Denna studie är en systematisk litteraturstudie, som ämnar att undersöka vad som kännetecknar formativ bedömning inom matematik och naturvetenskap samt hur formativ bedömning knyter an till olika lärandeteorier. Formativ bedömning är en praktik som visat sig hjälpa elever att utveckla nya kunskaper och förmågor. Begreppet inrymmer olika tolkningar och ingångsvärden, och resultaten från tidigare forskning varierar. Att arbeta med formativ bedömning kan förbättra elevers inlärning, öka motivation och öka en individs metakognition gällande sitt eget lärande. Samtidigt finns kritik riktat mot formativ bedömning som bland annat ifrågasätter hur effektiva dessa metoder faktiskt är för att förbättra lärandet. Denna studie analyserar åtta olika artiklar rörande formativ bedömning med koppling till lärande och matematik/naturvetenskapliga ämnen. Resultaten visar att formativ bedömning bland annat kännetecknas av diverse strategier och verktyg som lärare kan använda sig av för att hjälpa elever i sin utveckling. Utöver det anses lärarens kompetens att arbeta med formativ bedömning vara viktigt för att uppnå önskade effekter. Det verkar även finnas en koppling mellan formativ bedömning och synen på lärande, där främst kognitivistiska/konstruktivistiska, samt sociokulturella teorier för lärande går att knyta an till de diverse strategier och verktyg som kännetecknar formativ bedömning.

I denna studie har det undersökts hur samverkan fungerar mellan skola och socialtjänstoch hur sekretessen påverkar detta. Även en undersökning av en öppenverksamhetsom samverkar mellan skola och socialtjänst har gjorts för att se hur sekretesspåverkar samverkan mellan de olika myndigheterna. Det har använts en kvalitativmetod i studien där det har intervjuats två skolkuratorer, två socialsekreterareoch en socialpedagog från en öppenverksamhet. Resultaten av intervjuerna harjämförts med teori och tidigare forskning. De resultat som framkommit är att sekretessenmellan skola och socialtjänst ses både som en hjälp men även ett hinder isamarbetet mellan myndigheterna. Samarbetet och samverkan mellan skola ochsocialtjänst skulle kunna bli bättre och så även återkopplingen efter anmälan närett barn farit illa. Öppenverksamheter kan ses som ett alternativ för den enskildeindividen att söka lättillgänglig hjälp där sekretessgenombrotten resulterar i enklarekontakter mellan medborgare och myndighet.

Denna studie syftar till att undersöka hur några lärare, aktiva i årskurs 1–3, ger återkoppling på elevtexter samt undersöka hur, eller om, återkopplingen används vidare. Studiens teoretiska bakgrund vilar på det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppen stöttning, mediering och den proximala utvecklingszonen. Studien är en kvalitativ undersökning där materialinsamlingen skett via elevtexter och semistrukturerade lärarintervjuer som i sin tur analyserats med hjälp av en textanalys och en tematisk analys. Studiens resultat visar att lärarna föredrar att använda muntlig återkoppling som ges i direkt anslutning till elevernas skrivande, även om det förekommer andra tillvägagångssätt. Resultatet visar dessutom att det i denna undersökning är främst språklig struktur som lärarna väljer att rikta sin återkoppling på samt att samtliga lärare tillåter eleverna revidera sina texter efter mottagen återkoppling.

No description available.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka specialidrottslärares bedömningspraktik genom att utforska hur de ser på bedömning och återkoppling.  Hur talar lärare om sin bedömningspraktik?  Vilka praktiska övningar/spel använder sig specialidrottslärare av, så att eleverna kan demonstrera sina kunskaper?    Hur beskriver specialidrottsläraren sin återkoppling till eleverna om bedömning?    Metod I denna studie används en kvalitativ metod för att besvara frågeställningarna. Det skedde via semistrukturerade intervjuer och det var fyra olika lärare på Nationell idrotts utbildning (NIU) skolor runt om i Stockholm som deltog. Studiens teoretiska utgångspunkt tas i det sociokulturella perspektivet på lärandet. Nationell idrottsutbildning (NIU) är en nationell idrottsutbildning som ger elever möjligheten att utveckla en karriär inom vald idrott.    Resultat Resultatet visar att bedömning sker året om under lektionerna, det uppstår för det mesta under lektionerna som är till största del praktiska övningar och spel. Det sker genom en subjektiv professionalism och erfarenhet som lärarna besitter på. Övningarna under lektionerna är anpassade till elevernas kunskapsnivå och medföljer därför med någon form av individualisering. Återkopplingen till elever sker via formativfeedback, då den anses ge eleverna större möjlighet till att utveckla sina kunskaper.     Slutsats Det finns tydliga likheter i hur lärarna väljer att bedöma, lägga upp övningar och ge feedback. Lärarna använder sig av samma sorts mönster i sin val av upplägg, det ska planeras med hjälp av skolans kunskapskrav, men att målet att eleverna ska utvecklas inom sin idrott är det viktigaste. / Purpose and Research Questions The purpose of the study is to investigate the assessment practices for teachers in physical education by exploring their view on evaluation and feedback.    How do teachers discuss their assessment practices? What practical exercises/games do physical education teachers use to allow students to demonstrate their knowledge? How do physical education teachers provide feedback to students regarding assessment?   Method In this study, a qualitative approach is employed to address the research questions. The data collection occurred through semi-structured interviews, involving four different teachers from National Sports High Schools (NIU) in various locations around Stockholm. The theoretical framework of the study is rooted in the sociocultural perspective on learning.   Results The findings indicate that assessment occurs throughout the academic year, predominantly during practical exercises and games in lessons. The process relies on subjective professionalism and the experience possessed by the teachers. The exercises are tailored to the students levels of knowledge, incorporating a degree of individualization. Feedback to students is provided through formative feedback, as it is deemed to offer students greater opportunities to develop their skills.   Conclusion Clear similarities exist in how teachers choose to assess, structure exercises, and provide feedback. Teachers follow similar patterns in the planning of their lessons, incorporating the knowledge requirements of the schools, with the overarching goal of fostering students development in their respective sports.

Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet var att undersöka om fotbollsspelare kan utveckla proprioception där visuell återkoppling systematiskt tas bort vid kontroll av bollen med fötterna. Frågeställningar: – Går det att utveckla förmågan att kontrollera bollen utan visuell återkoppling under en träningsperiod om fyra veckor och 12 träningspass?  – Hur förändras en fotbollsspelares prestation (kontroll av bollen) med avseende på en förbättrad proprioception med hänsyn tagen till: tid (sekunder), hastighet (varv/minut) samt antal tillfällen spelaren tittar respektive tappar boll? Metod Totalt 20 deltagare från ett pojkelitlag valdes ut och matchades inför träningsperioden in i en interventions- och en kontrollgrupp för att säkerhetsställa att båda grupperna var likvärdiga. Interventionsgruppen bestod av 12 deltagare, medelålder ± standardavvikelse (± SD) var 12,2 (± 0,2) år. Kontrollgruppen bestod av 8 deltagare, medelålder 12,0 (± 0,7) år. Interventionsgruppen har under fyra veckor genomfört fyra specifikt framtagna träningsövningar innehållandes uppvärmning inkluderat dribblingar och passningar, slalom, bollkontroll i lådram och smålagsspel. För att reducera testinlärningseffekten genomförde deltagarna ett introduktionspass innan förtestet. Under träningsperioden utfördes ett test-retest samt en träningseffektivitetsmätning. Efter avslutad träningsperiod genomfördes ett eftertest. Både under träningsperioden och vid testgenomförandet utrustades interventionsgruppen med specialdesignade glasögon för att på så sätt ta bort den visuella återkopplingen. Under förtestet fick alla deltagare bära ett gyro som mätte huvudvinkeln i sagittalplanet. ResultatFör interventionsgruppen i testövningen Lådan non-visuell uppgick resultatet till en förbättring med 50,9 % (p=0,001) och effect size (ES) =1,59 från för- till eftertest. Totalt antal bolltapp var 2 respektive 5 stycken. Kontrollgruppen presterade en förbättring om 4,7 % från för- till eftertest (p=0,306, ES=0,19). Totalt antal bolltapp var 2 respektive 4 stycken. Interventionsgruppen tillskrevs i testövningen Slalom non-visuell en förbättring om 24,9 % (p=0,004, ES=1,09). Kontrollgruppen försämrades med 12,6 % (p=0,105, ES=0,55). Interventiongruppens antal bolltapp vid för- och eftertest var 15 respektive 8 stycken. Kontrollgruppens antal bolltapp vid för- och eftertest var 5 respektive 3 stycken. Interventionsgruppens antal bolltitt var 18 respektive 9 stycken. Kontrollgruppens antal bolltitt var 10 respektive 3 stycken. Slutsats Det går att utveckla proprioceptionen genom att systematiskt ta bort visuell återkoppling vid kontroll av bollen med fötterna vid isolerade och fotbollsspecifika övningar. En förändring av den proprioceptiva förmågan yttrar sig genom att fotbollsspelare vid en given hastighet under isolerade fotbollsspecifika övningar minskar behovet av att se på bollen. / Aim The aim of the study was to investigate whether soccer players can develop proprioception where visual feedback systematically is eliminated in the control of the ball with their feet. Following questions have been used in the study: – Is it possible to develop the ability to control the ball without visual feedback during a training period of four weeks and 12 training sessions? – How does a soccer player’s performance (control of the ball) change with respect to improved proprioception taking into account: time (seconds), velocity (laps/minutes) and the number of times the player looks at and loses the ball respectively? Method In total 20 participants from an elite boys’ team were chosenand matched into an intervention- and a control group before the training period to ensure each group’s representation should be equal. The intervention group consisted of 12 players, average age ± standard deviation (± SD) were12.2 (± 0.2) years. The control group consisted of 8 players, average age 12.0 (± 0.7) years. The intervention group has during a four week period performed four different specificexercises consisting of warm up including dribbling and passing, slalom, ball control in a box frame and small-sided games. In order to reduce the test learning effect, the participants performed an introduction session before the pre-test. A test and retest as well as a training efficiency measurement were performed during the training period. After completed training period a post-test was carried out. The intervention group was equipped with specially designed glasses during the training period, to reduce their visual feedback. All participants were equipped with a gyro to measure head angles within the sagittal plane in the pre-test. Results The result for the exercise The Box non visual was given an improvement of 50.9 % for the intervention group from pre- to post tests (p=0.001) and effect size (ES) =1.59. The total number of ball losses was 2 and 5 times, respectively. The control group performed an improvement of 4.7 % from pre- to post tests (p=0.306, ES=0.19). The total number of ball losses was 2 and 4 times respectively. The result for the exercise Slalom non-visual for the intervention group was given an improvement of 24.9 % (p=0.004, ES=1.09). The control group was decreased with 12.6 % (p=0.105, ES=0.55). The total number of ball losses for the intervention group was 15 and 8 times, respectively. The total number of ball losses for the control group was 5 and 3 times, respectively. The total number of ball gazes for the intervention group was 18 and 9 times, respectively. The total number of ball gazes for the control group was 10 and 3 times, respectively. Conclusions It is possible to develop the proprioception by systematically limit the visual feedback through control of the ball with your feet at isolated and football specific exercises. A change in the proprioceptive ability is expressed by soccer players having reduced needs of looking at the ball during isolated soccer specific exercises at a given velocity.

Formativ återkoppling är kommentarer som läraren ger till eleven under pågående skrivprocess som ska stötta eleverna till vidare utveckling. Denna studie syftar ta reda på hur svensklärare arbetar med formativ återkoppling på elevtexter i åk 4- 6, vilka för- och nackdelar de anser finns samt hur de anser att man bör arbeta kring detta för att eleverna ska utvecklas. Studien baseras på en kvalitativ metod där fem lärarintervjuer är gjorda och analyserade. I studien framkommer att lärare arbetar olika kring formativ återkoppling men att det är en del av undervisningen och något som lärarna ansåg vara viktigt för att eleverna ska nå ett större lärande. Enligt resultat i denna studie kan återkopplingen ge både positiva och negativa effekter beroende på hur läraren arbetar kring återkopplingen och hur lyhörd läraren är för elevernas personligheter. För att arbeta med återkoppling i åk 4- 6 är det enligt studiens resultat viktigt att ha en progression i sitt arbete samt att man lär eleverna att både ta emot och använda den återkoppling de får av sin lärare. / <p>Godkännande datum: 2022-01-16</p>

The digitalization of the school has led to teachers increasingly using digital tools in their teaching of mathematics. In comparison with other subject, however, mathematics sees the least use of digital tools. Teachers pedagogical awareness and knowledge of how they can use digital tools affects how they use digital tools for formative feedback. In the study 9 teachers working with years 4-6 from 3 different schools have been interviewed. The purpose of the study has been to investigate how teachers experience the feedback and how the feedback is affected in student work with mathematics assignments. The purpose was also to bring forward advantages and disadvantages teachers experience with digital mathematics assignments. To examine this, the data was analyzed based on the feedback theory The Power of Feedback (Hattie &amp; Timperley, 2007). The results show the digital mathematics assignments are seen to have both advantages and disadvantages to feedback that contributes to the development of students' knowledge. This is partially affected by the teacher's choice of assignments as well as how actively the teachers are working to give students feedback. It is also apparent that there is a need to both develop teacher's knowledge of how to use digitial mathematics assignments and to develop already existing programs to facilitate a more formative teaching. / Skolans digitalisering har lett till att lärare allt mer använder digitala verktyg i matematikundervisningen. Användningen av digitala verktyg är dock lägst i jämförelse med övriga ämnen. Lärarnas pedagogiska medvetenhet och deras kunskap om digitala verktyg påverkar hur de digitala verktygen används för formativ återkoppling. I studien har 9 lärare som arbetar i årskurs 4–6 från tre olika skolor intervjuats. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare upplever återkopplingen och hur återkopplingen påverkas vid elevarbete med digitala matematikuppgifter. Syftet var även att lyfta fram fördelar och nackdelar som lärarna upplever med digitala matematikuppgifter. För att undersöka detta analyserades data utifrån återkopplingsteorin The Power Of Feedback (Hattie &amp; Timperley, 2007). Resultatet visar att digitala matematikuppgifter både anses ha fördelar och nackdelar för återkoppling som bidrar till elevernas kunskapsutveckling. Detta påverkas dels av lärarens val av uppgifter samt hur aktivt lärarna arbetar för att eleverna ska få återkoppling. Det framgår även att det finns ett behov av att utveckla både lärares kunskap om användningen av digitala matematikuppgifter och de redan befintliga programmen för att möjliggöra en mer formativ undervisning.

Arbetets utgångspunkt är att förändra den traditionella synen på matematiska felsvar samt lärarens återkoppling vid felsvar. Genom en systematisk kvalitativ litteraturstudie syftar denna studie att visa vilken roll muntlig återkoppling och felaktiga svar har för att utveckla elevers matematiska prestationer. Studien syftar också till att ge matematiklärare användbara verktyg för att dra fördel av denna roll och skapa en god lärandemiljö. Studiens resultat presenteras i två avsnitt. Det första avsnittet belyser felsvar positiva roll samt återkopplingen på elevernas matematiska prestationer. Det andra avsnittet ger användbara verktyg för att dra nytta av den positiva roll som återkoppling har. Denna studie drar slutsatsen att lärare, för att skapa en god lärandemiljö, bör ge elever återkoppling med glädje och på så vis inleda konstruktiva diskussioner. Lärare skapar således ett positivt klassrumsklimat där felsvar är välkomna. / This study aims to alter students’ stereotypical views of incorrect answers and teachers’ feedback on them. By conducting a systematic qualitative literature review, this study demonstrates the role of verbal feedback and incorrect answers in students’ development of their learning abilities. It also aims to equip mathematics teachers with the required tools for creating a positive learning environment. The study’s findings are presented in two sections: The first section highlights the positive impact of errors and feedback on the mathematical performance of students. The second section provides tools for the effective delivery of positive feedback. The study concludes that, to create a positive learning environment, teachers should know how to use verbal feedback (response) positively and spark constructive discussions in mathematics classrooms. Thus, teachers create a positive classroom climate in which incorrect answers are welcome.

Detta självständiga arbete på avancerad nivå inom ämnet musikpedagogik tar upp frågor som berör formativ återkoppling och formativ bedömning. Syftet med uppsatsen är att försöka ta reda på vad lärare i gymnasiekursen Instrument eller sång menar med återkoppling, samt vad de ger återkoppling på och hur de sedan gör detta. Vad visar sig sedan syftet med själva återkopplingen vara och vilken funktion i sammanhanget har denna formativa bedömning? För att reda på detta har både intervjuer och observationer genomförts med verksamma lärare inom ämnet. Observationerna har som syfte att på en mindre men nära nivå försöka se det kommunikativa samspelet mellan lärare och elev. Teorin som hjälpt mig att analysera lärares och elevers kommunikation och som genomsyrar hela uppsatsen är dialogismen. Dialogismen kan ses som en övergripande eller grundläggande teori för meningsskapande i språk och kommunikation. Resultaten visar att lärarna är väl medvetna om återkopplingens makt i all undervisning. Lärarna som intervjuades och observerades arbetade med ett arbetssätt där de kontinuerligt återkopplade över vad de gjorde, vad eleven gjorde samt att de hela tiden försökte locka fram elevernas egna reflekterande tankar och idéer över elevernas egna kunnande och utveckling. Lärarna i studien uttryckte dock att det var svårt att veta vad de skulle säga och hur de skulle formulera sig på "rätt" sätt i sin återkoppling så att eleverna inte tog emot informationen som negativ kritik. Negativ kritik kunde, enligt lärarna, i sin tur göra att eleverna tappade motivation. Motivation var ett återkommande ord hos de intervjuade och en faktor som lärarna sade var väldigt viktig. Enligt lärarna saknades motivation hos många elever, detta kunde vara en av orsakerna att eleverna har svårt med att komma med respons, egna initiativ och återkoppla över sitt egna lärande i undervisningen. Förutom lärares egna ord så visade observationerna också att eleverna kom med väldigt kort och ofta icke substantiell verbal respons. Responsen fanns där, men till 90% av fallen så var det i form av klingande svar ifrån instrumentet.