Syftet med denna intervjustudie är att få ett inifrånperspektiv på respondenters upplevelser av skolgång i särskild undervisningsgrupp och deras upplevelser av övergången till stor klass. Respondenterna var placerade i en särskild undervisningsgrupp med inriktning på funktionsnedsättningen Aspergers syndrom. Studien belyser skillnader och likheter i deras upplevelser av gruppen, den stegvisa övergången till stor klass och övergången till gymnasiet. Respondenterna beskriver vilka svårigheter de mötte och vilka strategier de använde för att överkomma dem. Resultatet visar att deltagarna tog sig an utmaningen att komma tillbaka till stor klass på väldigt olika sätt beroende på hur tidigare skolgång hade sett ut och variationen i individuella förutsättningar. En viktig förutsättning för att det skulle fungera var att övergången gjordes stegvis med ett eller ett par ämnen i taget och att personal från den särskilda undervisningsgruppen medverkade och var ett stöd den första tiden i klassen. Det gjorde förändringen hanterbar och känslan av att lyckas med framförallt studierna i de ämnen de började med höjde självförtroendet att ta fler ämnen i klassen. Utmaningar och utveckling gick hand i hand allteftersom de vågade, ville och klarade mer och ville få ta del av det som alla andra får vara med och lära sig i den stora klassen. Det stora sociala sammanhanget var svårare att bli en del av delvis på grund av funktionsnedsättningen men också att de kom in i redan etablerade klasser där grupper och vänskap gick långt bak i tiden. Den sociala inkluderingen blev däremot mer påtaglig vid övergången till gymnasiet. De fick möjlighet att lära av och reflektera över erfarenheterna från stor klass och använda dem i en ny situation, på en ny plats, med nya människor och bli en inkluderade i en klass.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare förstår och förhåller sig till yngre barns motstånd i övergångar mellan aktiviteter och rutiner som är initierade av förskollärare. Frågeställningarna i studien fokuserar på förskollärares beskrivningar av barns motstånd kring övergångar mellan aktiviteter och hur de beskriver att de bemöter motstånden samt vilken makt som framträder i förskollärarnas beskrivningar. En kvalitativ metod har använts och består av sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar på avdelningar med ett och tvååringar. Studiens teoretiska utgångspunkt hämtar sin inspiration från filosofen Michel Foucaults tankar kring begreppen makt och motstånd. Resultatet har analyserats fram genom en tematisk analys. Resultatet visar att barn gör motstånd på olika vis, bland annat känslomässiga, fysiska och tysta. I förskollärarnas beskrivningar av hur de bemöter barns motstånd framkommer olika strategier och makttekniker. I resultatet framkommer även trygghetens betydelse för barns motstånd samt att rutinerna som verksamheten vilar på kan hindra att yngre barns visade motstånd leder till inflytande över sin utbildning.

AbstractProgram och kurs: Specialpedagogprogrammet/ Magisteruppsats 15hp Nivå: Avancerad nivå Termin/år: Vt 2018 Handledare: Lisa Hellström Examinator: Magnus ErlandssonTitel/ Rapportnummer: Starka system och bräckliga broar - En studie om övergångar från och inom förskola och skola för barn och elever med en NPF-problematik utifrån ett systemteoretiskt- och specialpedagogiskt perspektiv.Nyckelord: förskola, förskoleklass, NPF, organisation, skola, specialpedagogiskt perspektiv, systemteori, övergångar, överlämningar.SyfteSyftet med arbetet är att undersöka hur olika yrkesgrupper inom förskolan och skolan uppfattar att de möter de behov som föreligger för barn med en NPF-problematik vid en överlämning mellan förskola och skola, samt inom skolan. Syftet är också att synliggöra hur man uppfattar förskolans och skolans generella kunskaper om NPF och hur skolan ser på specialpedagogens roll som kunskapsbärare av NPF. TeoriVi har valt att spegla vår empiri utifrån ett systemteoretiskt och specialpedagogiskt perspektiv. Systemteorin belyser att ett systems länkar mellan delarna är grundläggande för att ett system ska kunna arbeta mot ett gemensamt mål. Länkarnas styrka är även nära förknippade med det specialpedagogiska perspektivets utgångspunkt i det kategoriska- och relationella perspektivet, samt organisations- och systemperspektivet.MetodVi använder oss av en fenomenografisk ansats. Fenomenografin är lämplig att använda när syftet är att belysa informanternas egna upplevelser av ett fenomen. I vår forskningsprocess har utgår vi från semistrukturerade kvalitativa intervjuer i syfte att ta del av hur informanterna resonerar kring överlämningar, hur de upplever den egna- och organisationens samlade kunskaper om att möta barn och elever med en NPF-problematik, samt få kunskap om hur informanterna resonerar kring den specialpedagogiska uppdraget i organisationen i relation till överlämningar. Vårt empiriska material består av intervjuer av fem informanter, en rektor, en förskolechef, en förskollärare, en specialpedagog och en logoped. Empirin har analyserats utifrån en tematisk analysmetod och resultaten kategoriserades utifrån teman och underteman.ResultatResultatet visar på att det föreligger en väl underbyggd organisation vid överlämning från förskola till förskoleklass, som bygger på att man har bestämda dagar då samtliga förskolor och skolor i rektorsområdet möts i ett överlämningsforum. Samtidigt framgår det att vetskapen kring de dokumenterande rutinernas existens enbart befinner sig på ledningsnivå och inte delas med den pedagogiska personalen som är involverade i överlämningarna. Inom skolan framgår det att överlämningarna är bristfälliga och helt saknar fasta strukturer, dokumenterade rutiner och individuell dokumentation i överlämningarna, samtidigt framgår det att detta är något som det finns vetskap kring inom organisationen och uppges saknas, men som inte har organiserats.Vidare framgår det att den starka sekretessen mellan förskola och skola kan utgöra svårigheter vid överlämnandet. Det relationella perspektivet upplevs vara avgörande för att få en god samverkan med vårdnadshavarna och därmed goda förutsättningar för en framgångsrik överlämning, särskilt när det gäller barn med en NPF-problematik. Undersökningen visar också på bristen av kunskaper kring NPF och vilka behov som kan föreligga för de barnen. Rektor och förskolechef upplever att det inom organisationens pedagogiska personal finns tillräckliga kunskaper för att möta barn med NPF-problematik i deras respektive behov. Pedagogerna ger en annan bild och menar att avsaknaden av kunskaper om NPF från den pedagogiska utbildningen skapar en kunskapskonflikt, som innebär att det finns en förväntan på specialpedagogen från både ledning och övriga pedagoger att ha kunskaper som denne inte upplever sig kunna leva upp till. Vidare visar undersökningen att den undersökta organisationen har en logoped som utifrån sin utbildning har kunskaper om NPF, men att de kunskaperna används utifrån en mer rådgivande funktion och inte har spridits i organisationen genom ett systematiskt skolutvecklingsarbete. Det framgår också att specialpedagoger och speciallärare har samma uppdrag inom organisationen och att deras huvudsakliga fokus ska ligga på individ- och gruppnivå, samt att specialpedagogens kompetens inom skolutveckling på organisationsnivå inte får särskilt stort utrymme och inte tas tillvara på för ett mer långsiktigt förebyggande arbete. Vidare framgår det att den undersökta förskolan och skolan har ett starkt system, trots vissa informativa brister, och starka broar vid överlämningarna från förskola till förskoleklass, men att det inom skolan helt saknas ett utarbetat system kring överlämningarna och broarna vid överlämningarna riskerar att bli bräckliga.

The mobile preschool are preschools in buses who travels to different locations where the children spend the day. It allows children to spend time in a variety of public spaces as well as it enables ac- cess to nature, green spaces and physical activity. This study use already collected video material from a larger ethnographic research project about the mobile preschool. The aim of this study is to look at the socializationprocess during a priming event in a mobile preschool where a group of children who have taken part in the preschool during one year will meet a group of visiting children who will begin in the preschool in the autumn. A priming event is common in the mobile preschool as well as in transitions within ordinary preschools and in the transition from preschool to school. During this priming event the transition occurs between the experienced child and the inexperienced child to create an understanding of how to be a mobile preschooler. Results show that by taking part in this priming event and by interacting with children and teachers the visiting children learn diffe- rent competences that are needed when becoming a mobile preschool child. The children and educators interact on what rules and skills are important when becoming a competent mobile pre- schooler. These skills include, being able to walk long distances, to keep the line together, to be aware of different safety aspects, to be quiet whilst travelling on the bus, to learn what kind of acti- vities one can do in different places and how to get your afternoon snack. This priming event where a group of experiences children meet the visiting children is also a unique event who makes them masters and novices, which in in line with theories about peripheral participation. The result show that when the experienced child are taking a leader role they guide, tell and show the novice child how to act as a mobile preschool child. By telling details about what is going to happen, tell and show what is expected and guide them during the activities. The experienced child take responsibi- lity and the inexperienced child tries to follow as they are told, the result aslo show that one the ex- perience children has been told by the teachers to help the visting children. During this priming event in a mobile preschool the socializationprocess takes place through the children’s participation, interaction and learning.

Barn får inte bedömas i förskolan, men en uppfattning görs så till vida om barnet är redoför en överflyttning till skolan eller om barnet bör stanna ett år till. Syftet med studien äratt undersöka förskollärares kunskaper och erfarenheter av ADD och skolmognad, närdet gäller övergången till förskoleklass från förskolan. De frågeställningar som studienska besvara är: Varför stannar barn kvar på förskolan ytterligare ett år? Hur insatta ärförskolläraren i ADD och skolmognad? Det socialpsykologiska angreppsättet somstudien teoretiskt förankras i behandlar om övergången varit mjuk eller hård och desspåverkan på barn när de ska gå från förskolan upp till förskoleklass. I den här studienhar författaren använt en kvantitativ forskningsmetod. Data har samlats in genom enenkätstudie som skickats ut per mail till över ett trettiotal förskollärare i vissa fall viarektorerna/cheferna samt till en sluten Facebook grupp med cirka 50 000förskollärare/lärare. Totalt bygger studien på 45 svar. Resultatet från enkätstudienindikerar att det händer då och då att barn får stanna kvar på förskolan ett år till. Dethuvudsakliga resultatet tyder på att det kan finnas en mängd olika omständigheter till attdet blir så. Orsaken kan vara att barnet inte varit skolmoget, varit född sent på året ellerhaft en eller flera diagnoser som gjort att man kommit fram till att det ändå vore bäst förbarnet att stanna kvar i förskoleverksamhet.

The aim of the study is to increase the knowledge of primary school teacher´s perceptions of collaboration between preschool and school and the profession of preschool teacher. in order to achieve our purpose, we have contucted qualitative semi-structured group interviews. The primary school teacher´s answers were recorded, transcribed, categorized and compiled. A socio-cultural approach were used in order to notice  the teacher´s negotations, meaning making and understanding of how they constructed knowledge interacting with each other. The result of the study shows various perceptions. For example, that safety and security in transitions is important for both children, guardians and theacher´s for various reasons. The result show, what promotes and what hinders collaboration between preschool and school. The primary school sees it as desirable that the preschool works whit social competences in front of teaching, which means that an ideal preschool teacher is safe, creative and creates a plesureble learning. The most important conclusion og the study is that the preschool and the school are defined as two different cultural spaces whit separate views, approaches, traditions and working methods. Insufficient transparency in each other´s proffesions, forms the basis for collusions collapses. Knowledge about this contributes to the preschool teachers given prerequisite that enable them to meet primary school teachers on a common platform.

Uppsatsen behandlar third party ownership (TPO) inom den professionella fotbollen där fokus främst ligger på den europeiska toppfotbollen. Vidare tas fotbollens autonoma ställning till samhällets övriga grenar upp och belyses. Syftet med uppsatsen är till stor del att belysa en problematik som den traditionella juristkåren inte anammat. Idrottsjuridiken har visserligen vuxit sig större på senare år men är i det stora sammanhanget ett underutvecklat område och den juridiska debatten gällande TPO är i Sverige väldigt tunn. I Europa och framförallt England däremot är det ett oerhört aktuellt, omdiskuterat och omtvistat område. Third party ownership är en affärsmodell som kan bli aktuell vid alla internationella som nationella övergångar av en professionell fotbollsspelare till en professionell fotbollsklubb. En tredje part – som inte är en annan fotbollsklubb – äger då en del av eller de fullständiga ekonomiska rättigheterna till en spelares fotbollsrelaterade tjänster. Förfarandet används i Europa men har ännu inte nått Sverige. Detta beror till stor del på att fotbollens största och agendasättande organisationer, FIFA och UEFA, visat en motvilja till att låta denna affärsmodell fortskrida obehindrat. Sedan fenomenet först uppdagades har de ansvariga organisationerna inom toppfotbollen arbetat på att förbjuda TPO. Detta har främst skett genom införandet av art. 18bis i RSTP, ett internationellt regelverk som behandlar alla övergångar, även sådana på nationell nivå. Denna förbjuder att en tredje part utövar något inflytande över klubb eller spelare, men inte något ägande. Denna bestämmelse tar i princip ändå sikte på TPO. Av skälen till varför man vill förbjuda TPO finns bland annat att det är etiskt och moraliskt förkastligt för en part att kunna äga en annan människa, att det urholkar sportens integritet samt att det inte rimmar väl med den nya ekonomiska regleringen som börjar gälla säsongen 2013-2014, FFPR som i stora drag innebär att varje klubb ska leva inom sina egna tillgångar. Detta negativa förhållningssätt från FIFA och UEFA har kritiserats bland klubbar, spelare och verksamma jurister inom fotbollen som menar att det inte bör förbjudas, utan istället regleras i någon mån. Organisationernas autonomi har även den utmanats när ett avgörande på europeisk nivå föll och indirekt bekräftade att fotbollens regler måste böja sig för EU-rätten. Problemet har inte varit kännbart i Sverige men chansen att så sker inom kort finns.

Den här studien handlar om övergångar från förskola till skola för barn med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet var att undersöka hur barnens vårdnadshavare, förskolelärare och lärare i mottagande skolor upplevde samverkan under övergångsprocessen. Totalt analyserades 47 enskilda intervjuer med vårdnadshavare, förskolelärare och skollärare inom åtta individuella övergångar. Dessa intervjuer genomfördes vid tre olika tidpunkter i förhållande till respektive övergång: före, under och efter övergången. Vid varje tidpunkt intervjuades respektive barns vårdnadshavare samt den pedagog som hade det pedagogiska ansvaret för barnet vid den aktuella tidpunkten. Resultatet av interpretativ fenomenologisk analys (IPA) visade på nio teman som sammanfattade respondenternas upplevelser av samverkan under övergångar. Dessa var a) ett möte mellan olika kompetenser och erfarenheter; b)ojämlikhet i ansvar, roller och delaktighet; c) likartad övergripande struktur men flexibilitet i arbetssätt d) utredningars otydliga roll i samverkan; e) fokus och prioriteringar: från trygghet till lärande; f) diskontinuitet och hoppfullhet i förändringsskedet g) svårigheter kring kommunikation efter skolstart - ett hinder för samverkan; h) tiden som begränsande faktor samt i) bemötande och attityder som betydelsefulla grunder för samverkan. Hur dessa teman manifesterades i praktiken under övergångarna upplevdes mycket olika. I studien framkom bland annat att barnets omsorg och trygghet prioriterades före andra frågor i samverkan, samt att förskolans roll i samverkansprocesser upplevdes som begränsad. Vårdnadshavarna beskrev övergångarna som en orolig och känslomässig period samt att de hade behövt ta ett alltför stort ansvar i övergångsprocessen. Framtida studier bör identifiera och studera övergångar som bedrivs mer systematiskt, för att undersöka vilken betydelse samverkan har i sådana fall. / This is a study of collaboration during transitions from preschool to school for children with intellectual disability. The aim was to investigate how the children’s parents, preschool teachers and receiving school teachers experience collaboration in the transition process. A total of 47 individual interviews with parents, preschool teachers and receiving school teachers before, during and after eight individual transitions were analyzed. At each time point the child’s parent and one pedagogue were interviewed. The results of an interpretative phenomenological analysis (IPA) showed that the respondents experiences could be represented by nine themes: a) a meeting of different competences and experiences; b) inequalities in responsibility, roles and participation; c) similar overall structures but different practices; d) the unclear role of formal assessments in collaboration; e) focus and priorities: from a sense of security to learning; f) discontinuity and hope in times of change; g) communication problems after start of school – a hindrance for collaboration; h) time as a limiting factor; i) reception and attitudes as important bases for collaboration. The experiences of the participants varied a great deal as to how these themes manifested themselves in practice during the transitions. The study showed that the child’s care and sense of security was prioritized before other matters in collaboration, and that the preschool’s role in collaboration was viewed as limited. The parents described the transitions as troubling and emotional periods, and that they had had to take too much responsibility for the transition process. Future studies could identify and study transition processes done with a more systematic approach, to find out the role of collaboration in such cases.

Uppsatsens syfte är att undersöka sex utvalda lärares uppfattningar om vilka kunskaper ochförmågor som är viktiga för studerande på grundläggande nivå inom vuxenutbildningen att hamed sig vid övergången till den gymnasiala utbildningen SVA 1. Vidare undersöks om detfinns några övriga faktorer som påverkar övergången från grundläggande till SVA 1.Ytterligare ett tema som de intervjuade lärarna resonerar kring är bedömningen av kunskaperoch förmågor. Forskningsansatsen är baserad på principer från grundad teori och metoden ärsemistrukturerade intervjuer. Sex lärare på tre olika skolor och orter har intervjuats. Slutsatsensom kan dras av studien är att det finns många olika faktorer som påverkar övergången inomvuxenutbildningen men att de intervjuade lärarna har en viss gemensam syn på vilka 2kunskaper och förmågor som är betydelsefulla. Kunskaper om grundläggande grammatik,genremedvetenhet och strategier väger mest vid övergången från grundläggande till SVA 1.Tidsfaktorer samt information om elevernas utbildningsbakgrund spelar en betydande roll förelevens språkutveckling men det anses även att skrivandet bör ses som en process. Gällandebedömningen skiljer lärarnas åsikter sig en aning men det kan konstateras att den formativabedömningen är den metod som de flesta lärarna föredrar.

This study describes transitions from preschool to preschool class. The purpose of this study is to contribute with knowledge of preschool teachers perspectives on their work of adapting transition processes to individual children´s needs and conditions. The focus of the study is preschool teachers descriptions/statements of their work. To answer the research questions qualitative interviews were done with five preschool teachers, from five different preschools. The study´s theoretical starting points are attachment theory and co-produced leadership. The results and conclusions show that the preshool teachers´work of adapting transition processes is conducted in different ways. This study contributes with the knowledge that it is complex to adapt transition processes for children individually and how the work is conducted can affect equivalence. / Den här studien beskriver arbetet med övergångar från förskola till förskoleklass. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på sitt arbete med att anpassa övergångsprocesser till enskilda barns behov och förutsättningar. Fokus ligger empiriskt på deras beskrivningar/utsagor av sitt arbete. För att besvara syftet gjordes kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, från fem olika förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkter är anknytningsteorin och samproducerat ledarskap. Resultat och slutsatser visar att förskollärarnas arbete med att anpassa övergångsprocesser bedrivs på olika sätt. Den här studien bidrar med kunskap om att det är komplext att individanpassa övergångsprocesser för barn och att sättet som arbetet genomförs på kan påverka likvärdigheten.