterna är intertextuella då maktordningar försvårar för underordnade grupper att delta i diskursen. På det viset kan arbetet med jämställdhet upplevas tämligen stagnerat. Diskussionsdelen tar upp de väsentligaste delarna ur resultatet i förhållande till de tidigare nämna teorierna i förhållande till maktstrukturer ur olika perspektiv. Avslutningsvis visade studiens resultat på att jämställdhetsarbetet ofta framstår som individuella fall som ska kryssas av på en checklista utifrån diskrimineringslagen. Begreppet jämställdhet beskrivs som en jämn maktfördelning mellan kvinnor och män utan att definiera maktens innebörd eller gå in på någon grundligare orsak till att det inte råder en jämn fördelning av makt.

Denna undersökning är en diskursanalys av tre vetenskapliga artiklar som alla studerat sambandet mellan en individs position i syskonskaran och individens intelligens. De tre artiklarna publicerades 1973, 1976 och 2007. Syftet med denna undersökning är att finns vilka diskurser som framträder i de tre artiklarna. Då texterna analyserats med hjälp av diskursanalys har följande frågeställningar använts: I. Vilka diskurser om intelligens, syskonskap och föräldraskap framträder i undersökningarna? II. Vilka konstruktioner av relationen mellan en individs position i syskonskaran och dess intelligens har konstruerats i undersökningar från 1970-talet och idag?Den tidigare forskningen visar hur forskare ser på intelligens och IQ-mätningar, samt arvets och miljöns betydelse för intelligensen. I tidigare forskning presenteras även forskning om syskon, samt även några moderskaps- och faderskapsdiskurser ur annan forskning. I de tre artiklarna framträdde olika diskurser för intelligens, syskonskap, faderskap och moderskap. Dessa diskurser är; ”den mätbara intelligensen”, ”individdiskurs”. ”syskonpositionsdiskurs”, ”fadern som försörjare”, ”den frånvarande fadern” och ”modern som uppfostrare”.

Den här studien har sin utgångspunkt i en debatt om fosterdiagnostik och abort som fördes i Läkartidningen under slutet av 1970-talet. Likväl handlar den om en tid av historiska förändringar, om abort- och steriliseringspolitik i 1900-talets Sverige, och om en argumentation som aldrig förändras. I form av en diskursanalys har jag, utifrån maktteoretiska begrepp undersökt hur man genom skriftlig formulering och argumentation i Läkartidningen strävat efter att upprätthålla maktrelationer och könsmaktsordning i samhället. / This study concentrates on a debate about prenatal diagnosis and abortion that was discussed in the Swedish medical journal Läkartidningen during the late 1970s. But it’s also a study about a time of historical transformation, about abortion and sterilization policy in 1900s Sweden, and about a line of arguments that never seem to change. It’s a discourse analysis, based on theoretical concepts about authority and it examines how writers of medical science through written formulation and argumentation in Läkartidningen have strived to maintain power relations and gender power structure in society.

Titel: Åtgärdsprogram- ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv.Författare: Jesper JarnloTyp av arbete: Examensarbete, avancerad nivå (15hp)Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Kristian LutzProgram: Specialpedagogprogrammet, Malmö högskolaSyftet med studien var att titta på hur pedagoger formulerar sig i åtgärdsprogram och vilka konsekvenser det kan få för elever som bedöms att vara i behov av särskilt stöd. De två frågeställningarna behandlade hur formuleringarna i åtgärdsprogrammen påverkar synen på elever som bedöms att vara i behov av särskilt stöd och vilka diskurser det gick att identifiera utifrån mitt angreppssätt.En kritisk diskursanalys gjordes på 29 åtgärdsprogram hämtade från en skola. Alla åtgärdsprogram var skrivna i en, för skolan, ny mall. Det gick att se tydliga kopplingar mellan mallens utformning och formuleringarna i den nya skollagen.Åtgärdsprogrammen studerades utifrån två grammatiska begrepp, modalitet och transitivitet. Resultatet tolkade jag som att det i stor utsträckning saknades aktiva subjekt i formuleringarna. De förväntningar som fanns på eleverna syftade många gånger till att få dem att anpassa sig till vad som ansågs vara normalt. Samma formuleringar kom igen i flera åtgärdsprogram vilket indikerade att det fanns någon form av mall eller lathund som pedagogerna använde sig av.Fyra olika diskurser utkristalliserade sig; normalitetsdiskurs, expertdiskurs, hegemonisk diskurs och kunskapsdiskurs. Slutsatsen var att de alla existerade i den diskursiva praktiken men att det var normalitetsdiskursen som var den dominerande. / Title: Action programs- from a critical discourse analysis perspectiveAuthor: Jesper JarnloExaminer: Kristian LutzThe purpose of the study was to examine the wording that educators use in action programs, and which consequences this can have for the pupils who are judged to be in need of special support. The two research questions dealt with how the wording that is used in the action programs affects the view that is taken of the pupils who are judged to be in need of special support, and which discourses could be identified on the basis of my approach. A critical discourse analysis was performed on 29 action programs that were collected from one school. All of the action programs were written in a template that was new for the school. It was possible to see a clear connection between the wording of the template, and the wording of the new Education Act. The action programs were studied on the basis of two grammatical concepts; modality and transitivity. My interpretation of the results showed that, to a large extent, the wording lacked active subjects. The expectations that were placed on the pupils were in many cases intended to get them to adapt to what is seen as being normal. The same wording occurred in several action programs, which indicated that the educators used some kind of template, crib or quick reference guide.Four different discourses became apparent: the normality discourse; the expert discourse; the hegemonic discourse; and the knowledge discourse. The conclusion was that all of these existed in the discursive practice, but that the normality discourse was dominant.

Denna uppsats strävar efter att undersöka hur människor på flykt konstrueras i svensk massmedia samt vilka beståndsdelar utsagorna bygger på. Detta görs med hjälp av en foucauldiansk diskursanalys och tre analytiska begrepp som består av kategorisering, metaforer och subjektspositioner. Urvalet består av artiklar från Sveriges största tidningar, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet med datum som börjar vid 2016. Analysen har givit resultat som visar att de flesta konstruktioner sker genom en ekonomisk diskurs som kan tilldela människor på flykt två subjektspositioner, tillgång eller belastning. Där talar man om dem som resurser man investerar i med hjälp av egenskaper som är ekonomiskt lönsamma eller genom att anspela på kategorier och egenskaper som inte passar arbetsmarknaden och ekonomin. I andra utsagor användes humanitära och etiska diskurser som tilldelade flyktingar positionen, ett ansvar. Till sist framställs flyktingar som falska då man ifrågasätter legitimiteten av att individer har kategoriserats som flyktingar och hur verklig deras situation är. Det är genom subjektspositionerna makten verkar och synliggörs. Genom diskursiva taktiker som kategoriserar och positionerar människor på flykt så produceras nya kunskaper och sanningar om dem.

Samhällsplanering har idag ett starkt fokus på hållbarhet, såväl ekologisk, ekonomisk som social. Idag bor hälften av världens befolkning i städer vilket skapar ett behov av att förstå hur hållbara städer kan utvecklas och planeras. Att hälftena av världens befolkning bor i städer innebär dock att hälften av världens befolkning inte gör det. Trots det föreligger en urban norm, oavsett om området som planeras är urbant eller ruralt. I en urban planeringskontext, såväl globalt som lokal, uppkommer då frågan – vad är egentligen landsbygdens roll i en hållbar utveckling och hur arbetar regioner och kommuner i Sverige med Agenda 2030, som till stor del är skapat och producerat i en urban kontext? Syftet med den här studien är att undersöka och synliggöra hur landsbygd respektive stad beskrivs i en svensk planeringskontext i relation till Agenda 2030. I studien används en kvalitativ diskursanalys för att belysa vad landsbygdens roll tillskrivs vara i implementeringen och realiseringen av Agenda 2030 på en nationell, regional och kommunal nivå. Resultatet pekar på att det är svårt att bryta ideal och normer i samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Ett bredare narrativ kring vad hållbarhet innebär i samhällsplaneringen behövs för att inkludera landsbygdens funktioner. Studien pekar därutöver på att lösningarna som ofta förordas för både urbana och rurala hållbarhetsproblem många gånger är urbana. / Today, sustainable rural and urban planning has a strong focus on sustainability, both ecologic, economic and social. Half of the worlds population now live in cities which has created a need to understand how sustainable cities can be developed and planned. The fact that half of the world’s population now live in cities does however mean that half of the world’s population doesn’t. Even so, there is an urban norm, no matter if the area that is being developed is urban or rural. In an urban planning context, both globally and locally, the question arises – what is the role of the rural in sustainable development, and how does regions and municipalities in Sweden work with the Sustainable Development Goals, which is created and produced in an urban context? The purpose of this study is to examine and highlight how rural areas and the city are being described in a Swedish planning context in relation to Agenda 2030. Qualitative discourse analysis is used in the study to highlight role of the rural in relation to the implementation and realisation of Agenda 2030 on a national, regional and municipal level. The result shows that it’s hard to break ideals and norms in planning for a sustainable society. A broader narrative around what sustainability can be in planning is needed to include rural areas and their functions. The study also shows that solutions that is being advocated for both urban and rural sustainability issues many times are urban.

Blomkvist, Kristian & Johansson, Patrik (2009). OB-förskolan – en avvikare? En studieav diskurserna inom en ovanlig arena. Lärarutbildningen: Malmö högskola. En OB-förskolahar öppet årets alla dagar, och erbjuder förutom dagtidsverksamhet ocksåbarnomsorg under vad som brukar betecknas som obekväma tider; kvällar och helger.Undersökningen tar avstamp i att OB-förskolan utgör en avvikare från normen av vadbarn bör göra på kvällar och helger. Syftet är att redogöra för om, och i så fall hur, tvåolika OB-förskolor påverkas av denna norm, och huruvida de försöker etablera en egennormalitet. Syftet är också att kasta ljus över OB-verksamhet som företeelse, då ämnettidigare är behandlat i väldigt begränsad omfattning. Michel Foucaults tankar omdiskursernas påverkan har använts som teoretiskt ramverk. Undersökningen utgörs avintervjuer med två pedagoger på vardera förskola, vilket har följts upp med endiskursanalys av dessa utsagor. Resultatet visar att de två OB-verksamheternaeftersträvar att etablera en egen normalitet, dock på två olika sätt. Den ena baserar sinkvälls- och helgverksamhet på dagtidsverksamheten och följer de rutiner som råder där.Den andra strävar istället mot att efterlikna hemlika förhållanden. En slutsats blirdärmed att den sistnämnda kan anses påverkas av en norm som förespråkar en mysighemmamiljö och ledighetskänsla. Den förstnämnda tar emellertid avstånd från dennanorm och verkar istället vara influerad av en norm som eftersträvar professionalism ochseriositet i förskoleverksamheten.