Syftet med denna rapport är att undersöka hur arbetssättet upplevelsebaserad undervisning kan främja andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling inom samhällsorienterade ämnen. Under arbetet har vi valt att utgå från två frågeställningar som lyder: På vilket sätt kan upplevelsebaserad undervisning understödja andraspråkselevers begreppsutveckling? Samt, På vilket sätt kan upplevelsebaserad undervisning bidra till att utveckla ämneskunskaper? När arbetet inleddes blev vi varse om det bristande forskningsläget kring kopplingen mellan upplevelsebaserad undervisning och språk- och kunskapsutveckling. Av den anledningen valde vi därför att dela upp teoridelen och forskningen efter dessa två utgångspunkter. Strukturen på arbetet har följt samma spår för att sedan i slutdiskussionen se om det finns något samband mellan utgångspunkterna. Arbetet är en empirisk undersökning, för att sammanställa ett resultat valde vi metoden semistrukturerade intervjuer. Med hjälp av empirin från intervjuerna och den tidigare forskningen har ett resultat med hög validitet kunnat sammanställas. Granskningen har förhållit sig objektiv till all insamlad data så att studien skall ha hög tillförlitlighet. En slutsats har kunnat presenteras utifrån bearbetningen av resultatet. Vi har kommit fram till att arbetssättet upplevelsebaserad undervisning utvecklar framförallt andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Via arbetssättet blir undervisningen konkret för eleverna då begrepp- och ämneskunskaper kan utvecklas parallellt.

This thesis discusses the subject knowledge of university librarians, gained through education and/or experience in the field. The aim was to investigate the subject knowledge for university librarians, how the existence of subject knowledge or the lack thereof affects the librarians’ work and how the users’ view on the librarians' subject knowledge. I also wanted to investigate if there were differences between librarians at the interdisciplinary libraries and special librarians and whether there were differences between disciplines. This thesis is based on professional theory and librarian occupation as a profession or semi-profession. Additionally I explored what previous studies (mostly American) had said about the subject knowledge of university libraries, both general and divided into different disciplines. For this study I used online questionnaires to 274 librarians, library assistants and other staff of university libraries and 169 users. The questionnaire for the libraries was sent out to contacts at selected libraries, which in their turn asked the staff at these libraries to participate. For user survey I asked users in the libraries personally to participate and then sent out email to them. The responses were analysed mainly on the basis of computer generated results in the web tool and these results was published in the form of tables and diagrams in the study. The results of this survey was mainly that the portion of librarians with subject background was quite low, particularly in terms of subject specific degree, and that experience was relatively high. They are also differences between librarians on interdisciplinary libraries and librarians on subject specialized libraries, mainly that the proportion of completed degree in library science is higher for the subject librarians and the proportion who think that subject knowledge is important is lower in the same group. There are also differences between different disciplines, mainly in the terms of degree, both in library science and other topics, experience, and if the subject knowledge is important in the field. Based on these findings I could conclude that the librarian occupation is a semi-profession rather than a profession. The main conclusions was that librarians think that subject knowledge is important but that this is not seen to the same extent in their education or training although that it partially counterbalanced by experience. Its users find the librarians' subject knowledge partly is quite poor but that they nonetheless receive sufficient help. There are according to me possible methods to raise the subject knowledge of university librarians, mainly by trying to associate librarians with appropriate education to subject libraries and to create a specialisation on university librarianship.

Förskolans läroplan reviderades 2010. I uppdateringen och utvecklingen av läroplanen är det bland annat naturvetenskapen som fått nya och kompletterade strävansmål. Det har kommit fram att intresse och kunskaper saknas hos majoriteten av eleverna senare i skolgången och allt färre söker till naturvetenskapliga program efter grundskolan. Förskolans personal har ett ansvar för att få in detta i arbetet och ledningen ett ansvar för att personalen har den kunskap och det stöd de behöver för att det ska vara möjligt. Denna studie syftar till att undersöka hur revideringen av läroplanen påverkat arbetet med naturvetenskap i förskolan. Vidare undersöks vilket stöd de haft i arbetet med Läroplanen samt om de själva upplever sig besitta en tillräcklig ämneskunskap för att följa dessa strävansmål till fullo. För att besvara studiens syfte och dess frågeställningar är en kvalitativ metod i form intervjuer använd. Nio intervjuer har utförts varav sex med förskollärare och tre med förskolechefer. Resultatet visar att personalen inte fullt ut har vetskap om läroplanens mål eller vad naturvetenskap är och kan vara i förskolan. Vidare framkommer att personalen fått varierande stöd i implementeringen av den reviderade Läroplanen vilket kan ha påverkat deras intresse för och kunskap om samt deras arbete med naturvetenskap och dess tillkomna strävansmål. För att utveckla arbetet med naturvetenskap i förskolan och ge det samma utrymme som övriga delar i läroplanen behövs vidareutbildning och mer stöd från ledningen. / The Swedish curriculum for preschool were revised in 2010. In the updated and developed version of the curriculum science has been given greater emphasis with new and improved course objectives. One reason for the revision was the decline in interest for science later in life and the drop in number of students who pursue a higher education in science. The preschool teachers now have the responsibility to include the subject in the daily routine. Thus, the management must see to that the teaching staff possesses the skillset necessary to complete the task at hand. The purpose of this study is to investigate which impact the revised curriculum has had regarding science in preschool. Further, the aim is to investigate what kind of support the teachers have had with the curriculum and if they, themselves, consider their skillset to be adequate to fulfill the course objectives. To answer the questions posed, a qualitative interview method was used. Nine interviews were conducted out of which six with preschool teachers and three with preschool managers. The results indicate that the teaching staff does not fully comprehend the curriculum or how to use it in regard to science and the use of science in the preschools. The study has also shown that the lack of support during the implementation of the revised curriculum may potentially have had a negative effect on the will and skillset of the teaching staff thus hampering the work with the course objectives. To be able to give science an equal part in the curriculum as other subjects and to expand the work with science in the preschools further education of the teaching staff is needed, as well as more support from the management.

Syftet med studien är att belysa om, och i så fall på vilket sätt, förskolans läroplan möjliggör en likvärdig utformning av undervisning i biologi i förskolan.Frågeställningarna belyser på vilket sätt de didaktiska ställningstagandena ärframskrivna i förskolans läroplan och genom det stöttar förskollärarna i utformningen av undervisning i förskolan. Tidigare forskning inom ämnesområdet biologi i förskolan visar att det finns olika aspekter som påverkar denundervisning som bedrivs. Genom semistrukturerade intervjuer har förskollärare på olika förskolor fått delge sina erfarenheter och uppfattningar kring förskolans nya läroplan och hur den möjliggör en likvärdig biologiundervisning.Resultat i tidigare studier har bland annat visat att förskollärares didaktiskakompetens, ämneskunskaper och deras positionering vid undervisningstillfällen har betydelse för en kvalitativ undervisning i förskolan. Förskollärarnasom deltog i den här studien menade att förutsättningarna som ges för att bedriva undervisning i förskolan och strävansmålen i förskolans läroplan, är avgörande för den kvalitet som biologiundervisningens får. De menade att detkrävs ett mer omfattande arbete för att möjliggöra en likvärdig biologiundervisning i förskolan. Slutsatser som kan dras utifrån den här studien är att detkrävs åtgärder för att möjliggöra en likvärdig biologiundervisning i förskolan. / The purpose of the study is to illustrate whether, and if so, how the preschoolcurriculum allows for an equal design of teaching biology in preschool. Thequestions illuminate in what way the didactic positions are written in the preschool curriculum and through it supports preschool teachers in the design ofeducation in preschool. The study focused on teaching in the field of biology,and how the preschool curriculum enables equivalent biology teaching in preschool. Previous research in the field of biology in preschool shows that thereare different aspects that affect the teaching that is conducted. Through semistructured interviews, preschool teachers at different preschools have been ableto share their experiences and ideas about the preschool's new curriculum andhow it enables an equivalent biology teaching. Results in previous studies haveshown, among other things, that pre-school teachers' didactic skills, subjectknowledge and their positioning in teaching facilities are important for qualitative teaching in preschool. The preschool teachers who participated in thisstudy argued that the conditions for teaching in preschool and the aspirationalgoals of the preschool curriculum are crucial for the quality of biology teaching. They argued that more extensive work is needed to enable equivalentbiology teaching in preschool. The conclusions that can be drawn from thisstudy are that measures are needed to enable an equivalent biology teaching inpreschool.

Syftet med studien är att få större förståelse för hur sex lärare förhåller sig till det kooperativa lärandet i den ordinarie undervisningen. Vi vill även få mer kunskap om hur lärarna utvärderar arbetsmetoden. Studien är av kvalitativ karaktär och en semistrukturerad intervjuform har använts som datainsamlingsmetod. Vi genomförde sex intervjuer med verksamma lärare som arbetar med kooperativt lärande i undervisningen. Resultatet visar att samtliga tillfrågade lärare har en positiv inställning till kooperativt lärande, då de ser flera vinster med arbetssättet. Vinsterna är bl.a. aktiva elever, gruppstärkande samt språkutvecklande aspekter. Kooperativt lärande är inte bundet till något specifikt ämne, utan används ämnesövergripande. Utvärderingen av arbetsmetoden visade sig vara något knapphändig. Det var vanligt förekommande att strukturer utvärderas snarare än vad arbetsmetoden kooperativt lärande generar i. Det mest intressanta resultatet är lärarnas positiva inställning till kooperativt lärande trots avsaknad av mätbara kunskapsresultat.

Syftet med denna undersökning var att genom kvalitativ intervjumetod undersöka be- greppsförståelse i historieämnet på mellanstadiet. Bakgrunden till studien var ett behov av att lyfta lärares perspektiv på begreppsförståelse i historieämnet. Datainsamlingen om- fattas av individuella intervjuer med sex verksamma lärare. Samtliga lärare arbetar med de samhällsorienterande ämnena, SO-ämnena, i årskurs 4–6. Det empiriska materialet har transkriberats och ligger till grund för vår analys av resultatet. Vid analys av resultatet används tre teoretiska perspektiv; det sociokulturella perspektivet på språk och lärande, transaktionscirkeln och kognitiv utveckling.  Vi har undersökt hur mellanstadielärare ser på relationen mellan begreppsförstå- else och utvecklandet av ämneskunskaper. Denna begreppsförståelse omfattar både inne- hållsbegrepp och nyckelbegrepp i historieämnet. Vidare undersökte vi hur synen på denna relation påverkar prioriteringen av begreppsförståelse och utvecklande av ämneskun- skaper i deras undervisning samt deras val av arbetsmetoder. Vårt resultat visar att be- greppsförståelse utgör en viktig del av historieämnet. Däremot visar vårt resultat att synen på relationen mellan begreppsförståelse och utvecklande av ämneskunskaper samt arbets- metoder skiljer sig åt hos respondenterna. Vidare påverkar denna syn vad som prioriteras i historieundervisningen. Studiens resultat kompletterar den tidigare forskningen om be- greppsförståelse i historieämnet med både ett mellanstadie- och lärarperspektiv. Vårt re- sultat instämmer med tidigare forskning som betonar begreppens betydande roll i under- visningen. Samtidigt visar vårt resultat att lärarnas individuella syn på begreppens karak- tär skiljer sig från tidigare forskning. Flera lärare lyfter innehållsbegreppen som konkreta och vanligtvis lätta för eleverna att förstå. Nyckelbegreppen anses som abstrakta och svåra för eleverna att förstå. Dessa begrepp får inte samma explicita utrymme i undervis- ningen vilket bidrar till att lärarnas syn på begreppsförståelse enbart innefattar förståelse för innehållsbegreppen. Dessutom lyfter denna studie en ny kognitiv aspekt kopplad till undervisning om nyckelbegreppen som inte belysts i tidigare forskning.

Syftet med studien är att undersöka grundlärarstudenter F–3 och verksamma F–3-lärares uppfattningar om sina ämneskunskaper och om de anser att det är tillräckliga eller otillräckliga för att kunna bedriva undervisning inom svenskämnet i förskoleklass och i årskurserna 1–3. Syftet med studien är även att undersöka eventuella likheter och skillnader mellan de två urvalsgrupperna angående ämneskunskaper inom svenskämnet. En kvalitativ datainsamlingsmetod i form av grundad teori användes i studien. De teoretiska perspektiven som har använts är Schulmans Pedagogical Content Knowledge, Piagets teori om den själsliga utvecklingen inom fasen 7–12 år samt Lockes empirism. Resultaten visar att grundlärarstudenter och verksamma lärare har uppgett sig ha tillräckliga ämneskunskaper i svenskämnet. En del informanter uppger vikten av praktiska moment i utbildningen. Resultaten visar vissa likheter och skillnader mellan urvalsgrupperna. De tre områden som önskas eller ges som stöd när ämneskunskaperna i svenska inte är tillräckliga är arbetslaget, lärarhandledningar och fortbildning. Slutsatsen är att undervisning har uppgetts kunna bedrivas inom årskurserna F–3 genom utbildning eller genom praktiska erfarenheter, dock finns otillräckliga ämneskunskaper om hur undervisningen ska planeras och bedrivas för elever med svenska som andraspråk.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersökavilka kunskaperfyra verksamma lärare uppfattar attde behöver ha för att undervisa i matematikområdet algebra på lågstadiet, samt hur de beskriver sin undervisning i förhållande till elevers lärande av prealgebra och algebra på lågstadiet. Empirin samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades därefter med hjälp av det teoretiska ramverket The Knowledge Quartet. Resultatet visar att lärare har en bra uppfattning om vad som är centralt för matematikområdet algebra på lågstadiet samt för undervisningen i området. En slutsats är att det till viss del saknas en medvetenhet hos lärarna kring komplexiteten gällande användande av begrepp och hur det påverkar elevernas algebraiska tänkande.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad forskningen hittills har kommit fram till om språkutvecklande arbetssätt i allmänhet och inom historieämnet i synnerhet. Genom att söka i olika databaser har vi hittat relevant forskning i form av doktors-och licentiatavhandlingar samt refereegranskade vetenskapliga artiklar. Forskningen i denna kunskapsöversikt lyfter främst argument för ett språkutvecklande arbetssätt och olika metoder för detta. Forskningen poängterar även eventuella risker med ett för stortfokus på språket i undervisningen. Historieämnet har sitt eget ämnesspråk och forskningen betonar förståelsen för ämnesspråket som nödvändig för förståelsen av ämnesinnehållet. I denna kunskapsöversikt har vi kommit fram till att språkutvecklande arbetssätt är nödvändigt då eleverna behöver få möjlighet att utveckla en förståelse för ämnesspråket och därmed även en djupare förståelse för ämnesinnehållet. Forskningen lyfter lärarens roll och att lärarens förståelse för ämnesspråket är avgörande för att kunna bedriva en språkutvecklande undervisning. Därför hoppas vi kunna inspirera framtida lärare till att utveckla sina kunskaper om ämnesspråk samt språkutvecklande arbetssätt inom historia.

Skolämnet matematik är för många elever ett utmanande ämne och motivation är en avgörande faktor för att lära sig och också orka kämpa vidare när det är svårt. Det finns olika teorier om vad som påverkar motivationen och i denna uppsats så har vi valt ut fyra teorier som vi undersökt närmare, för att se om det finns något samband mellan hur högstadieelever skattar sin självtillit, självkänsla, motivation och självvärdering av ämneskunskaper. Vi gjorde en kvantitativ undersökning där studiens data utgjordes av enkäter som högstadieelever besvarade. Eleverna skattade sig själva utifrån en femgradig skala på varje fråga hur väl de höll med på påståendet eller inte. Resultatet av studien visar på någragenomgående mönster. Dels är det en skillnad mellan könen där killarna skattar sig högre vad det gäller självkänsla, självtillit och självvärdering av ämneskunskaper. Dels en skillnad på hur könen skattar sig inom motivation där tjejerna skattar sig högre än killarna. Något som motiverar eleverna i hög grad är att lyckas på proven vilket ligger i linje med vad forskning visar.