Denna studie undersöker hur lärares respons påverkar elevers skrivande. Frågorna som ställs idenna studie är vad lärarens respons fokuserar på i elevernas texter, hur elevernas uppfattarresponsen och vilken påverkan responsen får samt om det finns andra faktorer som på verkar derastexter. I denna studie har en kvalitativ metod använts där jag har följt en lärare och en klass i årskurs6 under arbetet med att skriva en berättelse. Jag har analyserat fyra elevers texter och den responsde fått och därefter intervjuat dessa fyra elever samt läraren. Teorin bakom denna undersökning taravstamp i Lars-Göran Malmgrens tankar om lärares ämnessyn och Ulf Telemans tankar omsvenskämnets identitet.De resultat som studien visade var att lärarens ämnessyn hade stor betydelse för vad eleverna fickrepsons på. I detta fall ledde det till att eleverna uteslutande fick respons på formalia i sina texter.Vidare visar studiens resultat att lärarens ämnessyn även spelade roll för hur eleverna uppfattarresponsen och att lärarens syfte med responsen kan vara att visa elverna en väg till att höja sinabetyg. Slutligen visar studiens resultat att det fanns andra faktorer som påverkade elevernas texter, idetta fall blev det tydligt att den planering eleverna valde att arbeta utifrån påverkade kvalitén itexterna de skrev. Vilken planering eller nivå de valde fick också påverkan på vilken sorts responsde fick av läraren där de som valt den svårare planeringen ofta fick en mer kritisk respons.

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur elevers syn på bildämnet relaterar till deras kulturella tillgångar. Detta genom en jämförelse av kulturella erfarenheter hos elever i årskurs nio och deras syn på, resultat i, och förståelse av - bildämnet. I studien samlas data genom en enkät till eleverna där kulturella erfarenheter och synen på ämnet undersöks. Denna data bearbetas statistiskt där samvariation mellan variabler korstabuleras och sedan analyseras ge-nom Pierre Bourdieus begreppsapparat. Resultatet visar på en viss korrelation mellan elevernas kultur och ämnessyn, bland annat att de med föräldrar engagerade i kultur i större utsträckning ser ämnet som viktigt samt att de som utövar kulturella aktiviteter i större utsträck-ning är motiverade på bildlektionerna. Korrelationen kan förstås som uttryck för elevernas kulturella kapital, deras habitus och som en pro-dukt av social reproduktion. Dessa resultat syftar till att stödja bildlä-raren i att förse alla sina elever med likvärdiga förutsättningar genom att upptäcka och uppmärksamma de processer som återskapar och upprätthåller orättvisor i bildämnet.

Studien grundar sig i ett problem som framkommer vid stadieövergången från mellanstadiet till högstadiet där elevers uppfattning kring bildanalys brister. För att nå kunskap kring vad som kan orsaka elevernas uppfattning kommer denna studie att undersöka fyra lärares didaktiska val och uppfattningar kring bildanalys på mellanstadiet. För att undersöka detta har två kvalitativa metoder valts ut, dokument i form av lärarnas lektionsplaneringar samt semistrukturerade intervjuer. I studien har de didaktiska frågorna varit grund för att strukturera och skriva fram det insamlade materialets resultat. Resultatet har analyserats mot sociokulturell teori som grundar sig i människan lärande och utveckling. Det framkommer i studien att bildsamtal är den metod som är övervägande. Bildanalysmetoder utförs ibland som bildsamtal och lärare väljer ut delar av en analysmetod. Analysmetoderna förekommer relativt ofta då flera av lärarna gör bildanalys i andra ämnen, det vill säga ämnesintegrerat. Bilder som väljs ut är ofta beroende av vad eleverna jobbar med i andra ämnen, i bildämnet är det övervägande konstbilder. Lärarnas uppfattningar kring bildanalys är förhållandevis gemensam och stämmer väl med teorin. I studien framkommer att lärarna inte alltid förmedlar till eleverna att det är ett ämnesintegrerat arbetsområde, vilket teorin men även forskningen beskriver ha stor vikt för elevernas förståelse. Det framkommer även att lärarna anser att elever har svårigheter med bildtolkningar och baserat på teorin kan det finnas ett samband med att lärarna i studien inte alltid arbetar med bildanalysmetoder i sin helhet.

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur bildämnet konstrueras i olika digitala läromedel. Vi har genom en diskursanalytisk metodansats tolkat tre digitala läromedel i bild som är de tre största på marknaden. Frågorna som besvaras är: Vilka ämneskonceptioner konstrueras i digitala läromedel i bild? Och; hur legitimeras bildämnet i digitala läromedel? Resultatet visar tre nämnvärda diskurser; demokratisk, konstnärlig och framställning, som synliggörs i de digitala läromedlen och som därmed konstruerar ämneskonceptionen i bildämnet. Slutsatsen är att dessa diskurser är förankrade i de traditioner som framträder i bildämnets historia som gemensamt upprätthåller de ämneskonceptioner som finns hos lärare, elever och vårdnadshavare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken vikt svensklärare tillmäter resultaten från det nationella provet i svenska i sin betygsättningspraktik samt om det finns något samband mellan svensklärares ämneskonception och hur det nationella provet värderas vid betygsättningen. Metoden som använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sju svensklärare. Resultatet visar att det finns olika uppfattningar hos svensklärare om vilken betydelse det nationella provet i svenska ska ha i betygsättningen. Lärarna i studien ger också uttryck för att de olika delproven i det nationella provet har olika hög validitet och därmed värderas de också olika som betygsunderlag. Vad gäller sambandet mellan lärarens ämneskonception och hur lärarens värderar det nationella provet vid betygsättningen går det att urskilja vissa mönster. Underlaget i studien är dock för litet för att kunna dra några generella slutsatser utifrån detta. Lärarna beskriver att de upplever en ganska stark styrning av sin undervisning utifrån det nationella provet, vilket påverkar vilken ämneskonception som kommer till uttryck. De beskriver också att de ägnar mycket tid, speciellt i årskurs 9 till att öva inför det nationella provet.

<p>Abstract</p><p>The purpose with this paper is to describe focus in the school subject swedish through a historic perspective. The purpose is also to intestigate how a group of pupils in the last grade in upper (senior) level of compulsory school and teachers with the subject swedish thinks about the subject, what is the most meaningful to pupils in the last grade in upper level of compulsory school.</p><p>The history of the Swedish school system from the 15 th century till today and the entrance of Swedich as a subject in school has been studied by literature and curriculum. With help from Mr Lars-Göran Malmgrens analysis of different swedish subjects the curriculums analyses to see which subject who appear.</p><p>Pupils from the last grade in upper level of compulsory school and their teachers in the the subject swedish have answered questions in two different questionnaires regarding what is most meaningful with the subject. The result are to be present in this paper as diagram and also in ordinary text.</p><p>The conclusion is that the subject swedish has changed from functionalism to formalism and then turned to a more literary education and finally towards functionalism again. The results from the questionnaire papers show that the pupils put most value in learning different skills while the teachers see the importance of both skills and developing the personality.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta arbete är att redogöra för fokus i svenskämnet ur ett historiskt perspektiv. Syftet är också att undersöka vad en grupp svensklärare och elever i dagsläget tänker om svenskämnet då det gäller vad som är mest meningsfullt för elever i år 9.</p><p>Via litteraturstudier och studier av undervisningsplaner och läroplaner beskrivs skolväsendets historia från 1600-talet fram till nutid och svenskämnets inträde i skolan. Med hjälp av Lars-Göran Malmgrens ämneskonceptioner analyseras de olika undervisningsplanerna och läroplanerna för att se vilket svenskämne det är som framträder.</p><p>Två enkätundersökningar har genomförts där elever i år 9 och svensklärare har svarat på frågor kring det meningsfulla i svenskämnet. Svaren redovisas dels i diagramform och dels i löpande text.</p><p>Slutsatser som har dragits är att svenskämnet har gått från en mer funktionalistisk ämneskonception till en formalistisk ämneskonception, för att sedan fokusera mer mot ämneskonceptionen litteraturhistoriskt bildningsämne, och återigen gå mot det funktionalistiska hållet. Enkätundersökningen visar att elever i år 9 lägger störst vikt vid färdigheter medan svensklärare både lägger vikt vid färdigheter och ett personlighetsutvecklande arbete.</p>

I studien undersöker jag likheter och skillnader i ämnessyner gällande litteraturundervisning på högstadiet och gymnasiet. I studien undersöks hur elever i högstadiet förbereds för gymnasiet och hur gymnasiet arbetar för att möta upp dessa elever. Syftet med studien är att belysa glapp mellan skolstadierna som kan påverka elevernas utveckling och lärande inom litteraturundervisningen. Det empiriska materialet består av åtta kvalitativa intervjuer som är av semistrukturerad karaktär. Tidigare forskning är uppdelad på tre områden: Stadiumövergångar, ämneskonceptioner och litteraturundervisning. Det teoretiska perspektivet utgår ifrån Lars-Göran Malmgrens tre ämneskonceptioner och Gunilla Molloys fjärde ämneskonception Resultatet visar att alla lärare använder sig av olika ämneskonceptioner växelvis i sin litteraturundervisning och att det är olika ämnessyner på högstadiet och gymnasiet. Detta är en konsekvens av att inget explicit samarbete finns mellan skolorna inför elevernas övergång. Både lärarna på högstadiet och på gymnasiet efterfrågar ett större samarbete i svenska och litteraturundervisningen. Utifrån lärarnas svar och forskningen drar jag slutsatsen att bristen på samsyn och samarbete mellan skolstadier är ett vanligt förekommande problem som behöver lyftas i den allmänna skoldebatten. / In this study I examine similarities and differences in subject views regarding literature education in secondary school and upper secondary school. The study shows how secondary school students are prepared for upper secondary school and how upper secondary school works to meet these students. The purpose of the study is to shed light on gaps between school stages that can affect students' development and learning in literature teaching. The empirical material consists of eight qualitative interviews that are of a semi-structured nature. Previous research is divided into three areas: Stage transitions, subject conceptions and literature teaching. The theoretical perspective is based on Lars-Göran Malmgren's three subject conceptions and Gunilla Molloy's fourth subject conception. The results show that all teachers use different subject conceptions alternately in teaching literature and that is different subject views in secondary school and upper secondary school. This is a consequence of the fact that there is no explicit cooperation between the schools before the students' transition. Both teachers in secondary school and upper secondary school demand greater collaboration in Swedish language and literature education. Based on the teachers' answers and the research, I conclude that the lack of consensus and cooperation between school stages is a common problem that needs to be raised in the general school debate.

Sammanfattning Undersökningar och utvärderingar har visat att digital bildframställning inte utgör så stor del av den totala bildproduktionen som på många skolor främst sker med mer traditionella metoder. Syftet med mitt examensarbete är att bidra med kunskap om användningen av digitala verktyg i bildämnet, främst i form av bildproduktion.  Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer och av en enkätundersökning för att få en inblick i bildlärares attityder och de problem som de upplever när de arbetar med digitala verktyg i bildämnet. Resultaten tyder på att det finns olika orsaker till att lärare väljer att inte arbeta med digitala bildframställningsmetoder och att de upplevda problemen till viss del varierar.  Fler lärare, som upplever att ledningen på skolan tar ansvar och visar engagemang för att eleverna ska arbeta digitalt och att verktyg för ändamålet finns, tycks ha en tendens att arbeta oftare med digital bildframställning. Samtidigt verkar det finnas en viss motvilja att överge de mer taktila delarna av bildämnet som kom till uttryck i intervjuerna. Det verkar inte endast vara materialtillgång eller digitala kunskaper som avgör lärarens vilja att arbeta digitalt även om det tycktes spela en viss roll.

Hållbar utveckling har blivit en oundviklig del av våra liv. Att arbeta med hållbar utveckling poängteras i Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Rektorer i förskolan spelar stor roll i framgången av det pedagogiska arbetet för hållbar utveckling. Studiens syfte var att undersöka hur rektorer uppfattar sin ledarroll och ämnet hållbar utveckling. Det empiriska materialet bestod av 14 semisturkturerade intervjuer med rektorer i förskolan från sju län i Sverige. En av deltagarna var biträdande rektor. Den teoretiska ansatsen som tillämpades i studien var av fenomenografiskt perspektiv. Kvalitativ dataanalys gjordes i programvaran NVivo. Uppfattningar som identifierades var verka för måluppfyllelse och vara tillgänglig som ledare. Visionen för hållbar utveckling uppfattades som hållbarhet i allt och möjlighet att påverka. Analys av rektorernas utsagor visade också att arbeta med hållbar utveckling är av stor vikt för vår framtid. Att arbeta med alla tre dimensioner av hållbar utveckling poängterades men även svårigheten i det uppdraget lyftes fram. Det fanns även uppfattning av att arbeta med fler ämnen än bara traditionellt innehåll som återvinning. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare forskning. / Sustainable development has become an unavoidable part of our lives. To work with topics related to sustainability is highlighted in the Curriculum for the preschool (Skolverket, 2018). The preschool principals are playing a major role in making work with the questions related to sustainable development successful. The aim of this study was to examine how principals at the preschool perceive the role of their leadership and the sustainable development topic. The empirical material consisted of 14 semi-structured interviews with preschool principals from seven regions in Sweden. One of the participants was an assistant principal. The theoretical approach applied to the study is of phenomenografical perspective. Qualitative data analysis was made with the computer program NVivo. The perceptions which were identified were to work for goal fulfillment and to be available as a leader. The vision of sustainable development was perceived as sustainability in everything and the opportunity to influence. The analysis also showed that principals perceived working with sustainable development as crucial for our future. The importance of working with all the dimensions of sustainable development was pointed out but even the difficulty of the assignment was stressed. There was a perception of the desire to work with more topics than just traditional content like recycling. At the end suggestions for future research are presented.

Abstract The purpose with this paper is to describe focus in the school subject swedish through a historic perspective. The purpose is also to intestigate how a group of pupils in the last grade in upper (senior) level of compulsory school and teachers with the subject swedish thinks about the subject, what is the most meaningful to pupils in the last grade in upper level of compulsory school. The history of the Swedish school system from the 15 th century till today and the entrance of Swedich as a subject in school has been studied by literature and curriculum. With help from Mr Lars-Göran Malmgrens analysis of different swedish subjects the curriculums analyses to see which subject who appear. Pupils from the last grade in upper level of compulsory school and their teachers in the the subject swedish have answered questions in two different questionnaires regarding what is most meaningful with the subject. The result are to be present in this paper as diagram and also in ordinary text. The conclusion is that the subject swedish has changed from functionalism to formalism and then turned to a more literary education and finally towards functionalism again. The results from the questionnaire papers show that the pupils put most value in learning different skills while the teachers see the importance of both skills and developing the personality. / Sammanfattning Syftet med detta arbete är att redogöra för fokus i svenskämnet ur ett historiskt perspektiv. Syftet är också att undersöka vad en grupp svensklärare och elever i dagsläget tänker om svenskämnet då det gäller vad som är mest meningsfullt för elever i år 9. Via litteraturstudier och studier av undervisningsplaner och läroplaner beskrivs skolväsendets historia från 1600-talet fram till nutid och svenskämnets inträde i skolan. Med hjälp av Lars-Göran Malmgrens ämneskonceptioner analyseras de olika undervisningsplanerna och läroplanerna för att se vilket svenskämne det är som framträder. Två enkätundersökningar har genomförts där elever i år 9 och svensklärare har svarat på frågor kring det meningsfulla i svenskämnet. Svaren redovisas dels i diagramform och dels i löpande text. Slutsatser som har dragits är att svenskämnet har gått från en mer funktionalistisk ämneskonception till en formalistisk ämneskonception, för att sedan fokusera mer mot ämneskonceptionen litteraturhistoriskt bildningsämne, och återigen gå mot det funktionalistiska hållet. Enkätundersökningen visar att elever i år 9 lägger störst vikt vid färdigheter medan svensklärare både lägger vikt vid färdigheter och ett personlighetsutvecklande arbete.