Two of the global megatrends today are the green and digital transition. Climate change, loss of biodiversity, and an increasing scarcity of resources coincide with rapid technological development which is fundamentally altering societies. Acknowledging the importance of this topic, the purpose of this study was to investigate how six large companies in Sweden perceive the potential of the new EU twin strategy which seeks to converge the green and digital transition. Through six semi-structured in depth-interviews, the study investigates how prepared these companies are for the twin transition, what challenges and opportunities they perceive with the EU twin strategy, and how their perceptions could be put in a broader context. The result shows that the companies perceived the twin strategy in a positive light, although only 1 out of 6 companies were aware of the twin strategy before the interviews. The potential of the twin strategy was often expressed in terms of creating new business opportunities while reducing environmental impact. The results indicate that the companies are more prepared for the twin transition in some areas and less in others, where the main identified challenges relate to implementation of technology and regulations, management of supply chains, digital maturity, balancing goals and values, and ensuring return from green and digital investments. / Två av de globala megatrenderna idag är den gröna och digitala omställningen. Klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och en ökande knapphet på resurser sammanfaller med den snabba tekniska utvecklingen som håller på att förändra samhällen i grunden. Syftet med denna studie var att undersöka hur sex stora företag i Sverige uppfattar potentialen i EU:s nya tvillingstrategi som syftar till att förena den gröna och digitala omställningen, med tanke på vikten av detta ämne. Genom sex semistrukturerade djupintervjuer undersöker studien hur förberedda dessa företag är för tvillingövergången, vilka utmaningar och möjligheter de ser med EU:s tvillingstrategi och hur deras uppfattningar skulle kunna sättas in i ett bredare sammanhang. Resultatet visar att företagen uppfattar tvillingstrategin i ett positivt ljus, även om endast 1 av 6 företag kände till tvillingstrategin innan intervjuerna. Potentialen i tvillingstrategin uttrycktes ofta i termer av att skapa nya affärsmöjligheter och samtidigt minska miljöpåverkan. Resultaten tyder på att företagen är mer förberedda för tvillingövergången inom vissa områden och mindre inom andra, där de främsta identifierade utmaningarna handlar om implementering av teknik och regelverk, hantering av försörjningskedjor, digital mognad, balansering av mål och värderingar samt säkerställande av avkastning från gröna och digitala investeringar.

Övergången mellan förskola och skola kan för en del barn upplevas som utmanande.Tidigare forskning har pekat på komplexiteten i barns övergångar och vikten av attgod samverkan mellan alla aktörer i barns närhet sker, för att främja deraskontinuitet. Ur detta tar föreliggande studie sitt avstamp, med syfte att bidra medkunskap om hur övergångar mellan förskola, förskoleklass och fritidshem kanpåverka barns kontinuitet, samt att visa specialpedagogens roll som förebyggandeoch främjande aktör i övergångarna. För att få ett helhetsperspektiv på vilka faktorersom påverkar barns övergångar, växer begreppet utbildningskontinuitet fram underuppsatsprocessen. I fyra olika kommuner i södra Sverige genomfördes studien somhar haft en kvalitativ forskningsdesign. Genom halvstrukturerad intervju som metodfångades respondenternas erfarenheter och kunskapsbidrag in, för att sedan tolkas,tematiseras och kategoriseras in i ett analysverktyg. Som hjälp gjordes eninnehållsanalys för att hitta dessa teman. Studiens resultat visade främst attsamverkan mellan alla aktörer som är delaktiga i övergångsaktiviteter för barn, är enav de faktorer som är mest avgörande för hur barns utbildningskontinuitet kan bli sågod som möjligt i övergången. Även samverkan mellan specialpedagogerna i deolika verksamheterna lyftes i resultatet vara en stor del i hur förebyggande ochfrämjande arbete i detta kunde ske.

Vid övergångar från förskola till förskoleklass ses samverkan och kommunikation mellan de olika verksamheterna ofta som centralt för att barns tidigare erfarenheter och kunskaper ska tas till vara. Men vad har förskollärarna och lärarna för perspektiv och förväntningar på vilka förmågor som barnen bör ha med sig i övergången mellan förskola och förskoleklass? Och vad bör ingå i kommunikationen och samverkan vid övergången? Studiens syfte är att belysa och bidra med kunskap om förskollärares förväntningar på barns förmågor samt vilken kommunikation och samverkan som bör finnas i övergången mellan förskola och förskoleklass. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från tre förskolor och tre förskoleklasser insamlades relevant empiri utifrån intervjufrågor med utgångspunkt från våra forskningsfrågor. Svaren transkriberades, analyserades, kategoriserades och teman bildades utifrån forskningsfrågorna. Förskollärarna och lärarna har olika förväntningar på förmågor som barnen ska ha med sig i övergången från förskola till förskoleklass. Samtidigt finns det en enighet kring vikten av god kommunikation och samverkan mellan de olika verksamheterna. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att det är viktigt utifrån ett förskollärarperspektiv och ett lärarperspektiv att det finns en god kommunikation och tydlig struktur mellan förskollärare i förskolan och lärare i förskoleklassen vilket gynnar övergången mellan de båda verksamheterna.

Syftet med vår studie är att ta reda på om det finns variationer i lärmiljöerna och arbetssätten i förskola och förskoleklass samt belysa hur pedagogerna ser på övergångar mellan förskola – förskoleklass. Vi vill även ta reda på hur pedagogerna uttrycker sig kring barn/elever i behov av anpassningar/särskilt stöd. Studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv, där vi utgår från att lärandet sker i ett sammanhang, en kontext där mening skapas genom kommunikation. Människor befinner sig ständigt under utveckling och förändring och vi kan i alla situationer appropiera, alltså ta över och ta till oss kunskaper från våra medmänniskor. Det sociokulturella perspektivet har inspirerats av den ryske forskaren Vygotskij som menar att barnet utvecklas genom sina handlingar och sitt samspel med andra samt genom biologiska förändringar. Medierat lärande är ett lärande som sker genom att kunskap erövras på olika sätt och med olika verktyg. Genom att använda oss av det sociokulturella perspektivet i vår undersökning vill vi få syn på vilka arbetssätt som används och vilka lärmiljöer som byggts upp. Vilka möjligheter finns det för barnen/eleverna att kommunicera, appropiera och mediera?   I studien har vi även undersökt hur pedagoger uttrycker sig kring barn/elever i behov av anpassningar/särskilt stöd samt betydelsen av goda övergångar mellan förskola - förskoleklass. Är det ett barn/en elev med särskilda behov, alltså det kategoriska perspektivet, eller är det ett barn/en elev i särskilda behov, det relationella perspektivet?   Vi har genomfört studien med hjälp av intervjuer och observationer av lärmiljöer. Resultatet visar att lärmiljöerna i både förskolorna och förskoleklasserna erbjuder olika mötesplatser, olika möjligheter till kommunikation, olika konstellationer, olika material, olika hjälpmedel och olika miljöer för barnen/eleverna att mötas, kommunicera och utvecklas tillsammans i. Det som respondenterna uttrycker att de tror är den största skillnaden mellan förskola och förskoleklass, är att förväntningarna är större på barnen i omsorgs- och kunskapsbiten i förskoleklass än i förskolan. Flera av respondenterna uttrycker även att i förskolan ses det mer till hela barnet och barnen ges mer möjlighet och utrymme till att leka färdigt och till att samtala med varandra. Det går inte fastslå vilket perspektiv som råder varken i förskolan eller i förskoleklass. Det kategoriska perspektivet skulle kunna urskönjas bland annat när en förskoleklasslärare beskriver att alla förväntas göra likadant. Ibland skymtas det relationella perspektivet, då medvetenheten om det positiva med olikheter uttrycks och tanken att anpassa miljön och arbetssätten lyfts fram för att alla barn/elever ska lyckas.   När det gäller överlämningarna från förskola till förskoleklass finns det ofta en utarbetad handlingsplan. Dock är meningarna om överlämningssamtalen olika. Någon av respondenterna uttrycker att överlämningssamtalen inte behövs, medan någon säger att fler professioner bör delta i så viktiga möten. / The purpose of our study is to find out if there are variations in the learning environments and working methods in preschool and preschool class, and to illustrate how the educators view transitions between preschool - preschool class. We also want to find out how the educators express themselves around children / pupils in need of adaptations / special support. Our study is based on a socio-cultural perspective, where we assume that learning takes place in a context, a context in which meaning is created through communication. People are constantly under development and change, and in all situations we can appropiate, thus take over and take on knowledge from our fellow human beings. The socio-cultural perspective has been inspired by the Russian researcher Vygotsky, who says that the child develops through his actions and his interaction with others and through biological changes. Mediated learning is a learning that takes place through knowledge acquired in different ways and with different tools. By using the socio-cultural perspective in our survey, we want to see which working methods are used and which learning environments have been built up. What opportunities are there for the children / students to communicate, appropiate and mediate?   In the study, we also examined how educators express themselves around children / pupils in need of adaptations / special support. As well as the importance of good transitions between preschool - preschool class. Is it a child / student with special needs, the categorical perspective, or is it a child / student in special needs, the relational perspective?   We have conducted the study with the help of interviews and observations of learning environments. The results show that the learning environments in both preschools and preschool classes offer different meeting places, different opportunities for communication, different constellations, different materials, different aids and different environments for the children / pupils to meet, communicate and develop together in. The biggest difference between preschool and preschool class is that the expectations are greater in the children in the care and knowledge bit in preschool class than in preschool. Several of the respondents also say that in the preschool, more is seen to the whole child and the children are given more opportunity and space to finish playing and to talk to each other. It is not possible to determine which perspective prevails in preschool or in preschool class. The categorical perspective could be discerned, among other things. When a preschool teacher teaches that everyone is expected to do the same. Sometimes the relational perspective is discerned, as the awareness of the positive with differences is expressed and the idea of ​​adapting the environment and working methods is emphasized for all children / pupils to succeed.   Regarding the handover from preschool to preschool class, there is often an elaborated action plan. However, the opinions about the handover talks are different. Some of the respondents say that the handover talks are not needed, while others say that more professions should participate in such important meetings.

Avhandlingen undersöker hur 21 unga människor inom ramen för längre intervjuer berättar om och reflekterar över sina liv. Ungdomarna har intervjuats som 15-, 17-, 22- och 25-åringar. Intervjuerna analyseras som livsberättelser, ett teoretiskt och metodolo-giskt perspektiv som fokuserar deras sätt att tolka och skapa mening i sina egna liv. Studien har ambitioner i två riktningar: Dels är det en samtidsstudie som undersöker hur villkoren för att bli vuxen ser ut och hur ungdomar förhåller sig till vuxenblivande. Dels är det en metodstudie i meningen att den lägger stor vikt vid hur livsberättelser konstrueras situationellt och kulturellt. De starka kopplingar som finns mellan ungdomars sätt att uppfatta sig själva och de livsberättelser de konstruerar håller samman dessa båda perspektiv. Arbetet koncentreras till tre huvudfråge-ställningar: hur erfarenhet och förväntan samspelar i ungdomarnas berättelser, hur deras berättelser anknyter till dominerande kulturella narrativer samt hur betydelser av att bli vuxen konstrueras och förändras över tid i deras livsberättelser. Vuxenblivande handlar i hög grad om en strävan efter identitet, självständighet och en plats i samhället. Studien visar hur detta kan förstås som en process där erfarenheter av det förflutna på olika sätt tvinnas samman med förväntningar inför framtiden. Den understryker också hur komplex och mångfacetterad övergången från ung till vuxen är och att innebörden i att vara vuxen varken är självklar eller definitiv. De livsberättelser ungdomarna konstruerar växer i hög grad fram i förhandling med starka narrativa life-scripts. Sådana scripts strukturerar deras berättelser och utgör en grund för de utvärderingar de gör av sina liv. Studien pekar också mot att ungdomars livsberättelser ingår i en dubbel hermeneutisk process där en Stor Berättelse om det individualiserade samhället tolkas och reproduceras. / This thesis investigates how a group of 21 young people narrate and reflect on their lives within the framework of long interviews. The participants were interviewed at the ages of 15, 17, 22 and 25 years. The interviews are analysed as life-stories, a theoretical and methodological perspective which illuminates the interviewees ways of interpreting and constructing meaning in their lives. The study has two aims: firstly it is a contemporary study with the goal of investi-gating what the conditions for entering adulthood are, and how young people relate to becoming an adult. Secondly it is a study of method which places great importance on how life-stories are constructed situationally and culturally. These two perspectives are linked by the strong connections that exist between the young people’s way of understanding themselves and the life-stories they construct. The work is concentrated to three main questions: how experience and expectation interplay in the participants stories, how their stories relate to dominant cultural narratives, and how meanings of becoming an adult are constructed and change over time in their life-stories. The process of becoming an adult mainly involves the search for identity, autonomy and place in society. The study demonstrates how this can be understood as a process where experiences from the past interplay with expectations for the future. It highlights the complexity and diversity of the transition from youth to adulthood, and the fact that meanings of adulthood are neither self-evident nor definite. Life-stories as told by the participants arise to a large degree in negotiation with narrative life-scripts. These scripts structure the stories and provide a basis for evaluation of their own lives. The study also points out that young people´s life stories are part of a double hermeneutic process where a “Grand Narrative” about the individualised society is interpreted and reproduced.

I detta konstnärliga examensarbete undersöks huruvida det går att binda samman fyra låtar av olika karaktär med hjälp av övergångar bestående av olika musikaliska- och icke musikaliska element. Fyra olika metoder för övergångar har testats och utvärderats för att se vilken som fungerar bäst. Metoderna som testats är: körarrangemang, atonala övergångar, ledmotiv och narrativt tal. Tidigt i arbetet stod det klart att körarrangemang var svårt att få till estetiskt och att tiden för att få till det bra skulle bli för knapp. Att arbeta atonalt var däremot lättare då inga regler sattes upp förutom att övergången skulle börja på tonarten som varit och landa i tonarten som skulle komma. När ledmotivet skrevs tonalt var det svårt att få till men då ett vindljud fick agera återkommande ledmotiv tillförde det rymd och rum till övergångarna. För att hitta de narrativa stroferna som skulle sägas lästes de fyra låttexterna igenom för att hitta nyckelfraser som bäst beskrev känslan inför kommande låt. Som resultat visade det sig senare att kombinationen av atonala syntar, vindljudet som agerade ledmotiv samt de narrativa stroferna passade bäst när de kopplades samman och arbetade tillsammans. / This artistic degree project researches if it is possible to link four different songs of diverse genres onto one EP through the use of both musical and non-musical elements that arise as bridges between the songs. Four different methods have been tested and evaluated to see which one gives the best result. The tested methods are: arrangements for choir, atonal bridges, leitmotif and narrative phrases. Early on it became clear that the arrangements for choir were hard to complete in the limited time that existed for the project. To work with atonal bridges was easier since the only guide line used was that the bridge should start in the key last heard and end on the same key as the upcoming song. When the leitmotif was written tonally it was difficult to do but using the sound of wind as a non-musical leitmotif added a nice space to the bridges. When working with the narrative phrases the songs were analysed carefully to find the key phrases of the lyrics from the four songs to use in the narrative speech. The result of this project indicates that the best way to create these bridges is to combine the different methods, use the atonal synthesizers with the non-musical wind sounds as a leitmotif along with the narrative phrases. The only method not used was the arrangement for choir. / <p>Jag bifogar en mp3-fil med övergångarna mellan låtarna samt de 4 låtarna jag arbetat med. </p><p>Musiker, låtskrivare, producent och mixare: Frida Holmgren Övriga musiker:Martin Axelsson, Oscar Treitler, Emma Beskow, Jonna Inge, Caroline Waldemarsson, Olle Roberg, Karolin Engman</p>

This is a bachelor thesis in information design, focusing on spatial design. This study examens the situation of remote study from home during the covid-19-pandamic. With a spatial perspective regarding new routines, and with a focus on zones, boundaries and transitions between studies and free time. How does the transition from having lessons on campus to only having lessons digitally from home effect the user? What approaches are there to use to ease the situation. How can the differences between free time and studies be communicated in a clearly and informative way? The study addresses contemporary and past research as well as theories, regarding activity- based offices, boundaries, transitions and notations. The study addresses also the execution and results of methods, including a questionnaire, user test and interview, and the AEIOU- method. The projects design process with its different phases is also addressed, where the structure of the project model and the design process were an important and interesting component that contributed to the continued work on the project. Based on all this a design proposal is produced in form of a concept, with the purpose of being a support for student and facilitate the situation when it comes to remote study from home. / Detta är ett examensarbete inom informationsdesign, med inriktning rumslig gestaltning. Projektet undersöker situationen av att studera digitalt hemifrån under Covid-19-pandemin. Med ett rumsligt perspektiv gällande nya rutiner, och med fokus på zoner, gränser och övergångar mellan studier och fritid. Hur påverkas användaren av omställningen av att ha övergått till att genomföra studierna digitalt hemifrån, från att tidigare varit på plats på campus för att ha lektioner? Vilka tillvägagångsätt finns det att använda för att underlätta situationen. Hur kan skillnaden mellan fritid och studier kommuniceras på ett tydligt och informativt sätt? Rapporten tar upp samtida och tidigare forskning samt teorier, gällande bland annat aktivitetsbaserade kontor, gränser, övergångar och notationer. Rapporten tar även upp genomförande och resultat av metoder, vilket inkluderar frågeformulär, användartest och intervju, samt AEIOU-metoden. Även projektets designprocess med olika faser och moment lyfts i rapporten, där uppbyggnaden av projektmodeller och designprocessen var en viktig och intressant komponent som även de bidrog till det fortsatta arbetet med projektet. Och utifrån allt detta tas slutligen ett gestaltningsförslag fram som ska understödja studenter och underlätta situationen av att studera digitalt hemifrån, i form av ett koncept.

Väl genomförda övergångsstrategier kan bidra till ett bättre utfall i vuxen ålder för elever med Austismspektrumdiagnos (ASD). Med övergångsstrategier menas i denna studie insatser som genomförs för att underlätta övergången för en elev med ASD från gymnasieskolan vidare till eftergymnasiala verksamheter. Syftet med studien var att identifiera övergångsstrategier i vetenskapliga artiklar. Syftet var även att undersöka vilka uppfattningar gymnasiepersonal med erfarenhet av övergångar för elever med ASD har om dessa övergångsstrategier. För att identifiera övergångsstrategier genomfördes en litteraturöversikt i vilken 22 artiklar inkluderades. Två synteser av innehållet i artiklarna gjordes, dels grupperades innehållet kring vilka uttryck övergångsstrategier kan ta sig, dels försågs varje identifierad grupp med strategier med ett namn och en definition. Detta resulterade i att nio distinkta övergångsstrategier definierades. Data samlades in från gymnasiepersonal genom semistrukturerade intervjuer. Fynden i litteraturstudien låg till grund för utformningen av intervjuguiden. Fem informanter med erfarenhet av arbete med elever med ASD rekryterades genom ett strategiskt urval från fyra olika skolor. Fenomenografisk metod användes vid dataanalysen. Den teoretiska utgångspunkten var Bronfenbrenners ekologiska modell samt Rimm-Kaufman och Piantas ekologiska och dynamiska modell för övergångar. Analysen resulterade i ett utfallsrum för varje forskningsfråga. Utfallsrummet avseende informanternas uppfattningar av övergångsstrategier utgjordes av tre beskrivningskategorier. Dels aktiv och generell medverkan, dels behovsanpassa övergångsstrategierna, dels andra aktörer bör vara drivande. I studien undersöktes också vad som framträder i informanternas beskrivningar av sina erfarenheter kring övergångsstrategier. Tre beskrivningskategorierna framträdde, nämligen inget aktivt arbete med de beskrivna övergångsstrategierna, ad hoc-lösningar samt systematiskt arbete. Vilka möjligheter och hinder personalen såg för ett genomförande var också en frågeställning. Utfallsrummet avseende möjligheter utgjordes av två beskrivningskategorier: gynnsam organisation samt nätverk familj-skola-andra aktörer. Även två beskrivningskategorier avseende hinder framträdde: Bristande förståelse för ASD och/eller stöd kring ASD på olika nivåer samt fokus på övergångar saknas på organisations- och systemnivå. När det inbördes förhållandet mellan utfallsrummen analyserades identifierades olika former av stöd och incitament som faktorer med generellt inflytande. / Well conducted transition strategies can lead to better outcomes in adulthood for students with autism spectrum disorders (ASD). In this study, transition strategies are defined as interventions that are carried out in order to facilitate transition from upper secondary school to post school settings. The purpose of the study was to identify transition strategies in scientific articles The purpose was also to investigate what perceptions upper secondary school staff with experience of transition of students with ASD have about those transition strategies. In order to identify transition strategies, a literature study was carried out in which 22 articles were included. Two synthetises of the content in the studies were carried out. Firstly, the content was grouped under what expressions the transition strategies can take. Secondly, each identified group of strategies was given a name and a definition. As a result, nine different transition strategies were identified. Data was collected from upper secondary school staff by semi structured interviews. The findings in the literature study were used for the design of the interview guide. Five informants with experience of working with pupils with ASD were recruited by strategic sample from four different schools. The phenomenographic method was used to analyse data from the interviews. Both Bronfenbrenner’s ecological model and Rimm-Kaufman and Pianta’s ecological and dynamic model for transitions were used as a theoretical framework. The analysis resulted in one outcome space for each of the research questions. The outcome space concerning the informant’s perceptions about transition strategies resulted in three descriptive categories: active and general participation, adapt the strategies to the needs and other adequate providers should be the driving force. The study also investigated what appears in the informants’ descriptions of their experiences of transition strategies. Three different description categories were identified. No active work with transition strategies was practically implemented, ad hoc solutions and systematic implementation. Another point of research was what staff identified as possibilities and obstacles for implementation. Two descriptive categories concerning the informants’ perceptions of possibilities were identified: favourable organisation and an established network consisting of family, school and other adequate providers. Two descriptive categories concerning obstacles appeared as discouraging: comprehension for ASD and/or support for ASD on different levels was inadequate and lack of focus on transition on an organisational and systemic level. When the internal relationships between the outcome spaces were analysed, different forms of support and incentives were identified as factors with general influence.

En ADHD-diagnos medför svårigheter hos vuxna kvinnor. De går ofta igenom skolan somodiagnostiserade eftersom forskning till övervägande del baseras på hur ADHD-symtomenyttrar sig hos det manliga könet och därför är kvinnornas ADHD svårare att upptäcka. Denhär studien kommer fokusera på kvinnor med en ADHD-diagnos för att se hur denneuropsykiatriska funktionsnedsättningen påverkat deras utbildning och karriär.Studien bygger på en enkät som gjordes i november 2021 och var riktad mot kvinnor som var20 år och äldre. Enkäten bestod av frågor kring studiegång, övergångar mellan skolformer,stöd från skolan, samt studievägledning. Syftet var att undersöka om kvinnorna var nöjda medsina studieprestationer och karriärer, samt vilken påverkan studie- och yrkesvägledningen hafti övergången mellan skolformerna, ytterligare ett syfte var att få en bild av vilket extra stödsom erhållits i de olika skolformerna. Majoriteten av respondenterna hade fått diagnos i vuxenålder, därav fokuserade studien även på konsekvenserna av att få en sen diagnos. Som ettkvalitativt inslag i studien fick de respondenter som inte ansåg att de nått sin fulla potential iskolan och i arbetslivet fylla i ett frisvar för att förklara vad det var som hade hindrat dem frånatt nå sin fulla potential.Majoriteten av respondenterna var missnöjda med sin skolgång och svarade att individuelltstöd samt anpassade uppgifter hade hjälpt dem klara skolan bättre. Det visade sig dock att derespondenter som inte fått stöd i grundskolan och gymnasiet i högre grad hade läst vidare påen eftergymnasial utbildning, jämfört med dem som erhållit stöd. Över hälften avrespondenterna tyckte att övergången från grundskola till gymnasium varit svår eller mycketsvår och de faktorerna som upplevdes som svårast var ny miljö och val av program, samtidigtsvarade nästan hälften av att de inte erhållit studie- och yrkesvägledning inför gymnasievalet.Det visade sig även att respondenternas fäders utbildningsnivå hade större inverkan pårespondenternas utbildningsnivå än vad mödrarnas utbildningsnivå hade, desto yngrerespondenten var, desto större korrelation fanns med faderns utbildningsnivå. / An ADHD diagnosis causes several difficulties for adult women, they often go through schoolas undiagnosed because research is predominantly based on how ADHD symptoms manifestsin the male sex. This study will focus on women with an ADHD diagnosis to examine howthe neuropsychiatric impairment has affected their education and career.The study is based on a survey that was conducted in November 2021 which targeted womenaged twenty or older. The survey consisted of questions about their course of study,transitions between school levels, support from the school, and career counselling. The aimwas to investigate whether women with ADHD felt that they were satisfied with theiracademic achievements/careers and what impact career counselling had in the transitionbetween the school forms. Another aim was to get an idea of what extra support was receivedin the different school forms, however, most respondents answered that they did not receivetheir diagnosis before adulthood, hence the focus of the study aim changed to explore theconsequences of a late diagnosis. As a qualitative element of the study, the respondents whodid not consider that they performed according to their actual ability in school/working lifewere asked to fill in why they did not reach their full potential career-wise. It was found that80% of respondents believed that their ADHD prevented them from reaching their full careerpotential.Most respondents were also dissatisfied with their schooling and believed that individualsupport and adapted tasks would have helped them cope better at school. It turned out,however, that the respondents who did not receive support in primary and secondary schoolwere more likely to attend post-secondary education, compared to those who receivedsupport. Over half of the respondents thought that the transition from elementary school toupper secondary school was difficult or exceedingly difficult and the two factors that wereperceived as the most difficult were unfamiliar environment and choice of study program, atthe same time almost half of the respondents answered that they did not receive studentcounselling before selecting upper secondary school.It also turned out that the respondents' fathers' educational level had a greater impact on therespondents' educational level than the mothers' educational level had, and the younger therespondent was, the greater the correlation was with the father's educational level.

Denna uppsats utforskar förhållandet mellan filmtekniska aspekter av klipptempo och en mors ilska i avsnitt 6 Fishes av TV-serien The Bear. Genom en kvalitativ analys, med en kvantitativ tabell som bas, granskas avsnittet med hjälp av semiotisk teori om symboler och genusteori om mom rage för att upptäcka kopplingar mellan timern som symbol och mammans ilska. Resultaten visar på en medveten användning av tempo och timer för att gestalta mammans stress och ilska. Användningen av tempo och timer i köksscenerna i The Bear bidrar till att skapa en känsla av intensitet och stress som speglar mammans upplevelse av händelserna.  Detta dokument inkluderar även en designdokumentation vid namn Stranger Things - en titelsekvens som var en del av examensarbetet för Visuell kommunikation. Projektet är en animation på hur en titelsekvens till TV-serien Stranger Things hade kunnat se ut. Designdokumentationen börjar från sida 31. / This paper explores the relationship between filmic aspects of editing pace and a mother's anger in Episode 6, Fishes, of the TV series The Bear. Through a qualitative analysis, supported by a quantitative table, the episode is examined using semiotic theory of symbols and gender theory of mom rage to uncover connections between the timer as a symbol and the mother's anger. The findings demonstrate a deliberate use of tempo and timer to portray the mother's stress and anger. The utilization of tempo and timer in the kitchen scenes of The Bear contributes to creating a sense of intensity and stress that mirrors the mother's experience of the events.