Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi på två olika skolor utfört djupintervjuer med pedagoger och rektorer samt gjort deltagande observationer under skoldagen. Vi har undersökt hur två skolor i Skåne arbetar med daglig fysisk aktivitet. Vi har utgått från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen när vi analyserat hur pedagogerna använder sig av fysisk aktivitet under skoldagen. Att kroppen är fenomenal betyder att den är upplevande. Den är både subjekt och objekt, för sig själv och för andra. Det går inte att dela på kropp och själ. Pedagogerna har olika sätt att se på kroppen beroende på i vilket sammanhang den fysiska aktiviteten äger rum. Pedagogerna utgår från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen när de har undervisningen som utgångspunkt när den fysiska aktiviteten äger rum. När pedagogerna avbryter undervisningen för att erbjuda eleverna fysisk aktivitet utgår de inte från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen. I dessa situationer ser de kroppen som en fysisk kropp. De ser kroppen som enbart objekt, en materiell icke-tänkande kropp. Det vi menar är att när pedagogerna använder den dagliga fysiska aktiviteten för att uppnå det nya läroplanstillägget har vi sett sambandet att kroppen enbart ses som fysisk och aktiviteten sker oftast som ett avbrott från den pågående undervisningen.Vår undersökning visar att pedagoger erbjuder elever daglig fysisk aktivitet. Fysiskt inaktiva elever deltar i den dagliga fysiska aktiviteten i lika hög grad som övriga elever. Pedagoger säger att elever kan koncentrera sig bättre efter fysisk aktivitet. Det har visat sig vara lättare att införa daglig fysisk aktivitet i de lägre åldrarna (år f-3 ) jämfört med de högre åldrarna (år 4-6). Pedagoger och rektorer menar att samhällsutvecklingen är en bidragande orsak till att barn rör sig mindre idag. De anser att detta är ett skäl till att läroplanstillägget om daglig fysisk aktivitet har uppkommit. Engagemanget hos rektorer och pedagoger när det gäller daglig fysisk aktivitet är stort på båda skolorna.

No description available.

Uppsatsen handlar om gymnasieelevers uppfattning av sin skolas kultur. Jag intresseras av elevers förståelse och tolkning av det rådande informella regelsystemet på sin skola, vilka normer och värderingar som gör sig gällande samt hur dessa tar sig uttryck. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieeleverna själva beskriver sin skolas kultur. Mina frågeställningar är: Hur beskriver eleverna sin skolas kultur och vilka aspekter lyfter de fram som viktiga? Hur ser de på skolans normer, dvs. hur de uttrycks, sprids och efterlevs? Hur upplever elever vad som värderas högt och förväntas av dem? Som teoretiskt ramverk använder jag mig av symbolisk interaktionism och i synnerhet begreppet den generaliserade andra. Perspektivet är processinriktat i och med att det intresserar sig för social aktivitet och språklig kommunikation. De olika förhandlings- och läroprocesser som äger rum mellan människor står i centrum för analysen och genom denna teori tolkar jag mitt material. Syftet fullgörs genom en fallstudie på en gymnasieskola (X) i en medelstor svensk stad. Metoden för datainsamling är fokusgrupper med gymnasieelever inriktade på deras uppfattning av sin skolas kultur och de praktiska yttringarna av densamma. Totalt har tolv elever intervjuats, fyra från respektive årskurs. Materialet har sedan transkriberats och tematiserats. Resultatet tolkas utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Materialet presenteras utifrån olika teman som framkommit under intervjuerna baserat på mina frågor och elevernas resonemang. Eleverna diskuterar motivering av skolval, skillnad mot tidigare skolerfarenheter, positionering gentemot andra skolor, oskrivna regler på skolan samt normer kring betyg, klädsel och beteende. Resultatet visar flera viktiga aspekter i hur eleverna beskriver sin skolas kultur. Det illustrerar tydligt att kultur är närvarande och definierar elevernas skolvardag samt hur de förhandlar fram och bekräftar normer, attityder och värderingar. Sammantaget visar detta att förväntningar och normer inom elevers skolkultur är sociala fenomen och ofta väldigt laddade. / The essay is about senior high school students' perception of their school culture. I'm interested in pupils' understanding and interpretation of the active informal system of rules at their school, the norms and values ​​that are evident and how these are manifested. The purpose of this paper is to examine how senior high school students describe their school's culture. My research questions are: How do students describe their school's culture and what aspects of it do they highlight as being important? How do they view the school's standards, ie how are these expressed, disseminated and implemented? How do students find out what is expected of them?As a theoretical framework I use symbolic interactionism and in particular the concept of the generalized others. The perspective is aimed at the process in which social activities and linguistic communication takes place in. The various negotiations and learning processes that take place between people is at the center of analysis and by this theory, I interpret my material . The purpose is fulfilled through a case study at a high school (named X) in a medium-sized Swedish city . The method of data collection is focus groups in which senior high school students expressed their perceptions of their school culture and the practical manifestations of the same. A total of twelve students were interviewed, four from each grade. The material was then transcribed and thematized. The results are interpreted in a symbolic interactionist perspective.The result is presented in different themes that emerged during the interviews based on my questions and the students' reasoning. Students discuss the motif of school choice, differences from previous school experiences, positioning against other schools, unwritten rules of the school, and standards of grades, how to dress and behave. The results show several important aspects in how students describe their school's culture. It clearly illustrates that culture is present and defines students' every day and how they negotiate and confirm the norms, attitudes and values. This shows that expectations and norms in pupils' school culture are social phenomena and often complex.

Vi vill nyansera Lars-Göran Malmgrens (1996) tre ämneskonceptioner och påvisa möjligheten av en litteraturbaserad erfarenhetspedagogik som har andra och mer tidsenliga bildningsidéer än Malmgrens "svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne".Vårt syfte är att i görligaste mån konkretisera detta svenskämne, som vi har valt att kalla svenska som ett litterärt bildningsämne. Avslutningsvis har vi ställt upp kriterier för detta litterära bildningsämne, där vi väver samman teori och empiri för att ge en bild av hur ett sådant ämne skulle kunna se ut. / We want to slightly modify Lars-Göran Malmgren's three subjects and point out the possibility of a literature-based pedagogy founded on experiences of the students that have other and more modern ideas of education than Malmgren's "Swedish as a literary historical subject". Our aim is to make this subject, which we have chosen to call Swedish as a literary educational subject, tangible. To conclude, we have created a set of criterias for this subject where we merge theory and empirical findings to show how such a subject could work.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån nyhetsrapporteringen i Ystads Allehanda och Sydsvenska Dagbladet Snällposten undersöka vems röster som gjordes hörda i den massmediala diskursen kring den asiatiska influensan som grasserade 1957. Utifrån olika teman, som jag vid närläsningen kunde identifiera som återkommande i nyhetstexterna, studerar jag vad man talade om och hur man talade om detta. Jag studerar också vem mottagarna var och om det förmedlas några speciella budskap. Dessutom gör jag en jämförelse av de båda tidningarnas rapportering i egenskap av att SDS kan sägas representera stad medan YA representerar landsbygd.Undersökningen genomförs med utgångspunkt i Faircloughs kritiska diskursanalys och utifrån det teoretiska perspektivet att språket i sig är en handling. Vad som förmedlas via språket är ingen avspegling av verkligheten, utan en konstruktion, som utifrån olika perspektiv och syften skapar ”sanningar”. I studien framgår explicit massmedias roll som ”ideologisk” meningsskapare. Med hjälp av det journalistiska nyhetsspråket, och då speciellt i rubriker och i ingresser, konstruerar massmedia verklighet, en verklighet som kan skilja sig markant ifrån det reella förhållandet. Syftet är givetvis att fånga läsarens intresse men i förlängningen också kommersiellt, då tidningar produceras med ett vinstgivande ändamål.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka fyra gymnasieelevers erfarenheter av språkundervisning i moderna språk.Uppsatsens frågeställningar är:• Hur beskriver eleverna sin språkundervisning?• Vilka strategier använder sig eleverna av vid språkinlärningen?• Vilka teorier kring lärande går att observera i elevernas undervisning? Underlaget till uppsatsen har varit fyra gymnasieelevers utsagor om språkinlärning i form av kvalitativa intervjuer. Elevernas utsagor har analyserats med hjälp av olika teorier med anknytning till språkinlärning. Slutsatsen är att denna språkundervisning lägger tonvikten på den sociala interaktionen, vilket speglar den forskning som har gjorts de senaste 30 åren. Det visade sig även att det fortfarande finns spår av äldre metoder i dagens undervisning, och att det är problematiskt att hitta en balans mellan lärarcentrerad och elevorienterad undervisning.

Den här studien bygger på analys av fyra litterära verk som utspelar sig i Malmö efter stadens industriella epok. Verken sätts i relation till produktionen av Kunskapsstaden, i syfte att ifrågasätta dels föreställningen om arbetarklassens försvinnande i det postindu- striella samhället och dels den variation och mångfald som postmodernismen menar har ersatt de stora berättelserna.Utifrån litteratursociologisk speglingsteori undersöker jag hur en eventuell arbetar- klass skildras i Fredrik Ekelunds m/s Tiden och i Kristian Lundbergs Yarden, i vilket maktförhållande huvudpersonerna står gentemot den bild av staden som Malmö Stad marknadsför samt hur de hanterar det. Slutsatsen blir att arbetarklassen, enligt romaner- na, finns, men att den osynliggörs och splittras, dels av den dominerande berättelsen om staden och samtiden, och dels av ett system som bygger på motsättningen mellan arbete och kapital. Motståndet formuleras i båda romanerna i form av det egna språket och den egna berättelsen, som motbild mot det/den dominerande.I Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari och Jag är Zlatan Ibrahimovic av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz undersöker jag hur annorlundahet produce- ras och reproduceras och diskuterar det i relation till idéer om kollektiv identitet. Jag vi- sar hur det annorlunda konstrueras i kontrast mot en föreställd svensk norm och hur ett föreställt vi på så vis skapas gentemot ett föreställt dem. Vidare diskuterar jag hur Zla- tans annorlundahet kan tas som inteckning för den gemenskap över klassmässiga och kulturella gränser som vi gärna vill föreställa oss existerar.

Denna studie är en skildring över skolämnet för kroppsövning som det kommer till uttryck genom lärarkårens fackliga tidskrift Idrott & Hälsa : Organ för Svenska Idrottslärar-föreningen. Skildringens syfte är att identifiera och problematisera lärarkårens självförståelse och föreställning om skolämnet. Vidare är syftet att undersöka hur makt utövas genom språket, men även hur makt utövas i skolämnet. Michel Foucaults diskussioner om makt och maktutövning ligger till grund för metod- och teoridiskussioner. Genom diskursanalys som metodologiskt tillvägagångssätt analyseras hur språket används som redskap för att utöva makt, närmare bestämt hur tidskriften bidrar till att formera lärarkårens självförståelse. Foucaults begrepp biomakt används som teoretisk utgångspunkt för analysen av maktutövning i skolämnet. Enligt Foucault är biomakt ett produktivt tillvägagångssätt att styra en befolkning mot ett bättre och hälsosammare liv, med syftet att skapa ett bättre samhälle. Förutom en övergripande läsning av samtliga nummer mellan perioden 1961-2012, har ca 250 artiklar närlästs och analyserats. Skildringen utgår från tre större diskussionsområden så som de framkommer av rösterna i tidskriften: skolämnets betydelse, skolämnets innehåll och skolämnets status. Tolkningen har skett processlikt: en sökning av de mest framträdande diskussionerna i texten; identifiering av röster som kommer till tals men även vad som inte sägs; analys av återkommande ord och uttryck, hur dessa sammanlänkas och slutligen vad dessa innebär för lärarkåren och skolämnet. Analysen visar att tidskriften är ett forum som producerar och reproducerar lärarkårens självförståelse och föreställning om skolämnet. Lärarkåren samlas runt föreställningen att skolämnet gör något bra för samhället – genom utövning av biomakt främjar de folkhälsan. Detta benämner jag den goda avsikten. Den goda avsikten är den dominerande synen på skolämnet som ämnet omtalas i tidskriften, både av lärarkåren och av externa röster som politiker, idrottsrörelsen och myndigheter. Det är en föreställning som inte ifrågasätts, den utgör grunden för skolämnet och för lärarkåren. / This study is a depiction of the school subject of physical exercise the way it is expressed in the teacher faculty’s union magazine Idrott & Hälsa : Organ för Svenska Idrottslärar-föreningen. The objective of this depiction is to identify and problematize the teacher faculty’s self-understanding and conception of the school subject. Furthermore, the objective is to study how power is exercised through language, but also how power is exercised in the school subject. Michel Foucault’s discussions on power and power exercise are the basis for methodology and theory of the study. Discourse analysis is used as a methodological approach to analyze how language is used as a tool to exercise power, specifically how the magazine will contribute to produce the teachers’ self-understanding. Foucault’s concept of bio-power is used as theoretical approach to analyze how power is exercised in the school subject. According to Foucault, bio-power is a productive approach to control a population to a better and healthier life, with the purpose to create a better society. In addition to an overall reading of all magazine numbers during 1961-2012, about 250 articles have been thoroughly read and analyzed. The depiction is based on three major discussions expressed by the voices in the magazine: the meaning of the school subject, its contents and its status. The interpretation has been done as a process: investigating what issues are most prominent in the magazine; identifying the voices that are heard but also what is not said; analyzing frequent words and expressions, how these are associated and intertwined and finally what these mean to the teacher faculty and the school subject. The analysis show, that the magazine is a forum that produces and reproduces the teacher faculty’s self-understanding and conception of the school subject. The teachers gather around the notion that the school subject does something good for society – through the exercise of bio-power they promote public health. This is what I call the good intention. The good intention is the dominant view of the school subject as it is spoken of in the magazine, both of the teachers and by external voices as politicians, sports movement and governments. It is a notion that is not questioned; it is the basis of the school subject and for the teachers’ faculty.

I denna uppsats undersöker jag hur barn kommunicerar med varandra genom fysisk beröring. Jag undersöker vad beröringen har för betydelse för den som utför beröringen och den som tar emot den. Mina frågeställningar är:- Vilken kroppslig beröring kan observeras i en barngrupp med 1-3 åringar?- Vilken mening får kroppslig beröring i barnens möten med kamrater? Studien är av kvalitativ metod där jag har använt mig av videoobservationer och fältanteckningar som jag sedan har analyserat med hjälp av begrepp från livsvärldsfenomenologin och begreppet kamratkulturer. I studien analyserar jag nio olika situationer där jag kategoriserar beröringen i knuffar, armdragningar och axelklappar. I mitt resultat har jag förklarat de olika kategorierna av kroppslig kommunikation och förklarat hur de uppfattas av den som tar emot beröringen och den som utför beröringen. Det jag presenterar i min analys är meningsskapande och förståelse inom den kroppsliga kommunikationen. Barnen jag studerat kommunicerar med varandra genom kroppslig kommunikation och visar på olika sätt för sina kamrater att de förstått vad kamraten försökt förmedla.

Tillägget på Mariagårdstäppan ska bland annat rymma utbildningslokaler för en komvuxverksamhet, konferenslokaler och en restaurang. På tomten står idag en blåklassad palatsliknande byggnad anno 1875, Oscar den I:s minne. I och med Citybanans byggande har det lagds ned otroligt mycket tid, kompetens oh kapital för att rädda byggnaden från att kollapsa, så hur går man tillväga för att lyfta fram den befintliga byggnaden på bästa sätt? Området är präglat av byggnader från många olika historiska epoker, men det som utmärkte sig mest på platsen är de malmgårdar som uppförts runt Fatbursparken under 1700-talet, och som i många fall står kvar än idag. Ofta står det en större stenbyggnad, omgärdad av mindre trähus, som tillsammans bildar ett gårdsrum, en trädgård. Så med inspiration från malmgårdarna har jag försökt skapa ett arkitektoniskt scenario, som med hjälp av historien, på bästa sätt lyfter fram platsen. / The addition to Mariagårdstäppan will amongst other things house educational facilities for Komvux, conference venues and a restaurant. Currently the site is home to a "blue classed" palace-like building from 1875 built in memory of Oscar I. The Citybana project in the vicinity has directed considerable capital, time and effort to protect the building from collapsing. Therefore the question arises, how can we proceed while at the same time preserve this heritage building? The surrounding area is coloured by contrasting building styles from many different historical eras, and what stands out most are the Malmgårdar (Farmyards) erected around Fatbursparken during the 1700's. To this day many still stand. Typical for these yards is a stone building situated in the center of smaller wooden houses which together form a garden. Drawing inspiration from the Malmgårdar, I have tried to create an architectonic scene with historical roots, in hopes of lifting forth the best of this landmark