Syftet med den här studien är att belysa och tillföra ämnesdidaktisk kunskap kring språkstödjande undervisning i de naturorienterade ämnena i grundskolans årskurser 4-6. Studien ställer upp tre forskningsfrågor som handlar om hur några lärare beskriver sin undervisning i de naturorienterade ämnena utifrån ett språkligt förhållningssätt, vilka praktiska tillvägagångssätt de väljer att använda samt hur dessa val syftar till att skapa förståelse för ämnesspecifikt innehåll hos eleverna. Studien har således ett perspektiv på undervisning utifrån en lärarhorisont och grundar sig på sex kvalitativa semistrukturerade lärarintervjuer. Insamlat material har analyserats och resulterat i fem teman som strukturerar informanternas utsagor om deras språkinriktade undervisning: mötet med ämnesspråket, svårigheter och signifikant svårare områden, metoder och aktiviteter, synlig kunskapsutveckling samt framgångsfaktorer. Studien visar i likhet med tidigare empirisk forskning kring det naturvetenskapliga språkets särdrag att det skolspråk eleverna möter i NO-undervisningen i årskurs 4-6 har komplexa beståndsdelar. Undervisningen handlar mycket om att stötta eleverna i den språkligt och innehållsligt abstrakta världen genom metoder och aktiviteter som kopplar nytt ämnesstoff till en för eleverna välkänd kontext. När lärarna beskriver didaktiska val handlar det i stor utsträckning om sådana som kontextualiserar ämnesinnehållet, gör eleverna delaktiga i kommunikativa sammanhang samt ställer upp ett stödjande ramverk kring språket. Utifrån studiens resultat och teoretiska bakgrund kan lärarstudenter, lärare, skolledare eller annan personal verksam i svensk skola finna belägg för vikten av att ställa upp kunskapsmål och språkliga mål. Diskussionen i studien leder fram till ett förslag på vidare studier som handlar om de, från tidigare forskning uppställda tre kännetecken för en funktionell språkinriktad undervisning; kontextualisering, interaktion samt språkstöttning, skulle kunna utökas till att även omfatta en aspekt som handlar om vikten av repetition i undervisningen. I den här studien blev denna fjärde aspekt framträdande tillsammans med de tre övriga.

Many students start upper secondary school with a lack of basic knowledge in mathematics from pri-mary school. The aim of this study is to investigate, analyse, illustrate and compare verbal language use in the introduction parts in two mathematics textbooks for upper secondary school to find out how comprehensible the texts are for readers with limited previous knowledge in mathematics. Previous research has shown that there is a connection between verbal language use in mathematical text prob-lems and students success in solving the problems (e.g. Bergvall, 2016). It has also been illustrated how revised versions of passages in textbooks with respect to the texts coherence highly increased readers possibility to acquire and recall the information (Beck et al., 1991). Based on theoretical per-spectives of learning, reading and comprehension of texts the analysis uses the concepts coherence, cohesion, main and subordinated speech-acts and macro-structures. What has been specifically ana-lysed is the theoretical explanations of fundamental concepts in arithmetic, algebra, percentages, ge-ometry and probability in the textbooks exponent and Matematik 5000. The results illustrate how many of the theoretical explanations in both textbooks lack in comprehensibility as a result of aspects such as massive density of mathematical terms, ambiguous or unclear links between the text units, lack of information about the content’s context and the inclusion of irrelevant facts. The results also show that the authors of the textbook Matematik 5000 seem to have been more engaged than the au-thors of the textbook exponent in the mission to connect new facts with the reader’s previous knowledge although exponent more than Matematik 5000 purports to be adapted for readers with a lack of secondary school knowledge of mathematics. The main conclusion of this study is that close inspection is needed of the learning potentials in textbooks intended for school education.

Syftet med detta arbete är att se om en mindre grupp lärare, som medverkade i arbetet, är medvetna om sitt användande av skolspråk i undervisningen. Syftet är även att ta reda på hur de ser på sitt språkutvecklande arbete. Forskningen menar att det är viktigt att eleverna förstår och kan behärska skolspråk för att nå kunskapskraven i skolan. Chamot (2004) beskriver skolspråk som det språk som krävs för att kunna ta till sig ny information, beskriva abstrakta fenomen och utveckla begreppsförståelse. Skolspråket används i mer formella sammanhang i skolan. Vardagsspråk är det språk som används mer i informella situationer, oftast muntligt, utanför skolan. Medan skolspråk beskrivs som det språk som används i mer formella sammanhang i skolan, så beskriver Magnusson (2008) vardagsspråk som det språk som används i informella situationer Genom att förstå skolspråket, ämnesspecifika ord och begrepp, kan eleverna på så sätt nå djupare förståelse för det aktuella ämnet. Då ämnesspecifika ord och begrepp kan vara abstrakta för eleverna, finns risken att de tappar intresset för undervisningen eller uppgifter. För att undvika den risken samt hjälpa eleverna att nå kunskapskraven i ämnet, tar forskningen upp vikten av att lärarna arbetar språkutvecklande. Resultatet visar att lärarna i min studie arbetar med olika grader av medvetenhet om skolspråk. Två ansåg sig arbeta aktivt med skolspråk medan två inte har reflekterat i stor utsträckning över detta. Under observationerna såg jag att av de två som ansåg sig arbeta aktivt med skolspråk, så var det endast en som gjorde det i praktiken. Resultatet visar även att ju mer språkutvecklande lärarna i min studie arbetar, desto mer engagerade blir eleverna i arbetet. För de lärare som inte arbetade aktivt med skolspråket resulterade det i en något stökigare klass.

Följande systematiska litteraturstudie behandlar hur ett undersökande arbetssätt kan användas som metod för språkutveckling inom det naturorienterande ämnenas ämnesspecifika språk. Ett problem med metoden är att det praktiska genomförandet av laborationer har överskuggat syftet med laborationen. Syftet med denna litteraturstudie är därför att undersöka vad forskning säger om effekterna av det undersökande arbetssättet på den språkliga utvecklingen i NO-ämnena hos elever i de yngre åldrarna. Sammanfattningsvis visar studien att samarbete, läraren som samtalsledare, mål och syfte med undervisningen och intresse är viktiga komponenter gällande språkutveckling inom NO-ämnena. Slutsatser som dras utifrån resultatet är att ett undersökande arbetssätt är en användbar metod för att utveckla språkliga kunskaper inom det naturvetenskapliga ämnesspråket. En annan slutsats som dras är att lärare måste vara medvetna om mål och syfte med undervisningen för att inte tappa fokus från den språkliga utvecklingen och hamna i att fokus enbart ligger på genomförandet. Utifrån resultat och slutsatser finns en vilja att forska kring vilken skillnad det hade varit för elevernas engagemang och kunskapsutveckling om de i förväg fått reda på mål och syfte med laborationen.

Migrationskrisen som inträffade hösten år 2015, flydde över en miljoner människor till Sverige för att söka asyl på grund av oroligheter i hemlandet (Utredningen om migrationsmottagandet, 2015). Sedan den stora migrationskrisen i Sverige år 2015 har många människor under de senaste åren invandrat till Sverige. Denna händelse har haft en stor påverkan på skolorna i landet. Många nyanlända elever har tagits emot av olika skolor i Sverige under åren. För många av dessa nyanlända elever är skolan en viktig grund för att inkluderas och klara sig i samhället.   Syftet med denna studie är att undersöka vad forskningen säger om hur man kan undervisa om svåra begrepp i SO-undervisningen för nyanlända elever i årskurs 1–3. I denna studie används vetenskapliga artiklar samt vetenskaplig litteratur för att kunna besvara detta syfte. Resultatet i vår studie visar att det finns olika språkliga stöttningar som lärare i SO-ämnet kan använda sig av för att bidra till språkutveckling bland nyanlända elever. Stödet av en modersmålslärare samt resurser som visuellt stöd och grupparbete spelar en viktig roll för att nyanlända elever ska kunna utveckla ett vardagsspråk samt ett skolspråk inom SO-undervisningen.

Sammanfattning Arbetet syftar till att belysa (1) ämnesspråkliga svårigheter vid undervisning i företagsekonomi på gymnasieskolan samt (2) vilka multimodala arbetssätt som används och hur dessa i så fall främjar förståelsen för budgetbegreppen. Undersökningen utgör en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra lärare i företagsekonomi på fyra olika skolor. Arbetet har utgått ifrån de två frågeställningarna samt baserats på de didaktiska frågorna vem, vad, hur och varför, som återfinns i den didaktiska triangeln. Vi har undersökt vilka kopplingar till Deweys kontinuitetsprincip och Vygotskijs sociokulturella perspektiv som kan identifieras samt använts Cummins fyrfältsmodell för analys i syfte att kunna besvara studien frågeställningar.    De viktigaste slutsatserna som vi dragit av studien är följande: Förförståelse från eleverna när det gäller begrepp och modeller kring budget är begränsad till vardagsfrågor och eleverna saknar helt kunskap kring det företagsekonomiska ämnesspråket när de påbörjar sin gymnasieutbildning. Eleverna har idag sämre ordförråd när det gäller det svenska språket, vilket bidrar till försvårande omständigheter för ekonomilärarna, och det blir mer utmanande för lärarna att skapa en fördjupad kunskap för företagsekonomiska begrepp hos eleverna. Lärarna använder sig genomgående av multimodala arbetssätt för att nå eleverna genom olika sinnen och vikten av varierade lektioner framhålles. Genom användandet av olika multimodala verktyg baserat på elevens utvecklingsstadier enligt Cummins fyrfältsmodell, främjas inlärningen.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vilken betydelse språket har inom de samhällsorienterade ämnena. Detta gör vi genom att ta reda på vad forskningen hittills visat om språkutvecklande arbetssätt inom SO-ämnena och vad det bidrar med för elevers språk- och kunskapsutveckling. Vi valde att fördjupa oss kring detta på grund av att det ställs höga krav på elevers språkliga förmåga i ämnena geografi, samhällskunskap, religion och historia. Kunskapsöversikten kommer även beröra vilka språkliga tillvägagångssätt som kan användas i undervisningen. Vi har genom olika databaser funnit forskning i form av vetenskapliga artiklar, rapporter och refereegranskade bokkapitel. Den forskning som vi tagit del av har visat att språkutvecklande arbetssätt i alla de samhällsorienterade ämnena är viktig och givande både för elevers språkutveckling och kunskapsutveckling inom de samhällsorienterade ämnena. Vi har kommit fram till att det ställs krav på att lärare har kunskap kring språkutvecklande arbetssätt i SO-undervisningen.

Kunskapsöversikten syftar till att ge förslag till definition av samhällskunskaplig ämneslitteracitet för att kunna belysa ämnets språkliga aspekter ur ett didaktiskt forskningsperspektiv. Översikten åsyftar således att besvara frågeställningen: Vad kan begreppet ämneslitteracitet tänkas innebära i en samhällskunskaplig ämneskontext?  Metoden har till största del bestått av litteratursökning i relevanta databaser såsom ERIC och SwePub. Utöver detta har översikten tagit fasta på andra relevanta aspekter inom området i böcker, vetenskapliga artiklar och forskningsöversikter som tillsammans bearbetats i två övergripande kategorier tillhörande en rad olika teman.  I resultatet och slutsatserna fastställs och redovisas en rad olika språkliga aspekter av samhällskunskapsämnet som anses bärande ur ett förståelseperspektiv. De redovisade aspekterna anses vidare nödvändiga för alla elevers, inte minst andraspråkselevers, progression i samhällskunskapsämnet. Samtliga redovisade teman såväl inom det funktionella som inom det språkliga perspektivet ställer höga krav på elevers tillägnande av ett avancerat språk för att vidare ges goda möjligheter att behärska ämnet. Oavsett om det berör exempelvis bakgrundskunskaper, fackmässig finess eller genremedvetenhet krävs tillägnande av ämnesspråk för tillgodogörande av det ämnesinnehåll som i nästa skede betygsätts och påverkar framtida livschanser. Förutsättningarna att tillägna sig och förmedla nödvändiga ämneskunskaper ser å andra sidan olika ut beroende på elevernas språkliga progression och nivåer - vilket i synnerhet för andraspråksperspektivet till rampljuset i fråga om ämneslitteracitet i samhällskunskap.  Framförallt synliggör översiktens diskussion ett behov av ämneslitterär medvetenhet inom respektive ämne för att synliggöra de språkliga krav som ämnet ställer på dess praktiserande elever. I synnerhet belyses behovet av att använda medvetenheten för att kunna konstruera en undervisning som är förmånlig, och i viss mån nödvändig, för att kunna ge elever likvärdig tillgång till utbildning i samhällskunskap.

Denna studie gjordes för att få mer kunskap om hur området energi behandlas i svenska läroböcker i NO för mellanstadiet. Teorin utgår från tidigare forskning om olika aspekter av undervisning och lärande om energi, samt om olika kunskapsemfaser i undervisningen. Studien är således en deduktiv läromedelsanalys. Resultatet visar att det abstrakta begreppet energi vanligen beskrivs genom metaforer, vilka används för att underlätta steget mellan vardagliga föreställningar och vetenskapliga begrepp. En sak som också framgår är att läroböckerna utöver faktakunskaper även tar upp sådant som naturvetenskapens vägar till kunskap och dess plats i samhället. / This study was conducted in order to get more knowledge about how the area of energy is treated in Swedish science textbooks for grades 4-6. The theory is based on previous research on different aspects of teaching and learning about energy and different curriculum emphases in education. The study is, therefore, a deductive analysis of teaching material. The result shows that the abstract concept energy is often described through metaphors, which are used to facilitate the step between everyday conceptions and scientific concepts. Apart from targeting factual knowledge, the textbooks also bring up themes like the process of how scientific knowledge is formed, and the role of science in society.

Sverige har en ökad etnisk mångfald som har resulterat i att klassrummen i de svenska skolorna är allt mer heterogena. Detta innebär att lärarna undervisar elever från olika delar av världen med olika språkliga förutsättningar och behov samt att lärarna stöter på elever vars modersmål inte är svenska. Språkutveckling har en stor betydelse för elevers lärande och kunskapsutveckling och därför är det viktigt att lärarna arbetar språkutvecklande  Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på sambandet mellan kunskap och språkutveckling. Med hjälp av tidigare forskning har vi undersökt hur språkutvecklande arbetssätt gynnar elevers språk och kunskapsutveckling inom SO-ämnena, samt belyst olika strategier och arbetssätt för ett språkutvecklande klassrum. Forskningen vi tagit del av visar att språkutvecklande arbetssätt gynnar elevernas språk- och kunskapsutveckling inom SO-ämnena samt att professionella lärare som är ämneskunniga och kompetenta på sitt ämnesdidaktik är väldigt betydande för elevernas utveckling.