Syftet med denna studie är att undersöka hur kön/genus och sexualitet gestaltas i figurteater i förskolan samt om/hur berättelserna som gestaltas utmanar och/eller reproducerar normer kring kön/genus och sexualitet. Genom kvalitativ metod och observationer där pedagoger gestaltat figurteater har empirin samlats in och analyserats med Butlers (i Rosenberg 2005; 2007) begrepp performativitet och den heterosexuella matrisen. Med begreppen som analysverktyg har tre mönster trätt fram i empirin från observationerna i förhållande till mina två frågeställningar. Mönstren är: figurerna, aktörskap och heterosexualitet. Mina frågeställningar är:•Hur gestaltas kön/genus och sexualitet i narrativen?•Vilka berättelser gestaltas med figurteater i förskolan, är det utmanande och/eller reproduktiva berättelser?Resultatet av denna studie visar att gestaltningarna med figurteater till största delen reproduserar de rådande normer kring kön/genus och sexualitet. Det fanns några exempel när pedagoger bröt mot de rådande stereotypa kön/genus normerna genom att förändra berättelsen, karaktärers aktörskap eller hur figurernas såg ut i gestaltningen däremot fanns det ingen annan sexualitet gestaltad än den heterosexuella. Slutsatsen är att de berättelser som gestaltas till mycket liten del utmanar de rådande normerna kring kön/genus och sexualitet.

Uppdraget som lärare innebär bland annat ett åliggande att skapa en undervisning som ger elever förutsättningar att utveckla läsförmågan. Med denna studie åskådliggör vi vilka möjligheter eleverna fås till detta genom läsläxan. Syftet med föreliggande studie har därför varit att belysa hur lärare resonerar kring att använda läsläxa i undervisningen. En ytterligare avsikt har varit att kartlägga de texter, och synliggöra de skriftspråkliga aktiviteter som ett urval årskurs ett-klasser erbjuds att möta i samband med läsläxan. Examensarbetet tar sin utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk baserat på den sociokulturella lärandeteorin samt skriftspråklighet sett ur ett sociokulturellt literacyperspektiv. Studien genomfördes dels med en kvantitativ ansats som innefattade en enkätundersökning riktad till lärare i årskurs ett, vilken genererade 398 svar. Studien genomfördes också med en kvalitativ ansats som innebar semistrukturerade djupintervjuer med tre lärare som undervisar i årskurs ett. Resultatet från enkätundersökningen påvisade att Den magiska kulan, Förstagluttarna och Stjärnsvenska är de läromedel som vanligast används i samband med läsläxa i årskurs ett. Vidare bidrar undersökningen med en klarhet i att lärarnas primära syfte med läsläxa är att eleverna ska mängdträna läsning. Resultatet påvisade att lärarna har en uppfattning om att elever behöver läsa mycket för att utveckla läsförmåga. Resultatet åskådliggjorde även att eleverna erbjuds snarlika skriftspråkliga aktiviteter i samband med läsläxan, såsom att läsa samma text upprepade gånger genom bland annat läxförhör men också aktiviteter som härrör gemensamt textarbete. Med stöd i undersökningens resultat konstaterar vi att den kontext som framträder i de belysta skriftspråkliga aktiviteterna visar en smal syn på vad läsande är. Det är skriftkoden och skriftspråkets formella aspekter som utgör det egentliga innehållet i majoriteten av de skriftspråkliga aktiviteter som fokusklasserna erbjuds, medan praktiker där eleverna ges möjlighet att skapa mening genom innehållet ges mindre utrymme i arbetet med läsläxan.

Sammandrag Syftet med vår studie var att se hur läromedlet ABC- klubben används i undervisningssituationer och hur eleverna och lärarna uppfattar arbetet med läromedlet. Syftet var även att analysera materialet ABC-klubben utifrån teorin om ämneskonceptioner. Studien har en kvalitativ ansats som innefattar enkätintervju, klassrumsobservationer, analys av läromedlets olika delar och fokusgruppsintervjuer med elever. De teoretiska perspektiv vår studie tar utgångspunkt i är teorin om ämneskonceptioner och det sociokulturella lärandeperspektivet. Resultatet av vår studie visar att undervisningen med ABC-klubben konstruerar formaliserad färdighetsträning, där form och struktur blir det väsentliga på bekostnad av innehåll. Ämneskonceptionen är enbart svenska som färdighetsämne. Lärarna i vår studie såg övervägande positivt på läromedlet då de anser att det passar alla elever samt att läsebokens nivågrupperingar ger individuell anpassning. I motsättning till detta visar elevernas svar tvärtom att det inte verkar passar alla ur ett elevnära perspektiv samt att läsebokens nivågruppering skapar en synlig kunskapsuppdelning i elevgruppen. Förlaget Natur & Kultur menar att läromedlet ska skapa en läsargemenskap. Med stöd i vårt resultat konstatera vi att denna läsargemenskap uteblir och att konceptet ”en skola för alla” tappar sin innebörd med ABC-klubben i undervisningen.

Bakgrund:Socialstyrelsens statistik visar att äldre kommer att öka under de kommande åren. Detta leder till att fler sjuksköterskor behövs i den kommunala verksamheten. Sjuksköterskeutbildningen ska förbereda den nyutexaminerade sjuksköterskan för att kunna arbeta inom slutenvård samt kommunalt. Upplevelsen att inte vara erfaren nog att arbeta med äldre, som har komplexa sjukdomar är en faktor som avgör nyutexaminerande sjuksköterskors val av arbetsplats.Syfte: Syftet är att beskriva den nyutexaminerande sjuksköterskan upplevelser av att arbeta inom äldrevård. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt. Huvudresultaten grundades på 12 stycken kvalitativa artiklar samt mixad metod. Resultat:I resultatet framkom flertal olika faktorer som påverkade nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser att arbeta inom äldrevård. Tre huvudkategorier utmärkte sig specifikt: Övergången från student till sjuksköterska upplevs varierande, Arbetsmiljön påverkar relationen till patieten och Behov av stöd inför yrkesrollen med respektive underkategorier. Underkategorier som presenteras under resultatet: Det självständiga arbetet är utmanande, Tidigare erfarenhet har betydelse, Tidens betydelse för vårdrelationen, Osäkerhet inför det svåra samtalet, Ledarrollen är utmanande, Introduktion är primärt för utveckling, Behov av stöd från den erfarna sjuksköterskan. Slutsats: Ökningen av den åldrande befolkningen visar att det behövs fler sjuksköterskor inom äldrevård.Erfarenhet av både livssituationer samt arbetet inom äldrevård är en central aspekt vid övergången till äldrevård. Sjuksköterskeutbildningen bör utformas till mer verksamhetsförlagd utbildning inom äldrevård för att främja övergången från student till sjuksköterska. / Background: The National Board of Health and Welfare statistics show that the elderly will increase in the coming years. This leads to more need of nurses in the municipal care. The nursing education must prepare the newly graduated nurse to be able to work in health care and municipal care after exam. The experience of not being experienced enough to work with the elderly who have complex illnesses is a factor that was the new graduate’s choice to start their professional role. Aim: The aim is to describe the newly graduated nurses experiences of working in municipal care. Method: The study was made as a litterature review. Results were based on 12 qualitative articles and mixed method. Results: The results revealed a number of different factors that influenced newly graduated nurses’ experiences of working in municipal care. Three main categories stood out specifically: The transition from student to nurse is experienced as varying, The work environment affects the relationship with the patient and The need for support for the professional role. Subcategories: Independent work is challenging, Previous experience is important, The importance of time for the care relationship, Uncertainty before the difficult conversation, The leadership roll is challenging, Introduction is primarily for development, Need for support from the experienced nurse. Conclusion: The increase in the aging population shows that more nurses are needed in geriatric care. Experience of both life situations and work in geriatric care is a central aspect of the transition to geriatric care. Nursing education should be designed for more work-based education in geriatric care to promote the transition from student to nurse.

No description available.

Higher education expands and Swedish universities are obliged to strive for widened recruitment (SCB u.å.; SFS 1998:1434). However, admission to university doesn´t mean a graduation is guaranteed and the teachers’ training programme for Swedish upper secondary education struggles especially with a large number of defections (UKÄ 2017). The student role concerns both rights and obligations (UKÄ 2020) but how does students perceive these aspects when failing an important exam? This study aims to demonstrate in what way students manage misfortunes in their studies and how this reflect the way they perceive their role as students. The empirical material consists of interviews with 8 teacher training students, all experienced in failing exams in one way or another. The analysis of the student’s reflexive processes is accomplished through the lens of different approaches of agency (e.g. Ketokivi & Meskus 2015; Erofeeva 2019) and Mead’s view of reflexivity within social interactionism theory (Lundin 2008). The result shows that failing exams has many implications for the student role, both practically and at an ontology level connected to the future role as a teacher. The students picture themselves as constantly trying to read what is asked of them since the requirements for passing an exam are vague and differ between courses. The students consider themselves responsible for failing, but when it comes to their strategies to comprehend a new test their agency has an outlook orientation including other actors, objects and material settings. This suggests that the students are in need of a concrete structure to accomplish their studies, which addresses time, physical objects and significant others.

Syftet med detta arbetet var att få en ökad förståelse för hur bilden av det stereotypt manliga förändrats i reklam och hur det kan vara normbrytande. Som medel för att göra detta använde jag en visuell analys, med semiotiska analyser som grund och med fördjupning av en diskursanalys. Till min analys har jag tagit sju stycken bilder från Åhlens kampanj ”Bryt klädmaktordningen” som avbildat männen i den kampanjen. Jag har, genom mitt metodval, kunnat se bilderna ur ett samhällsperspektiv. Majoriteten av de bilderna som jag har analyserat associerar till kvinnlighet på ett förminskande sätt och alla männen får behålla sin maktposition genom att de tillåts att behålla sin blick. Från min slutsats kan man se att det blir viktigt för företag som försöker driva normbrytande reklam att vara medvetna om vilka föreställningar de reproducerar och hur det påverkar vårt samhälle. / The main goal with this essay was to gain a greater understanding of how the image of the stereotypic male has changed in advertising and how it can challange the norm. To do this I used visual analysis, with semiotical analysis as the base and discoure analysis for recess. In my analysis I have taken seven images from Åhlens campaign ”Bryt klädmaktordningen” which pictures the men in the campaign. I have, through my choice of method, been able to see the images through a societal perspective. The majority of the images that I have analyzed associate with femininity in a reducing way, while all the images of the men keep their position of power through the male gaze. In my conclusion it becomes clear that it is important for companies that try to challange the norm through advertising, to be aware of what kind of concepts they reproduce and how these affect our society.

Våra städer växer och det gör även behovet av bostäder. Det samma gäller för de sociala utmaningar som många städer präglas av. Denna studie ämnar redogöra för och analysera den planeringsinriktning som förekommer i dokument som berör stadsutvecklingsprojektet Amiralsstaden, för att i sin tur kunna ringa in en aspekt utav hur Malmös stadspolitik tar sig i uttryck. Det resonemang som förs i studiens diskursanalys kopplas samman med en teori om nyliberal stadsplanering som utgår från att stadsplaneringen blir ett resultat av den nyliberala kontexten. Den nyliberala grundsatsen som förordnar att städer är en plats för tillväxt och utveckling gör sig gällande i det undersökta materialet. Malmös planering för Amiralsstaden utgår från en norm om den attraktiva och konkurrenskraftiga staden. Social hållbarhet framhålls som ett prioriterat område, men integreras med en nyliberal logik.

Det här examensarbetet är en diskursanalys som handlar om miljonprogrammet och dessroll i vad vi ser som den goda staden idag. Miljonprogrammet ses gärna som en parentes ihistorien, någonting som saknar identitet och karaktär. Det räknas inte gärna som ”riktig”stadsbebyggelse, utan betraktas snarare som dess motsats. Dessutom är den ful. För attförändra den här upplevelsen av miljonprogrammen används gärna nyliberala metoderoch entreprenörsurbanism för att skapa det man kallar ”stadsmässighet” även i förorten.På så vis menar man att man kan göra dessa områden konkurrenskraftiga och attraktiva påen marknad. Analysen visar att diskursen som präglat miljonprogrammet ända sedanbörjade stå klara på 70-talet ännu finns kvar men delvis har bytt karaktär - idag seskapitalismen som en lösning på förortens problem, snarare än problemens orsak, ochbilden av förorten som misslyckanden lever vidare. / The reputation of the Swedish Million Programme has been quite bad since the 70’s, andtoday it is seen as an era without any history or identity. The modernist neighbourhoods isugly, and not seen as parts of the ”real city”. Instead, it is often described as its opposite,something that must change to become a part of what we see as the good city today. Toaccomplish this, neoliberal methods like entrepreneurial urbanism is used to renew theareas and make them attractive. This paper focus on the discourse that have surroundedthe Swedish Million Programme since it was build, and it shows that we still see thesesuburbs as failures. But instead of blaming the capitalist system, it is seen as part of thesolution by means of neo liberal methods.

Den här studien avser att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar planerad fysisk aktivitet i förskolan för barn i åldrarna 3–5 år. Frågeställningarna berör hur förskollärare beskriver att de planerar för fysiska aktiviteter i förskolan samt vilka pedagogiska möjligheter och utmaningar förskollärarna beskriver att de upplever med arbetet kring planerad fysisk aktivitet. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in utifrån två fokusgruppssamtal med totalt nio förskollärare då det är deras perspektiv och beskrivningar som efterfrågas. Empirin har analyserats utifrån en innehållsanalys vilket har bidragit till att vi har upptäckt och skrivit fram mönster och teman utifrån våra tolkningar. Studien är inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv då samspel och interaktion med andra människor och dess omgivning är centrala för människans utveckling. Studiens resultat visar att förskollärares förhållningssätt och intresse samt förskolans pedagogiska miljö är avgörande faktorer för att möjliggöra för fysisk aktivitet. Planering av fysisk aktivitet anses ta för mycket tid vilket gör att förskollärarna tar tillvara på de spontana tillfällena som dyker upp. Utomhus beskrivs vara en plats för fysiska aktiviteter då förskolans lokaler anses begränsa möjligheterna för mer fysiska lekar. Denna studie påvisar att förskollärare behöver kompetensutveckling i ämnet fysisk aktivitet.