Whether the hand you write with has any impact or says anything about you has been debated for hundreds of years. The most cited in the media today is an association between left-handedness and creativity. However, handedness has also been associated with intelligence, with a small advantage for those being right-handed, according to a systematic review. The present study compared intelligence, measured by the Wiener Matrizen Test, across groups who self-reported writing always with the right, always with the left, or sometimes with the left and sometimes with the right hand (ambidextrous), in a sample of 8,399 Swedish adults. The right-handed group had higher intelligence than both left-handed and ambidextrous groups, with an effect size for the right-left difference of 0.18 for males and 0.08 for females. Although of little consequence for any individual, such effects may have practical consequences at the group level, and should therefore be taken into account when comparing groups across demographic categories. Left-handedness is, for example, 23% more common among males than among females. / Huruvida den hand du skriver med har någon betydelse eller säger något om dig har debatterats i hundratals år. Mest citerat i media idag är en association mellan vänsterhänthet och kreativitet. Hänthet har också associerats med intelligens, med en liten fördel för högerhänta, enligt en systematisk litteraturgenomgång. Föreliggande studie jämförde intelligens, mätt med Wiener Matrizen Test, över grupper som själv-rapporterat att alltid skriva med höger, alltid med vänster, eller ibland med höger och ibland med vänster hand (ambidexter), i ett sampel med 8.399 vuxna svenskar. Gruppen med högerhänta hade högre intelligens än både vänsterhänta och ambidextra, med en effektstorlek för skillnaden mellan höger och vänster på 0,18 för mänoch 0,08 för kvinnor. Även om sådana effekter har liten betydelse för individen kan de ha praktiska konsekvenser på gruppnivå, och bör därför beaktas när man jämför grupper med olika demografiska kategorier. Vänsterhänthet är till exempel 23% vanligare bland män än bland kvinnor.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om vilken påverkan funktionellt skrivande har på elevers skrivutveckling. Studien görs inom ett projekt där man genomfört en intervention för funktionellt skrivande där interventions- och kontrollklasser jämförs. De frågor som undersöks är; Hur ser elevernas skrivutveckling ut, med avseende på mottagaranpassning, organisation av innehållet, innehållets omfång, ordförråd och meningsbyggnad? Syns det någon skillnad mellan interventions- och kontrollklasserna, och i sådana fall vilken? Undersökningen är kvantitativ i form av en textanalys bestående av 348 texter som är skrivna av elever i årskurs 1. Elevtexterna är skrivna av 46 elever i tre interventionsklasser och 44 elever i två kontrollklasser. Studien utgår från den funktionella grammatiken som är en del av det socialsemiotiska perspektivet. Resultatet visar att alla klasser ökar skrivutvecklingen inom samtliga områden förutom en kontrollklass, som försämrar sitt resultat inom områdena mottagaranpassning och meningsbyggnad. En interventionsklass har störst ökning inom alla områden förutom område innehållets omfång, då det är en annan interventionsklass som står för den största ökningen. Resultat visar även att interventionsklasserna har en större ökning än kontrollklasserna inom samtliga områden. Resultatet kan förklaras utifrån att funktionellt skrivande har använts som ett pedagogiskt verktyg i interventionsklasserna. I linje med tidigare forskning visar denna studie att funktionell skrivundervisning har betydelse för elevers skrivutveckling. Att fokusera på att ge lärare stöd och undervisningsstrategier har även i denna studie visat sig ha stor betydelse för elevers skrivutveckling.

This project investigates how the use of creative writing, time restriction and movement could benefit the flow of first impulses to gain a greater freedom in composing and performing. The essay describes two different methods and its impact on a creative process resulting in four new compositions. Towards the end, this bachelor thesis depicts how the playful framework provided by the methods have helped connecting the creative process with a more playful, allowing attitude, which provides the foundation for a more authentic artistry. / <p><strong>Kompositioner och arrangemang (av Vendela Tegerstrand &amp; Filip Eriksson):</strong></p><p>One Word</p><p>Resting In My Arms</p><p>Figuring Out</p><p>Weary Head</p><p>Changing/No Speed Limit</p><p>Feels Like Water</p><p>Keepin' You Closer</p><p>Walk On Water</p><p></p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p>Vendela Tegerstrand - sång</p><p>Filip Eriksson – el-, akustisk gitarr</p><p>Manfred Hulebo – piano</p><p>Oliver Löwenham – elbas</p><p>Jonatan Lindh – trumset</p><p>Johanna Moraeus – violin 1</p><p>Sara-Felicia Nyman Stjärnskog – violin 2</p><p>Ellen Alveteg – viola</p><p>Erik Elvkull – cello</p><p></p><p><em>I uppsatsen förekommer ljudexempel som även finns bifogade som bilagor.</em></p>

Genom en kvalitativ intervjustudie så har vi undersökt hur pedagoger i förskolan möter, stimulerar och utmanar barn i sina skriftförsök och hur skrift synliggörs på förskolan. Studiens syfte är att ta reda på vilken kunskap pedagoger i förskolan har kring barns tidiga skrivutveckling. Enligt läroplanen för förskolan 98/10 ska pedagoger i förskolan utveckla barns intresse för skrift. Forskning säger att barn redan innan skolstart utvecklar ett intresse för texter och symboler. Studien belyser hur barn socialiseras in i skriften genom den kultur och miljö de får möjlighet att möta redan i tidig ålder. Det är då av vikt att barn på förskolan möter pedagoger som är lyhörda och ser deras skriftförsök för att kunna utmana och stötta dessa. Pedagogens roll är att erbjuda aktiviteter där barn ges möjlighet att integrera med varandra, och tillsammans med pedagog för att skapa ett lärande. Studien visar att pedagoger i stunden möter barns intresse för skrift när barn visar nyfikenhet för detta. Interaktion med personer i barnets omgivning och en miljö som erbjuder artefakter och tillfälle för kommunikation ses av pedagoger som en viktig del i barns skrivutveckling.

I detta examensarbete har det gjorts en kvalitativ studie med syftet att besvara frågeställningarna vad anser eleverna själva är motiverande samt hur kommer elevernas motivation till uttryck under skrivuppgifter? Då vi i vårt tidigare examensarbete upptäckte en kunskapslucka i årskurs fem och sex, valde vi att rikta in oss på dessa årskurser (Larsen &amp; Myslek, 2021). Studien är genomförd med hjälp av intervjuer med elever, observationer i klassrummet samt uppgifter anpassade utefter elevernas svar på intervjufrågorna. I studien har det deltagit två klasser, en femteklass och en sjätte klass, på två olika skolor i två olika städer.  Det fanns ett tydligt samband mellan resultatet av våra intervjuer och den tidigare forskningen som redan gjorts gällande vad som motiverar elever till att skriva. Eftersom målet med studien var att öka kunskapen om vad eleverna anser vara motiverande, ville vi även se om det stämde överens med praktiken. Därför skapades det uppgifter som var uppbyggda på svaren från intervjuer. När eleverna genomförde uppgifterna förde vi observationsloggar utifrån hur eleverna arbetade, uppträdde och fick för resultat. Det visade sig i slutändan att det som eleverna ansåg vara mest motiverande istället bidrog till att de hade svårt att komma igång med sitt arbete och hålla sig inom ramen för genren för texten. Vi har analyserat det empiriska materialet utifrån det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs teori om att barn lär i interaktion med varandra. Vi har även tagit del av det kognitiva perspektivet och Piagets teori om att barnet lär av att låta eleverna själva få testa sig fram för vilken metod de anser motiverar dem bäst.

Digitaliseringen är under ständig utveckling både i samhället och inom skolan. Därför är det viktigt att som blivande lärare vara medveten om vilka fördelar och nackdelar det bär med sig. Syftet med denna litteraturstudie är att granska vad tidigare forskning visar hur digitala skrivverktyg påverkar elevernas skrivprocess, samt om det finns koppling mellan motivation och användande av digitala skrivverktyg. Studien inriktar sig på elever i årskurs F-3. Genom databaserna ERIC, Swepub och Primo har material samlats in. För att avgöra materialets relevans har en översiktsanalys och kriterier för inklusion används. Det valda materialet består av tio vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling. Materialet är både nationellt och internationellt. Resultatet i studien visar att elevernas motivation ökade när de fick skriva med digitala skrivverktyg. Det framkom också att digitala skrivverktyg skapar möjlighet att skriva snabbare, längre texter och redigera enklare. Begränsningar som studiens resultat visar är elevers tekniska kunskap, tillgång och motorik. Slutsatsen utifrån litteraturstudiens resultat är att digitala skrivverktyg till stor del skapar möjligheter för elevernas skrivprocess. För att uppnå möjligheterna har läraren en viktig roll att ge eleverna rätt teknisk kunskap och tillgång för att förhindra begränsningar.

Adler, Camilla och Siwe, Jessica (2020). ”Jag har typ bara skrivit på dator, jag har typ aldrig skrivit på papper”- Om analogt och digitalt skrivande i skolan.. “I´ve kind of only used the Computer for writing, I`ve kind of never used Pen and Paper” - About analogue and digital writing in SchoolVi hoppas få fram resultat som kan gynna elevers skrivutveckling oavsett om det är inom analogt eller digitalt skrivande och om eleven är i behov av specialpedagogiskt stöd eller inte. Att kunna skriva och göra sig förstådd oavsett det är analogt eller digitalt är viktigt för den enskilde individen och på sikt även för samhället. Syftet med vår studie var att ta reda på hur lärare uppfattar det analoga och digitala skrivandet i ämnet svenska samt hur elever upplever sitt skrivande oavsett om det är analogt eller digitalt. Vi önskade få reda på om lärares uppfattningar och elevers upplevelser skilde sig åt eller om de hade en samsyn. Våra frågeställningar var:•Vilken uppfattning har lärare av arbetet med analogt skrivande?•Hur upplever elever sitt skrivande när de skriver analogt?•Vilken uppfattning har lärare av arbetet med elevers skrivande via digitala hjälpmedel?•Hur upplever elever sitt skrivande via digitala hjälpmedel?Vi har knutit an vår studie till Vygotskijs (1934, 1999) sociokulturella teori där lärandet sker i ett samspel och där den proximala utvecklingszonen med hjälp av Säljös (2010) stöttor vägleder eleven och chansen till att lyckas ökar. Vi har även knutit vår studie till de inåt- och utåtriktade skrivteorier där Hoel-Lökensgard (1997) belyser hur elever tänker och handskas med de problem som kan uppstå vid skrivning och hur de löser dessa. Sammantaget belyser både Vygotskij, Säljö och Hoel- Lökensgard att skrivning sker i ett sammanhang då det är både ett socialt och ett språkligt möte som sker. Artefakter såsom fysiska och medierande belyses och relateras till den sociokulturella teorin. MetodDet material vi har samlat in är av kvalitativ art. Detta har vi samlat in genom intervjuer med elever och frågeformulär till lärare. Vi genomförde även pilotstudier för att höja tillförlitligheten på studien. Dessa genomfördes både med intervjuerna samt med frågeformulären. Intervjuerna spelades in och transkriberades, detta för att lättare bearbeta och analysera svaren. Efter flertalet noggranna genomläsningar sattes svaren in i en innehållsanalys där de kondenserades och blev till olika teman. Frågeformulären ändrades automatiskt via Google formulär till diagram med procentsatser som vi sedan gjorde om till stapeldiagram. ResultatDigitaliseringen i skolan har en viss god effekt. Majoriteten av eleverna använder sig av digitala hjälpmedel i form av program som IntoWords och AppWriter, men det finns en stor skillnad på vilka digitala hjälpmedel som används, i vilket syfte de används och hur aktivt de används. Elevsvaren visar att de digitala hjälpmedlen mest gynnar elever i skrivsvårigheter. De utan skrivsvårigheter använder endast ordbehandlingsprogrammens hjälpfunktioner. De använder också datorn mest som skrivmaskin och uttrycker att datorn är praktisk då det blir enklare att redigera texter medan de i skrivsvårigheter använder hjälpmedlen samt slipper forma bokstäver. Lärarna var av en annan uppfattning, nämligen att digitala hjälpmedel gynnar alla. Resultaten visar dock på att elever förväntas vara mer självständiga än vad de är, vilket elever utan skrivsvårigheter klarar av medan elever i skrivsvårigheter behöver mer stöttning. Detta visar på vikten av att undervisa elever i hur de digitala hjälpmedlen fungerar. Lärare ansåg också att kvaliteten på elevernas texter blir bättre när de skriver på datorn och att motivationen hos eleverna höjs. Här håller eleverna med då alla föredrar att skriva på datorn. Däremot gillade samtliga mellanstadieelever och två av gymnasieeleverna att skriva för hand men föredrar ändå att använda datorn då det är lättare och mer praktiskt.Specialpedagogiska implikationerI vår studie fann vi att elever förväntas vara mer självständiga än vad de faktiskt är, vilket elever utan skrivsvårigheter klarar medan elever i skrivsvårigheter behöver mer stöttning. Detta för att aktivt använda de digitala hjälpmedel som finns tillgängliga i deras datorer. Betydelsen av kontinuerlig fortbildning för lärare i digitala hjälpmedel samt att presentera och repetera dem för elever är av stor vikt. Vi fann att de digitala hjälpmedlen mest gynnar elever i skrivsvårigheter. De utan använder mest ordbehandlingsprogram som exempelvis tittar på stavning. Samspelet mellan elever och lärare brister då elever inte får den stöttning de behöver och har rätt till. Det är en utmaning i den digitala miljön att se till att den utveckling vi som blivande speciallärare vill se hos eleverna verkligen också sker.

När jag började skriva de här texterna hade jag endast en premiss och en något diffus bild av hur storyn skulle vara. Det skulle handla om åtta personer och en hund som blev instängda i ett skyddsrum långt ner under marken och de skulle bli kvar där. Länge. Skyddsrummet skulle vara konstruerat så att människor kan leva där under lång tid, ett sorts experiment för att se om människan kan leva under jord om ytan skulle bli obeboelig på grund av klimatförändringar. Jag ville att texten skulle växa fram medan jag skrev. Jag ville inte tänka ut för mycket på förhand med min logiska hjärna, tvärtom ville jag att det som fanns i mitt hjärta och i magen skulle tillåtas komma fram medan jag skrev. Jag ville att texten skulle växa fram intuitivt, inom en ram som var satt. Jag har skrivit och testat och misslyckats, skrivit och testat och inte riktigt kommit hela vägen. Resultatet är en lång text, men den är långt ifrån färdig. Vissa små delar är mer bearbetade, annat kommer med största säkerhet att strykas. Jag har många omskrivningar kvar att göra och jag har ändrat uppfattning om att slutresultatet nödvändigtvis måste bli en lång roman.  Min berättelse har två berättare. För tillfället berättar de både i första person, men jag har haft funderingar på om jag ska låta en eller båda istället få framträda i tredje person. Hade jag haft en mindre omständlig skapandeprocess, kanske jag redan hade kommit fram till hur det ska vara, men nu är det en gång så att jag måste pröva för att se hur det blir, innan jag kan bestämma mig. Jag tror dock att det kan bli bra att Almas och Olivias berättelser berättas växelvis och att de delvis överlappar varandra. Den sista delen av texten beskriver världen utanför skyddsrummet och hör alltså inte direkt till mitt projekt. Den har ändå kommit till under det här året och därför har den fått komma med här.

Denna uppsats undersöker möjligheterna att använda handböcker för Papper-och-penna-rollspels som verktyg för en skribent att utveckla sina skrivprocesser. Uppsatsen utgår ifrån de två handböckerna till rollspelet Dungeons &amp; Dragons 5th Edition, Player’s Handbook samt Dungeon Master’s Guide, och analyserar dessa med fokus på hur spelare och spelledare uppmuntras att skapa sina narrativ och utveckla dessa med hjälp av troper och samarbete med andra spelare. Uppsatsen brukar en jämförande textanalys som metod, samt tar stöd från en intervju med en aktiv professionell spelledare. Fokus läggs på rollspelets praktik som jämförbart verktyg med textsamtal inom kreativt skrivande efter definition av Fredrik Nybergs akademiska essä Den mjuka texten: om textsamtal, samt hur handböcker för rollspel med fördel kan jämföras med handböcker för kreativt skrivande, det senare med stöd i Sofia Pulls avhandling Skrivande och blivande - Konstruktioner av skönitterärt skrivande i handböcker och läromedel 1979-2015. Analysen visar att rollspel och dess handböcker kan brukas som hjälpmedel för en skribent för att utveckla och utmana sina skrivande processer, särskilt sett till skrivande för sin egen och andras underhållning.

I detta examensarbete har det gjorts en systematisk litteraturöversikt ur ett tolkande perspektiv. Målet med studien har varit att ta reda på vad forskning säger om hur elever i årskurs 4–6 motiveras att utveckla sitt kreativa skrivande, även om skolans pågående digitalisering påverkar dem i den processen. I arbetet lyfts forskning som rör hur eleverna på ett bra sätt kan använda sig av sin kreativitet och hur lärare motiverar och inspirerar elever till att utveckla sitt kreativa skrivande. Efter att ha sammanställt och analyserat åtta stycken olika studier är den övergripande slutsatsen att det är elevernas fantasi som ligger till grund för kreativt skrivande men att de behöver öva på hur de ska omvandla fantasin till ett kreativt skrivande. Eleverna hämtar erfarenhet av sin omvärld i sitt skapande men behöver även stöd från undervisningen för maximal motivation till kreativt skrivande. Elever lär i interaktion med varandra, därför bidrar även parskrivning och att läsa texter tillsammans till att de får en ökad motivation till att utveckla sitt kreativa skrivande. Digitaliseringen har förändrat den moderna skolan och enligt vissa studier föredrar eleverna mestadels att skriva digitalt. Eleverna anser att det är enklare att orientera sig i texten samt fokusera “på rätt saker”. Digitaliseringen innebär även flertalet digitala hjälpmedel som talsyntes, inläsningshjälp och rättstavning. Dock finns det även forskning som konstaterar att skrivning analogt med visuella och verbala hjälpmedel leder till förbättrad skrivteknik samt en klar förbättring av läsförståelse och språkliga kunskaper. Detta leder till att undervisningen ej bör utesluta handskrift helt. Det framkommer även att elever själva föredrar att skriva digitalt, vilket motiverar dem att utveckla sitt skrivande.