Sedan implementeringen av digitala verktyg i läroplanen har en polarisering uppstått kring användandet av digitala verktyg med yngre barn där forskning visar både positiva och negativa aspekter. Massmedia lyfter fram att det råder delade åsikter kring användandet av digitala verktyg bland förskollärare. Syftet med denna studie är därför att undersöka förskollärares perspektiv på användandet av digitala verktyg i sin undervisning med yngre barn. Vi undersöker förskollärares attityder till att använda digitala verktyg tillsammans med yngre barn vilket kan synliggöras genom diskurser. I studien lyfter förskollärarna att de främst använder de digitala verktygen, projektor och lärplatta. Föreliggande studie har utförts med grund i en kvalitativ forskningsmetod med individuella semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska grunden samt analysmetod som tillämpats är inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. Transkriberingen har analyserats utefter Faircloughs tredimensionella modell som ingår i den kritiska diskursanalysen.  Resultatet av studien påvisade att förskollärarnas perspektiv på digitala verktyg med yngre barn handlar om att vara uppmärksam om hur och med vilket innehåll verktygen bör och ska användas. Uppmärksamheten tolkas ur förskollärarnas konstruktion av två integrerade diskurser: medvetenhets- och vaksamhetsdiskurs, vilket kan spåras till både förskolans styrdokument och vetenskapliga texter. Studien synliggjorde förskollärarnas attityd och säkerhet i talet i relation till användandet av digitala verktyg med yngre barn utifrån hur de talade och deras konstruerade diskurser.

Problemformulering: Mediediskurs kring ett specifikt ämne kan ha stor inverkan på ett samhälle. Hur media gestaltar händelser, länder, politiska personer och frågor kan enligt gestaltningsteorin och dagordningsteorin påverka vad mediekonsumenter tänker och tycker om dessa. Kriget i Ukraina är en mycket omskriven händelse som legat till grund för säkerhetspolitiska val i Sverige, och med anledning av det är det högstaktuellt att genomföra en studie om hur kriget omskrivits i stora svenska medier. Metod och material: En kvalitativ diskursanalys av 28 publiceringar i Aftonbladet och Dagens Nyheter om kriget i Ukraina. Huvudresultat: Diskursen i de analyserade artiklarna karaktäriserades till stor del av skildringar av krigshändelser, och stor representation av olika elitaktörer. Civilaaktörer och deras situation förekom också, men hamnade sett till det sammantagna resultatet i andra hand. I undersökningen gick det även att se återkommande inspel av svenska experter som spekulerade kring olika potentiella utvecklingar i kriget. Aftonbladet använde sig av mer dramatiserande språk än vad Dagens Nyheter gjorde. En annan synlig skillnad mellan de båda tidningarna var att Aftonbladet hade ett större fokus på hur händelseförloppet påverkade civilbefolkningen, i synnerhet under krigets första vecka. I övrigt var det mycket som var likt mellan de båda tidningarna. När det kom till skillnader mellan de olika tidsperioderna var det också förhållandevis likt. Både Aftonbladet och Dagens Nyheter skiftade emellertid i vad som var det huvudsakliga temat i rapporteringen. Genomgående användes krigsjournalistik i de artiklar som analyserades i studien.

Sammanfattning/Abstract Mortensen, Ida Kristine (2022). Gränsen mellan barnet och miljön – konstruktioner och diskurser om tidiga insatser i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Det förväntade kunskapsbidraget i denna studie är att kunna förstå hur tidig insats fungerar som process och få insikt i hur begreppet tidig insats sker i praktiken. Den förväntas att kunna bidra till reflektion kring vad tidiga insatser gör för och med de barn som anses vara i behov av tidiga insatser. Då tidiga insatser upplevs som en uteslutande positiv företeelse är syftet med studien att kritiskt kunna belysa vilka konsekvenser tidiga insatser kan ha, vilka maktstrukturer som ligger bakom och hur dessa fungerar i samband med tidiga insatser. Syfte och frågeställningar Syftet med detta examensarbete är att belysa vad specialpedagoger menar med begreppet tidiga insatser och synliggöra vilka strukturer som ligger bakom arbetet med tidiga insatser. Frågeställningar i denna studie är: • Hur definierar specialpedagoger tidiga insatser? • Hur organiseras processen för barn som anses vara i behov av tidiga insatser? • Vilka perspektiv på barn och barndom kommer fram i arbetet med tidiga insatser? Teori I denna undersökning är det teoretiska ramverket förankrat i socialkonstruktionism, med huvudfokus på Foucaults diskursteori genom Mac Naughtons fokus på diskurser i förskolan. Ian Hackings teorier om «making up people" och "the looping effect" kommer att användas tillsammans med diskursteorin för att förstå vilka konsekvenser kategorisering av barn i samband med tidiga insatser kan få. Metod Metoden som används i studien är semistrukturerade intervjuer med ett hermeneutiskt förhållningssätt. Fem specialpedagoger har intervjuats inom förskoleförvaltningen i en kommun. Semistrukturerade intervjuer har valts med en önskan om att kunna fånga 4 specialpedagogernas tankar kring tidiga insatser, med möjlighet till flexibilitet som kan generera olika perspektiv på tidiga insatser som process. Det hermeneutiska synsättet är flexibelt i anslutning till diskursteori då syftet är att kunna analysera tidiga insatser i ett större helhetsperspektiv. Resultat Resultatet av undersökningen visar att tidiga insatser som process bygger på att det finns barn som på ett eller annat sätt avviker från de förväntningar som finns på barns utveckling eller beteende. Dessa förväntningar utgår från den utvecklingspsykologiska diskursen, och reproduceras genom de förväntningar som bland annat specialpedagoger har på förskolepersonalens kunskap om barns beteende och utveckling. Resultaten visar att det finns ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv i tidiga insatser som process, och att de två olika perspektiven flätas samman i komplexa strukturer. Studien visar också hur kulturella skillnader inom förskolan har betydelse för vilka barn som identifieras i behov av tidiga insatser. De tidiga insatserna fungerar både kategoriserande, i den mån barnen definieras som olika typer, men också relationellt i de konkreta tidiga insatser som genomförs. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen är en nyckelperson i arbetet med tidiga insatser kring det enskilda barnet. Specialpedagogernas yrkestitel innebär en maktposition som kan påverka synen på barn och barndom. Denna maktposition kan bidra till en kritisk reflektion över hur normalitet och avvikelse definieras. Nyckelord  Diskurs, Kategorisering, Makt, Tidiga insatser, Subjektspositioner

No description available.

Denna studie har haft till syfte att undersöka den politiska diskursen om feminism i artiklar från fyra olika tidskrifter med sympatiserande åsikter i linje med vänstersidan och högersidan i politiken. Samt att se hur dessa diskurser om feminism kan synliggöra sociala grupper och deras relationer till varandra. Metoden som har använts är Faircloughs kritiska diskursanalys. Den kritiska diskursanalysen hjälper oss att undersöka hur saker sägs, vilka underliggande åsikter och idéer som kan finnas. Materialet för studien består av sex politiska artiklar från vänstersidan i politiken och sex från högersidan. Den främsta teorin som har använts som verktyg är Henri Tajfel och John C. Turners ”sociala identitetsteori”. Teorin fokuserar på sociala grupper och dess relationer till andra grupper. Individer identifierar sig med sin grupptillhörighet och känner en inkludering med sin grupp, in-gruppen och därmed också en exkludering från en annan grupp, ut-gruppen. Det bildas ett tydligt ”vi och dem” tänk där ”vi” är den bättre gruppen och ”de”, ”de andra” är den sämre gruppen. Den kritiska diskursanalysen användes även som teoretiskt ramverk och kompletterade den sociala identitetsteorin. De båda användes som hjälpmedel för att få fram och tolka innehållet i denna studie, något som resulterade i fyra olika teman; Tema 1: Generella diskurser kring feminism, Tema 2: Attityder mot ”andra sidans” feminism, Tema 3: Grammatiska maktutövningar och Tema 4: Grupperingar (vi och dem). En kortfattad beskrivning av resultatet är att vänstersidan har en mer positiv diskurs om feminism medan högern har en negativ diskurs. Däremot verkar det vara tydligt att det framförallt handlar om en begreppslig nivå av feminism där det finns olika varianter, då många av artiklarna är negativa mot andra sidans feminism. Det allra främsta resultatet grundar sig i gruppindelningar där ett tydligt ”vi och dem” kan utläsas. Detta är något som både vänstersidan och högersidan använder sig av i stor utsträckning.

Denna magisteruppsats undersöker hur begreppet hälsa skildrats av tre dagstidningar och entidskrift - åren 1962 och 1994. Forskningsinstansen är kvalitativ och bygger därmed på etthermeneutiskt förhållningssätt. Analysen realiseras genom ett diskursteoretiskt angreppssättkombinerat med framing theory som den semiotiska innehållsanalysen innefattar. Syftet medstudien är att ta reda på hur begreppet hälsa skildrats i media, vid den brytpunkt som svenskaskolans grundlag tillkännagavs och vid den brytpunkt då begreppet hälsa kom att beteckna ettskolämne i läroplanen. Hur skildrade Tidskrift för hälsa samt dagstidningarna Aftonbladet,DN och SvD begreppet hälsa den månad som nya grundskolelagen år 1962 tillkännagavs avriksdagen? Hur skildrade Tidskrift för hälsa samt dagstidningarna Aftonbladet, DN och SvDbegreppet hälsa den månad som förordningen om ny läroplan år 1994 beslutades avregeringen? Skiljer sig diskurserna åt kring begreppet hälsa mellan artiklarna och åren?Studiens teorier, metoder, begrepp och vetenskapliga modell har bidragit till att dyka djuparein i det språkmönster som artiklarnas text konstitueras genom. Det innebär att denoperationalisering som studien använder blottlägger en latent innebörd; vilket formats genomepistemologiska diskurser och föreställningar av objektivitet - som styrs genom ideologiskautsagor. Tidigare forskning tar upp hur hälsa kan förstås som kunskapsobjekt, hur diskurserkring hälsa förändrats och påverkat hur staten och medborgare betraktat det, samt hur treolika epistemologiska diskurser påverkar skildringen av begreppet - men även studiensundersökning av det valda källmaterialet. Det skiljer sig en hel del mellan hur begreppethälsa skildrats, beroende på redaktör och format (tidskrift eller dagstidning). Detta berordelvis på att vald tidskrift belyser begreppet hälsa fler gånger och delvis på att det finns merepistemologisk substans i dessa artiklar. Vid det första nedslaget i undersökningen, år 1962,var inte den vetenskapliga salutogena ansatsen uppfunnen, vilket den patogena ansatsen var,ändå visar slutsatsen på att två olika artiklar skildrade begreppet hälsa utifrån denna ansatsdet året. Vid det andra nedslaget, år 1994, visar slutsatsen på en kartläggning av definitionenför begreppet hälsa - styrt av val, livsstil och kost. Resultaten synliggör även olika former avmakt, som har en ödesdiger relation till funktionen kunskap. Den diskursteoretiska analysenpåvisar ett schema där det blir explicit vem som utövar makt när medias skildring avbegreppet hälsa genomförs och hur ett dolt språkmönster i texten struktureras. / This master’s thesis examines how the concept of health is portrayed by three dailynewspapers and a magazine; the years of 1962 and 1994. The research body is qualitative andis therefore based on a hermeneutic approach. The analysis is realized primarily through adiscourse theoretical approach combined with framing theory and semiotic content analysis.The purpose of the study is to find out how the concept of health is portrayed in the media; atthe breaking point that was completely decisive for the establishment of the school’s firstcurriculum, and at the breaking point that made the later process possible, when the conceptof health came to denote a school subject in the curriculum. How did the magazine Tidskriftför hälsa and the daily newspapers Aftonbladet, DN and SvD portray the concept of health inthe month that the new primary school law in 1962 was announced by The Parliament? Howdid the magazine Tidskrift för hälsa and the daily newspapers Aftonbladet, DN and SvDportray the concept of health in the month that the regulation on the new curriculum in 1994was decided by the government? Do the discoursed around the concept of health differbetween the articles and the years? The study’s theories, methods, concept and scientific model have all contributed to divingdeeper into the language pattern through which the text of the articles is constituted. Thismeans that the operationalization that the study uses, exposes a latent meaning; which isshaped by epistemological discourses and notions of objectivity - which are governed byideological statements. Previous research addressed the way the media portrays it, how thereactions looked like among society’s largest private sport organizations in 1962 and 1994,how the concept of health related to the state and citizens and where the research shed lighton what the concept of health should be regarded as, as well as how three differentepistemological discourses influence the depiction of the concept; but also the examination ofthe source material chosen. There is a great deal of difference between how the concept ofhealth is portrayed, depending on the editor and format (magazine or newspaper). This ispartly due to the fact that the journal highlights the concept of health more times, but also tothe fact that there is more epistemological substance in these articles. At the very first impactof the survey, the scientific term salutogenic approach was not invented, which thepathogenic approach was, yet the conclusion shows that two articles depicted the concept ofhealth based on this approach in that year. At the second impact, the conclusion shows amapping of the definition for the concept of health - governed by choice, lifestyle and diet.The result also shows different forms of power, which have a fatal relationship to the functionof knowledge. The discourse theoretical analysis exposes a scheme where it becomes explicitwho exercise power through the media’s portrayal of the concept of health and how a hiddenlanguage pattern in the text is structured.

Mejeriföretagen i Sverige har länge marknadsfört mjölk som en hälsodryck, men under senare år har fokuset i marknadsföringen riktats mot hållbarhet. Syftet med denna studie är därmed att synliggöra hur de fyra största mejeriföretagen i Sverige legitimerar sociala praktiker om att agera hållbart. Dessa företag är Arla, Skånemejerier, Norrmejerier och Falköpings Mejeri. Materialet består av texter hämtade från dessa företags hållbarhetsflikar på deras hemsidor. Detta materialutval har gjorts för att se hur hållbarhet legitimeras genom mejeriföretagens “corporate social responsibility” (CSR), eftersom CSR är ett sätt för företag att upprätthålla en viss transparens gentemot potentiella kunder och konsumenter. Legitimeringsanalys är en typ av kritisk diskursanalys, där legitimeringar fungerar som en metod för att se hur diskurser reglerar hur människor bör eller inte bör agera, genom att ställa frågor som “varför bör vi göra på det här sättet?”. En legitimeringsanalys baseras på ett ramverk av fyra huvudkategorier för att identifiera olika typer av legitimeringar, där dessa huvudkategorier är: auktoritetslegitimering, rationalisering, moralisering och mytopoesis. Genom legitimeringsanalys undersöks vilka sociala praktiker och legitimeringar som företagen använder sig av för att svara på varför-frågorna “varför ska mejeriföretagen tänka/agera med hållbarhet i åtanke?" och “varför gör de på det här sättet?”. Resultatet visar att det finns likheter i vilka legitimeringsstrategier som tillämpas när det skrivs om hållbarhet och sociala praktiker som bidrar till dessa diskurser. Samtliga mejeriföretag använder sig huvudsakligen av auktoritetslegitimeringar samt rationaliseringar. Dessa likheter kan bero på att samtliga material utgår ifrån temat hållbarhet inom mejerier och därav ger upphov till liknande information från samtliga företag, men det dyker även upp skillnader. Dessa skillnader synliggörs i variationen, eller avsaknaden av variation, bland teoretiska och instrumentella rationaliseringar, att endast ett företag använder sig av legitimeringsstrategin mytopoesis och att även moralisering endast används av ett företag.

I denna studie undersöker vi hur individer som är verksamma inom kulturarvssektorn i Halland beskriver och förstår digitalisering av kulturarv i jämförelse med vad som står om digitalisering av kulturarv i Hallands fyra befintliga kulturplaner. För att undersöka detta gjordes kvalitativa intervjuer med nio kvinnliga personer som är verksamma inom kulturarvssektorn i Halland. Därefter gjordes en tematisk analys av transkriberingarna och Hallands befintliga kulturplaner. Den tematiska analysen resulterade i sex teman, förståelse för kulturarv, förståelse för digitalisering, förståelse kring digitalisering av kulturarv, tillgänglighet, relationen till den fysiska platsen och kunskap & ansvar. Genom dessa teman visade resultatet på att det finns kopplingar mellan intervjupersonernas förståelse för digitalisering av kulturarv och Hallands befintliga kulturplaner. Dessa teman representerar de kopplingar som vi anser finns mellan intervjupersonernas svar och Hallands kulturplaner. Tillgänglighet var den främsta gemensamma kopplingen mellan intervjupersonernas förståelse för digitalisering av kulturarv och Hallands befintliga kulturplaner, eftersom både respondenterna och kulturplanerna betonar tillgänglighet i relation till de andra av våra framtagna teman och benämns mest.

Today's society is characterised by various political discourses in which gang violence is portrayed in different ways. This study focuses on how young men are affected by the prevailing political discourse in everyday life and also their perspective on preventive work by the society. To achieve this, young men's attitudes and experiences in the debate climate on immigration and crime are studied. The study is based on a qualitative method where three group interviews were conducted. Various themes were discussed in relation to a theoretical framework based on the theories "we" and "they", Goffman's view of stigma and a critical discourse analysis based on Ernst Laclau and Chantal Mouffe. The previous research includes the development of youth crime, how young men are depicted and discusses how criminals are portrayed in their stories. The theoretical starting point focuses on the formation of masculinity for young men in a group, in order to give a picture of what similar discussions of young men in a group might look like. The results show that there is a hostile attitude towards the police and politicians and a low confidence in the reduction of gang violence. They also show that clothing and appearance carry preconceptions which affect their freedom to express themselves and dress as they like. Finally, the young also share their experiences with creeping racism as a social phenomenon and that the discourses that characterise society also affect teachers and police officers through certain prejudices and beliefs in their work.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att bidra med kunskap kring hur samtalet kring samer och samiska frågor har förts mellan de olika inblandade intressenterna som deltagit i revideringsprocessen av Lgr22s kursplaner för de samhällsorienterande ämnena, årskurserna 4–9, och även kunskap om hur samtalen påverkat kursplanernas innehåll. Studien utgår ifrån det läroplansteoretiska perspektivet att ett fastställande av en läroplan och liknande policydokument är en process som visar på ett spänningsfält mellan olika intressenters prioriteringar av innehållet. Den bygger på arkivmaterial från Skolverkets korrespondens med de expertgrupper som förekommit i de olika skolämnena som studerats, samt den korrespondens som remissyttranden i processen gett upphov till. Studien bygger på CDA modellens metodik och fokuserar på processen som format diskurserna som framträder. Som motpol till CDA metodiken har hegemoni ställts och för att kunna urskilja hur processen formar diskurserna har de utbildningsfilosofiska begreppen essentialism och rekonstruktionism använts.   Resultatet visar att Skolverket genomgående presenterar förslag som expertgrupperna kan anses ansluta sig till, medan remissyttranden från olika intresseorganisationer och en privatperson gör anspråk på att förskjuta dessa diskurser. Det är också remissyttrandena som i störst utsträckning påverkar hur de fastslagna kursplanernas innehåll så småningom blir, även om Skolverkets från början föreslagna diskurs bara förskjuts en aning jämfört med intresseorganisationernas yttranden.