Denna uppsats undersöker hur lärare, som arbetar i både Svenska och SO, ser på ämnesintegrering mellan Svenska och samhällskunskap samt hur de beskriver hur de genomför sådan i skolan. Den undersöker också hur man kan använda sig av lässtrategier för att förbättra läsförståelsen, det vill säga hur man tolkar text och genom det omvärlden/individen, samt använda skönlitteratur inom arbetsområdet identitet och normer i samhällskunskapen. Undersökningen visar att lärare gärna vill ämnesintegrera men att det ofta blir i andra ämnen än samhällskunskap och att de inte använder litteratur i samhällskunskapen då de ser det som mer nödvändigt att använda nyhetstexter. Den visar också på att det är viktigt med lässtrategier som ställer frågor till eleverna för att utveckla deras läsförståelse för ett vidare perspektiv och ge dem förståelse för samhället runt om dem.

The purpose of this study is to examine teachers perceptions of subject-integrated teaching, with a focus on the subject of technology. Subject-integrated teaching, in a school perspective, means that two or more subjects elaborates together to create a holistic understanding within a knowledge area. The study has a qualitative approach. Interviews were used as a data collection method. Five teachers in primary and lower secondary school were interviewed about their perceptions on this issue. The study used a pragmatic approach based on John Dewey's theories. The result shows that the teachers in this study are positive about subject integration. The interviewed teachers perceive that such work provides good conditions for the students to create a holistic view. The result indicates that an interdisciplinary teaching approach, integrating the technology subject with different other subject, have positive effects on students' learning. The technical subject is structured in a way that provides good opportunities for the use of practical elements in teaching. According to both previous research and the result from this study, interdisciplinary teaching with a connection to reality contributes to an increased curiosity and interest in the students' knowledge. This teaching approach develops the students ability to examine the acquired knowledge in relation to the needs of each individual person and the need of the society. This enable knowledgeable citizens. / Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar om ämnesintegrerad undervisning med fokus på teknikämnet samt deras tankegångar kring hur elevers lärande påverkas av ett sådant arbete. Ämnesintegrerad undervisning i ett skolperspektiv innebär att två eller flera ämnen samarbetar för att skapa en helhetsförståelse inom ett kunskapsområde. Studien har en kvalitativ ansats och utgått ifrån intervjuer som undersökningsmetod för insamling av empiri. Fem verksamma lärare på grundskolans mellan- och högstadiet har intervjuats kring deras uppfattningar på de frågeställningar som studien behandlar. Undersökningen har använt sig av John Deweys teorier om pragmatismen, och resultaten har analyserats mot dessa teorier samt tidigare forskning. Resultaten av undersökningen visar att de medverkande lärarna i studien är genomgående positiva till ämnesintegrering. De intervjuade lärarna uppfattar att ett sådant arbete ger goda förutsättningar för eleverna att skapa helheter av olika kunskapsdelar. Vidare kan konstateras, att ämnesövergripande arbeten tillsammans med teknikämnet upplevs ha positiva effekter på elevernas inlärning, då ämnet är uppbyggt på ett sätt som ger goda möjligheter till användning av praktiska inslag i undervisningen. Ämnesövergripande undervisning med verklighetsanknytning bidrar enligt resultaten till en ökad nyfikenhet och intresse för kunskap hos eleverna. Detta i sin tur utvecklar förmågan att undersöka de inhämtade kunskaperna i relation till individens och samhällets behov, samt utbildar kunniga samhällsmedborgare.

Syftet med den här studien var att få reda på vilka möjligheter det finns att integreramatematikämnet med idrottsämnet. För att uppnå det så formulerades en övergripandefrågeställning med fyra delfrågor, detta gjordes med stöd i teorierna pragmatismen och detsociokulturella perspektivet. För att svara på forskningsfrågorna så planerades och genomfördesfyra intervjuer med lärare som alla har någon erfarenhet av att integrera matematikämnet medidrottsämnet. Inför intervjuerna så gjordes förberedelser genom att läsa och skriva om tidigareforskning om idrott/rörelse blandat med matematik. Även forskning om omkringliggande temansåsom allmän ämnesintegrering och betydelsen av rörelse och fysisk aktivitet för elever och förinlärning. Intervjuerna genomfördes via video och de fyra lärarna delade med sig av sinaerfarenheter, uppfattningar och tankar kring arbetssättet integration mellan matematikämnet ochidrottsämnet. Resultaten visar på att det finns goda möjligheter att jobba med ämnesintegrationmellan matematikämnet och idrottsämnet. Bland annat presenteras en mängdlektionsbeskrivningar och arbetsmoment som lärarna delat med sig av. Det presenteras ävenvilka uppfattningar och erfarenheter som lärarna har kring att arbeta med att integreramatematikämnet och idrottsämnet. Slutligen förs en diskussion där resultaten sammankopplasmed den tidigare forskningen och den teoretiska bakgrunden.

<p>Under vår skolförlagda utbildning har vi varit på olika skolor, där vi sett att lärarnas undervisning varierade stort i dessa skolor. Vi undrar varför det är så mycket ämnesstrukturerad undervisning ute på skolorna och varför inte lärarna undervisar mer ämnesintegrerat när vi ser att det finns möjligheter till detta. En av de viktigaste uppgifterna som verksamma lärare bör ha, är att ge eleverna möjligheter till överblick och sammanhang mellan ämnen. Syftet med vår studie var att undersöka varför lärarna integrerar och varför inte lärarna integrerar i skolorna. Vår undersökning grundar sig på telefonintervjuer med 25 lärare från två kommuner.</p><p>Vår studie visar att lärarna integrerar ämnena för att eleverna ska förstå samband och se helheter. Flertalet av lärare undervisar utifrån ett arbetsområde där de utgår från den stora helheten för att sedan leda in undervisningen till delar och små bitar. Vid verklighetsrelaterad undervisning kan undervisningen bli integrerad och när eleverna känner igen sig, har eleverna lättare att ta till sig undervisningen, menar lärarna i vår studie.</p><p>Svårigheter som kan uppstå vid integrerad undervisning är t ex olika lärarkategorier och att integrerad undervisning kräver en tidskrävande planering samt brist på integrerat läromedel. Det fanns lärare som deltog i studien som ansåg sig lägga ner mycket tid och kraft att skapa eget integrerat läromedel. 20 stycken lärare i studien undervisar huvudsakligen integrerat men de undervisar också ämnesstrukturerat. Med varierade undervisningsformer kan lärarna nå ut till fler elever då åsikterna gått isär om vilken undervisningsform som gagnar vem. </p>

Under vår skolförlagda utbildning har vi varit på olika skolor, där vi sett att lärarnas undervisning varierade stort i dessa skolor. Vi undrar varför det är så mycket ämnesstrukturerad undervisning ute på skolorna och varför inte lärarna undervisar mer ämnesintegrerat när vi ser att det finns möjligheter till detta. En av de viktigaste uppgifterna som verksamma lärare bör ha, är att ge eleverna möjligheter till överblick och sammanhang mellan ämnen. Syftet med vår studie var att undersöka varför lärarna integrerar och varför inte lärarna integrerar i skolorna. Vår undersökning grundar sig på telefonintervjuer med 25 lärare från två kommuner. Vår studie visar att lärarna integrerar ämnena för att eleverna ska förstå samband och se helheter. Flertalet av lärare undervisar utifrån ett arbetsområde där de utgår från den stora helheten för att sedan leda in undervisningen till delar och små bitar. Vid verklighetsrelaterad undervisning kan undervisningen bli integrerad och när eleverna känner igen sig, har eleverna lättare att ta till sig undervisningen, menar lärarna i vår studie. Svårigheter som kan uppstå vid integrerad undervisning är t ex olika lärarkategorier och att integrerad undervisning kräver en tidskrävande planering samt brist på integrerat läromedel. Det fanns lärare som deltog i studien som ansåg sig lägga ner mycket tid och kraft att skapa eget integrerat läromedel. 20 stycken lärare i studien undervisar huvudsakligen integrerat men de undervisar också ämnesstrukturerat. Med varierade undervisningsformer kan lärarna nå ut till fler elever då åsikterna gått isär om vilken undervisningsform som gagnar vem.

Sammanfattning Den här studien är en litteraturöversikt som analyserar forskningsbaserade texter och lyfter fram syften med drama/teater i gymnasieskolan, utifrån den analyserade litteraturen. Studien redogör både för syften med drama/teater som enskilt ämne och integrerat med andra ämnen. Studien visar att drama/teater är användbart både som ett medel där målet är att lära sig andra ämnen, och där målet är kunskaper i drama/teater. Den ger exempel på att eleverna, med hjälp av drama/teater, kan få stöd i att uppnå flera av målen i gymnasieskolans senaste läroplan från 2011. Exempel på hur drama/teater kan vara till nytta i andra ämnen är att det kan användas för att förbättra elevers läsning och textförståelse oavsett ämne. Drama/teater har också ett egenvärde som bland annat består i att eleverna lär sig att använda sina erfarenheter för att förstå omvärlden, att de lär sig att uttrycka sig på sitt individuella sätt och att de tränar på att våga ta ställning. Dessa kunskaper kan vara användbara både i ett yrkesliv inom teatern, men även inom andra yrken. Drama/teater är både bildande och utbildande, enligt den tolkning av litteraturen som gjorts i denna studie. Nyckelord:Drama, Teater, Gymnasieskolan, Ämnesintegrering, Utbildning, Bildning, Estetiska ämnen, Estetisk verksamhet, Estetiska läroprocesser. / Abstract This study is a literature review which analyzes different texts, linked to research, and explores the purpose of drama/theatre in upper secondary school, based on the analyzed literature. It incorporates drama/theatre as an individual subject as well as integrated with other subjects. The review in this study shows that drama and theatre can be used as means of learning other subjects. For example drama and theatre can help improve students' reading and reading comprehension no matter the subject. The subject drama/theatre is also shown to have a value in itself in that it taught the students in this study to use their experiences as means to understand the world surrounding them. Education in drama and theatre gives students the opportunity to express themselves in their own individual way and allows them to practice taking a stand. This knowledge can be useful both within the profession of the theatre as well as in other professions. The study also shows that students can be supported with the help of drama/theatre, which enable them to reach several goals of the Swedish curriculum from 2011. This study found that the subject drama/theatre not only helps to educate but cultivate students. Keywords: Subject integration, Drama, Theatre, Upper Secondary School, Education, Cultivation, Artistic subjects, Artistic activities, Aesthetic Learning Processes.

SammandragUtgångspunkten för vårt examensarbete är att vår lärarutbildning inte har inkluderat hur visom blivande lärare kan integrera det ämnesövergripande kunskapsområdet sex- ochsamlevnad i svenskämnet i gymnasieskolan. Syftet med denna undersökning är därför attundersöka hur lärare kan arbeta med att integrera sex- och samlevnad i svenskämnet pågymnasiet. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyraverksamma svensklärare som integrerar sex- och samlevnad och undersökt hur de besvarar dedidaktiska frågorna ”Vad?”, ”Vem?”, ”Hur?” och ”Varför?”. Undersökningens viktigasteresultat är att sex- och samlevnad går att integrera i svenskämnet utifrån olikasvenskämneskonceptioner vilket visar på den bredd som sex- och samlevnadsämnet erbjuder.Slutsatsen utifrån föregående är att beroende på ämneskonception blir sex- ochsamlevnadsinnehållet mer eller mindre synligt ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare är ettviktigt resultat att samtliga lärares undervisning tar utgångspunkt i olika textvärldar för attutveckla elevernas förmåga och färdighet att läsa, skriva och tala men inte elevernas förmågaeller färdighet att lyssna. Utifrån föregående dras slutsatsen att elevernas utveckling avfärdigheten och förmågan att lyssna lyser med sin frånvaro samtidigt som den står tydligtframskriven i syftesformuleringen för svenskämnet. Ytterligare ett viktigt resultat är attsamtliga lärares beskrivningar av elevernas intresse respektive motstånd till ämnesområdet ärbaserat på vad eleverna kommunicerar muntligt. Av detta drar vi slutsatsen att undervisningenkan bli bristande sett till aspekter som rör flerstämmighet. Avslutningsvis är vårt förslag påvidare forskning ett studentinitierat utvecklingsarbete med syfte att utvecklalärarutbildningens innehåll. Vi menar att lärarutbildningen borde innehålla en obligatoriskUVK-kurs om heter ”Att lyssna till flera stämmor” som innehåller metodik gällandeflerstämmighet och lysskompetens.