Cancel-kultur är ett nytt begrepp som är en kultur där huvudsyftet när någon begått ett misstag, är att direkt hänga ut personen och få denne exempelvis uppsagd från sitt arbete eller utestängd från en specifik miljö. Det startar oftast med ett drev i sociala medier, vilket innebär att en person har blivit uthängd och leder till en snöbollseffekt där hatet mot denna person snabbt eskalerar. Ett drev inträffar oftast då någon sagt eller gjort något olämpligt utifrån vad som förväntas av existerande normer och värderingar. I denna studie behandlas begreppet Cancel-kultur och hur strategisk kommunikation i form av kriskommunikation antingen kan mildra eller skärpa effekten av drevet. Syftet med studien är att undersöka Cancel-kultur som fenomen ur ett kommunikativt perspektiv. Genom att utforska drev i media och på sociala medier siktar studien till att examinera kopplingen mellan samhällsdiskurser och Cancel-kultur, samt den roll kriskommunikation spelar i hanteringen av dreven. I studien har en kvalitativ innehållsanalys i form av en textanalys, samt en diskursanalys använts. Materialet utgörs av inlägg från sociala medier baserat på tre fall, samt artiklar från tre utvalda tidningar för att studera och analysera medias rapportering om drevet. Texterna i det insamlade materialet har studerats i olika kontexter för att identifiera kommunikationsstrategier, samt analysera medias respons på personernas kriskommunikation. Därefter genomfördes en diskursanalys för att undersöka om och hur dessa fall är kopplade till rådande samhällsdiskurser. Resultatet och analysen har påvisat svårigheter att fastställa enstaka strategier som använts i de fall som studerats, utifrån det teoretiska ramverket. Det tyder på att det saknas belägg för att använda en viss strategi till en viss typ av kris. I resultatet framkommer även tydliga tecken på att hur media väljer att skildra en händelse, har stor påverkan inte bara på drevet i sig, utan även bilden av personen drevet handlar om. Personerna i samtliga fall har av media tillskrivits nya egenskaper som påverkat deras förtroende. Det resultatet och analysen också påvisat är att personerna i samtliga fall agerar motsägelsefullt till rådande diskurser. Detta kan ha varit avgörande för att drevet inträffade eftersom de agerar i motsats till de normer och värderingar som existerar rörande en viss fråga. Oavsett om frågan som drevet handlade om var på agendan vid tillfället eller inte så blev personerna i samtliga fall cancelled.

Studiens syfte är att undersöka hur den svenska spiritistiska rörelsen och tron på andevärlden framställs i de utgåvor av tidskriften Efteråt: Tidskrift för spiritism och dermed beslägtade ämnen som gavs ut mellan år 1899 och 1922. Med en diskursteoretisk utgångspunkt analyseras det sätt tidskriftens författare framställer spiritismen och tillhörande fenomen i förhållande till andra rörelser och idéer i deras samtid, samt hur spiritismen konstrueras som både rörelse och identitet. Undersökningen visar att trovärdighet var en viktig aspekt. Spiritismen framställdes främst som trovärdig på genom att kopplas till samtida vetenskapliga ideal samt genom att liknelser och samhörighet med den svenska kyrkans religiösa utövande framhävs. Utöver detta visar uppsatsen på hur spiritismen gör uttryck för samtida föreställningar om modernitet.

Trots att grundskolan sedan länge har haft ett uttalat ansvar att verka för jämställdhet finns det uttryck för bristande jämställdhet bland annat i elevers kunskapsresultat, i läromedel och i de sociala relationerna i skolan (Wernersson 2010; Eilard 2009; Gillander Gådin & Stein 2017). Mot bakgrund av detta är det angeläget att undersöka hur rektorer förstår läroplanens jämställdhetsuppdrag. Rektors uppdrag framstår i sig som både omfattande och komplext och detsamma kan sägas om skolans jämställdhetsuppdrag, vilket behöver undersökas ytterligare för att bidra till en ökad förståelse för jämställdhetsarbete i grundskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur rektorer i grundskolan förstår läroplanens jämställdhetsuppdrag. Det görs genom att analysera vilka diskurser som kommer till uttryck irektorers resonemang om rektorsuppdraget, om jämställdhetsarbete i grundskolan, om genus i grundskolan och om jämställdhet i samhället. Denna studie tar avstamp i en konstruktivistisk ansats, där kunskap inte ses som något essentialistiskt, utan som något som konstrueras (Justesen & Mik-Meyer 2013). En sådan syn kan också beskriva genus, som något som konstrueras i sociala relationer snarare än som något som är biologiskt förutbestämt, och genusteori utgör en del av studiens teoretiska ramverk. I denna studie har semistrukturerade intervjuer använts för datainsamling och diskursanalys har utgjort verktyget för att analysera resultatet. Analysen visar fyra återkommande diskurser i intervjupersonernas utsagor, diskurser som ibland samverkar och ibland står i motsättning till varandra. Diskursen jämställdhet som icke-fråga handlar om att jämställdhet görs till en icke-fråga på olika sätt och på olika nivåer i grundskolan, i styrningen av rektors arbete och i rektors förståelse av sitt uppdrag.Likhetsdiskurs och särartsdiskurs visar att intervjupersonerna uttalar likhetsideal när de talar om jämställdhet ur ett elevperspektiv, men att det både i intervjupersonernas egna uppfattningar och i exempel från deras verksamhet ges uttryck för en särartspraktik. Likhetsdiskursen och särartsdiskursen kolliderar med varandra. Uppfattningar om likhet och särart uttrycks också i diskursen om pojkars rättigheter och flickors ansvar, där jämställdhetsuppdraget förstås som pojkars rätt till goda studieresultat och flickors ansvar att ta plats. I intervjupersonernas resonemang finns också uttryck för att jämställdhet handlar om vi och de andra, där föreställningar om klass och etnicitet påverkar uppfattningar om vem som bör vara föremål för jämställdhetsarbete. Avslutningsvis diskuteras resultatet med särskilt fokus på hur de identifierade diskurserna förhåller sig till varandra och hur de påverkar förståelsen av grundskolans jämställdhetsuppdrag. Det framkommer att nyliberal styrning påverkar intervjupersonernas pedagogiska ledarskap och deras förståelse av grundskolans jämställdhetsuppdrag, jämställdhet kan uppfattas som självklart men samtidigt som något som inte föranleder aktiva åtgärder.

Barnets bästa och barnperspektiv är centrala begrepp inom Barnkonventionen som blevsvensk lag den 1 januari 2020. Studiens syfte är att studera socialsekreterares ochfamiljebehandlares konstruktioner av barnets bästa och barnperspektiv för att kunnaidentifiera vilka diskurser som omger professionellas tal. För att kunna analysera hursocialsekreterare och familjebehandlare konstruerar begreppen barnets bästa ochbarnperspektiv tillämpas den foucauldianska diskursanalysen. Därmed har jag intervjuat femsocialsekreterare och familjebehandlare som arbetar med barnrelaterade frågor inomsocialtjänsten. Resultatet visar att bedömningen av barnets bästa konstrueras utifrån fleradiskurser som betonar professionellas perspektiv på att bedöma barnets situation, därprofessionellas kompetens ges stor betydelse. En annan diskurs som framträder ikonstruktionen av barnets bästa är familjediskursen som betonar barnets beroende av enfamilj. Även konstruktioner av barnperspektiv utgår främst från vuxnas perspektiv på barnetssituation där barnperspektiv konstrueras som dels en generell föreställning om barnens världoch dels som vuxnas uppfattningar om barnets enskilda situation. I studiens resultat lyfts framolika motsättningar som uppstår i relation mellan barnets behov och barnets vilja. I studienframgår också att barnet görs till ett subjekt eller objekt beroende på vilken diskursprofessionella talar utifrån.

A monument over the Swedish early women’s rights protagonist Fredrika Bremer (1801- 1865) was raised in 1927 at Humlegården in Stockholm. The project with the monument lasted for many years and was subject to debates in the public press. The idea was a competition, but it was never announced. The purpose with this essay is to increase knowledge and understanding of the selection for the monument over Fredrika Bremer. I have performed image analysis of the proposals for the monument that a group of experts were requested to review by the committee for raising of the statue in late 1924 before a decision was made by them in early 1925, and I have exposed and analysed the review statements from the group of experts regarding the proposals. In my investigations it became clear that the proposals for the monument were made in a time when innovative classicism meets modernism, i.e. Rodin versus Bourdelle. I also concluded that character, monumentality and expression are phrases that the group of experts used in their opinions on the proposals as statements without specifying in detail. Their writing of the words implicitly uncovers a breakthrough of modernist style for monuments over a person, thereby adding to attributing the terms character, monumentality and expression a new modernist discourse regarding monuments over a person. / Ett monument över den svenska kvinnorörelsens tidiga förkämpe Fredrika Bremer (1801- 1865) restes i Humlegården i Stockholm år 1927. Projektet med monumentet pågick under många år och var ämne för debatter i dags- och veckopress. Tanken var en tävling men den utlystes aldrig. Syftet med den här uppsatsen är bidra till ökad kunskap och bredare förståelse om urvalet vid Fredrika Bremer-monumentets tillkomst, genom en bildanalys av de förslag till monumentet som en grupp sakkunniga i slutet av 1924 av statykommittén ombads ta ställning till, innan beslut fattades av dem tidigt under 1925, och blottläggande och analys av uttalanden som gruppen med de sakkunniga lämnade om förslagen. I min undersökning blev det tydligt att förslagen till monument utfördes i en tid när klassiskt nytänkande möter modernism för monument, i.e. Rodin versus Bourdelle. Karaktär, monumentalitet och expression var begrepp som de sakkunniga använde i sina uttalanden utan att närmare precisera dem. Deras utsagor som ett vetande i användningen av orden bidrog till en ändring av diskurserna för begreppen med nya modernistiska betydelser, och medverkade till ett modernistiskt genombrott i sammanhanget med monument över personer.

The concept of bibliotherapy is subject to different views of its meaning and potential place in the library. Through a critical discourse analytical approach, this thesis examines bibliotherapy in relation to a Swedish library context by analyzing Swedish articles from daily and monthly press, and relating the discourses identified in them to Zygmunt Bauman’s theory of late modernity. Using bibliotherapy and library as key concepts to analyze, seven different discourses are identified, the first four related to the concept of bibliotherapy and the three latter related to the norms, beliefs, and values of libraries: a curative discourse, a universal discourse, a discourse based on reading as a way of looking inward, one based on reading as a way of recognition, traditional library discourse, bibliotherapeutic library discourse, and crisis discourse. These discourses are related to each other as well as to the social structures of late modern society, and the role of bibliotherapy as a whole is examined in this context. Bibliotherapy emerges as a tendency in late modern society, interacting with aspects of it consisting of undermining of the welfare society, the construction of identity, and seeking of community and safety.

AbstraktDen här uppsatsen är en diskursanalys om förskollärarnas tal om stress. Mitt syfte är att ta reda på vilka diskurser som skapas i förskollärarnas tal om stress och vilka diskursiva mönster man kan finna. Det jag vill lyfta fram är förskollärarnas bild om stress. Anledningen till mitt val av ämne beror på att förskollärarnas arbetsförhållande har blivit ett mycket aktuellt ämne de senaste åren. Detta har lett till att en av de stora diskussionerna är om stress och de många sjukskrivningarna. Den metod som har används är kvalitativ och ostrukturerad intervjuform med inriktning diskursanalys.Resultatet och analysen av mitt arbete visar att det finns olika diskursiva teman vilka är struktur, personalbortfall, positiv och negativ stress och multi-tasking (dvs. man har fler uppgifter att göra samtidigt). De i sin tur skapar olika diskursiva mönster som till exempel prioriteringar som måste göras på förskolan, tid, planering, förberedelser och barnen. Diskursen om stress är väldigt komplex och det finns många olika bilder av hur man ser på stress. Förskollärarnas utsagor ger sina egna bilder av stress vilket visar på hur lika eller olika man kan se på saker och ting. / AbstractThis essay is a discourse analysis of the pre-school teachers' speech about stress. My purpose is to find out which discourses are created in the preschool teachers' speech about stress and what discursive patterns one can find. What I want to highlight is the preschoolers' picture of stress. The reason for my choice of subject is because the preschoolers' working relationship has become a very relevant subject in recent years. This has led to one of the major discussions is about stress and the many sicknesses. The method used is qualitative and unstructured interview with focus on discourse analysis.The results and analysis of my work show that there are various discourse themes that are structure, staff loss, positive and negative stress and multi-tasking (ie, you have more tasks to do at the same time). They, in turn, create different discursive patterns, such as priorities that must be done at preschool, time, planning, preparation and the children. The discourse about stress is very complex and there are many different images of stress. Preschool teachers' statements give their own images of stress, showing how equal or different people can look at things.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare anpassar och planerar sin undervisning för att kunna kommunicera ämnesinnehåll i teknik med nyanlända elever. Studien genomfördes på en skola i utkanten av en svensk stad. På skolan går det bara flerspråkiga elever och de nyanlända eleverna direktinkluderas i klasserna. Under veckan har de nyanlända eleverna studiestöd på svenska i mindre grupp och det är ett sådant lektionspass i teknik i åk 6 som är studerat.Läraren intervjuades både före och efter det filmade lektionspasset. Läraren är utbildad grundskollärare MaNO 1-7 och behörig att undervisa i teknik sedan 1995. Gruppen bestod vid det aktuella tillfället av tre elever som varit i Sverige mindre än ett år och de hade inget gemensamt verbalspråk förutom den svenska de hunnit lära sig på sin tid på skolan. Empirin utgjordes av en lärares skriftliga planering, digitalt bildspel som användes under lektionen, ett filmat lektionspass och två intervjuer.Vid analysen av materialet användes två teoretiska ramverk. Socialsemiotik för att titta på multimodal kommunikation och designteori för att fånga upp hur läraren designat sin undervisning för att möjliggöra multimodal kommunikation.Resultatet visar att de två närvarande diskurserna, teknikundervisning och undervisning-av-nyanlända, smälter samman och en ny hybriddiskurs som benämns undervisa-nyanlända-i –teknik. Det påverkar lärarens design och möjligheter att kommunicera ämnesinnehållet utan tal och skrift planeras in redan från början. Planerade uttryckssätt är bilder och Widgitsymboler. Lärarens design möjliggör även oplanerade uttryckssätt, exempelvis användandet av föremål och digitala bilder. Ytterligare två uttryckssätt används i stor utsträckning vilket är något som bara sker enligt läraren. Gester och aktiviteter med sin egen och elevernas kroppar används genom hela lektionspasset vilket läraren inte riktigt har funderat över förrän hen fick se delar av det filmade materialet under efterintervjun. Utöver tal och skrift går det alltså att identifiera sex uttryckssätt som läraren använder sig av. Uttryckssätten kombineras i ensembler och endast tal och skrift används i stort sett aldrig. Ämnesinnehållet i teknik blir på så sätt synligt och begripligt för eleverna och de kan erbjudas en anpassad ämnesundervisning utan att den kognitiva nivån sänks.Nyckelord: teknikundervisning – nyanlända – multimodalitet – design - diskurs / The purpose of this thesis is to study how teachers can communicate content with newly immigrated students in technology education. The study was conducted at a school in the outskirts of a Swedish city. All the students in the school has other languages than Swedish as their first language. A teacher teaching a smaller group of newly immigrated students was interviewed and a technology lesson was videotaped. The students in the smaller group has been in Sweden less than a year and they don’t share any national language with each other. The teacher’s written lesson plan and presentation used during the lesson were also parts of the empirical material. Two theoretical frameworks were used to analyze the material, multimodal discourse and didactical design. These frameworks’ keywords, discourse, design, production, modes, framing, settings and transformation are the foundation of the analysis. The result of the study shows a multimodal discourse where the teacher uses six different semiotic resources besides speaking and writing to communicate the content of the subject. The use of pictures, symbols and gestures is a part of the teacher’s explicit design, which is discussed during an interview. During the lesson the teacher also communicates through implicit modes like artefacts, drawings and actions with the body. Commonly the teacher combines the modes in ensembles. The teacher is interview both before and after the analyzed lesson and reflects on the present discourses. Two previously documented discourses: technology education-discourse and teaching newly immigrated-discourse emerge to a new and hybrid discourse that essentially reflect a teaching technology to newly immigrated-discourse.

Syftet med vår studie är att undersöka och analysera hur media beskriver män somarbetar i förskolan. Tidningarna vi valt att undersöka är kvällstidningarna Aftonbladetoch Expressen samt de fackliga tidningarna Förskolan och Lärarnas tidning. Tidsramenpå urvalet av artiklar har haft fokus på 2000-talet och den tidigaste artikeln vi undersöktär skriven 2003 och senaste är skriven 2019. Antalet artiklar som ligger till grund förstudien är 34 artiklar från kvällstidningarna och 17 från de fackliga tidningarna.För att analysera artiklarna har vi använt oss av lexikalisk analys som är en lingvistiskform av kritisk diskursanalys som fokuserar på ord som används och inte används avförfattarna. Vi har även utgått från R.W. Connells (1999) maskulinitetsteori omhegemonisk maskulinitet och underordnad maskulinitet som teoretisk ram av vår analys.Som metod för att sammanställa data vi fått fram genom vår analys har vi använt oss avThomas Denks (2002) beskrivning av komparativ metod för att synliggöra mönster ochdiskurser som framställs av analysen.Resultatet av vår studie visar på två tydliga diskurser i form av brottsdiskursen ochstereotypsdiskursen som återgående syns i de undersökta artiklarna. Det blir tydligt attman sällan diskuterar män som arbetar i förskolan utan att pedofildebatten dyker upp påett hörn eller att man diskuterar ett behov av män som förebilder för barnen.Med grund i vårt resultat diskuterar vi hur diskurserna påverkar debatten om män iförskolan. Då många artiklar handlar om jämställdhetsdebatten, diskuterar vi hur denkönssegregerade arbetsmarknaden påverkar valet av könsstereotypa yrken och hur män iförskolan påverkas. Slutligen kommer vi in på clickbait-eran och hur det massiva flödetpå medier och behovet av klick på artiklar påverkar debatten. Vi avslutar med attpresentera förslag på vidare forskning.Nyckelord: Diskurs, Förskola, Ideal, Jämställdhet, Media, Män, Maskulinitet

I Sveriges förskolor idag råder brist på utbildad personal vilket får följder för kvaliteten på den verksamhet som kan bedrivas. Ett sätt att få upp andelen utbildad personal kan vara att försöka locka fler män att söka sig till förskolläraryrket. Detta på grund av att det i nuläget endast arbetar ca tre procent män i förskola. Emellertid återkommer samhällsdebatter där mäns lämplighet att arbeta inom förskola ifrågasätts. Förskolan förväntas dessutom ha en god samverkan med barnens vårdnadshavare och därför blir vårdnadshavarperspektivet av intresse att undersöka.Studiens syfte är att undersöka vårdnadshavares berättelser om män som arbetar i förskolan utifrån en diskursanalytisk ansats. För att besvara frågeställning och syfte har diskursbegreppet använts som huvudsaklig teori tillsammans med diskursanalys. Metoden för materialinsamling var kvalitativa intervjuer med sex vårdnadshavare.Resultaten som framkom visade på tre övergripande diskurser i vårdnadshavarnas berättelser. Dessa var: 1.) mannen som risk, 2.) mannen som traditionell manlig förebild, och 3.) mannen som modern manlig förebild. De olika diskurserna ledde till olika sociala konsekvenser i vilket vissa handlingar blev möjliga. Riskdiskursen medförde att det blev möjligt för vårdnadshavare att vara extra vaksamma på såväl män i förskolan som deras barn. I både mannen som traditionell manlig förebild och mannen som modern manlig förebild blev det istället logiskt att vilja ha fler män i förskolan. Medan det i den traditionella diskursen förväntades att män i förskolan skulle vara extra manliga förväntades männen istället stå för könsöverskridanden inom ramarna för den moderna manliga förebildsdiskursen.