Detta är en kvalitativ studie där undersökningen har utgått från semistrukturerade intervjuer med nio svensklärare från fyra skolor. Tre av skolorna tillhör samma kommun varav en är en privat skola. Den sista skolan tillhör en annan kommun i Västerbottens län. Studiens syfte är att undersöka hur svensklärare definierar läs- och skrivsvårigheter, hur de arbetar med det, om de arbetar förebyggande och främjande samt om de upplever att de har fått nog med kunskaper om läs- och skrivinlärningen för att möta elever med läs- och skrivsvårigheter. Lärarna i studien möter olika läs-och skrivsvårigheter på olika nivå, men det var svårt för dem att definiera och sätta ord på läs- och skrivsvårigheter. Deras beskrivningar om läs- och skrivsvårigheter skiljer sig en del men alla lärare ser det i klassrummet och gör allt för att underlätta elevernas undervisning. Jag har med denna studie bland annat funnit resultat som indikerar att lärarna arbetar på liknande vis, de anser att läsningen är bland det viktigaste men att det är svårt att själv kunna stötta alla elever. Alla anser att digitala läromedel är ett viktigt stöd och om de möter elever med för stora läs- och skrivsvårigheter som de inte själva kan hjälpa i klassrummet kopplar de in specialpedagog. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-05</p>

Den här studien har syftat till att undersöka hur elever i årskurs 4–6 ser på sambanden mellan deras läsvanor och motivation till läs- och skrivaktiviteter och kvaliteten på deras skrivande. För att besvara detta genomfördes en undersökning med hjälp av en enkätstudie, elevintervjuer och textanalyser där 23 elever deltog. Samtliga metoder syftade till att komplettera varandra för att möjliggöra ett så tydligt resultat som möjligt. Tidigare forskning som ligger till grund för studien visar på en tydlig koppling mellan läs- och skrivutveckling. Vidare tyder forskning på att en språklig medvetenhet är en förutsättning för att uppnå en god kvalitet i barns skrivande. Sociokognitiv forskning har även kunnat påvisa en korrelation mellan inre och yttre faktorer som samverkar motivationsreglerande hos individen. Resultatet av föreliggande studie visar att det finns god grund för att elevers läsvanor och motivation till läs- och skrivaktiviteter har en viss påverkan på kvaliteten i elevers skrivande. Vidare går det även att utröna olika faktorer kopplade till inre och yttre processer som elever upplever påverka deras motivation och självkänsla.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att få en fördjupad kunskap om hur skolan kan främja pojkars motivation att läsa och vilka faktorer som motiverar pojkar att läsa. Studien bygger på intervjuer med pojkar i stadierna 4–6 och 7–9 med läs- och skrivsvårigheter. Då det är pojkarnas upplevelser och erfarenheter som är undersökningens fokusområde så valdes semistrukturerade intervjuer, då denna metod gör det möjligt att fånga pojkarnas attityd och perspektiv på läsmotivation. Forskningsfrågorna fokuserar på vilka faktorer pojkarna beskriver ökar deras motivation att läsa, samt se om det finns några likheter och skillnader mellan stadierna. Vi valde att göra intervjuer med pojkar då det finns begränsad forskning om vilka faktorer pojkar beskriver främjar deras motivation att läsa. Totalt kontaktades sju skolor, och elva pojkar deltog i studien, varav en pojke deltog i en pilotintervju. Studiens teoretiska ramverk grundar sig på Dr William Glasser teori, motivationsteori, som handlar om att motivationen kommer inifrån eleven själv. Studien utgår även från ett specialpedagogiskt, relationellt och inkluderande perspektiv. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultaten och analysen i studien synliggör vilka olika faktorer som främjar pojkars motivation att läsa. Analysen synliggör vikten av likvärdiga förutsättningar för att nå god läsförmåga, exempelvis beskriver pojkarna att motivationen ökar när de har tillgång till böcker i olika genrer, att de får välja vilka böcker de vill läsa men även vikten av lämplig läsnivå på böckerna. De lyfter även att motivationen främjas när de får interagera socialt med andra om vad de läst. Något som sticker ut i det empiriska materialet är att samtliga pojkar inte får möjligheten att läsa regelbundet eller får tillräckligt med läsmängd. De lyfter även pedagogens roll och vikten av stöd och feedback.

Läsförståelse är en grundläggande förmåga i dagens informationssamhälle, och det läggs stor vikt vid att denna förmåga ska utvecklas under skolgången. Denna studie undersöker lärares inställning till läsförståelse och hur läsförståelsestrategier tillhandahålls elever i olika ämnesklassrum, med utgångspunkt i svenskämnet. Det teoretiska ramverket för studien är det sociokulturella och metakognitiva perspektivet, som båda lägger fokus vid stödstrukturer som stöttar elever i deras inlärningsprocess. Genom enskilda intervjuer jämförs olika lärares resonemang och handlingar i förhållande till läsförståelseutveckling, med fokus på läsförståelsestrategier. Forskningsfältet inom detta område visar på ett behov av arbete med läsförståelsestrategier i alla olika ämnen där elever möter text. Denna studie tar avstamp i detta genom att öka kunskapen om lärares olika uppfattningar och medvetna handlingar och avslutas med förslag på vidare forskning samt slutsatser kring lärares olika utsagor. Resultatet av studien visar att explicit undervisning och medveten utveckling av elevers läsförståelse är vanligare hos lärare som bland annat undervisar i svenska. Samtliga informanter uttrycker dock ett behov av den typen av undervisning i alla ämnen, men besitter inte motivation att genomföra det av olika skäl.

I dagens samhälle är i stort sett alla texter multimodala. Forskning visar att elever har svårt med läsförståelse när det gäller texter med flera modaliteter. Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på vad lärare har för strategier när de tillsammans med elever läser texter bestående av flera modaliteter där text samt illustrationer, tabeller, symboler och grafer kombineras, samt om de läser texterna på olika sätt beroende på om de fått kompetensutveckling/utbildning eller inte.  Undersökningen bygger på gruppintervjuer med totalt fem verksamma klasslärare i årskurs 4–6 med lärarutbildning och minst tio års erfarenhet. Tre av lärarna har dessutom fått kompetensutveckling inom området multimodala texter.  Resultatet visar att lärare har specifika strategier när de läser multimodala texter tillsammans med eleverna och att dessa grundas på tradition, tidigare erfarenhet samt kunskaper som lärarna fått genom kompetensutveckling. Det framgår också att de lärare som inte fått kompetensutveckling saknar de kunskaper som krävs för att på ett bra sätt undervisa i hur man läser multimodala texter. / Nowadays, almost all texts are multimodal. Research show that pupils have a hard time understanding texts with several modalities. The aim of this thesis is to figure out teachers’ strategies in reading multimodal texts which consists texts combined with illustrations, charts, symbols and graphs, and examine if they are reading multimodal texts differently depending whether they have completed in-service courses or not.  The analysis is based on group interviews with teachers from five different classes teaching 4th to 6th grade. All teachers have a teachers-degree and they have at least ten years of experience. Three of them have taken part in in-service courses within the area of multimodal texts.  The results show that it appears that teachers have strategies while reading multimodal texts with their pupils and those strategies are founded in tradition, experience and knowledge obtained through in-service courses. It also appears that teachers who do not have completed in-service courses, lack the skills needed to teach in how to read multimodal texts.

Astrid Lindgrens kärlek till skönlitteratur och barndomen har lockat fram det här examensarbetet. Arbetet består av en kvalitativ empirisk studie, vars syfte är att undersöka om arbete med skönlitteratur och lässtrategier kan utveckla skrivstrategier som är nödvändiga för narrativt skrivande. Studien är genomförd med nära koppling till Skolverkets texter kring berättande skrivande, avseende årskurs 4–6 i skolämnet svenska. Som undersökningsmetod har valts att analysera elevtexter från elever i årskurs 6, producerade både före och efter ett arbetsmoment med utgångspunkt i Astrid Lindgrens skönlitterära bok Mio, min Mio. Befintlig forskning visar att elever upplever svårigheter då de får i uppgift att komponera en väl fungerande text, samt att lärare upplever det svårt att motivera elever till att finna läslust och att utveckla skrivstrategier. Eleverna som deltagit i denna undersökning visar, efter undervisning som endast fokuserat på att förbättra deras lässtrategier, tendenser till positiv utveckling avseende narrativa skrivstrategier.

I dagens samhälle efterfrågas teknisk kunskap, trots det brister teknikämnet på flera av Sveriges skolor. Med bakgrund i en av Skolinspektionens granskningar har vi därför valt att undersöka hur behöriga tekniklärare i årskurs 4-6 upplever teknikämnet, i syfte att genom ett holistiskt lärande nå en likvärdig utbildning. Arbetet är utfört utifrån ett fenomenografiskt perspektiv genom semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys. Genom att analysera resultatet med hjälp av kategoriserade matriser har vi sedan kunnat urskilja vissa framträdande faktorer. Dessa avser bland annat lärares tolkning av kursplanen i teknik, elevers och lärares teknikintresse, antal undervisningstimmar och teknikämnets framtid. Undersökningen kopplas dessutom ihop med Deweys tankar om pragmatismen eftersom dessa bidrar till ett holistiskt lärande. En slutsats som går att dra efter den genomförda undersökningen är att teknikutbildningen inte är likvärdig.

The aim of this study is to investigate the opinions teachers teaching English in grades 4-6 have on Extramural English in school, the advantages and disadvantages Extramural English brings, and how they teach to support the acquisition of English for students. The study is based on the following questions: Which teaching methods supports students' language acquisition of English according to teachers in grades 4-6? Which connections do teachers see between students' Extramural English and their attitude to, and knowledge of, English? Do teachers let students' Extramural English interests take place in the classroom, and in which ways? Results from interviews with five teachers from four different schools, and questionnaire responses from 122 teachers, has been used to create the basis for the study. Results show that participating teachers find students attitude to English, as a language as well as subject in school, to be mainly positive. From the teacher’s perspective the students positive attitude reflects on student’s production of English. Many of the teachers express that they include elements of Extramural English when they teach. The study may be of interest from a didactic perspective as it provides insight to how teachers view, and use, Extramural English while teaching. / Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare som undervisar i engelska i årskurs 4-6 ser på fritidsengelska i skolan, eventuella fördelar och nackdelar som fritidsengelska innebär, men också hur man undervisar för att främja förvärvandet av engelska hos eleverna. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka undervisningsmetoder främjar elevers språkförvärvande av engelska enligt lärare i årskurs 4-6? Vad ser lärare för kopplingar mellan elevers fritidsengelska och deras inställning till, och kunskaper i, engelska? Låter lärare elevernas fritidsengelska ta plats i klassrummet, och i så fall hur? Resultat från intervjuer med fem lärare från fyra grundskolor, samt enkätsvar från 122 lärare, har använts för att skapa underlag till studien. Av resultaten framgår det att medverkande lärare anser att elevers inställning till engelska, både som språk och som skolämne, är huvudsakligen positiv. Ur lärarnas perspektiv reflekteras elevernas positiva inställning i deras produktion av engelska. Majoriteten av lärarna uttrycker även att de inkluderar fritidsengelska element i sin undervisning. Studien kan vara av intresse ur ett didaktiskt perspektiv då den ger en inblick i hur lärare idag ser på, och använder sig av, fritidsengelska i sin undervisning.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärares musiklektionsplanering i årskurs 4-6. Undersökningen lyfter bland annat fram fysiska villkor som påverkande faktorer, men även styrdokument, ekonomiska villkor och attityder till ämnet. Barn i denna  åldersgrupp, 10-12 år, är på väg in i förpuberteten. Uppsatsen nämner  hur elever kan reagera beroende på om läraren är man eller kvinna.  Skolan är inte oberörd av samhällets gigantiska musikutbud. Eleverna ställer större krav på lektionsinnehållet än tidigare. Utbudet av läromedel i musik är samtidigt inte lika omfattande i jämförelse med den rikhaltiga flora som vänder sig till förskolebarn och upp till årskurs tre. Årskurserna 4-6 är en mellanperiod i skolgången för eleverna, läsinlärningen är avklarad, ansvarstagande för det egna lärandet ökar, men betygshetsen är ännu inte en del av deras vardag. Regeringen planerar att införa betyg i årskurs 6, tankegångar om detta lyfts fram i uppsatsen. Hur skillnader i elevers musikutbildningsbakgrund, på olika skolor, kan påverka resultatet vid betygssättningen i grundskolans senare år berörs också i essän.

<p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärares musiklektionsplanering i årskurs 4-6. Undersökningen lyfter bland annat fram fysiska villkor som påverkande faktorer, men även styrdokument, ekonomiska villkor och attityder till ämnet. Barn i denna  åldersgrupp, 10-12 år, är på väg in i förpuberteten. Uppsatsen nämner  hur elever kan reagera beroende på om läraren är man eller kvinna.  Skolan är inte oberörd av samhällets gigantiska musikutbud. Eleverna ställer större krav på lektionsinnehållet än tidigare. Utbudet av läromedel i musik är samtidigt inte lika omfattande i jämförelse med den rikhaltiga flora som vänder sig till förskolebarn och upp till årskurs tre. Årskurserna 4-6 är en mellanperiod i skolgången för eleverna, läsinlärningen är avklarad, ansvarstagande för det egna lärandet ökar, men betygshetsen är ännu inte en del av deras vardag. Regeringen planerar att införa betyg i årskurs 6, tankegångar om detta lyfts fram i uppsatsen. Hur skillnader i elevers musikutbildningsbakgrund, på olika skolor, kan påverka resultatet vid betygssättningen i grundskolans senare år berörs också i essän.</p></p>