Bakgrund: Tidigare forskning visar att närstående till äldre kan ha svårigheter att kunna anpassa sig till den nya boendesituationen på äldreboendet. De närstående brottas med upplevelser av både lättnad och skuld, medan sjuksköterskorna har svårt att inkludera de närstående i omvårdnaden av sina anhöriga. Det framkommer även att miljön har betydelse för den upplevda hälsan. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av att bo på äldreboende. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes där resultatet grundas på elva vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: De äldre upplevde att deras autonomi blev bristande efter flytt till äldreboende, de upplevde även att deras identitet gick förlorad när de tagits ur det sammanhang som det tidigare hemmet givit dem. För att de äldre på äldreboendet ska uppleva hälsa var det viktigt att bevara och skapa meningsfulla relationer med familj, andra boende och sjuksköterskor. Det var även viktigt för de äldre att delta i aktiviteter på äldreboendet som upplevs meningsfulla för att skapa ett nytt upplevt sammanhang på det nya boendet. Slutsats: Det finns behov av att kunna utföra den personcentrerade omvårdnaden som planerat. Detta för att värna de äldres hälsa och för att deras upplevelser av att bo på äldreboende ska bli positiva.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Syftet med denna studie är att undersöka förekomst, styrning och tillämpning av fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden i Stockholms län. Syftet utmynnar i följande frågeställningar:</p><p>·        Hur ofta och i vilken form utövas fysisk aktivitet på äldreboenden?</p><p>·        Hur motiveras vikten av fysisk aktivitet på äldreboenden?</p><p>·        Vilka argument finns för att fysisk aktivitet inte används i större utsträckning på äldreboenden?</p><p>·        Hur iscensätts fysisk aktivitet på följande tre nivåer: lagar, kommunala styrdokument samt tillämpning på äldreboenden?</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Studien har utförts på äldreboenden i fyra kommuner i Stockholms län. Materialet har samlats in med hjälp av enkäter som skickats ut till enhetschef eller motsvarande på 45 äldreboenden. Av dessa svarade 71 procent på enkäten. I relevanta lagar och styrdokument har även riktlinjer för fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden undersökts för att sedan med hjälp av enkätsvaren iscensättas på formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan.</p><p> </p><p><strong>Resultat:</strong> Den aktivitet som används främst på äldreboenden är promenad/stavgång och de flesta erbjuder det en eller fler gånger i veckan. Rörelse- och balansträning samt motionsgymnastik erbjuds även de i en större utsträckning. Hos många äldreboenden pågår aktiviteter i cirka 30 minuter. De största faktorerna till varför äldre ska utöva fysisk aktivitet på äldreboenden är för att bibehålla moment i vardagen, minska skaderisken samt öka fysisk- och mental hälsa. Två stora faktorer till att äldreboenden inte använder sig mer av fysisk aktivitet beror på tidsbrist hos personalen samt att de äldre är oengagerade till att utöva fysisk aktivitet. Resultatet visar även att det går att tillämpa Göran Lindes läroplansteori angående formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan vad det gäller lagar, kommunala styrdokument och tillämpning på äldreboenden.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Avslutande reflektion:</strong> Fysisk aktivitet är en mycket viktig del för att bidra till en bättre livskvalitet hos de äldre. Fysisk aktivitet erbjuds mer eller mindre på alla äldreboenden i studien men förekommer dock inte på den nivå som är behövlig. Om detta beror på att det är otydliga direktiv i lagar och styrdokument eller brist på kunskap etc., är något att beakta.</p>

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka förekomst, styrning och tillämpning av fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden i Stockholms län. Syftet utmynnar i följande frågeställningar: ·        Hur ofta och i vilken form utövas fysisk aktivitet på äldreboenden? ·        Hur motiveras vikten av fysisk aktivitet på äldreboenden? ·        Vilka argument finns för att fysisk aktivitet inte används i större utsträckning på äldreboenden? ·        Hur iscensätts fysisk aktivitet på följande tre nivåer: lagar, kommunala styrdokument samt tillämpning på äldreboenden?   Metod: Studien har utförts på äldreboenden i fyra kommuner i Stockholms län. Materialet har samlats in med hjälp av enkäter som skickats ut till enhetschef eller motsvarande på 45 äldreboenden. Av dessa svarade 71 procent på enkäten. I relevanta lagar och styrdokument har även riktlinjer för fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden undersökts för att sedan med hjälp av enkätsvaren iscensättas på formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan.   Resultat: Den aktivitet som används främst på äldreboenden är promenad/stavgång och de flesta erbjuder det en eller fler gånger i veckan. Rörelse- och balansträning samt motionsgymnastik erbjuds även de i en större utsträckning. Hos många äldreboenden pågår aktiviteter i cirka 30 minuter. De största faktorerna till varför äldre ska utöva fysisk aktivitet på äldreboenden är för att bibehålla moment i vardagen, minska skaderisken samt öka fysisk- och mental hälsa. Två stora faktorer till att äldreboenden inte använder sig mer av fysisk aktivitet beror på tidsbrist hos personalen samt att de äldre är oengagerade till att utöva fysisk aktivitet. Resultatet visar även att det går att tillämpa Göran Lindes läroplansteori angående formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan vad det gäller lagar, kommunala styrdokument och tillämpning på äldreboenden.   Avslutande reflektion: Fysisk aktivitet är en mycket viktig del för att bidra till en bättre livskvalitet hos de äldre. Fysisk aktivitet erbjuds mer eller mindre på alla äldreboenden i studien men förekommer dock inte på den nivå som är behövlig. Om detta beror på att det är otydliga direktiv i lagar och styrdokument eller brist på kunskap etc., är något att beakta.

Studiens syfte var att undersöka förklaringar till varför äldre omsorgstagare blir utsatta för övergrepp och försummelse av omsorgspersonal. För att fånga omsorgspersonalens subjektiva och kontextuella uppfattningar delades en semistrukturerad kvalitativ enkät ut till valda omsorgsverksamheter i tre kommuner i Sverige. Materialet bearbetades med tematisk analys vilket resulterade i tre teman: organisationens ansvar, den äldre individen och den omsorgsgivande individen. Därefter analyserades resultatet utifrån två teoretiska ramverk och en teoretisk modell: makttekniker, våld- och maktlöshetsteori samt den ekologiska tolkningsmodellen och jämfördes med tidigare forskning. Resultatet visade att omsorgspersonal kan använda olika makttekniker för att hantera komplexa omsorgssituationer och att övergrepp och försummelse inom äldreomsorg i stor utsträckning verkar hänga samman med kvalitén på arbetsmiljön och omsorgspersonalens utbildningsnivå. Vidare visade resultaten att även individuella egenskaper hos omsorgstagaren påverkade förekomsten av övergrepp och försummelse, så som sjukdomsbild och stark integritet. Känsla av vanmakt utifrån egna tillkortakommanden och att inte veta hur man ska hanterar komplexa omsorgssituationer visades öka risken för övergrepp på och försummelse av de äldre. Slutligen diskuteras vikten av en god arbetsmiljö, aktivt ledarskap, vidareutbildning och handledning för omsorgspersonalen och förslag till framtida forskning inom ämnet. / This study explores possible explanations for physical and psychological abuse and neglect carried out by caregivers towards elderly care recipients within elderly care. A semi structured qualitative questionnaire aimed at caregivers within especially chosen domestic services and retirement homes in three municipalities in Sweden was handed out. To sort the material a thematic analysis was chosen which resulted in three themes: the organization's responsibility, the elderly individual, and the caregiving individual. The empirical analysis was made using two theoretical frameworks and a theoretical model: power techniques, the theory of violence- and powerlessness and the ecological interpreting model and was then compared to previous research related to the subject. The results showed that caregivers could make use of different power techniques to handle complex care situations and that abuse and neglect within elderly care could depend on the working environment and the caregivers’ level of education. Furthermore, the results showed that the elderly’s individual attributes could affect the prevalence of abuse and neglect, such as the elderly’s clinical picture and strong integrity. Also, frustration regarding one’s own shortcomings and not knowing how to handle complex care situations was shown to increase the risk of abuse and neglect for the elderly. Finally, we discuss the importance of a good working environment, active leadership, further education and professional guidance for caregivers and suggestions for future research regarding the subject.

Inspired by Valerie DeMarinis quantitative study Pastoral care, existential health, and existential epidemiology: a Swedish postmodern case study (2003), and Peter Strang and Susann Strang’s research Questions posed to hospital chaplains by palliative care patients (2002) the aim of this quantitative research was to continue to investigate the field of Existential health and pastoral care. With the background of previous research within the field of Psychology of Religion and Existential health, this study also wants to direct attention to a group especially affected by the Covid-19 Pandemic: the group of old adults, living at retirement homes in Sweden. A group who, bound by the restriction orders, got isolated from their social surroundings outside their homes. By investigating priests and deacons in the Church of Sweden's perception of their relations and conversations with older adults before, during, and after the implemented Covid-19 restrictions, this study tries to answer the following research questions: (1) How has the expression of existential health, according to priests and deacons who work with old adults living at elderly centers, has been affected during the pandemic? (2) In what way has the relationship between the Church of Sweden and retirement homes gotten affected during the pandemic? By using DeMarinis theory on levels of health and existential information, (DeMarinis 2003:2008) a suggestion of categorisation of themes in pastoral care was created. The original themes in this study were based on DeMarinis survey posed to church chaplains (DeMarinis, 2003) and got categorized into seven head categories: (a) Loneliness, (b) Psychological themes, (c,) Identity-themes, (d) Social themes, (e) Existential themes, (f) Religious- and Spiritual themes, and (g) Fysical themes. The head categories were later used in the analysis. The material was collected through a survey, posed to priests and deacons within the Church of Sweden. The survey was sent by email to 644 parishes all across the country, and answered anonymously by 355 priests and deacons. By dividing the survey into four parts: (1) demographic information about the respondents, followed by repeated questions to (2) the time before the restraining orders (3) the time during the restraining orders, and (3) the time after the release of the restraining orders, the results came out as following: through all the time-periods loneliness was the most common theme, followed by Psychological themes. Identity-themes, such as life story, work, ageing, decreased during the times of restriction orders. In the same period of time, existential and religious themes got more common, especially themes that can be seen as negatory, such as depression, fear of death, God’s absence, suicidal thoughts. Regarding the relational question between the Church of Sweden and retirement homes, the respondents indicated a change in frequencies of contact, and places of contact. Before the pandemic, the majority of the respondents often had contact with older adults living at the retirement homes, usually in relation to the parish activities at the centers. With the restrictions 80% (N=350) had contact less than once a month, compared to before, 57,8% (N=351) had contact more than 2-3 times a month. Contact by phone got more common, and the contact depended on either staff at the elderly-center, relatives to the elderly, or the respondent during the restraining orders.

Under början av 1990-talet infördes reformer som än idag påverkar svensk äldreomsorg. Dessa reformer föranledde till stora förändringar i den offentliga sektorn, där privatiseringen av offentliga tjänster är en del av resultatet. I nästan tre decennier har resultatet av dessa reformer varit väl omdiskuterade i både politiska sammanhang och samhället, där äldreomsorgen är en av de stora reformerna som diskuteras. Föreliggande studie jämför och analyserar tillförlitlig kvalitet på given vård i äldreomsorgen mellan den offentliga och privata sektorn eftersom den privata sektorn ibland har ett vinstintresse, vilket den offentliga sektorn saknar. Syftet med studien var att jämföra och analysera hur chefer uppfattar möjligheten att ge tillförlitlig kvalitet i verksamheten. Arbetet i den dagliga verksamheten utförs av chefer och medarbetare tillsammans, vilket föranledde att det i studien intervjuades åtta chefer på äldreboenden i Sverige, där fyra chefer från respektive offentlig eller privat given äldrevård utgjorde studiens empiriska material. Intervjufrågorna var konstruerade utifrån studiens analysmodell som bygger på karaktäristiska egenskaper för organisationer med hög tillförlitlighet. Föreliggande studie visar att cheferna i både den offentliga och privata sektorn uppfattar, utifrån de förutsättningar som finns i äldreomsorgen, möjlighet till tillförlitlig kvalitet. Dock visar resultatet av studien att det finns brister i den tillförlitliga kvaliteten. Studiens vetenskapliga bidrag visar på kvaliteten utifrån de förutsättningar som chefer har att ge en tillförlitlig kvalitet i äldreomsorgen. / During the start of the 1990´s reforms were introduced that to this day affect Swedish elderly care. These reforms brought forth large alterations in the public sector where in multiple, previously public services were privatized. In the following three decades have these reforms been regularly discussed in both political contexts and society, where the reforms of the elderly care have been prominent. This study compares and analyze reliable quality of administrated care of elderly between the public and private sectors, because of the private sector´s common profit orientation, which the public sector does not have. The purpose of this study was to compare and analyze how management perceive the opportunity to give reliable quality within the organization. Operational labor is performed by both management and coworkers together which resulted in eight managers within the Swedish elderly care being interviewed wherein four worked in the public sector and private, respectively. These interviews became the empirical basis for the study. The interview questions were constructed using the studies analytical model which is based on characteristic properties within organization with high reliability. The result of this study shows that managers in both the public and private sectors perceive the possibility of reliable quality based on the conditions that exist in elderly care. However, the results of the study show that there are shortcomings in the reliable quality. The study´s scientific contribution indicates the quality based on the conditions that managers have to provide a reliable quality in elderly care.

The purpose of this study was to explore the relationship between the use of green environments in dementia nursing-homes depending on the staff's educational level, the geographical position of nursing-homes and the time the elderly spend in green environments. This was a cross-sectional survey study with a total of 49 assistant nurses working in retirement homes for elderly with dementia in Gävleborg county, Sweden. The survey included a series of questions derived from four hypotheses:  There was predicted to be a difference in 1.     the nursing assistants use of green spaces for the health of residents depending on the nursing homes geographical position, 2.     the use of green spaces for the health of residents depending on the educational level of nursing assistants, 3.     the time the elderly residents spend in the green spaces depending on the nursing homes geographical position, and 4.     the time the elderly residents spend in the green spaces depending on the educational level of nursing assistants. The data was analysed using the analysis program IBM SPSS Statistics, version 27. The study findings suggests that there might be a relationship between nursing assistants use of green spaces to promote the health of elderly and geographical position of the nursing home. Further research is needed to determine which factors are at play regarding nursing assistants’ use of green spaces for residents of nursing homes. / Syftet med detta arbete var att undersöka relationen mellan användandet av gröna miljöer på demensboenden beroende på personalens utbildningsnivå, boendens geografiska position och tiden de äldre vistas i gröna miljöer. Detta var en tvärsnitts enkätundersökning med totalt 49 undersköterskor som arbetar på äldreboenden för äldre med demens i Region Gävleborg Sverige. Enkäten inkluderade en rad frågor formulerade utifrån fyra forskningshypoteser:  Det finns en skillnad i 1.     undersköterskors användning av gröna miljöer för de äldres hälsa beroende på äldreboendens geografiska position, 2.     användningen av gröna miljöer för de äldres hälsa beroende på undersköterskornas utbildningsnivå, 3.     tiden då de äldre vistas i gröna miljöer beroende på äldreboendens geografiska position, 4.     tiden då de äldre vistas i gröna miljöer beroende på undersköterskornas utbildningsnivå. Rådatat analyserades med hjälp av analysprogrammet IBM SPSS Statistics, version 27. Studiens resultat tyder på att det kan finnas en relation mellan undersköterskors användning av gröna miljöer för att främja de äldres hälsa och äldreboendens geografiska position. Ytterligare forskning behövs för att fastställa vilka faktorer som påverkar undersköterskors användning av gröna miljöer för äldres hälsa på äldreboenden.