Arbetet kopplar ihop matematiken med trä- och metallslöjden. Filosofen Deweys tankar om att praktiskt arbete gynnar elevers kunskapsbildning var utgångspunkten för syftesformuleringen. Syftet med arbetet var att bidra till nya perspektiv på matematikundervisningen i grundskolans senare år. Detta har jag gjort genom att tillverka ett pedagogiskt material i form av fyra slöjdföremål med tillhörande pedagogiska tankar. Som bakgrund till det praktiska arbetet har jag bearbetat litteratur men även genomfört ett flertal kvalitativa intervjuer med olika lärare. Intervjuerna behandlade lärarnas syn på praktisk matematik jämfört med traditionell matematikundervisning samt geometri kopplat till praktisk matematik. Resultatet av intervjuerna visar i stora drag att både matematik och trä- och metallslöjdlärarna var positiva till praktisk matematik. Matematiklärarna påpekade dock värdet av den teoretiska matematiken. Vidare menade både matematik och trä- och metallslöjdlärarna att geometrins områden lämpar sig för praktisk matematik, i form av att tillverka slöjdföremål. De fyra slöjdföremålen redovisas i arbetets resultatdel och i utställningsform.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva hur cirka 75 elever i årskurs åtta upplevde S.M.A.R.T-begreppet som en ämnesintegrerad och pedagogisk bas i deras lärandeprocess inom ämnesområdet hållbar utveckling och hållbar livsstil utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Denna kvalitativa studie innehåller insamlad data i form av en ämnesintegrerad undervisning i mellersta Sverige med en fenomenologisk forskningsstrategi och aktionsforskning där hela processen från början till slut har vägts in genom 12 studiemotiverade elevers berättelser om deras upplevelser i öppna, semistrukturerade djupgående gruppintervjuer, samt loggböcker under processens gång. Resultatet av denna studie visar att studiemotiverade elever upplever lärandeprocessen som positiv och att denna metods största fördel var att eleverna redan var med på ämnesområdets bana när de klev in i lektionssalen. Uppstartstiden vid början av varje lektion upplevdes kortare för eleverna. Eleverna upplevde då att de fick mer tid till att fördjupa och befästa sina kunskaper. Slutsatser av detta examensarbete är att elever behöver tid till att införa nya rutiner och arbetsmetoder, så som t.ex. loggböckers funktion och ämnesintegrerad undervisning. Utöver detta upplever elever ämnesintegrerad undervisning som något positivt och en eventuell framtida forskning skulle vara ämnesintegrerad undervisning utifrån olika tidsepoker, ämnesövergripande över alla skolämnen, alternativt en jämförelse kring hur ickestudiemotiverade elever upplever denna typ av undervisningsmetod. Genom tematiska arbetssätt, erfarenhetsträning och systematisk inlärning har eleverna genom detta examensarbete erhållit en holistisk syn på hållbar utveckling. Eleverna visar prov på kunskaper från ett livslångt och livsvitt lärande.

Sammanfattning Jag har i denna studie intervjuat sex olika lärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet. Studien handlar om hur teaterlärare skapar en teaterföreställning. Mina frågeställningar är: Hur skapar teater lärare teaterföreställning i skolan? Vilka metoder använder sig teaterlärare av i sin undervisning? Vad har lärare för synpunkter på fördelar utifrån metoder som den använder vid skapande av en teaterföreställning? Ingår det andra ämnen vid skapande av en teaterföreställning i skolan? Vad anser lärare att elever lär sig med teater i skolan? Min avsikt är inte att påvisa vilken metod eller sätt som passar bättre än någon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterföreställning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra. Sedan har jag transkriberat ned lärarnas svar och delat in svaren i olika frågeområden och analyserat det utifrån det konstpedagogiska perspektivet enligt Mia Sternudds avhandling. Svaren har jag även analyserat med mål att kunna använda som riktlinjer för att kunna skapa en teaterföreställning liksom kursmål för scenisk gestaltning som lärarna utgick ifrån när denna undersökning gjordes. Med det konstpedagogiska perspektivet som jag har använt mig av i denna undersökning handlar det om att göra en teaterföreställning till publik och att elever utvecklas socialt, kommunikativt och personligen med processen att skapa en teaterföreställning i skolan.  I undersökningen kom jag fram till att alla lärare arbetar med text för att skapa en teaterföreställning i skolan. En del lärare som ingick i undersökningen brukade ibland utgå från improvisation. Alla lärare arbetade med koncentrationsövningar och fantasiövningar och hade utgångspunkten i Stanislavskijtekniken vid skapande av en roll i en teaterföreställning. Elevdemokrati fanns med på alla skolorna vid skapandet av en föreställning, men det var i regel läraren som hade sista ordet. Vissa skolor arbetade ämnesintegrerande och det var mest ett samarbete med svenska eller engelska. Samarbetet med andra ämnen bedömdes av lärarna rent generellt som mycket tidskrävande. Samtliga lärare som ingick i undersökningen menade att arbetet med en teaterföreställning skapar ett gott samarbete mellan eleverna och ett gott arbetsklimat i skolan. Lärarnas uppfattning är att eleverna med teater i skolan lär sig att samarbeta, ta ansvar och respektera varandra, egenskaper som är värdefulla när eleverna senare ska fungera i ett demokratiskt samhälle. / Abstract In this study I have done an interview with six different teachers of theater in three different upper secondary schools in the area ofStockholm. The study describes how the teachers work in creating a theatrical performance at the school. The questions in the study were: How do the teachers create a theatrical performance in school? Which viewpoints did the teachers have about the advantage of a certain method? Are other subjects than theater involved in the performance? What do the theatherteachers think of the educational value for the pupils when creating a theatrical performance? The method is qualitative and every interview lasted for at least an hour. Because of the long duration of the interviews I used a tape recorder to register the whole information which I later transcribed in smaller parts. The answers were analyzed from an art pedagogical perspective according to the definition by Mia Sternudd. In this study I found that all teachers worked with a written text when they created a performance. Some teachers in the study sometimes used improvisation. All teachers were working with trainings of concentration and fantasy and the foundation for them all were the techniques of Stanislavskij. Democracy of pupils was present in the creation of a performance, but usually the teacher had the last word to be told. In some of the schools the teachers worked with integration of subjects. In these cases integration usually was with Swedish or English. The cooperation with integration of subjects generally was very time-consuming. All teachers in the study thought that the creation of a theatrical performance in school creates a good cooperation and a good working climate. The teachers thought that the pupils by working with theater in school learned to cooperate, to take responsibility and to respect each other, qualities which are important when the pupils later are going to function as citizens in a democratic society.

The aim of my examination work was to compare and research how russian respective swedish teachers make use of educational aesthetic methods such as drawing, drama, music and dance in the teaching of core school subjects – mathematics and swedish respective russian languages. The aim of this work was to find out which of these methods are used by pedagogues in the process of education and on what level are they integrated into the theoretical pedagogic work. The point was to also analyse the regulation documents used as pedagogical base in schools i've been doing my survey in. This was done to partly find out what arts perspective is given in the curriculum and partly to see what pieces of it are reflected in the process of education. I compared the pedagogic organisation and methods practiced in the classes I've researched. That helped to get the whole picture and possible image of overall students' performance. The questions I used as core: •    What aesthetic forms of expression are used by teachers in the process of education? •    On what level are they integrated into the theoretical work? •    What support to the art perspective is given in the curriculum? Secondary question that helped me to clarify the answers was: •    What parts of curriculum are reflected in the education process? My survey was built on a qualitative research method, that included my own observations and interviews with teachers in both Russian and Swedish schools.Summing up, I've learned that aesthetic forms of expression used by the russian teacher were: drawing, drama, dance and music. These methods integrate with mathematics and russian on different levels.The aesthetic forms of expression used by the swedish teacher are drawing, usually integrated with mathematics and language subjects, and music, used mostly in swedish lessons. The comparison of methods and organisation lined out great difference between how the learning proccess is organised by the russian and the swedish teachers. The bad part here is that it can influence pupils' performance, according to PISA studies.To sum up, I've come to a conclusion that the swedish curriculum is more supportive and contains more concrete examples on how the learning process should be organised, taking into account the art perspective, compared to the russian learning plan, that lack the art perspective for the major part.

Syftet med denna studie har varit att kartlägga några ämneslärares erfarenheter kring arbete med ämnesspråk och skrivande, samt att se om det finns kopplingar mellan deras arbetssätt och den genrepedagogiska metoden. En analys av styrdokumenten för gymnasieskolan har gjorts för att ta reda på vad dessa säger om arbetet med skrivandet, samt att se om läroplanen lyfter upp genrepedagogiska synsätt. Vi har använt oss av intervjuer. Resultatet av intervjustudien visar att skrivandet tar olika mycket plats i undervisningen hos de intervjuade lärarna. Samtliga lärare uttalar sig positivt om skrivandet och anser att detta gynnar elevernas språkutveckling. De intervjuade lärarna arbetar mycket med språk och ämnesbegrepp eftersom de anser att skolans språk och texter är svåra för både första och andraspråkselever. Vår intervjuanalys visar att lärarnas arbetssätt påminner om det genrepedagogiska arbetssättet även om lärarna inte uttalar att de använder genrepedagogik i sin undervisning. Resultatet av dokumentanalysen visar att genrepedagogiken har en teoretisk bas som stämmer överens med det som står om språk och skrivande i styrdokumenten för gymnasieskolan

Syftet med den här studien är att studera möjligheter och/eller hinder vid ämnesintegrering med programmering i åk 4-6. I den här studien innebär ämnesintegrering ett projekt där flera ämnen samarbetar. Studien bygger på en deltagande observation i min egen undervisning, där jag genomför ett ämnesintegrerat projekt mellan naturvetenskap och programmering i två olika klasser. Uppgiften gick ut på att eleverna skulle redovisa sina kunskaper om vattnets kretslopp, vattnets former och vattenmolekylen genom att skapa en modell i programmeringsverktyget Scratch. Resultatet antyder att det viktigaste, för att få ett undervisningsprojekt att fungera, är att eleverna har rätt förkunskaper. I det här projektet var det svårt för eleverna att prestera på topp eftersom de var osäkra på hur de skulle följa en instruktion samt använda en matris som checklista. Eleverna som observerats tyckte att det var roligt att jobba med programmeringsverktyget Scratch, ibland lite för roligt då en del tid gick åt till att ”leka” med olika funktioner istället för att jobba med alla delar som modellen skulle bestå av. Studiens resultat är delvis påverkad av coronapandemin som gör att underlaget för studien blev mindre, då många elever var frånvarande under den sista tiden vid genomförandet av projektet. / The purpose of this study is to study possibilities and/or obstacles in curriculum integration with programming in year 4-6. In this study, curriculum integration involves a project where several subjects collaborate. The study is based on a participatory observation in my own teaching, where I carry out a subject-integrated project between science and programming in two different classes. The task is for students to report their knowledge of the water cycle, the shapes of the water and the water molecule by creating a model in the Scratch programming tool. The result suggests that the most important thing, in order to make a teaching project work, is that the students have the correct prerequisites. In this project, it was difficult for students to perform at the top because they were uncertain about how to follow an instruction and use a matrix as a checklist. The observed students thought it was fun to work with the programming tool Scratch, sometimes a little too fun when some time was spent "playing" with different functions instead of working with all the parts that the model would consist of. The study's results are partly influenced by the corona pandemic, which reduces the basis for the study, as many students were absent during the final period of the project.

The study investigated subject integrated teaching and vocational knowledge in one Health and Social Care program. The material was collected ethnographically, during a period of a school semester (5 months), and analysed according to the Activity-Theoretical concepts actions, goals and tools. The results identified five goals for subject integrated teaching: the legitimacy of Swedish as a school subject; a focus on linguistic prescriptivism; the identity of vocational subjects; a predominant medical focus in vocational subjects; and a professional language. Further six recurrent tools were identified: a fictional book; a teacher-prepared hand-out; a teacher-constructed case report; teacher-examples from health care; and linguistic rules. There was a theoretical kind of vocational knowledge with focus on language issues, on medical aspects of care, and on a professional language. In conclusion, subject integrated teaching contributed with more than each of the specific subjects contributed with and simultaneously tensions between goals representing different subjects were found. However, tools were shared between subjects.

Denna studie syftar till att undersöka hur lärare arbetar med undervisningsinnehållet skala och deras syn på ämnesintegrering mellan teknik och matematikämnet i svensk grundskola 2017. Studien fokuserar på skala i betydelsen storleksförhållande, men omfattar även till viss del andra betydelser som kan anses vara av vikt för ämnesintegrerande arbete. Lärarna som svarat på studiens enkätfrågor uttrycker till övervägande del att ämnesintegrering är till gagn för elevers lärande, men att lärare sällan får tid till god planering och genomförande av undervisningen när den skall samplaneras mellan olika lärare. Matematiklärare som deltagit i studien, nämner att de använder exempel med kartor och ritningar vid undervisning av skala men i mindre utsträckning att de arbetar ämnesintegrerat med lärare i geografi, idrott och hälsa, slöjd eller teknik. Ingen av respondenterna nämner ämnesintegrerande arbete där elevernas kunnande om skala kan bedömas gemensamt i flera ämnen, inte heller att eleverna skall vara så förtrogna med det att de utan hjälpmedel kan använda skala på rätt sätt. Respondenternas svar angående elevernas kunnande om skala har delats upp i de fyra kunskapsformerna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Lärarna har skrivit att eleverna skall veta att skala används för att visa proportionell förstoring/förminskning, för att avbildningar som kartor och ritningar inte alltid kan göras i naturlig storlek. Eleverna skall veta hur och kunna räkna med skala samt rita skalenligt men enkätsvaren visade inte exempel på kunskapsformen förtrogenhet. / This study aims to show teachers view on the subject content scale as it is used in technology and mathematics in Swedish compulsory school, year 2017. Focus is on the word scale (in Swedish, skala) as it is used in mathematics meaning a ratio of dimension of a model to the corresponding original dimension, but will to some extent cover other Swedish definitions of the same word used in connection to integrated subject teaching. Most of the teachers, participating in this study, express that integrated subject teaching is positive for students learning. But in the same time they mention lack of time for good planning and implementation in connection with cooperation with other teachers. Teachers of mathematics, participating in this study, mention that maps and drawings are used in connection to tutoring on scale, but in lesser extent that they cooperate with teachers in geography, physical education and health, craft or technology. None of the respondents, mention subject integration were the students’ knowledge of scale are being assessed crosssubjects. Neither do they mention that pupils shall be as conversant that they are able to calculate scale in correct manner, without aid. The respondents’’ answers regarding students’ knowledge on scale have been divided in four different forms: facts, understanding, skills, familiarity and accumulated experience. According to the answers regarding educational aim with the subject content scale, provided by the respondents, pupils shall know that it is used to show proportional enlargement/decrease because visualisations, like maps and drawing cannot be done in natural size. The pupils shall know how to calculate with scale as well as how draw in scale but the answers do not show examples of how familiarity with scale a student need to be.

<p>The aim of this thesis is to try to make the mathematics content of textile handicraft visible. This is done through an attempt at integrated studies in the two subjects with 6^th grade students.</p><p>The main question is: In what way may integrated studies in mathematics and textile handicraft lead to making the mathematics content of textile handicraft visible to the students? This question has been divided into three sub-questions: 1. What knowledge do students have on the order of the millimeter, centimeter, decimeter and meter units of length?, 2. In what situations do students mention knowledge of measuring as being of use?, and 3. To what extent do students see a connection between mathematics and textile handicraft before and after an attempt at integrated studies in mathematics and textile handicraft?</p><p>The methods of use in this thesis are questionnaires and interviews.</p><p>The theoretical frame is constituted by the sociocultural theory. This theory focuses on the idea that thinking is closely connected to our activities, which makes it a suitable basis for the thesis.</p><p>The results of the study show that overall the students’ knowledge of the order of the units of length in question is good. The students mention knowledge of measuring as being of use mostly in situations related to consumption, building and painting, and mathematics. No student mentions a connection between mathematics and textile handicraft in the questionnaires. However, the interviewees mentioned measuring as being of use in textile handicraft. The study gives no definite answer to the question of whether integrated studies can make the mathematics of textile handicraft visible. The fact that students in interview after integrated studies are able to discover a connection between the two subjects may indicate that the mathematics content of textile handicraft has been made visible.</p>

The aim of this thesis is to try to make the mathematics content of textile handicraft visible. This is done through an attempt at integrated studies in the two subjects with 6th grade students. The main question is: In what way may integrated studies in mathematics and textile handicraft lead to making the mathematics content of textile handicraft visible to the students? This question has been divided into three sub-questions: 1. What knowledge do students have on the order of the millimeter, centimeter, decimeter and meter units of length?, 2. In what situations do students mention knowledge of measuring as being of use?, and 3. To what extent do students see a connection between mathematics and textile handicraft before and after an attempt at integrated studies in mathematics and textile handicraft? The methods of use in this thesis are questionnaires and interviews. The theoretical frame is constituted by the sociocultural theory. This theory focuses on the idea that thinking is closely connected to our activities, which makes it a suitable basis for the thesis. The results of the study show that overall the students’ knowledge of the order of the units of length in question is good. The students mention knowledge of measuring as being of use mostly in situations related to consumption, building and painting, and mathematics. No student mentions a connection between mathematics and textile handicraft in the questionnaires. However, the interviewees mentioned measuring as being of use in textile handicraft. The study gives no definite answer to the question of whether integrated studies can make the mathematics of textile handicraft visible. The fact that students in interview after integrated studies are able to discover a connection between the two subjects may indicate that the mathematics content of textile handicraft has been made visible.