Hitta matematiken är ett kartläggningsmaterial som har införts och blivit obligatorisk i förskoleklass inför höstterminen 2019. Avsikten är att kartlägga och synliggöra elever i behov av anpassning och stöd. Tidigare forskning visar att genom resonemang och kommunikation här lärare enklare att se vart eleverna befinner sig och kan därefter individanpassa undervisningen (Vennberg, 2015 ss. 78-79). Forskning visar även att grupparbete är gynnsamt för det utmanar eleverna att lösa problem muntligt (Karlsson, 2019, s.185). Detta gör att de teoretiska utgångspunkterna: sociokulturellt perspektiv och närmaste utvecklingszonen, är relevanta för denna studie. Studiens syfte är att undersöka hur förskoleklasslärares tankar om och arbete med kartläggningsmaterialet Hitta matematiken har sett ut, men också hur de upplever att eleverna har tagit till sig materialet. Syftet är också att se hur lärarna har arbetat med elever som är i behov av extra anpassningar/stöd. Studien baseras på sju kvalitativa intervjuer av åtta förskoleklasslärare.  Resultatet visar att lärarna generellt anser att materialet är elevnära och engagerar eleverna till att vilja arbeta med det. Alla lärare kände sig pålästa på materialet och några av lärarna betonade att nätverksträffarna hade varit en stor fördel i den kommande planeringen av kartläggningen. Dokumentationsmatrisen använde alla lärare men på olika sätt, några ansåg att den inte gav eleverna rätt förutsättningar då det är klarar eller klarar inte medan en annan belyste att denna var bland det bästa i kartläggningen. Vissa lärare valde att arbeta vidare med resultaten som kartläggningen gav genom att exempelvis anpassa grupper efter elevernas förmågor. Samtidigt anser alla lärare att de hade kunnat identifiera eleverna i behov av extra anpassning och stöd även utan kartläggningen, men en lärare säger att det är viktigt att göra en dokumentation kring eleverna för att alla ska få en rättvis bedömning.

Jönsson, Josefine (2021). Specialpedagogens roll i skolutveckling. Specialpedagogprogrammet, Instutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syftet med arbetet är att undersöka hur två grundskolor arbetar med skolutveckling och hur specialpedagogens kompetens tas tillvara i detta arbete. Mina frågeställningar är följande: Vem och vad avgör vad som blir en del av en skolas skolutveckling? Hur organiseras och bedrivs arbetet med skolutveckling? Vilka är de viktigaste aktörerna i arbetet med skolutveckling? Vilken roll får specialpedagogen och hur tas denned kompetens tillvara i arbetet med skolutveckling? Studiens teoretiska utgångspunkt är Senges teroi om den lärande organistaionen. Metoden som användes för att få svar på mina frågeställningar genomfördes genom fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer. En intervjuguide används som stöd för både intervjuaren och informanterna. Resultatet visar skillander på skolorna när det gäller styrningen av skolutveckling. På en av skolorna var det rektorn och huvudmannen som styrde. På den andra skolan var det rektorn, huvudmannen och ledningsgruppen som bestämde vad som skulle utvecklas. När det gäller organsiering och hur arbetet ska bedrivas framkom det att ingen av skolorna utgick från någon empirisk grund. Specialpedagogen hade ingen självklar roll i att planera, genomföra och utvärdera skolutveckling. De specialpedagogiska implikationerna studien kan bidra med är att medevetandegöra vad och hur specialpedagogens kompetens kan tas tillvara i arbetet med skolutveckling, liksom vikten av att skolor arbetar strukturerat och systematiskt med skolutveckling utifrån vetenskapliga metoder.

Movement of organisms is a fundamental component of many ecological processes, and should be subject to strong selective pressures. Spatial selection is the process by which individuals choose the locations to acquire necessary resources or avoid risk, and the relative importance of different factors on spatial selection may change depending on the scale being analyzed. Under the framework of optimality, an individual should attempt to structure their spatial selection economically to maximize fitness. I studied black bear (Ursus americanus) space use, habitat selection, and movement under the optimality paradigm in three populations (Michigan, Missouri, and Mississippi) at four different scales: regional, annual home range, seasonal home range, and denning sites. At the regional scale, I found that black bears displayed scale-dependent land cover selection for movement, selecting forested areas at coarser scales and avoiding anthropogenic disturbance at finer scales, and that large contiguous forests and riparian corridors most facilitate connectivity among protected areas. At the annual and seasonal home range scales, I found black bears display scale-dependent optimizing strategies. Individuals locating their annual ranges to maximize access to areas of high vegetation productivity, together with the high productivity of ranges of all sizes, suggests an energy maximizing strategy, while the negative relationship between range size and both fragmentation and forest proportion suggests area minimizing. More limiting factors act at larger scales, which suggests productivity is the strongest limiting factor and energy maximizing is the dominant strategy while plasticity allows for seasonal area minimizing. At the den site scale, I found that both female and male black bears appeared to minimize anthropogenic risk during denning; however female black bears have a flexible response to anthropogenic disturbance, attempting to minimize it when alone or with older offspring, yet having increased tolerance when infanticide is greater after cubs are born and following den emergence. By quantifying black bear space use and selection across multiple scales, diverse areas, over time, and among and within individuals, I revealed consistent scale-dependent responses to environmental and biological factors while highlighting the intrinsic plasticity of this flexible omnivore.

As a result of an increasingly digital society, an even higher demand regarding a reliable information security can be seen. In the past, IT-security was something that mostly affected the IT departments of organizations, today it has become an obvious part of the business. A majority of the safety measures that have been implemented in organizations earlier are of technical character. Nowadays, an increasing need to involve the user can be seen. The impacts of the human factor and human contribution can be seen as two main concepts with reference to theory within the area. In email security, which is in fact the most common attack vector, the human factor is taken advantage of in order to gain access to the organization. As the attacks are getting worse and appearing more frequently, the purpose of this study is to see in what ways organizations should and could work with the human factor and human contribution in order to succeed in their information security work. A literature study and semi-structured interviews have been conducted in order to gather empirical data. The results show that in order to succeed with the information security work, organizations have to take the cognitive abilities into consideration. This involves creating awareness around the topic, establishing an understanding and making sure the employees realize the consequences and impact an action can result in. A recurring challenge within organizations can also be seen regarding being able to meet the needs of each individual employee.

Silicon carbide rectifiers are commercially available since 2001, and MESFET switches are expected to enter the market within a year. Moreover, three inch SiC wafers can be purchased nowadays without critical defects for the device performance and four inch substrate wafers are announced for the year 2005. Despite this tremendous development in SiC technology, the reliability issues like device degradation or high channel mobility still remain to be solved. This thesis focuses on SiC surface passivation and termination, a topic which is very important for the utilisation of the full potential of this semiconductor. Three dielectrics with high dielectric constants, Al2O3, AlN and TiO2, were deposited on SiC with different techniques. The structural and electrical properties of the dielectrics were measured and the best insulating layers were then deposited on fully processed and well characterised 1.2 kV 4H SiC PiN diodes. For the best Al2O3 layers, the leakage current was reduced to half its value and the breakdown voltage was extended by 0.5 kV, reaching 1.6 kV, compared to non passivated devices. As important as the proper choice of dielectric material is a proper surface preparation prior to deposition of the insulator. In the thesis two surface treatments were tested, a standard HF termination used in silicon technology and an exposure to UV light from a mercury lamp. The second technique is highly interesting since a substantial improvement was observed when UV light was used prior to the dielectric deposition. Moreover, UV light stabilized the surface and reduced the leakage current by a factor of 100 for SiC devices after 10 Mrad γ ray exposition. The experiments indicate also that the measured leakage currents of the order of pA are dominated by surface leakage. / QC 20110114

Forss, E & Westrin, M. Mötet med döden. Hur sjuksköterskor upplever när den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om döden – en empirisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2014.Bakgrund: Palliativa patienter blir allt fler inom vården och sjuksköterskor upplever det som stressfyllt att ge omvårdnad till döende patienter på grund av att de känner sig oförberedda. Palliativ vård finns till för att ge patienten ett värdigt liv även när döden närmar sig och inriktar sig inte på någon specifik ålder. Litteratur om döendet handlar om äldre eller barn men inte vuxna i yngre ålder. Det är viktigt att ta reda på hur sjuksköterskor känner när samtalet om döden tas upp med yngre palliativa patienter, för att få ökad kunskap inom det tabubelagda ämnet. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor upplever när den yngre, 18-39 år, palliativa patienten tar upp samtalet om döden. Metod: Empirisk intervjustudie med semistrukturerade frågor. Sex stycken sjuksköterskor intervjuades på Onkologen, Skånes Universitetssjukhus, som har jobbat med unga palliativa patienter. Burnards innehållsanalys (1991) användes som inspiration i resultatarbetet. Resultat: Resultatet visade på att de flesta sjuksköterskorna upplevde att ett samtal om döden med en ung patient väckte ångest hos hen själv. De upplevde att det var svårare att prata med yngre patienter än med äldre då de kunde relatera till sig själva och deras egen dödlighet. De tog upp vikten av att lyssna och bekräfta patienten i den svåra situationen, men även att själva få stöd i det arbete som de utför. Sammanfattning: Det är viktigt att öka kunskapen om hur sjuksköterskan upplever när den yngre patientens uttrycker tankar, känslor och upplevelsen kring döden. Samtalet om döden är ett område som inte tas upp tillräckligt i grundutbildningen utan fokus ligger på en allmän empatisk förmåga. Detta kan leda till att sjuksköterskor har svårt att hantera när ett samtal om döden inträffar. / Forss, E & Westrin, M. Encounter with death. How nurses experience when the younger palliative patient wants to talk about death – an empirical study. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2014.Background: Palliative patients increases in health care and nurses find it stressful to provide nursing care to dying patients because they feel unprepared. Palliative care exists to give the patient a dignified life even when death is approaching and does not focus on any specific age. Literature about dying is about the elderly or children but not adults in younger age. It is important to find out how nurses feel when young palliative patient want to talk about death, to increase knowledge of the taboo topic. Aim: To explore how nurses experience when the younger, 18-39 years old, palliative patient wants to talk about death. Method: Empirical interview with semi-structured questions. Six nurses were interviewed at the oncologist, Skånes University Hospital, who has worked with young palliative patients. Burnard content analysis (1991) was used as inspiration in the results work. Results: The results showed that most of the nurses experienced that a conversation about death with a young patient aroused anxiety in herself. They felt that it was more difficult to talk to younger patients than older because they could relate to themselves and their own mortality. They brought up the importance of listening and confirming the patient in the difficult situation, but also to be supported in their work that they perform. Conclusion: It is important to increase the knowledge of how nurses experience when the younger the patient expresses thoughts, feelings and experience surrounding the death. The conversation about death is an area that is not addressed enough in the nurses program; instead the focus is on a general empathy. This can lead to that nurses find it difficult to manage when a conversation of death occurs.

The spin-glass is a peculiar magnetic phase, exhibiting non-trivial dynamics at low temperatures, characterized by an continuously evolving state without long-range order. The behavior requires some degree of disorder to occur, often in the way of impurities or random exchange energy between the spins. However, recent research have found structurally ordered systems exhibiting glassy behaviour. This project aims to further investigate these self-induced spin-glasses. The report provides a short introduction to atomistic spin-dynamics and applies the theory to study self-induced spin-glasses in hexagonal systems with the help of simulations. A variation approach was applied by running simulation using a range of spin-exchange couplings in the Heisenberg Hamiltonian. These systems were then studied by the means of their autocorrelation function and compared to known glassy systems from the Edwards-Andersson model. The resulting behaviour is presented for three different hexagonal structures and glassy behaviour is indicated in stacked hexagonal systems. It is however argued that the autocorrelation function is not sufficient to classify these systems, instead further observables are needed. Nevertheless, the method of studying self-induced spin-glasses by varying couplings in the Heisenberg Hamiltonian is promising. As even with the few spin interactions used in this report we observe the slow relaxation time associated with spin-glasses. Given some extra considerations when choosing the exchange used for the simulation, a self-induced glassy state should be able to be recreated using the method described in this report. / Spinn-glas är en speciell magnetisk fas som uppvisar icke trivial dynamik vid låga temperaturer, en kontinuerlig utveckling samt en avsaknad av ordning på stora skalor. Detta beteende kräver en viss gradav oordning för att uppstå, ofta i form av föroreningar i materialet eller slumpmässiga interaktioner mellan olika spinn. Forskning har dock visat att även strukturellt ordnade system kan uppvisa spinn-glas beteende. Därmed är målet med detta projekt att fortsätta undersöka dessa själv-inducerade spinn-glas. Rapporten ger en kort introduktion till atomistisk spinn-dynamik och applicerar denna teori för att studera själv-inducerade spin-glas i hexagonala system. I projektet simulerades system med varierande spin-interaktioner i Heisenberg Hamiltonianen. Dynamiken undersöktes med hjälp av en korrelationsfunktion som jämfördes mot kända spinn-glas från Edwards-Andersson modellen. Resultat presenteras för tre hexagonala strukturer och spinn-glas-liknande beteende observeras i de tre-dimensionella systemen. Det kan dock argumenteras att korrelationsfunktionen inte är tillräcklig för att klassificera dessa system och att mer kvantitativa mått krävs. Trots detta anses metoden, att variera spinn-interaktioner i Heisenberg Hamiltonianen, vara lovande. Detta eftersom den långa avslappningstiden associerad med spinn-glas påträffades, trots de få interaktioner som användes i denna rapport. Ett själv-inducerat spin-glass borde därmed kunna skapas med de metoder som presenteras i rapporten, givet en mer systematisk metod vid val av interaktionsparametrar för simuleringen.

Företeelsen förnedringsrån har lyfts fram i den svenska debatt som ett nytt, oroande inslag och har formulerats som hatbrott mot svenskar. Syftet med denna studie är att belysa den bild av det svenska samhället som manifesteras i reaktionerna på ett uppmärksammat fall av förnedringsrån med utgångspunkt i tillståndet ressentiment. Begreppet betecknar ett samhällstillstånd präglat av en känsla av oförrätt då samhällets statushierarkier har förändrats till förmån för minoriteter. Studien har genom en kvalitativ tematisk innehållsanalys av en tråd på diskussionsforumet Flashback undersökt de föreställningar om det svenska samhället som förmedlas. Vi har särskilt intresserat oss för funktionen och konstruktionen av Den rasifierade andre i denna samhällsbild. Studien finner stora likheter med tidigare forskning om Tea party-rörelsens anhängare i USA. Trots att Sverige och USA är två länder med stora skillnader i samhällsstruktur och välfärdssystem uppvisar flashbacktrådens användare snarlika upplevelser av samhället. Studien visar att det specifika förnedringsrånet för flashbackanvändarna utgör en perfekt allegori över tillståndet i samhället. De uppfattar att Sverige och det traditionella folkhemmet är hotat. Den centrala karaktären i denna berättelse är invandraren, Den rasifierade andre, som med sina lägre stående egenskaper beskylls för samhällsmoralens förfall. Studien visar även att bilden av svensken och svenskhet inte är entydigt positiv. I tråden återfinns ett förakt mot den naive och tafatte svensken som tillåtit Sverige att gå förlorat. Som dess motpol står flashbackanvändarna – starka, hedervärda och upphöjda. Gärningspersonernas och brottsoffrens respektive etnicitet är av central betydelse för flashbacktråden. Rubriceringen av händelsen som ett hatbrott mot vita svenskar är helt avgörande för konstruktionen av användarnas världsbild. Utan hatbrottet utgör händelsen inte längre ett exempel på den oförrätt och förnedring användarna upplever sig utsatta för. När åtal i fallet väcks utan hatbrottsrubricering tolkas detta som bevis på att samhällseliten tystar ned sanningen. Denna samhällsbild byggd på ressentiment står på två ben: på gärningspersonernas och brottsoffers etnicitet och den konspiratoriska mörkläggningen. Utan dessa centrala element faller deras världsbild.

Att samhället inte anpassas efter en mångfald av funktionsnivåer innebär såväl en ekonomisk som en samhällelig förlust. Forskning har visat att anpassningsförmågan finns, men inte utnyttjas som den skulle behövas för att den utgår ifrån det som anses vara normalt snarare än de funktionshindrades perspektiv. Med bakgrund i detta ämnar denna studie undersöka upplevd diskriminerings effekter på institutionell tillit. Det är relevant att studera förhållandet mellan upplevd diskriminering och institutionell tillit för att synliggöra och motverka konsekvenserna av diskriminering, något som studien ämnar bidra till. Med inspiration från den sociala modellen och Goffmans teori om stigma genomförs en kvantitativ analys av hur upplevd diskriminering på basis av funktionshinder påverkar institutionell tillit till vården. Datasetet är inhämtat från European Social Survey år 2002–2018 och inkluderar data enbart från Sverige. Urvalet är vuxna i Sverige som rapporterar en begränsning av någon grad i det dagliga livet till följd av sjukdom, fysisk/mental funktionshinder eller dylikt. Urvalet uppgår till 4319 respondenter. Studiens grundhypotes bekräftas och går i linje med teorin om stigma och den sociala modellen. Resultaten indikerar att upplevd diskriminering på basis av funktionshinder samvarierar med ett lägre förtroende för vårdinstitutionen i Sverige, och att denna effekt kvarstår när den kontrolleras för kön, ålder och utbildningsnivå. En annan hypotes som bekräftas är att kvinnor i populationen har en lägre tillit till vården än män. Hypoteserna om ålder och utbildningsnivås effekter på tillit till vården går ej att bekräfta utifrån resultatet.

During stormy nights, be careful if you're out on your own, because you might encounter Odin, the hunter of the night, and he may decide to force you along with his phantom armyacross the sky. Cursed by the christian God for breaking his laws, Odin hunts the creatures ofdarkness. A motif in folklore appearing all across Europe it has been discussed many timesover by many different scholars in regard to its origin and potential connection topre-christian mythologies. This essay discusses and explains the Wild Hunt’s status in 1800sSwedish culture and how the drastically changing society of that time changed the Wild Hunt.Using archival material discussing the Wild Hunt this is mainly using memory theory andfolkloristic narrative analysis as the method. This essay aims to understand the history of theWild Hunt, and understand what purpose it served for the people who lived with it, focusingon the individual memories of the Hunt that may have been forgotten by time. A lot ofdiscussions regarding the Hunt centres on its connection to norse asatru, however while thisessay will bring this up, that is not the focus, as it is something that has been discussed bymany other scholars before. The Wild Hunt itself was a bright example of living culture, howstories change and adapt and how different parts are remembered throughout culture. In theend it seems like urbanisation is what led to the fall of the Wild Hunt in Sweden as the naturalphenomena that may have inspired it were no longer present in the modern cities