Den här avhandlingen handlar om hur unga med utländsk bakgrund berättar om sina liv och om hur de föreställer sig sina karriärval avseende utbildning och arbete. Syftet med avhandlingen är att analysera hur möjlighetshorisonter i relation till karriärskapet – de processer som genererar olika typer av karriärval – framträder i individuella berättelser. Studiens empiriska material grundar sig på fältarbete i en gymnasieskola under ett års tid. I fokus står två klasser med elever som studerats genom deltagande observationer och intervjuer. Studien belyser hur familjens sociala position och föräldrarnas karriärer är en viktig hållpunkt mot vilken ungdomarna bedömer sina egna framtidsmöjligheter. Studien pekar på hur en av både social klass och etnicitet, strukturerad individualisering påverkar ungas karriärval och färgar deras möjlighetshorisonter. Dessutom belyser studien hur karriärval måste förstås i relation till en möjlighetshorisont som har både en temporal och en rumslig dimension. Ungdomarnas möjlighetshorisonter fördunklas dock av en uppfattad etnisk diskriminering på arbetsmarknaden men även av de etniska kategoriseringarnas påverkan på karriärskapet i skolan. När ungdomarna i narrativ mening positionerar sig i (föräldrarnas) hemlandssammanhang vidgas handlingsutrymmet i symbolisk men även i praktisk mening. Genom att ta hänsyn till en translokal position kan vi förstå hur positioneringar i skilda rumsliga sammanhang hänger samman med skiftningar i den möjlighetshorisont som karriärval relateras mot. / This thesis is about how young people of foreign background talk about their lives and how they perceive their career choices regarding education and work. The aim of the thesis is to analyze how horizons of opportunity in relation to careership – the processes that generate different kinds of career choices – appear in individual narratives. The empirical data were collected through fieldwork over the course of one year in an upper secondary school using different techniques: participant observation and interviews. The analysis shows that the family’s social position and the parents’ careers form an important vantage point facilitating young people to assess future opportunities. Results indicate that structured individualization in terms both of social class and ethnicity affects young people's career choices and their horizons of opportunity. Furthermore, the study highlights how career choices need to be understood in relation to a horizon of opportunity encompassing both a temporal and a spatial dimension. Young people's horizons of opportunity are obscured by perceived ethnic discrimination in the labour market, as well as by ethnic categorizations at school affecting their careership. When young people in their narratives position themselves in the context of their parents' homeland, they extend the scope of action in a symbolic but also practical sense. By taking into account their translocal position, we see how positioning in different spatial contexts is associated with shifts in the horizon of opportunity that are related to career choices.

Over the course of the last few decades, work-life has changed and now includes a higher degree of instability and insecurity. This thesis takes this change as its starting point, aiming to understand the ways in which individuals manage involuntary work-life transitions at the workplace, in terms of learning. The study has a longitudinal focus, based on interviews of twelve people who used to work at the same plant. Seven of the interviewees were laid off during the financial crisis of 2008, five of them were not laid off, but continued their employment throughout the crisis. Theoretically, the approach is a combination of a pragmatic learning perspective, through which learning is seen as a kind of problem-solving activity, and a narrative perspective that provides tools with which to view stories as carriers of meaning. The results show that insecurity is accepted by many as a non-negotiable part of work-life. Work-life is in many aspects affected by market globalisation the discourse of employability, where the individual bears the responsibility for their personal work-life. By preparing as best they can to be financially, socially and employability-wise well equipped, the interviewees do what they can to minimize the negative effects of the bad times that are bound to come at some point. Across time, many of the interviewees are moving between different approaches to dealing with the insecurity of work-life. In the process of making meaningful strategic choices, they are involved in learning. Experience and future plans play a role in which choices are made, and thereby also form the route that is constructed by each individual as they navigate between different points in their work-life. The final discussion aims at pointing out the effects an insecure work-life impose on people. People tell stories of acceptance towards the instability of work-life, not because they find work-life satisfying or well-functioning, but because they need to. In order to match the qualifications of an employable individual, they cannot oppose it. In doing so they would automatically define themselves as not so flexible, not so employable. This is a result of learning in work-life transitions.

Denna uppsats tar avstamp i en gestaltning där samlingen samt övergångssituationer ter sig som problematiska. En lärare i förskoleklass vill fostra barnen och gör det utan att kanske se till barnets bästa. I gestaltningen sker det först att barnen behöver bryta upp sin lek för att sedan gå in till en samling som inte är didaktiskt genomtänkt. Sedan kommer övergångssituationer som överlappar varandra och dessa ger upphov till konflikter då de är stressande för både barnen och pedagoger eftersom de måste vänta, vänta fastän de är färdiga att gå. Syftet med uppsatsen är att diskutera vilken fostrande och didaktisk funktion samlingar och olika övergångssituationer fyller i fritidshemmet. Jag lyfter även in barnperspektivet som ett perspektiv. Uppsatsen tar upp normer och dolda läroplanen som påverkar vår undervisning. Uppsatsen är skriven i formen av en vetenskaplig essä där min reflektion ger mig möjlighet att belysa och fördjupa mina frågeställningar samt söka svar på dessa kopplat till litteratur inom pedagogiken. Slutsatsen av denna uppsats är att vi inom fritidshemmet ofta styrs av gamla mönster genom de normer som vi upprätthåller i verksamheten. Det visar sig att fostran är en större del av fritidshemmet än tidigare trott. / This study takes off in a dilemma where the circle time as well as transitional situations appear to be problematic. A teacher in preschool class wants to educate the children and might not always be mindful of what is best for them. In this scenario, the children need to break up their play and then go to a circle time that is not didactically through. Then there are transition situations that overlap, and these give rise to conflicts as they are stressful for both the children and the educators as they must wait, and wait until they are ready to go. The purpose of the study is to discuss what fostering and didactic function circle time and different transition situations fulfil in the after-school activity. I also look at it from a child perspective. The discussion sets out norms and hidden curriculum that affect our teaching. Essay as a method means to reflect on a dilemma where my reflection gives me the opportunity to clarify and deepen my questions and seek answers to these in connection with literature in teaching. The conclusion of this study is that we in the after-school activity are often governed by old patterns by the standards we maintain in the activity. It turns out that fostering is a larger part of the after-school activity than previously thought.

Currently, more than half of all Swedish single-family houses have an installed heat pump and more heat is supplied by heat pumps in Sweden than in any other nation. Despite the enormous impact of heat pumps on the Swedish energy system, the transition towards their use has gone relatively unnoticed. Hence the title of this thesis, ‘A silent revolution’. This thesis provides an in-depth study of the Swedish transition towards heat pumps and how Swedish industries contributed to it. It approaches the topic from the perspective of value networks and ‘coopetition’, combined with the concept of complementarities. This approach has been inspired by the work of Verna Allee (2009) and Erik Dahmén (1991). In this thesis, value networks are networks of actors surrounding a specific business model, coopetition is used to describe the relationships between actors (as both competitive and cooperative), and the concept of complementarities is used to analyze the dynamics between synergistic elements and value networks in Sweden’s heat pump sector and energy system. Based on this approach, the thesis explains how a durable web of relations and interdependencies between complementarities has developed within the heat pump sector and the energy system in Sweden, and between the two, during the country’s transition to widespread use of heat pumps. Interest in heat pumps arose in Sweden and other parts of Europe during the 1970s. The Swedish energy system had been caught between international oil crises and national political mobilisation against nuclear power expansion. In this period of negative transformation pressure, the heat pump appeared as a promising alternative that could mitigate the use of oil and electricity for heating. In the 1970s, an early Swedish heat pump industry formed together with a growing heat pump market. A large number of diverse actors became involved in the Swedish heat pump sector, and the intense coopetition dynamics relating to heat pumps following the 1970s oil crisis contributed to durable connections between complementarities during the early stages of the transition. The 1980s saw a rapid expansion of large heat pumps in Swedish district heating facilities. In the mid-1980s, however, oil prices dropped back to their previous low levels. This change, combined with other factors, such as lifted subsidies and higher interest rates, created a crisis for Swedish heat pump industry. The industry underwent a 10-year period of low sales of small heat pumps and the market for large heat pumps died out and never returned. Nevertheless, several connections between heat pump–related complementarities remained in Sweden after the mid-1980s. In conjunction with value network reconfigurations, changes in company ownerships and governmental industry support, these complementarities helped the Swedish heat pump sector to maintain both production and service capacity. Due to developments that took place largely outside the heat pump manufacturing sector, by the mid-1990s it became possible for the struggling Swedish industry to offer more reliable and standardised heat pumps to the Swedish home heating market. During the years after 1995, the Swedish heat pump market grew to become the biggest in Europe. The industry’s early development and growth gave Swedish companies a comparative advantage over its European competitors, with the result that the manufacturing of heat pumps remained concentrated to Swedish-based manufacturing facilities even after the Swedish heat pump industry became internationalised after 2005. As of 2015, Sweden had the greatest amount of heat production from heat pumps per capita of any European nation, and many heat pump markets in other European countries are 10 to 20 years behind the Swedish market in development. This thesis shows how the Swedish heat pump industry has co-evolved with the market and how developments in the industry contributed towards causing the transition to heat pumps to occur so early in Sweden relative to other European markets. It also shows that coopetition dynamics in a socio-technical transition change with the emergence and characteristics of structural tensions between complementarities, which has implications for the strategic management of external relations and partnerships during socio-technical transitions. It further argues that the combination of the value network, coopetition, and complementarity concepts can be conceptualised for descriptive and exploratory studies on the role of firms and industries in socio-technical transitions, thereby offering a complement to existing dominant frameworks in the area of transition studies. / För närvarande har mer än hälften av alla svenska husägare en installerad värmepump. Värmepumpar levererar mer värme per capita i Sverige än i något annat land. Men trots värmepumparnas stora genomslag i det svenska energisystemet har övergången från olja och el till värmepumpar gått relativt obemärkt förbi. Därav titeln på denna avhandling, ”en tyst revolution”. Denna avhandling ger en djupgående beskrivning av den svenska övergången från olja och el till värmepumpar och av hur den svenska industrin bidragit till utvecklingen inom det svenska värmepumps- området. Forskningsansatsen i denna avhandling bygger på ett värdenätverks- och ’coopetition’-perspektiv i kombination med användningen av det dynamiska analytiska begreppet komplementaritet. Denna ansats är inspirerad av Verna Allees (2009) och Erik Dahméns (1991) arbeten. Begreppet värdenätverk används i denna avhandling för att beskriva det nätverk av aktörer som omger en specifik affärsmodell, begreppet ’coopetition’ används för att beskriva relationerna mellan aktörer (som både konkurrerande och samarbetande) och begreppet komplementaritet används för att analysera dynamiken mellan synergistiska delar och värdenätverk i den svenska värmepumpsektorn och det svenska energisystemet. Genom detta tillvägagångssätt beskrivs hur ett hållbart nät av relationer och ömsesidiga beroenden mellan komplementariteter har utvecklats, dels inom själva värmepumps- sektorn, dels mellan värmepumpssektorn och energisystemet i Sverige, under den svenska övergången mot ökad användning av värmepumpar. Intresset för värmepumpar steg i både Europa och Sverige under 1970- talet. Det svenska energisystemet var under tryck från både internationella oljekriser och nationell politisk mobilisering mot svensk kärnkrafts-utbyggnad. Under denna period när det svenska energisystemet var under negativt omvandlingstryck framstod värmepumpen som ett lovande alternativ som skulle kunna minska användningen av både olja och el för uppvärmning i Sverige. På 1970- talet bildades en svensk värmepumpindustri i samband med en växande värmepumpsmarknad. Ett stort antal aktörer av olika typer engagerade sig i den växande svenska värmepumpsektorn under denna period. Den intensiva samarbetsdynamiken kring värmepumpar som följde oljekrisen från 1970-talet bidrog till bildandet av varaktiga kopplingar mellan komplementariteter under denna tidiga fas i värmepumpsövergången. Under tidigt 1980-tal steg den relativa försäljningen av villavärmepumpar kraftigt och under mitten av 1980- talet skedde en ännu kraftigare utveckling av stora värmepumpar i svenska fjärrvärmeanläggningar. Men i mitten av 1980-talet sjönk oljepriset tillbaka till sina tidigare låga nivåer. I kombination med andra faktorer, så som slopade subventioner och höjd ränta, uppstod en kris för värmepumpar i Sverige. Den följande 10-års perioden karakteriserades av låg försäljning av små värmepumpar. Marknaden för stora värmepumpar försvann helt och skulle aldrig återkomma. Men flera kopplingar mellan värmepumpsrelaterade komplementarier kvarstod i Sverige även efter mitten av 1980-talet. I kombination med värdenätverkskonfigurationer, förändringar i företagsägande och statligt stöd till industrin, bidrog dessa hållbara kopplingar mellan komplementarier till att upprätthålla både produktion och servicefunktioner inom den svenska värmepumpsektorn. På grund av den tekniska utvecklingen, som i stor utsträckning skedde utanför tillverkningssektorn, blev det i mitten av 1990-talet möjligt för den kämpande svenska värmepumpsindustrin att erbjuda mer pålitliga och standardiserade villavärmepumpar till den svenska hemmamarknaden. Under åren efter 1995 växte den svenska värmepumpmarknaden till att bli den största i Europa. Den svenska marknadens och industrins utveckling och tillväxt gav svenska företag en relativ fördel gentemot sina eftersläntrande europeiska konkurrenter, med följden att tillverkningen av värmepumpar förblev koncentrerad till svenska anläggningar även efter det att en stor del av svensk värmepumpsindustri blivit uppköpt av utländska företag efter 2005. År 2015 var Sverige fortfarande det land med mest värme från värmepumpar per capita i Europa och den svenska utvecklingen var 10- 20 år före andra europeiska värmepumpmarknader. Denna avhandling beskriver samutvecklingen mellan den svenska värmepumpssektorn och det svenska energisystemet och hur den industriella utvecklingen bidragit till att den svenska övergången till värmepumpar var relativt tidig i jämförelse med andra europeiska marknader. Avhandlingen visar också att aktörsdynamiken i en socio- teknisk övergång förändras med uppkomsten av strukturella spänningar mellan komplementariteter, vilket har betydelse för hur externa relationer och partnerskap hanteras av företag och organisationer som genomgår omfattande socio-tekniska övergångar. Vidare argumenteras för att begreppen värdenätverk, coopetition, och komplementariteter kan kombineras i ett konceptuellt ramverk för att beskriva och analysera företags och industriers roller i omfattande socio-tekniska övergångar och därigenom komplettera nuvarande dominerande konceptuella ramverk för studier av omfattande socio-tekniska övergångar. / <p>QC 20171023</p>

Denna studies syfte är att beskriva hur lärare i grundsärskolan ser på sitt bedömningsuppdrag isamband med att nya elever tas emot i verksamheten. I grundsärskolan undervisas elever som pågrund av en intellektuell funktionsnedsättning (IF) inte bedöms ha förutsättningar att uppnågrundskolans kunskapskrav. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ metod och genomfördeelva kvalitativa intervjuer med lärare i grundsärskolan. Schiros (2013) undervisningsideologiskaperspektiv användes som teoretiskt perspektiv i analysen. Vi har utgått från fyra olikaforskningsfrågor under arbetets gång. Första frågan var vilka strategier lärarna beskriver att deanvänder för att samla information om elever som kommer nya till grundsärskolan. Här visar ettav resultaten att relationsskapande med eleven får gå före kunskapsbedömning när elever kommernya. På frågan om lärarnas syn på bedömningens plats och funktion i verksamheten får vivarierande svar, men gemensamt beskriver de att ett sökande efter elevens förmågor att kunna visakunskaper liknar ett “detektivjobb” (informant L9). Resultat visar också att lärarna ser olika på hurmeningsfullt det är för eleven att själva vara delaktiga i sin egen kunskapsbedömning. Nästaforskningsfråga handlar om vilka utmaningar som framstår i uppdraget att bedöma kunskaper hoselever som kommer nya till grundsärskolan. Här visar resultatet att samtliga lärare uttrycker attelever med IF är svårbedömda eftersom allt beror på elevens förmåga och dagsform. Vår fjärdeforskningsfråga handlar om vilka undervisningsideologier som blir synliga. Här visar resultatet atten elevcentrerad undervisnings ideologi är framträdande i lärarnas svar. Lärarna upplever till vissdel en konflikt i sitt bedömningsuppdrag, främst i relation till tolkningen av styrdokumentensformuleringar. Studiens resultat visade också att lärarna är i behov av att reflektera överbedömnings uppdraget, här får specialläraren en viktig roll som kvalificerad samtalspartner. / The purpose of this study is to describe how teachers in the special school view their assessmentassignments in connection with new pupils starting in school. The special school is a compulsoryschool for children with intellectual disabilities who are not considered to have the prerequisites tomeet the mainstream school’s knowledge requirements. In our study, we used a qualitative methodand conducted eleven qualitative interviews with teachers in special school. Schiro's (2013)Curriculum Ideological perspectives were used as theoretical perspectives in the analysis. We havestarted from four different research questions during the course of the work. The first question waswhat strategies the teachers describe that they use to inform themselves about students who arenew in school. Here, one of the results shows that creating relationships with the student may gobefore During the question how teachers view the significance of assessment for students'knowledge development, results of the study vary, but the common feature is that a search for thestudent's ability to show knowledge is similar to a “detective job” (informant L9). The study showsthat the teachers consider that assessment has a certain importance for the pupil's knowledgedevelopment but especially for the adaptation of the teaching. The results also show that teacherslook at how meaningful it is for the pupil to be involved in their own knowledge assessment. Thenext research question was about the challenges presented in the assignment to assess theknowledge of students who are newly admitted to special school. Here, the result shows that allteachers express that students with intellectual disabilities are difficult to assess because everythingdepends on the student's ability and form overall state. Our fourth resurge questions is about whichCurriculum Ideologies become visible. Here the result shows that a Learner centred Ideology isprominent in the teachers' responses. To some extent, teachers experience a conflict in theirassessment assignments, mainly in relation to the interpretation of the wording of the steeringdocuments. The study's results also showed that the teachers need to reflect on the assessmentassignment, here the special teacher can be ascribed an important role as a qualified interlocutor.

The Paris Agreement was formed in 2015 to reduce the environmental impact and limit the increase in temperature to 2°C compared to pre-industrial levels. It is believed that an electrification of the transport sector will reduce its negative environmental impact. To reach the goals set by the Paris Agreement we are in need of quick development towards an electrified fleet of vehicles. Despite this urgency electric vehicles (EVs) have failed to reach the majority of the market, instead it has stuck in the chasm between the early adopters and the early majority of the markets. This is due to three main challenges; EVs are relatively expensive compared to conventional petrol- and diesel-powered vehicles, EVs have an inadequate driving range, and the access to a functional charging infrastructure is limited. This thesis focuses on the third challenge regarding charging infrastructure. The charging infrastructure is dependent on the existing electricity distribution infrastructure, i.e. the grid. It is rather time-consuming and costly to strengthen the grid, which is deemed necessary for enabling a roll-out of a charging infrastructure that meets the needs of current and near-future EV operators. This research provides an alternative way of approaching the issues. Instead of strengthening the grid by digging up old cables it looks into the opportunities of incorporating stationary battery storages as a buffer between the EV charging stations and the grid connection point. This battery solution can reduce the power outtake and smoothen out the load from EV charging, thus limiting the impact of EV charging from a grid perspective. The research assesses what type of pathways this solution could follow to successfully drive the adoption of EVs. Furthermore, the study tries to understand how these solutions could be designed to deliver the necessary values regarding EV charging and reducing the overall power outtake from grid connection points. The thesis is carried out by analyzing collected quantitative and qualitative data through the lens of three main theories. These are transition theory, theory on eco-innovations, and theory on the diffusion of innovations. The thesis finds that the two pathways for a battery supported charging infrastructure that will be most efficient in speeding up the adoption rate of EVs is within a workplace and public charging setting in city and urban environments. For both pathways it is expected that a centralized concept, with one battery solution connected to several charging points, will be most feasible in the short-term, which is important as the need for developments are very urgent. The workplace charging will provide 3,6 kW AC-charging while the public charging provides 150 kW DC-charging. The solution is expected to be cost-efficient for specific locations, especially for public charging in city environments with strained grid infrastructures. The study provides an initial assessment for the city of Stockholm which indicates that the power outtake can be reduced by 63,5–112,2 MW in 2030. This means that the current grid infrastructure could support a larger number of EVs, thus reducing the greenhouse-gas emissions from the transport sector and bringing us closer to reaching the goals set by the Paris Agreement. / Parisavtalet utformades år 2015 för att reducera vår klimatpåverkan och begränsa temperaturökningen till 2°C jämfört med nivåerna som rådde innan den industriella revolutionen. Förhoppningen är att en elektrifiering av transportsektorn kan reducera dess negativa klimatpåverkan. För att nå målen i Parisavtalet behövs en snabb omställning mot en elektrifiering av fordonsflottan. Trots situationens brådskande karaktär har elbilar fastnat i en klyfta mellan den begränsade tidiga marknaden och den sena marknaden, vilken utgör majoriteten av kunderna. Det finns tre primära anledningar till detta; elbilar är dyra jämfört med bensin- och dieseldrivna bilar, räckvidden för elbilar är otillräcklig, och det råder begränsad tillgång till en funktionell laddinfrastruktur. Den här studien fokuserar på den tredje anledningen kring otillräcklig laddinfrastruktur. Laddinfrastrukturen är beroende av det existerande elnätet och dess distributionskapacitet. En förstärkning av elnätet är i många fall nödvändig för att möjliggöra en utrullning av en laddinfrastruktur som möter dagens och morgondagens behov. Istället för att förstärka elnätet genom att gräva ner tjockare kablar så fokuserar denna studie på en alternativ lösning kring laddinfrastruktur sammankopplat med stationära batterilager. Batterilagret agerar som en buffert mellan anslutningspunkten till elnätet och laddningspunkten för elbilar. Genom att reducera effektuttaget och jämna ut lastkurvan för elbilsladdning kan en batterilösning begränsa den negativa påverkan det förväntas ha på elnätet. Studien undersöker vilka vägar denna batterilösning kan ta för att öka antalet elbilar i fordonsflottan. Efter att ha förstått vilka dessa lösningsvägar är så analyserar studien hur dessa lösningar kan vara uppbyggda för att erbjuda de efterfrågade och nödvändiga värdena för elbilsladdning och elnätets fortsatta funktionalitet. Studien bygger på analys av kvalitativa och kvantitativa data. Analysen utförs genom att applicera koncept hämtade från teorier kring teknologiska övergångar, miljöinnovationer och spridning av innovationer. De två lösningsområden som förväntas vara mest effektiva i att driva en ökning av antalet elbilar i Sverige är arbetsplatsladdning samt offentlig laddning i stadsmiljöer. En lösning med ett centraliserat batterisystem där en batterilösning är kopplat till flera laddstationer antas vara mest genomförbar på kort sikt, vilket anses vara centralt på grund av utmaningarnas brådskande karaktär. För arbetsplatsladdning tillhandahålls 3,6 kW AC-laddning och för offentlig laddning tillhandahålls 150 kW DC-laddning. Lösningarna förväntas vara kostnadseffektiva for specifika platser och användarprofiler, speciellt för offentlig laddning i stadsområden med ansträngda elnät. En initial uppskattning visar att en laddinfrastruktur kopplat till stationära batterilager inom de två lösningsområdena kan minska Stockholms effektuttag för elbilsladdning med 63,5–112,2 MW år 2030. Detta betyder att dagens elnät kan tillgodose ett ökat antal elbilar, vilka genererar färre utsläpp av växthusgaser och ger oss en bättre chans att nå Parisavtalets mål.

A radical shift in consumption and production of food is necessary to combat climate change. This has sparked interest in diets and their implications on the environment, both among researchers and among consumers. Plant-based dairy substitutes is one field of products that is experiencing significant growth. The dynamics in the market have created many opportunities for startups to enter the market with new products. However, because of the novelty of the topic, business models for sustainable food startups is a lacking area of research. Further, in order to successfully enter the market, it is essential for startups to fully understand the market dynamics from a holistic perspective. To investigate the mechanisms driving the transformation, as well as the potential windows of opportunity for startups, a survey and interviews were conducted. The survey had the aim of understanding the drivers of change among the consumers. The interviews were conducted with multiple startups and related organizations, which aimed to discuss the survey results while looking at the supply side of the market. The survey results presented interesting insights such as potential target consumers, consumer preferences in the plant-based dairy space, and potential gaps in the market. This was followed by the interviews where the business models, industrial dynamics and challenges were explored. The results were analyzed by theoretical frameworks such as the multi-level perspective. This study concluded that a transition towards plant-based dairy substitutes is occurring and is mainly driven by concern for veganism/animal welfare and climate change in combination with R&amp;D efforts which are rapidly improving the products’ taste, price and convenience. This transition has raised new windows of opportunity for startups to capture the market share with viable business model innovation. However, changing diets takes a large amount of time and many political institutions work to protect the dairy industry. / Radikala förändringar i hur mat/dryck konsumeras och produceras är nödvändigt för att motverka klimatförändringar. Det här har lett till ett ökat intresse för olika dieters påverkan påmiljön. Det ökade intresset syns både inom forskning och bland konsumenter. Växtbaserade mejeri-substitut är ett sortiment av produkter som just nu växer kraftigt. Intresset på marknadenhar skapat många möjligheter för startups att etablera nya produkter. Eftersom det här är en ny och växande marknad så är forskningen kring hållbara mat/dryck-startups mycket begränsad. Vidare så måste startups förstå marknaden ur ett helhetsperspektiv för att framgångsrikt kunna etablera sig med nya produkter. För att undersöka vilka mekanismer som driver transformationen mot växtbaserademejeri-substitut, och vilka möjligheter som finns för startup, så har en enkätundersökning och intervjuer utförts. Enkäten syftade till att förstå vilka faktorer hos konsumenter som driver den här förändringen. Intervjuerna utfördes med olika startups och andra relevanta organisationer och syftade till att diskutera enkätresultaten samt att förstå marknaden ur producenternas perspektiv. Enkätresultaten innehöll intressanta insikter, såsom potentiella målkunder, kundpreferenser inom växtbaserade mejeriprodukter samt potentiella möjligheter på marknaden. Intervjuerna diskuterade startups affärsmodeller, dynamiken på marknaden och de största utmaningarna. Resultatet analyserades med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av bland annat multi-level perspective. Slutsatsen i studien var att det just nu sker en övergång till växtbaserade mejeri-substitut och att detta främst är drivet av ökad hänsyn för veganism/djurskydd samt klimatförändringar i kombination med R&amp;D-utveckling som snabbt förbättrat produkternas smak, pris och bekvämlighet. Den här övergången har skapat nya möjligheter för startups att ge sig in på marknaden genom nya innovativa affärsmodeller. Men det tar lång tid för ett samhälle att ändra sina kostvanor, och många politiska institutioner arbetar aktivt för att skydda mejeriindustrin.

Total quality management (TQM), with a focus on process improvement, is the basis for this qualitative case study.  The study aims to investigate pros and cons of earlier admission notices for students with intellectual disability (ID) applying to the individual program (IAIND) within the adapted high schools in Stockholm municipality and region. The municipal’s adapted high schools that offer IAIND assert they need more time in order to create positive transition experiences for students, parents and employees.  Previous studies performed support additional preparation for students with ID. This study demonstrates that the benefits of earlier acceptance notices far outweigh the disadvantages. Additionally, it should be possible to give the students earlier admission notices without extensive organizational change. The municipality of Gothenburg’s existing protocol demonstrates this.  The current date of admission notice seems to constitute a lack of accessibility and indirect discrimination towards the applicants. Finally, infractions on the Convention on Functional Rights and the Convention on the Rights of the Child have been shown.  The municipality of Stockholm and the high school admission Storsthlm are advised to further investigate with the best interests of the target group in focus. Additional perspectives should be collected, including those of the students, their guardians/ parents, adapted primary schools and private schools.  The high school admission Storsthlm and the region's municipalities should adopt an earlier admission notice for applicants to IAIND, and investigate whether the same would be beneficial for applicants to the national programs within the adapted school system. / Offensiv kvalitetsutveckling med ett särskilt fokus på processförbättring ligger till grund för denna kvalitativa fallstudie. Studien ämnar utreda för- och nackdelar med att tidigarelägga antagningsbeskeden för sökande till individuella programmet (IAIND) anpassade gymnasieskolan i Stockholms stad och region.  Stockholms stads anpassade gymnasieskolor förmedlar att mer tid krävs för att trygga elever, vårdnadshavare och medarbetare i den övergång som sker mellan anpassad grund- och gymnasieskola; bemanning behöver säkerställas, lokaler anpassas och elevers behov och hjälpmedel säkras.  Studiens resultat påvisar att fördelar vida överskrider nackdelar vid en tidigareläggning av antagningsbesked. Teori och resultat är samstämmiga vad gäller barn och ungas behov av förberedelse inför övergångar. Det är särskilt viktigt för barn och unga i behov av särskilt stöd och/ eller med intellektuell funktionsnedsättning.  Studien framlägger att det bör vara möjligt att tidigarelägga antagningsbeskeden för sökande till IAIND och/ eller anpassad gymnasieskola i sin helhet, utan omfattande förändringsåtgärder. Det förutsätter att nuvarande tidplan efterlevs och att orsaker till sena målgruppsbeslut kartläggs och åtgärdas. Göteborgs stad visar att det är möjligt.  Nuvarande datum för antagningsbesked kan till synes utgöra bristande tillgänglighet och indirekt diskriminering. Brister uppvisas också i enlighet med funktionsrättskonventionen och barnkonventionen.  Stockholms stad och Gymnasieantagningen Storsthlm rekommenderas fortsatt utredningsarbete med målgruppens bästa i fokus. Fler perspektiv bör samlas in, inklusive röster från elever, vårdnadshavare, anpassade grundskolor och enskilda huvudmän.  Gymnasieantagningen Storsthlm och regionens kommuner bör verka för en tidigareläggning av antagningsbesked för sökande till IAIND. Vidare utredning krävs för att utröna om en tidigareläggning av antagningsbesked även bör inkludera nationella program.

No description available.

There is currently an ongoing transition into more sustainable aviation. One of the sustainable alternatives to the conventional fossil-fueled aircraft is electric aviation. The research aim of the study could be divided into two parts. The first part was to identify the barriers to the development of electric aviation in Sweden. The second part was to ascertain if and, in that case, how the process to reach dominant design can be affected by the actors. Empirical data was mainly gathered through semi-structured interviews. In order to address the research aim, a theoretical framework built upon theories from both multi-level perspective and dominant design theory was used. There were barriers arising from Financial, Regulatory &amp; Political, Business Model &amp; Legitimacy, and Technical conditions. The theoretical analysis implied the existence of two socio-technical gates. These gates consist of collaboration and legitimacy aspects. Metaphorically passing through these gates would make overcoming the relevant barriers much easier. This would also align all elements of the transition, which makes it possible for the actors to affect the process of achieving dominant design. / Det pågår en övergång till mer hållbart flyg. Ett exempel på dessa hållbara flyg är elektriska flygplan. Målet med studien kan delas upp i två delar. Den första delen är att identifiera barriärerna som hindrar utvecklingen av dessa elektriska flygplan. Den andra delen är att ta reda på om och i så fall hur processen för att nå en dominant design på marknaden kan påverkas av aktörerna. Insamlingen av data gjordes huvudsakligen med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Teorier från “multi-levelperspective” och dominant design-teori har använts. Resultaten visar på att det finns möjliga barriärer för utvecklingen inom områden av ekonomi, regelverk, affärsmodeller och legitimitet samt teknik. Analysen implicerar existensen av två “socio-tekniska portar”. Dessa består av legitimitet och samarbete mellan aktörer. Genom att bildligt passera genom dessa portar blir det mycket enklare att överbrygga alla relaterade barriärer. Detta riktar också alla element i övergången mot sammahåll. Det i sin tur möjliggör att aktörerna kan påverka processen för att nå den dominanta designen.