Problem: TV4 har idag inte full kännedom om hur deras kunder ser på relationen mellan sig och kanalens säljare. Det bidrar till att TV4 får det svårare att utveckla relationen ytterligare, vilken de vill förbättra. Syfte: Att undersöka vilka ”mötesaktiviteter” som påverkar och förbättrar förhållandet mellan säljare och befintliga reklamtidsköpande kunder på TV4. Metod: De mötesaktiviteter som har valts att studera närmare är följande; större event, enskilda aktiviteter, säljmötet samt kringliggande aktiviteter runt säljmötet. Nio av TV4:s kunder har intervjuats. Dessa är belägna i Mälardalen och Stockholms-området. Teori: Modellen ”Effekterna av värdeskapande strategier i en lång relation” av A. Ravald och C. Grönros, (1996), har omarbetats för att stämma överens med magisteruppsatsens syfte. Resultat: Det krävs att de mötesaktiviteter som äger rum skall fungera som en händelse där såväl säljare som kund vet vad syftet och målet med aktiviteten är. Händelsen skall vara ett sätt att få förståelse för varandra och förhoppningsvis leda till en ömsesidigt gynnsam relation. Aktivitetsformen är mindre viktig så länge detta uppfylls. För att skapa sådana händelser krävs att aktörerna fungerar som medarbetare och använder sig av varandra när behovet finns samt att de har förståelse för varandra. Rätt sorts kontakt måste skapas för att på så sätt ha bästa möjlighet att förstå kundens behov och därmed erbjuda lämpliga lösningar. Kontaktperson: Lena Grundberg, ”Projektledare för lokal marknadsföring på TV4” / Problem: TV4 do not have full knowledge about their customers and the customers vision about the relation between themselves and the sellers at TV4. This makes it harder to develop the relationship, which TV4 wants to improve. Aim: To explore which ”happenings” that influence and improve the relationship between the sellers at TV4 and their existing customers. Method: The happenings that are studied are: ”larger events”,”individual happenings”, “the selling meeting” and “the activities around the selling meeting”. Nine customers have been interviewed. These customers are situated in the regions Mälardalen and Stockholm Theory: The model ”Effekterna av värdeskapande strategier i en lång relation” of A. Ravald and C. Grönros, (1996), has been modified to fulfil the aim of this master article. Result: The activities that take place shall be an event where the seller and buyer know what the purpose and mission of the activity is. The event shall also be a way to gain knowledge about each other, and lead to a mutual profitable relationship. To build this kind of events both actors have to function as co-workers and use each other when needed. Both parts also have to have an understanding for each other. The “right” sort of contact has to be built to understand the customers need and come up with suitable solutions. Person to contact at the company: Lena Grundberg, ”Projectleader for local marketing at TV4”

Med parallellimport menas att en återförsäljare som inte är en del av varumärkesrättsinnehavarens vanliga, redan etablerade distributionsled, importerar de varumärkesskyddade varorna och har sedan rätt att sälja vidare dessa utan varumärkesrättsinnehavarens samtycke. En förutsättning är dock att konsumtion måste ha skett. Med detta menas att varorna från början måste ha förts ut på marknaden med varumärkesrättsinnehavarens samtycke. En sådan typ av handel möjliggörs tack vare principerna om en fri och gemensam inre marknad inom EU. EU är därför en tullunion som arbetar konstant med att upprätthålla ett starkt samarbete mellan medlemsländerna och skapa rättvisa förhållanden för alla aktörer.   EU:s regler gällande den fria marknaden och den fungerande konkurrensen innebär större möjligheter för etablering och expandering för redan befintliga företag. Varor cirkulerar fritt inom EU:s gränser vilket erbjuder ett ökat utbud för konsumenterna samt bidrar till en ökad priskonkurrens som resulterar i utjämnade prisskillnader. Men sådana regler kan även innebära ett flertal problem för andra aktörer på marknaden då olika intressen börjar kollidera. När situationen gäller parallellimporten är det varumärkesrättsinnehavarens vilja att bevara så mycket kontroll över och skydd för sitt varumärke som möjligt som blir hotat. Ett varumärke har ett väsentligt ekonomiskt värde och skyddas därför noga genom antingen registrering eller inarbetning. Men dessa skydd är som regel territoriellt begränsade vilket i vissa fall försvårar situationen för varumärkesrättsinnehavaren.      Mest känsligt är varumärkets anseende och det är ett gott anseende bland konsumenterna som ger varumärket det ekonomiska värdet. Vid parallellimport kan ett märkes goodwill skadas på ett antal olika sätt beroende på om det är anseendebaserade varor eller så kallade produktbaserade varor. De produktbaserade varorna är vanligtvis varor vars renommé är fullt förknippat med kvalitén som till exempel matvaror av olika slag. Dessa varor skadas vanligast av ompaketering, felaktiga leveranser och lagring m.m. Den andra kategorin av varor är anseendebaserade och betydligt mycket känsligare. I denna kategori ingår som regel exklusiva produkter vars framgång baseras på deras popularitet och exklusivitet. Dessa varor kan skadas genom fel marknadsföring, fel försäljningsstrategi, ompaketering. Ett gott exempel på sådan skada är mål C-337/95 Parfums Christian Dior mot Evora. Det förekommer även fall där återförsäljaren drar en otillbörlig nytta genom att missbruka varumärkets anseende och på så sätt ökar sin egen goodwill. Även detta är förbjudet enligt lag. Likaså diskuteras parallellimporten av varor som kan/måste ompaketeras för att säljas vidare i importlandet. I somliga fall kan varan skadas kvalitetsmässigt eller anseendemässigt vilket inte bara kan återspeglas negativt för företaget utan det kan även innebära en hälsorisk för konsumenterna om den parallellimporterade varan är t.ex. läkemedel.    Men det finns även åtgärder som varumärkesrättsinnehavaren kan tillgripa och på sådant sätt bevara viss kontroll. Exempel på dessa är exklusivavtal, då varumärkesrättsinnehavaren väljer noga själv ut enstaka återförsäljare som får den exklusiva rättigheten att sälja vidare varorna, samt reexportförbud. Med reexportförbud kan varumärkesrättsinnehavaren genom avtal förbjuda återförsäljaren att sälja vidare varorna till ett specifikt land eller område som varumärkesrättsinnehavaren vill avgränsa eller själv handla med.   De kolliderande intressena och rättigheterna har varit ett stort problem och grund till många tvister.  Arbetet granskar situationen med stöd av EU-domstolens praxis och eventuella lösningar analyseras.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur 50-65 åringar förhåller sig till risker och olyckor i sitt vardagsliv i hemmet. Detta har vi gjort genom att studera hur individen förhåller sig till risker genom riskuppfattning och riskförståelse samt hur de influerats av tidigare erfarenheter. Forskning har tidigare gjorts inom riskområdet men har till större del dominerats av riskperception som har en psykologisk grund. Vi ansåg det därför vara intressant att även koppla in riskförståelse för att få en djupare insikt i hur individer förhåller sig till risk. Då detta begrepp även berör individens sociala interaktion samt kontext. De resultat vi har fått fram i samband med vår stuide är bland annat att individens egna subjektiva tankar och upplevelser påverkar hur individen förhåller sig till risker. Hemmet och dess utformning påverkar även i hög grad individens förhållningssätt. Resultatet vissade på en tredje faktor som vi kallar praktiker. Denna infallsvinkel tar hänsyn till hur individens förebyggande åtgärder påverkar synnen på risker.

Bakgrund Ordet kundägt används av både ömsesidiga och kooperativa bolag men vad är ett kundägt bolag för något och vad gör ett kundägt bolag speciellt? I förhållande till sina marknadsandelar är kundägda bolag understuderade vilket motiverar en explorativ studie för att öka kunskapen kring den här typen av bolag. Syfte Genom att göra en explorativ kvalitativ fallstudie i ett kundägt företag vill vi driva fram akademiska undersökningsområden för att främja den företagsekonomiska forskningen i området. Metod Studien gjordes genom en explorativ kvalitativ fallstudie på Länsförsäkringar Östgöta på grund av att det är ett framgångsrikt kundägt bolag. Fyra personer från ledningsgruppen på Länsförsäkringar Östgöta och en person från dotterbolaget Länsförsäkringar AB intervjuades. Parallellt så inhämtades information även från deltagande observationer och dokument för att förstärka empirin som genererades vid intervjutillfällena. Slutsats Studien bidrar med att visa att kundägda bolag fortfarande spelar en viktig roll på marknaden och visar på ett antal områden som bör studeras närmare. En av de främsta punkterna är den lokala aspekten som verkar samverka med det kundägda för att skapa en organisation med hög trovärdighet bland kunderna. Hur konceptet med ett kundägt lokalt bolag påverkas av digitaliseringen är en annan punkt som bör väcka ett intresse bland forskarna att studera vidare. / Background The word customer-owned is used by both mutuals and cooperatives but what is a customer-owned company and what makes it special? Customer-owned companies are in relation to their market shares less studied which motivates an explorative study to increase the knowledge about this type of companies. Aim We want to develop academic research areas to advance the theory in the field of business by doing an explorative qualitative case-study in a customer-owned company. Methodology The study was made by an explorative qualitative case-study on Länsförsäkringar Östgöta as it is a successful customer-owned company. Four people from the Länsförsäkringar Östgöta management team and one person from the subsidiary Länsförsäkringar AB was interviewed. Data was gathered parallel to the interviews by participatory observations and documents to enhance the empiricism. Conclusion The study contributes by showing that customer-owned companies still plays an important role in the market and the study also shows areas were future research should be conducted. One of the main conclusions is that it seems like the local aspect have synergies with the customer-owned to create a company that have a high level of trustworthiness. How the concept with a local and customer-owned company will fare in a more digitalized world is another area that should have a high interest among researchers.

Ny kunskap är idag en förutsättning för moderna organisationers utveckling och framgång. Nya medarbetare är ett viktigt tillskott till organisationer och kompetens anses ha så stort värde att vissa organisationer skulle vilja ha en inventering av organisationens kompetens som tillgång i sin redovisning. Syftet för denna explorativa studie har varit att undersökta om, och i så fall hur, kunskapsöverföring sker vid introduktion av nya medarbetare. Medarbetare på olika nivåer i tre olika organisationer har intervjuats och materialet har sedan bearbetats med tematisk induktiv analys. Resultatet visar att delar av kunskapsöverföringen fungerade bra och kontroll samt system för detta fanns. Samtidigt fanns det andra delar av kunskap som fördes över på mer informellt sätt där inga strukturer eller kontroll fanns. Fungerande metoder för denna kunskapsöverföring fanns lokalt men de systematiserades inte för att på så sätt blir kontrollerbara och tillgängliga i hela organisationen.

Denna kvalitativa studie undersöker möjliga samband mellan strukturerat lärande i kooperativa arbetsformer och SUM-elevers delaktighet. För att SUM-eleverna ska vara reellt inkluderande krävs en upplevelse av delaktighet i alla tre aspekter, fysisk, social och didaktisk. Denna undersökning fokuserar på matematiska resonerande samtal i grupp för att se om SUM-eleverna kan delta på samma villkor som sina klasskamrater inom klassens ram. Forskning har visat att det finns lärmiljöer och undervisningssätt som ger bättre förutsättningar till lärande för alla elever. Skollag och läroplan ger ett dubbelt uppdrag, demokratiuppdraget och kunskapsuppdraget. Modellen Kooperativt Lärande skulle kunna möjliggöra detta samtidigt. Studien bygger på en intervention som gjorts i form av deltagande observation. För att kunna besvara frågeställningarna har en triangulär ansats gjorts. Fältanteckningar, intervjuer och enkäter har använts för att fånga upp elevernas agerande och upplevelser. Studien utgår från ett socialkulturellt synsätt på lärande och har teorier om gruppen betydelse för lärande, positivt ömsesidigt beroende och kooperativ lärande som teoribas. Slutsatsen är att Kooperativt Lärande ger många möjligheter för elever med olika behov och kunskapsnivåer att utvecklas. Arbetsmodellen ger en möjlighet till reell inkludering för SUM-eleverna, men kräver mycket av den undervisande läraren. För att ett ömsesidigt positivt beroende ska uppstå krävs noggrann planering av tid, grupper och uppgifter. Det förutsätter att läraren är väl insatt i arbetssättet och är beredd att se sin roll på ett nytt sätt, samt att förstå budskapet bakom modellen.

In order for companies to be able to reach the global market more easily and to meet customers’ expectations, strategic alliances have increased. Strategic alliances form when two or more companies decide to cooperate to reach a higher strategic purpose, which they cannot do individually. Many alliances do not succeed and strategic alliances are often very difficult to manage and requires a competent management and leadership. Previous research claims that leadership plays a major role in the success of strategic alliances. The aim of the study was to contribute to better understanding of what impact leadership have in strategic alliance. The method used was based on a qualitative research design with semi structured interviews from six companies in different sectors. The results of the study indicate that leadership has an important impact in a strategic alliance. The results also indicate that the four success factors; trust, interdependence, communication and conflict management, are important to succeed with the alliance. Leaders strives to create trust by building good relationships internally and externally within the alliance. The leaders of the companies experienced interdependence which was considered positive. All leaders put a lot of effort to ensure good communication, which is done by being transparent, straightforward, open and honest in his communication. The few conflicts that arose in the alliances were resolved at one time by being diplomatic and creative.

För de elever som idag går i grundskolan har undervisningen från första dagen i skolan styrts av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11).  Till skillnad från tidigare läroplaner har Lgr 11 ett tydligt fokus på resultat och målstyrning och en viktig del av detta är formativ bedömning och att eleverna utvecklar förmågan att bedöma sina resultat. För att lyckas med detta krävs att läraren skapar situationer där eleverna får träna på att skatta sin egen insats men också på att ge återkoppling till sina kamrater. Kooperativt lärande så som exempelvis kamratrespons, har visat sig ha dokumenterat goda effekter på elevers lärande. För lärarprofessionen är kunskaper om dessa effekter värdefulla, inte minst för att med forskning i ryggen kunna motivera olika didaktiska val. De aspekter (kunskapsutveckling, uthållighet och motivation) som undersöks i detta examensarbete hänger samman med de framgångsfaktorer för lärande som Hattie (2012) och Wiliam och Leahy (2015) identifierat utifrån sina metaanalyser. Forskningen har fått stort genomslag vilket gör det intressant att addera elevperspektivet till den kunskap som redan finns. Syftet med den här studien är att undersöka mellanstadieelevers upplevelse av arbetssättet kamratrespons inom svenskämnet. Vad är elevernas uppfattning om kamratrespons och hur påverkar arbetssättet dem gällande kunskapsutveckling, uthållighet och motivation? För att kunna uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts, med fokusgruppsdiskussion som undersökningsredskap. Resultaten pekar i huvudsak på att eleverna har en positiv uppfattning om kamratrespons. När det gäller kunskapsutveckling ger arbetssättet dem insikter, främst på konkret nivå. En utmaning är att eleverna behöver rustas väl för att kunna ge varandra respons. Resultatet visar att en del elever upplever att de inte är kompetenta nog att ge respons vilket skapar en obalans i gruppen och detta riskerar att sätta käppar i hjulet för att gruppen ska uppnå det positiva ömsesidiga beroende som Fohlin, Moerkerken, Westman och Wilson (2017 ss. 115-117) menar är kärnan i det kooperativa lärandet.   När det gäller hur kamratrespons påverkar elevernas uthållighet ser den ut att gynnas i de fall eleverna får relevant respons. Mottagarperspektivet spelar också roll eftersom eleverna vill att andra ska tycka att de skriver bra. Elevernas motivation för att skriva ser även ut att kunna påverkas positivt just för att arbetssättet är transparent vilket ger tillgång till många förebilder och skapar en gemenskap kring skrivandet men precis som gällande uthålligheten hänger framgången på att det finns ett positivt ömsesidigt beroende i gruppen. Det är därför viktigt att man som lärare organiserar lärandet på ett sätt så gruppen har ett gemensamt mål där individuella insatser tydliggörs. Ger återkoppling och beröm för alla delar av responsprocessen, stöttar eleverna gällande vad och på vilket sätt de ska ge respons samt parar ihop elever så de har likande kunskapsnivå.

Denna uppsats tar sikte på den alltmer uppmärksammade konflikt som kan uppstå mellan principen om ömsesidigt förtroende och skyddet för mänskliga rättigheter när rambeslutet om en europeisk arresteringsorder tillämpas. Mer specifikt handlar uppsatsen om huruvida mänskliga rättigheter skyddas tillräckligt effektivt vid överlämningsförfaranden inom rambeslutet. I detta syfte riktar uppsatsen fokus mot den senaste utvecklingen av EU-domstolens praxis. I denna del utgör de förenade målen C-404/15 och C-659/15 PPU (Aranyosi och Căldăraru) startskottet för den nya utvecklingen samtidigt som de förenade målen C-354/20 PPU och C-412/20 PPU (LP) markerar var stafettpinnen befinner sig idag. Uppsatsen observerar att det tvåstegsförfarande som följer av Aranyosi och Căldăraru i flera avseenden innebär att mänskliga rättigheter i praktiken inte skyddas tillräckligt effektivt och att den individuella bedömningen som tvåstegsförfarandet innefattar, som en konsekvens av detta, bör ändras i vissa avseenden.

Group projects are a near universal part of, and can be seen in all parts of, the education-system. In collaborative assignments ranging from kindergarten to university-level group research projects. The goal is for students to learn, explain, formulate and to disclose the group-findings in papers or in front of the educational group. Students develop important 21st century skills during group-work projects such as the ability to collaborate, to think critically, to problem solve and to manage their own performance in relations to theirs and others academic goals. In all levels of education, the innate difficulties of group-activities can be seen and appear quite abstract to solve on an individual as well as on a group level. This paper aims to summarize the teachers view on group-activities in connection to social studies and what type of structuring can be done by the teacher to promote student-learning and achievement. The study concludes that teachers’ views are split between seeing the many benefits of the method such as greater academic achievement and the numerous skills that student develop, and against the fact that many dimensions of student group-work are outside of teachers influence. Perhaps the biggest caveat that teachers relate to are the difficulties in giving student an accurate assessment when they work according to the structuring that cooperative learning and the science promote. Scientific publications from both national and international perspectives have been selected to be the grounds of analysis and interpretation towards two research questions that have become clear through the theme of the results. Throughout this study it is clear that students may benefit from teachers learning to structure student group-work so that it may benefit the group-members more equally and so that it may be a time for cooperation for cognitive development.